Brytpunkter innebär skiften mellan olika sysselsättningar och områden på utbildnings- och arbetsmarknaden. För att hantera en brytpunkt använder individen olika rutiner. Syftet med studien är att studera sex kvinnors berättelser om brytpunkter och rutiner i karriären. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts. Vid bearbetningen och analysen av kvinnornas berättelser har en hermeneutiskt ansats använts. Resultatet visar att de sex kvinnorna har upplevt ett flertal brytpunkter i sina karriärer samt att de har använt olika rutiner för att hantera dessa brytpunkter. De flesta brytpunkter är svåra att klassificera som frivilliga eller påtvingade, samt svåra att skilja från rutiner och tidigare brytpunkter. En slutsats blir att karriär kan beskrivas som en livslång process av brytpunkter och rutiner. / Turning points involves shifts between different occupations and areas of education and labor. The individual processes turning points using various routines. The purpose of this study is to examine six women's stories of turning points and routines in their careers. Six semi structured interviews were conducted. A hermeneutic approach has been used in processing and analyzing the stories. The results show that the six women have experienced several turning points in their career and that they have used several different routines to deal with these turning points. Most turning points have been difficult to classify as self-initiated or forced, as well as difficult to distinguish from routines and previous turning points. One conclusion is that career can be described as a lifelong process of turning points and routines.

Denna studie syftar till att undersöka hur de ukrainska flyktingarna i uppsatsen uppleveromställningsprocesser och gör karriärval på den svenska arbetsmarknaden. Det är en kvalitativundersökning som grundas på Careership och KASAM teorierna. Arbetets resultat och analys baseraspå intervjuer av elva ukrainska flyktingar som har fått tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige. Studienundersöker hur de ukrainska flyktingarna gör strategiska val i sina omställningsprocesser och vilkafaktorer som påverkar deras val. Vidare undersöker vi de förutsättningar de ukrainska flyktingarnaanser att de behöver för att kunna etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Studiensforskningsresultat visar att ukrainare gör praktiskt rationella val baserade på flera faktorer. Ukrainskaflyktingar har en hög vilja och motivation att hitta arbete. De upplever dock vissa svårigheter med atthitta arbete på grund av bristande språkkunskaper och otillräckligt stöd från myndigheterna varsfunktioner ukrainare upplever som obegripliga. I studien framkom det att många flyktingar behöver få bättre information som ger dem möjlighet att skapa en förståelse för hur det svenska samhälletfungerar. / This study aims to investigate how Ukrainian refugees in the essay experience adjustment processesand make career choices in the Swedish labor market. It is a qualitative research based on the theoriesof Careership and Sense of Coherence. The results and analysis of the work are based on interviewswith eleven Ukrainian refugees who have received a temporary residence permit in Sweden. The studyexamines how Ukrainian refugees make strategic choices in their adjustment process and whichfactors influence their choice. We examine the conditions that the Ukrainian refugees believe theyneed in order to establish themselves in the Swedish labor market. The study's research results showthat Ukrainians make practically rational choices based on several factors. Ukrainian refugees have ahigh will and motivation to find work. However, they experience some difficulties in finding work dueto lack of language skills and insufficient support from the authorities whose functions Ukrainians findincomprehensible. In the study, it emerged that many refugees need to receive better information thatgives them the opportunity to create an understanding of how Swedish society works.

