Syftet med detta arbete var att undersöka hur chefer upplever ledarskap och arbetsmiljöansvar vid hot och våld mot sina anställda. Vård- och omsorgssektorn utmärker sig när det kommer till ökat hot och våld riktat mot personal. Fenomenet och det sociala problemet är komplext vilket skapar svårigheter i att förstå orsakerna bakom det ökade hotet och våldet. I tidigare forskning framstod det att en möjlig förklaring kan vara att arbetsmiljön för personal inom äldreomsorg har förändrats på grund av att allt fler äldre människor blir fler. Samt blir mer sjuka, vilket kräver mer resurser. Ett välkänt koncept för att förebygga denna problematik beskrivs vara goda och välfungerande organisationer som leds av chefer som har förmågan att tillvarata och utveckla personalens resurser. Men det finns en forskningslucka gällande chefers upplevelse kring det ansvar som gäller när hot och våld uppstår på arbetsplatsen. Det empiriska materialet har inhämtats genom kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där urvalet bestod av sex enhetschefer verksamma både inom kommunala och privata äldreboenden. I resultatet beskrivs hur chefer inom äldreomsorgen på olika sätt hanterar och upplever det ansvar de har för arbetsmiljön. Resultatet visade olika delar av det förebyggande arbetet som chefer har beskrivit som viktiga. Dessa har handlat om att öka kunskap kring den målgrupp man arbetar med, följa rutiner i arbetet och sörja för personalens upplevelse av ett gott arbetsklimat. Det framgick att det finns en slags dilemma mellan att acceptera att arbeta med vårdtagare där våldsamt beteende kan vara en effekt av sjukdomen och att inte tolerera det. En annan del i resultatet visar hur chefer lägger stor vikt vid att vara en närvarande chef som en del i att skapa god arbetsmiljö vilket i sin tur påverkar hur hot- och våldssituationer hanteras i organisationen. Ledarskap var likaså centralt i chefers syn på förebyggande arbete och hur de bemöter personalens behov inför att en hot- och våldssituation uppstår eller när den inträffat. / The aim of this study was to examine how managers experience leadership and work environment responsibility in the event of threats and violence against employees. The health and care sector stands out when it comes to increased threats and violence against employees. The phenomena and social problem is complex, leading to difficulties in understanding the reasons behind the increased violence. It is argued in previous research that one explanation may be that the work environment for employees in elderly care has changed due to the fact that more older people are becoming more. As well as becoming more ill, which requires more resources. A well-known concept for preventing this problem has been good and well-functioning organizations led by managers who have the ability to utilize and develop the employees' resources. But there is a research gap regarding how managers experience their responsibility in terms of threat and violence at the workplace. The empirical material was obtained through a qualitative method with semi-structured interviews where the sample consisted of six managers of nursing homes in both the municipal and private sector. The result describes how managers in elderly care handle and experience the responsibility they have for the work environment in different ways. The results address various parts of the prevention work that managers have described as important. These have been about increasing knowledge about the target group, following routines at work and ensuring employees experience a good working climate. It appears that there was a kind of dilemma between accepting to work with care recipients where violent behavior can be an effect of the disease and not tolerating it. Parts of the result showed how managers attach great importance to being a present manager as part of creating a good working environment, which in turn affects how threatening and violent situations are handled in the organisation. Leadership was also central to managers' views on preventive work and how they respond to employees' needs before a threat and violence situation arises or when it has occurred.

Hållbar utveckling är idag en vägledande och övergripande princip världen över. Den sociala dimensionen i hållbar utveckling är starkt förknippad med rättvisa, trygghet och delaktighet och arbetsgivare har det yttersta ansvaret att säkerställa en god arbetsmiljö för alla medarbetare. Svensk hälso-sjukvård står idag för flera utmaningar, bland annat kompetensförsörjning, rekrytering och en ökning av psykisk ohälsa bland vårdpersonal. Forskning visar på ett starkt samband mellan ledarskapets betydelse och hälsofrämjande arbetsplatser, dock finns få studier kring vilket stöd chefer behöver för att leda hälsofrämjande. Det är därför viktigt att belysa första linjens chefers förutsättningar ur ett hållbarhetsperspektiv. Syftet med studien var att undersöka första linjens chefers upplevelse av sin arbetssituation utifrån perspektivet social hållbarhet samt studera hur förutsättningarna ser ut för ett hälsofrämjande ledarskap. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats, där datainsamling skedde genom halvstrukturerade intervjuer. Sex informanter intervjuades och materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. De teoretiska ramverk som användes var krav-kontroll-stöd modellen samt känsla av sammanhang (KASAM). Analysprocessen resulterade i sexton subkategorier och sex kategorier vilka senare delades in i tre teman utifrån krav-kontroll-stöd modellen. Resultatet visar att arbetsglädje, påverkansmöjligheter och stödfunktioner är viktiga faktorer att bibehålla och det är av stor vikt att se över balansen mellan arbetsliv och privatliv samt HR stödet för att minska riskfaktorer att utveckla ohälsa hos första linjens chefer.

