Syftet med denna undersökning är att jämföra och analysera hur fyra studievägledare arbetar för att stödja elever i årskurs 9 vid gymnasievalet. I studien har jag utgått från teorier av Bourdieu, Gottfredson, och Hodkinson och Sparkes för att analysera data. Enligt tidigare forskning tar ungdomar sitt beslut utifrån sin handlingshorisont och habitus utifrån den sociala omgivningen. Studien är en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer som metod. I resultatet kom respondenterna fram till att elevernas vänner och föräldrar influerar deras beslutsfattande och att det är svårt att vidga elevernas perspektiv vid gymnasievalet. Trots att intervjudeltagarna arbetar i högstadieskolor med samma kommunala huvudmän och likartade förutsättningar i studievägledningsverksamheten finns det även skillnader i deras arbetssätt. Vidare i analysen diskuterades hur intervjupersonernas olika personliga inställningar har påverkat deras arbetssätt för att stödja eleverna. Och en av respondenterna som har dessutom uppnått sitt mål för att skapa bra samarbete både med lärare och rektor.

Det här är en semi-strukturerad intervjustudie med 6 elever som går i nionde klass på en skola som tillhör stadsdelen Öster i Malmö stad. Syftet med studien är att få en ökad förståelse på vad det är för faktorer som påverkar eleverna inför gymnasievalet och vad elevernas föräldrar har för påverkan på elevernas gymnasieval. Målet är att se hur eleverna uttrycker sig och försöka förstå vad det är som påverkar dom. Då kan man se hur resultaten ser ut och samtidigt se vad man borde satsa på i framtida forskning. På det sättet hoppas man att man utvecklar studie- och yrkesvägledningen ännu mer och gör det effektivt i arbetet och framtida elevers gymnasieval. Arbetets frågeställningar är följande: •Vilka faktorer påverkar eleverna i årkurs 9 inför gymnasievalet?•På vilket sätt påverkas eleverna i årskurs 9 utav sina föräldrar inför gymnasievalet?I analysen används en teori och en modell med flera olika centrala begrepp. Teorin är Hodkinsons och Sparks Careership med begrepp som handlingshorisont, brytpunkter, fält… Sedan har vi Patton och McMahons STF-modell. STF-modellen innehåller 2 olika system som tar hänsyn till individen och hens påverkan. Den ena är individens karakteristiska drag och den andra är individens kontext och omgivning som påverkar karriärutvecklingen. Resultaten visar att det finns flera olika faktorer som sätter prägel och påverkar elevernas gymnasieval, bland annat: Vänner, rykten på skolan, trivsel, skolans avstånd och så vidare. En del intervjupersoner nämnde liknande faktorer, andra inte, men majoriteten nämnde att det som påverkar mest är föräldrarna. Undran över vad man ska bli i framtiden och hopp om att göra föräldrarna stolta med sina val har jag en intressant studie här…

Syftet med det här examensarbetet är att beskriva och förstå gymnasieelevers erfarenheter av omval av gymnasieutbildning. De frågeställningar som formulerats för undersökningen är följande;Vilka händelser och erfarenheter kan bidra till att elever gör omval?Hur kan vi teoretiskt förstå gymnasieelevers omval utifrån Hodkinson och Sparkescareership teori?Som teoretisk utgångspunkt används careership teorin av Hodkinson och Sparkes sombidragande del i att förklara syftet med den här undersökningen. Teorin är relevant för arbetet eftersom den bland annat innehåller Bourdieus begrepp habitus. Begreppet syftar till att beskriva hur tidigare erfarenheter och lärdomar påverkar individer, idag och i framtiden.Studien bygger på sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer. En kvalitativ metod har valts för att skapa möjlighet till en djupare förståelse för varje enskild informants historia.Intervjuerna är genomförda enskilt av oss författare med sex elever som bor i medelstorakommuner i Sverige. Eleverna har gjort ett omval eller står inför ett omval av gymnasieutbildning.Resultatet visar att ett omval inte är något som sker spontant eller snabbt. Det är en process som blir påverkad av många olika faktorer. Inom informanternas övergripande erfarenheter är det följande faktorer som har resulterat i ett omval: påverkan från familj i gymnasievalet och omvalet, påverkan från vänner i gymnasievalet och omvalet samt vantrivsel i klassen, bristande motivation till studier, för hög studietakt och drömmen om ett annat yrke.