The purpose of this study is to examine how individuals who became involuntary unemployed due to the Covid-19 pandemic experience and handle the situation as unemployed. As a result of the COVID-19 pandemic, demand for products and services in certain industries has drastically reduced and work opportunities have decreased.  Whilst working as career counsellors within support during this year we have encountered a new group of job seekers – those who have higher education experience, who, before 2020, were not part of the natural unemployment in Sweden. During the interviews it was noticed that most of these participants expressed a strong professional identity associated with their previous professional role.  This, in turn, could be attributed to having an impact on their coping strategies and their way of reflecting over their situation of being unemployed. The empirical data that was produced using qualitative interviews were later analysed using Hodkinson and Sparkes careership theory, Mezirow's Transformative learning and Ylva Ulfsdotter and Malin Lindes explanation of the term Professional Identity. This study highlighted that most participants continued to have a strong connection to their previous professional identity and that a forced turning point due to the pandemic contributed to a feeling that unemployment would only be temporary. It also concluded that those participants who had an inherent idea of a new career or a new lifestyle acted quickly and were able to make the transition to a different occupation. The turning point also contributed to the participants learning as they planned alternative careers as backups for eventual, future, turning points to come / Det här examensarbetet syftar till att skapa en förståelse för individers upplevelser och hantering av en påtvingad brytpunkt och ofrivillig arbetslöshet orsakad av Covid -19 pandemin. I våra yrkesroller som studie och yrkesvägledare inom Stöd och matchning har vi under 2020 kommit att möta en ny grupp arbetssökanden vilken är målgruppen för studien. Målgruppen vilken vi benämner som den nya gruppen arbetssökanden är individer med eftergymnasial utbildning som vid uppsägningen befann sig mitt i karriären i yrken förknippade med deras tidigare utbildningsval. Den nya gruppen arbetssökande befann sig innan 2020 mitt i karriären och var inte var en utmärkande del av den naturliga arbetslösheten i Sverige.  I många branscher har efterfrågan på produkter och tjänster minskat drastiskt till följd av pandemin och arbetsmöjligheterna är få. Empirin togs fram genom kvalitativa intervjuer som senare analyserades till stöd av Hodkinson och Sparkes Careership teori, Mezirows begrepp referensramar samt Ylva Ulfsdotter och Malin Lindes förklaring av begreppet yrkesidentitet. Under intervjuerna har vi reflekterat över att en stark yrkesidentitet förknippad med tidigare yrkesroll påverkat respondenternas hantering och upplevelse av den ofrivilliga arbetslösheten. Det framgick även att respondenter som haft en inneboende idé om en ny karriär eller en ny livsstil tenderat att agera snabbt och åter komma i sysselsättning. Resultatet visar på att en effekt av brytpunkten var att respondenterna planerade alternativa akademiska karriärer som backup för eventuella framtida brytpunkter.

Avhopp från gymnasiet får konsekvenser både för den enskilde personen och för samhället. På samhällsnivå blir det sämre skatteintäkter och ökade sociala kostnader. En person som inte fullföljer gymnasieskolan idag får dessutom svårare att ta sig in på arbetsmarknaden, vilket kan leda till långvarigt utanförskap. Syftet med denna studie är att analysera orsakerna till vad det är som gör att våra respondenter, unga vuxna mellan 20-25 år, saknar gymnasieexamen och vad deras motivation är till att börja studera igen. Våra forskningsfrågor handlar om personer som saknar gymnasieexamen, anledningen till att de är tillbaka i studier igen och deras åsikter om vilka följderna blir när man saknar fullständig gymnasieutbildning. Vi kontaktade vuxenutbildningen för att hitta intervjupersoner och genomförde fem stycken intervjuer. Vi har gjort vår analys ifrån teorierna Careership som Hodkinson och Sparkes har formulerat samt Linda Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser. Resultatet visar att den vanligaste orsaken till att våra informanter saknar gymnasieexamen är felval men vi ser även andra orsaker. Majoriteten av informanterna hade någon i sin närhet som motiverade dem tillbaka till studier igen. / Dropping out of school has implications both for the individual person and of society. At the community becomes poorer tax revenue and increased social costs. A person who does not complete upper secondary school today gets more difficult to enter the labor market, which can lead to long-term exclusion. The purpose of this study is to analyze the causes of what it is that makes our respondents, young adults aged 20-25 years, have no upper secondary school and what their motivation is to start studying again. Our research questions are about people who have no upper secondary school, the reason they are back in studies again and their views on the consequences when one lacks full upper secondary school. We contacted adult education to find interview subjects and conducted five interviews. We have done our analysis from the theories Careership Hodkinson and Sparkes has formulated and Linda Gottfredson's theory of circumscription and compromises. The result shows that the most common reason why our informants have no upper secondary school is the wrong choice, but we also see other reasons. The majority of the informants had someone close that motivated them back to study again.