En ledares uppgift är bland annat att motivera och engagera sina medarbetare samt att utveckla ett välfungerande samarbete inom organisationen utifrån verksamhetens mål. Vid rekrytering av chefer eftersöks ofta egenskaper som stämmer överens med personer som har en mörk triad-personlighet (personer med psykopatiska, narcissistiska och/eller machiavellistiska drag). På en ledande position kan en sådan personlighet orsaka stor skada inom organisationen. Chefer med mörk triad-personlighet är svåra att upptäcka vid rekrytering då de ofta är karismatiska och övertygande och de kan relativt enkelt manipulera personlighetstester. Magisteruppsatsen implicerar en forskningsstudie om rekrytering av chefer i offentlig sektor där syftet var att studera ifall det inom offentlig sektor (tjänsteproduktion) i Sverige finns en betydande risk för att rekrytera chefer som faller under den mörka triaden, samt medvetenheten om den eventuella risken. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod i form av nio semi-strukturerade intervjuer samt inslag av observationer och texttolkning. Resultatet visade att det finns en viss risk för att rekrytera chefer med en mörk triad-personlighet, och risken verkar vara både metodologisk och kunskapsmässig. Risken beror dels på att det hos flertalet intervjupersoner fanns en viss avsaknad av riskmedvetenhet när det kommer till rekrytering av chefer som besitter vissa egenskaper, samt att flertalet intervjupersoner har en stor tilltro till icke evidensbaserade tester vilka ledare som faller under den mörka triaden tenderar att ta sig igenom. En av slutsatserna som går att dra är att ju lägre samt äldre utbildning personen har desto mer eftersöks egenskaper som faller under den mörka triaden och desto lägre tenderar riskmedvetenheten att vara. Ytterligare en slutsats som går att dra är att det inom offentlig sektor i Sverige till viss del verkar saknas rekryteringstester som inbegriper emotionell intelligens, något som enligt forskning kan ge ett visst skydd mot att rekrytera chefer med mörk triad-personlighet. Resultatet kan tänkas bidra med kunskap om riskerna för att inom offentlig sektor rekrytera en chef med mörk triad-personlighet så att ytterligare tillvägagångssätt inom rekrytering kan användas för att minimera risken för att rekrytera chefer med denna personlighetstyp. Resultatet kan även ses som en bidragande del till forskningsfältet där detta område i Sverige fortfarande är relativt outforskat, särskilt inom offentlig sektor. / A manager's job is to engage and motivate the employees, and to develop a well-functioning collaboration based on the objectives of the business. When recruiting managers, traits that overlap with people with a dark triad-personality (people with psychopatic, narcissistic and/or Machiavallian traits) are often sought, and having a leader with such a personality can cause organizations great harm. It is difficult to detect managers with a dark triad personality in recruitment as they often are both charismatic and persuasive, and they can easily manipulate a personality test. The master´s thesis involves a study on the recruitment of managers in the public sector. The aim was to study whether there in the public sector in Sweden is a significant risk and awareness of the possible risk of recruiting managers who fall under the dark triad. As a method for the study, a qualitative method was chosen in the form of nine semi-structured interviews, with some elements of observation and text interpretation. The results revealed that there is a certain risk of recruiting managers with a dark triad-personality. This risk seems to be both methodological and knowledge-based, and is partly due to the fact that there was a certain lack of risk awareness among the majority of interviewees when it comes to recruiting managers who possess certain characteristics, and that the majority of interviewees put great faith in non-evidence based tests which managers with a dark triad-personality tend to pass. One of the conclusions of the study was that recruiters with lower and/or an old education tended to seek more after characteristics that are synonymous with the dark triad, and they were also less aware of the risks of doing so. Another conclusion that can be drawn is that in the public sector in Sweden there seems to be a lack of recruitment tests that include emotional intelligence, something that according to research can provide some protection against recruiting managers with a dark triad-personality. The results may contribute with knowledge about the risks of recruiting a manager with dark triad-personality in the public sector, so that additional approaches in recruitment can be used to minimize the risk of recruiting a manager with a dark triad-personality. The result can also be seen as a contributing part to the research field as this area in Sweden still is relatively unexplored.