I denna studie undersöks vad unga personer upplevt att de fått för reaktioner när de valtatt gå yrkesprogram, då de kommer från en bakgrund med minst en förälder som hareftergymnasial utbildning. Frågeställningarna i undersökningen handlar om att ta redapå hur de upplever att de påverkats av föräldrar, andra betydelsefulla individer i sinomgivning samt hur de upplevt sin förmåga att klara av gymnasiestudierna. För attundersöka detta ämne har kvalitativ metod använts, och därmed intervjuer med åttapersoner som har gått ett yrkesprogram på gymnasiet som har högutbildade föräldrar. Iteoriavsnittet används Careership-teorin om Habitus, handlingshorisont samtbrytpunkter som vi kopplar till uppväxt, föräldrar och bakgrund. Även teorin SocialCognitive Career Theory (SCCT) har använts i studien. I studien läggs fokus påbegreppet upplevd självförmåga som handlar om förmågan att tro på sig själv. Alladessa begrepp förklaras vidare i studien. Resultatet visar på att endast några fåintervjupersoner mött motstånd från sina föräldrar, medans flera stötte på det frånvänner. Många av de intervjuade hade någon i släkten som gått samma program ellerjobbade inom liknande område. Alla respondenterna hade hög tro på sig själva när detgällde att klara av det valda gymnasieprogrammet. De flesta trodde också att de hadeklarat av ett högskoleförberedande program om de hade velat, men några trodde inte deskulle ha klarat av det. Samtliga ansåg att det fanns fördomar bland gymnasieungdomarnär de gjorde sitt gymnasieval, om att yrkesprogram var “lättare” och att det var svårareatt ta sig vidare om man ville göra något annat efter gymnasiet.

I undersökningen studerades hur en individ väljer program till universitetet. Syftet med undersökningen var att undersöka hur omgivningen samt individens perspektiv påverkar valet till universitetet. För att söka svar på det har jag genomfört en kvalitativ undersökning med sex studenter som studerar vid universitetet. Analysen av det empiriska materialet bygger på begrepp från Careership, SCCT och Pierre Bourdieu. Begreppen som tillämpas i studien är habitus, handlingshorisont, upplevd självförmåga, personliga mål och förväntat resultat. Resultatet av undersökningen visar att individer påverkas av föräldrarna när det gäller valet av program på universitetet. Även släktingar påverkar genom att rekommendera programmet eller att vara verksamma inom yrket. Det förefaller vara så att föräldrars och släktingars påverkan begränsar möjligheterna till att välja bland programmen på universitetet. Gymnasietiden påverkar intervjupersonerna när det gäller valet av program till universitetet. Det verkar som att den tiden utvidgar intervjupersonernas möjligheter när det gäller valet av program. Intervjupersonerna har tilltro till sin förmåga att klara av ett program på universitetet. De kan mäta sina prestationer på gymnasiet och välja ett program att söka för att testa om de kommer in. Ett mål med utbildningen och samtidigt ett resultat av utbildningen som kommer fram i intervjupersonernas berättelser är hur betydelsefullt det är att få ett arbete.

Unga vuxna som ej avslutar sin gymnasieutbildning har svårare för att etablera sig på arbetsmarknaden. Studieavhopp påverkar både individen och samhället då individen riskerar att hamna i utanförskap och bli arbetslös.Uppsatsens syfte är att undersöka unga vuxnas egna tankar kring studieavhopp, vilka faktorer som påverkar avhoppet och hur processen ser ut och vägen vidare till sysselsättning.Frågeställningar studien utgår ifrån är följande: Vilka faktorer spelar in vid unga vuxnas beslut om att avbryta sina gymnasiestudier? Hur ser processen ut från att de unga vuxna bestämmer sig för avhopp till att de avslutar sin gymnasieutbildning? Vad påverkar de unga vuxna till vidare sysselsättning?Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där vi har intervjuat unga vuxna i åldrarna 18-20 år som avbrutit sin gymnasieutbildning. Analysen av den insamlade empirin analyseras utifrån Careership teorins centrala begrepp handlingshorisont, brytpunkter och rutiner.Resultaten som denna studie påvisar är att det är flera påverkansfaktorer och en process för individerna innan studieavhopp genomförs. Studien visar även vikten av stöd av föräldrar och andra vuxna som kan vara avgörande för att unga vuxna kan komma ut i sysselsättning.

Studier visar att gymnasieskolans introduktionsprogram (IM) växer sig allt större, samtidigt råder det delade meningar kring IM. Utifrån dessa delade meningar växte en nyfikenhet hos oss över vilken inställning elever och studie- och yrkesvägledare har gentemot IM. Syftet med vårt examensarbete är således att undersöka dessa inställningar, hur eleverna beskriver övergången mellan högstadiet och IM samt vilka möjligheter de ser efter avslutad utbildning. Våra frågeställningar är följande:• Hur beskriver studie- och yrkesvägledare IM?• Hur beskriver eleverna övergången ifrån högstadiet till IM?• Hur beskriver eleverna att det är att studera på IM?• Vilka möjligheter ser eleverna efter avslutad utbildning?Undersökningen bygger på sex kvalitativa intervjuer med två studie- och yrkesvägledare samt fyra elever på IM. Som teoretisk utgångspunkt för detta examensarbete presenteras Careership av Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes. De teoretiska begrepp som används för att analysera det empiriska materialet är: fält, kapital, habitus, handlingshorisont, brytpunkter och rutiner. Resultatet visar att såväl elever som studie- och yrkesvägledare har en positiv inställning till IM, däremot menar samtliga respondenter att omgivningen har en felaktig bild av introduktionsprogrammen. Eleverna var från början motvilliga till att börja på IM, en del på grund av knapphändig information och andra av negativa kommentarer från bekanta. Vidare visar resultatet att elevernas handlingshorisont påverkas dels av hur de uppfattar sig själva och hur de uppfattar den kontext de befinner sig inom.