Under de senaste åren har det blivit tydligt att de ungas övergång från skola till arbete, “school-to-work transition”, har förändrats. Det innebär att övergången idag är längre och mer komplex jämfört med tidigare. Samtidigt som en del har svårt att träda in på arbetsmarknaden finns det andra som har möjlighet att få anställningstrygghet men som själva väljer en längre övergång bestående av flera olika sysselsättningsstatus och arbeten. I denna studie har vi valt att fokusera på målgruppen som själva valt en längre övergång för att få en inblick i hur de upplever den förändrade övergången mellan skola och arbete. Syftet med studien är att beskriva hur övergången mellan skola och arbete skildras av personer som av eget val haft flera olika sysselsättningsstatus samt undersöka vad de upplever som ett attraktivt arbete. Vi har utifrån en kvalitativ metod intervjuat tio kvinnor 30–35 år för att ta del av deras berättelser. Studien har sökt svar på hur intervjupersonerna upplever sina erfarenheter och värderar sina val, vilka faktorer som har påverkat valen samt vad som är viktigt för att ett arbete ska upplevas som attraktivt. Det har resulterat i en fördjupning av valmöjligheter, upplevelser av övergången och attityder till arbete. Studiens resultat visar att målgruppens övergång till stor del har präglats av olika sysselsättningar, brytpunkter och val som påverkats av både inre och yttre faktorer. Respondenterna upplever att de själva har kunnat påverka sina val även om andra faktorer såsom; personer i omgivningen, utbildning- och arbetsmarknad, ekonomi, sjukdom, intressen och personliga egenskaper samt tidigare arbetslivs- och studieerfarenheter också har haft en påverkan.
 Respondenterna har till stor del haft positiva upplevelser av övergången men även tuffare perioder med osäkerhet och tvivel har präglat deras övergång.
 Trots att respondenterna upplevt intensiva perioder där de hoppat runt mellan flera olika sysselsättningsstatus kan de ändå blicka tillbaka och se en “röd tråd”. Viktiga faktorer för att trivas på en arbetsplats är kollegor, arbetsuppgifter och flexibilitet. Även bra chefer, ett gott ledarskap, god kommunikation och att visa uppskattning är av stor betydelse. Få av respondenterna upplever att de har nått sina yrkesmål trots att majoriteten av respondenterna idag arbetar med det yrke som de utbildat sig till.

Denna studie syftar till att förklara samt karaktärisera personalvetarstudenters framtida yrkesval. Syftet preciseras med hjälp av två frågeställningar: Vilka karriärval strävar personalvetarstudenter mot? och Hur visar sig relationen mellan karriärval och personalvetares habitus? Studiens utgångspunkt grundar sig i teorier om habitus påverkan på karriärval. Habitus omfattar social kontext, familjebakgrund, erfarenheter, möjligheter och maktspel inom de sociala rummen. Studien utgår även från tidigare forskning inom det valda området vilka utgörs av studier och artiklar som belyser karriärvalets komplexitet och dess olika påverkansfaktorer.Studiens empiri bygger på ett urval av 101 personalvetarstudenter vid Uppsala Universitet. För att kunna besvara frågeställningar har en typologi över studenterna förankrats. Den baseras på studenternas handlingsmönster varpå två distinkta typer kunde utläsas: strategen och den luststyrda. Studiens resultat indikerar att personalvetarstudenter strävar främst mot att arbeta inom välkända, stora företag som inger hög status och ger möjlighet till meningsfulla- och stimulerande arbetsuppgifter. Respondenterna är generellt mer benägna att socialt reproduceras, i enlighet med deras familjebakgrund, än att utföra en vertikal- eller horisontell förflyttning. Slutligen påvisar resultatet att respondenternas karriärval är påverkade av deras habitus trots att detta ofta ter sig omedvetet.

I dagsläget är det oklart vilka aktiviteter lärare utför och som främjar elevers valkompetens. Det saknas även kunskap om vad dessa aktiviteter utvecklar för kunskap hos eleverna. Syftet med studien är att få en inblick i samt synliggöra de inslag som lärare bidrar med för att utveckla elevernas valkompetens och som uppfattas stärka elevernas i deras utveckling. Det görs genom frågeställningarna vilka inslag av valkompetens upplevs förekomma i undervisningen enligt lärare och vad utvecklar de genomförda momenten relaterade till valkompetens hos eleverna enligt vad lärare uppger. För att svara på studiens frågeställning har en kvalitativ metod använts genom att intervjua behöriga lärare som arbetar i årskurserna ett till sex och som varit yrkesverksamma i minst två år. Empirin har analyserats med begreppen insikt, utsikt, framsikt, handlingshorisont, begränsningar och kompromisser samt lärande aktiviteter. Studien tyder på att lärare utför ett antal aktiviteter för att utveckla elevers valkompetens. Aktiviteterna består av bland annat studiebesök, diskussioner och temaarbeten. De genomförda aktiviteterna kan vara både planerade och spontana. Vad aktiviteterna bidrar med för att stärka elevernas valkompetens är däremot svårare att få ett tydligt svar på.