Allt fler elever lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet vilket har ökat söktrycket på de fem introduktionsprogrammen. Ett utav dessa är yrkesintroduktion som presenteras som ett alternativ för de elever som har ett specifikt yrke i sikte och vill in på motsvarande yrkesprogram eller direkt ut i arbete. Dock visar forskning att det finns en diskrepans mellan hur yrkesintroduktion presenteras och vad eleverna i verkligheten får. Med detta som bakgrund är syftet med denna studie att beskriva och analysera elevers upplevelser av introduktionsprogrammet yrkesintroduktion. För att få en helhetsförståelse för elevernas upplevelse presenteras och analyseras anledningar till varför programmet valdes, vilka förväntningar eleverna hade på programmet och hur dessa införlivades samt vad ungdomarna har för utsikter efter programmet. Då elevernas upplevelser är centrala, alltså mjuk data, har en kvalitativ metod använts där intervju-personerna bestod av två män och nio kvinnor från fyra olika yrkesintroduktionsinriktningar. Intervjumaterialet har analyserats genom innehållsanalys med stöd i begreppen handlingshorisont, habitus, fält, aktörer, kapital, brytpunkt, rutin samt self-efficacy. Studiens resultat visar att obehörighet gjort att ungdomarna valt yrkesintroduktion som ett sätt att nå behörighet till motsvarande yrkesprogram. Avsaknaden av grundskolebetygen upplevdes i sin tur orsakats av bristande kommunikation med lärare, bortprioritering av studier, diagnoser som påverkat prestationen samt mobbning. Den information som ungdomarna fick gällande yrkesintroduktion vid valet motsvarade inte verkligheten de mötte på programmet. Trots detta ansåg sig ungdomarna haft en bra och utvecklande tid på utbildningen då den genom att ge dem möjlighet att nå godkänt i kärnämnena från grundskolan, i kombination med praktiskt lärande, bidragit till att de känner sig trygga i sitt val av inriktning och har en tro på att gå vidare till nationellt program.

En av grundskolans uppgifter är att bidra till att elevens studie- och yrkesval intebegränsas av den egna klassbakgrunden. Därmed läggs ett stort ansvar på skolan, ochindirekt ett ansvar på studie- och yrkesvägledarna. Utifrån detta är syftet med dennastudie att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på grundskolan hjälper elever attinte begränsas av sin klassbakgrund vid studie- och yrkesval, samt att analyserahuruvida detta arbetssätt utmanar eller reproducerar rådande klasstrukturer.För att få svar på detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex studie- ochyrkesvägledare som arbetar på skolor som skiljer sig åt vad gäller elevernas föräldrarsutbildningsnivå. Analysen bygger Hodkinson och Sparkes careershipteoris begreppkapital, habitus, handlingshorisont och pragmatisk rationalitet.Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna försöker arbeta med att öka elevernaskunskap om sin kontext, öka deras mottaglighet för nya yrken, ge dem kunskap omomvärlden samt ökat självförtroende och självkänsla. Studie- och yrkesvägledarnaarbetar alla med någon av dessa saker men de uttrycker att de hade velat arbeta med flerdelar om de hade haft mer resurser. Resultatet visar även att en del av dessa insatserriskerar att leda till att rådande klasstrukturer reproduceras. Här har särskilt studie- ochyrkesvägledarna på skolor där elevernas föräldrar har låg utbildningsnivå en storutmaning i att kompensera eleverna för deras brist på kapital.

Tidigare forskning har belyst fördelarna med att individer känner hög tillfredsställelse i sitt arbete. Detta innebär att både individ, företag och samhället i stort har något att vinna på att individen känner hög tillfredsställelse med sitt arbete. Syftet med detta examensarbete är att undersöka unga vuxnas lönearbetares känsla av tillfredställelse i sin yrkesroll och att sedan utifrån våra informanters karriärberättelser försöka att hitta orsaker och samband mellan känslan av tillfredställelse och vägen till arbete. Vi har använt oss av tidigare forskning och teorier om tillfredsställelse och beslutsfattande för att tolka och koda vårt empiriska material. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med åtta informanter som är i åldern 25-35 år och som har en tillsvidareanställning. Resultatet av vår studie visar på att informanternas känsla av tillfredsställelse stämmer väl in på befintliga teorier om motivation och tillfredsställelse samt att informanternas väg till arbete går att tolkas utifrån teorier om beslutsfattande. Det framgick under vår studie att det finns ett samband mellan känslan av tillfredsställelse och vägen till arbete. De informanter som haft relevant utbildning inom det valda yrkesområdet kände sig mer tillfredsställda än dem som inte hade det. Informanter som befann sig på en arbetsplats där de hade en möjlighet att utvecklas inom sin yrkesroll kände också i större utsträckning tillfredsställelse än de övriga.