Mellan gymnasiestudier och vidare studier uppstår en institutionell brytpunkt. Förmågan att hantera en brytpunkt är olika men individer med neuropsykiatriska nedsättningar har särskilt svårt att ta sig igenom brytpunkter och efterföljande övergångar utan stöd. Syftet med den här studien är att undersöka studie- och yrkesvägledares upplevelser av vägledningen av elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, i brytpunkten mellan gymnasiestudier och vidare studier. Detta undersöks i form av tre frågeställningar om förutsättningar, arbetssätt och utvecklingsområden. Nio semistrukturerade intervjuer har genomförts och sedan bearbetats och analyserats genom tolkning av de teman och mönster som har kunnat utläsas. Pågående och tidigare forskning, Careership-teorin samt begreppet self-efficacy har använts i resultatanalysen av empirin. Resultatet visar att förutsättningarna för vägledningen skiljer sig åt mellan skolor och kommuner och att kompetensen att använda framgångsrika arbetssätt är hög, men att strukturerade övergångsstrategier saknas. Andra utvecklingsområden berör exempelvis behovet av nationella styrdokument och utbildningsinslag om vägledning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Inför den här studien träffade vi studie- och yrkesvägledare på en större gymnasieskola iVästra Götaland. De uppmärksammade en obalans i hur elevernas hemkommuner väljer attfånga upp och arbeta med de elever som valt att inte slutföra sina gymnasiestudier.Syftet med den här undersökningen är att få ökad förståelse för hur handläggarna inom detkommunala aktivitetsansvaret i Västra Götaland arbetar med de unga vuxna som tillhörmålgruppen för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Studien utgår ifrånfrågeställningarna. Vilka insatser och resurser kan handläggarna inom KAA i Västra Götalanderbjuda de unga vuxna? På vilket sätt arbetar handläggarna inom KAA i Västra Götaland föratt bemöta de unga vuxna?En kvalitativ metod har tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer medyrkesverksamma handläggare inom det kommunala aktivitetsansvaret i Västra Götaland.Analysen av det empiriska materialet har utgått från ett teoretiskt ramverk bestående avHodkinson och Sparkes Careership-teori (1997) samt Känslan av sammanhang (KASAM) avAaron Antonovsky (2005).Resultatet i studien visar på att ansvaret för det kommunala aktivitetsansvaret oftast vilarpå en enskild handläggare och att handläggaren i sin tur är beroende av samverkan medövriga professioner och ekonomiska resurser för att genomföra uppdraget. De unga vuxnainom målgruppen för KAA behöver tid för att finna meningsfullhet och vidga sinhandlingshorisont.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa förståelsen för hur studie- och yrkesvägledare ser på sitt uppdrag med särskilt fokus på hur de uppfattar uppdragets likvärdighet. Intresset för detta område har väckts under vår utbildning till studie- och yrkesvägledare på Stockholms universitet och utifrån de diskussioner kring vägledning och vägledares uppdrag som förs i samhället idag. Genom en kvalitativ intervjustudie med examinerade vägledare erhölls en fördjupad förståelse för studie- och yrkesvägledares syn på sitt uppdrag och likvärdigheten i det. Resultatet visar på att vägledarna upplever att de saknar tid och resurser för att genomföra sitt uppdrag som de skulle önska samt att även om de arbetar så likvärdigt de förmår så upplever de inte att studie- och yrkesvägledningen är nationellt likvärdig idag. Det konstateras också att SOU 2019:4 tas emot mycket positivt av vägledarna och att de önskar att förslagen som denna utredning lägger fram skulle lagstadgas. Resultatet har analyserats utifrån Careershipteorin vilket lett till slutsatsen att vägledarnas syn på sitt uppdrag är tätt sammanlänkat med deras handlingshorisont. / The purpose of this dissertation is to deepen the understanding of how career guidance counsellors view their work assignation in particular how they perceive the equivalence within career guidance. The interest in this topic arose during our education to become career guidance counsellors at Stockholm University and was influenced by the current discourse regarding career guidance and career counsellors' work assignations in general. Through a qualitative interview study with educated career guidance counsellors, an in-depth understanding of career guidance counsellors' views on their work assignation and the equivalence within it was obtained. The study concludes that career guidance counsellors experience a lack of time and resources which prevents them from carrying out their work in the way they would like. Though they try to carry out their assignations with as much equivalence as possible, they do not feel that career guidance and counselling is nationally equivalent today. Furthermore, the study concludes that the SOU 2019:4 is perceived very positively by the career guidance counsellors and that they wish the proposals presented within it would be legislated. The results have been analysed using the Careership theory, which has led to the conclusion that the career guidance counsellors’ views on their work assignation are closely linked to their horizons for action.