Första linjens chefers arbete inom hälso- och sjukvården handlar om att leda sina medarbetare och ansvara för bra arbetsmiljö inom verksamheten. Dessa chefers arbetssituation kan beskrivas som ansträngande och ofta psykiskt krävande. Chefers förutsättningar till ett gott ledarskap har stor påverkan på verksamheten och den personal som chefen ansvarar för. När covid-19 pandemin spred sig blev påverkan på sjukvården stor och första linjens chefers har fått andra förutsättningar att leda under pandemin. Det i sig är dock inte beforskat i någon större utsträckning. Därav var syftet med denna studie att undersöka upplevelsen hos första linjens chefer inom hälso- och sjukvård av att leda och vara chef i covid-19 pandemin. Studien utformades som en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats. Urvalet bestod av åtta informanter inom offentlig hälso- och sjukvård. Genomförd analys ledde fram till ett huvudtema: Att vara ledare under covid-19 pandemin, vilken sammanfattar studiens resultat i att uppdraget som första linjens chef är mer än att bara leda medarbetare. Bland annat kräver uppdraget förmågan att snabbt ställa om när förutsättningarna förändras. Studiens huvudtema följdes av tre kategorier: situationsanpassat ledarskap, pandemin förändrade chefernas stöd och styrning och chefens känslor i pandemin. Samtliga med flera underkategorier. Intressant i studien är att när högre lednings sätt att styra förändrades genom att bli mer auktoritärt genomgick ledarstilarna hos första linjens chefer en liknande förändring, samtidigt som de också var tvungna att ha tillit till sina medarbetare för att hantera situationen. Att parallellt använda olika ledarstilar blev en nödvändighet för första linjens chefer i att hantera arbetet under covid-19 pandemin.

A qualitative study that investigates the experience of employee appraisal interview through interviews with eight employees at a medium-sized company in Sweden. The study aims to deepen the understanding of employee appraisal interviews based on two central research questions. ● What significance does employee appraisal interview have for the employee in the organization? ● How do employees perceive that their relationship with their managers affects their employee appraisal? The results of the study show that employees do not perceive performance appraisal interviews as rewarding from an efficiency or organizational perspective. However, the interviews are described as important in terms of fostering good relationships between employees and managers. The study is based on theoretical frameworks such as new institutional theory, which incorporates concepts like isomorphism and legitimacy to understand employee appraisal interviews as a process and their purpose. Additionally, Goffman's dramaturgical perspective is highlighted to explain roles and their interactions, aiming to understand the relationships between employees and managers. In summary, the study indicates that employees do not perceive employee appraisal interviews as an effective process. Instead, the study reveals that employees view their relationship with their manageras a central motivational factor, but this relationship is primarily formed and maintained through everyday interactions rather than annual employee appraisal interviews.

This quantitative case study is made on a bank in Sweden that has been forced to work from home due to the restrictions followed by the corona pandemic. The research was accomplished on Mars and April 2021 and proceeds from three changing aspects in the organization on working from home which are: coordination, communication, and relations. Two central theories for the study are the contingency theory based on Mintzberg ́s (1983)coordinating mechanisms and structure and Poser ́s study Distance Leadership in International Corporations (2017). The method was done through structured interviews and there were in total 45 respondents participating which contained both leaders and followers. The results showed that there had been a change in all three aspects, the coordination had been more decentralized, the communication was not as frequent as when the employee worked in a common office which had shown effects in both the efficiency, where the followers believed that it had become more efficient, but the leaders thought that it had become less efficient. Misunderstandings in communication had increased according to both followers and leaders. Relations between coworkers showed negative effects on working from home, whilst their relation to their leaders did not change. The leaders did not interpret much change to their employees. / Denna kvantitativa fallstudie är utförd på en svensk storbank som har behövt arbeta hemifrån på grund av restriktioner som varit till följd av coronapademin. Studien omfattar perioden mars och april år 2021 och utgår ifrån tre aspekter i organisationen vid arbete på distans vilka är: samordning, kommunikation och relationer. Metoden för studien var strukturerade intervjuer med totalt 45 respondenter, som både var ledare och medarbetare. Resultaten visade att alla tre aspekter, samordningen hade blivit mer decentraliserad, kommunikationen var inte lika frekvent som so när respondenterna arbetade på ett gemensamt kontor, detta visade effekter i både kommunikationseffektivitet där medarbetare menade att det har blivit mer effektivt men ledarna ansåg att det blivit mindre effektivt. Missförstånd i kommunikationen hade ökat enligt både medarbetare och ledare.  Relationer medarbetare emellan visade ha negativ effekt av distansarbete, medan deras relation till sina chefer inte hade förändrats. Cheferna upplevde inte någon större förändring av relationen till sina anställda.

Första linjens chefer arbetar idag med höga krav och en hög arbetsbelastning, vilket bidrar till en hög personalomsättning och ökad frekvens av sjukskrivningar hos chefer. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som första linjens chefer inom hälso- och sjukvårdsorganisationen upplever påverkar deras hälsa. Studien är utformade efter en kvalitativ ansats, där datainsamlingen har skett genom totalt 9 semistrukturerade intervjuer med informanter som antingen hade en pågående anställning inom Västra Götalandsregionen som första linjens chef vid tidpunkten för intervjun, eller nyligen avslutat sin tjänst. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det insamlade materialet, vilket resulterade i skapandet av 8 underkategorier som sammanställs i tre huvudkategorier; Arbetsmiljö, Relationer och Stöd. Resultatet påvisar att det finns ett stort engagemang hos informanterna gällande sitt uppdrag som första linjens chef, men att de saknar förutsättningarna för att genomföra ett gott jobb där de kan finnas tillgängliga i verksamheten och hinna se varje underställd medarbetare. En bristande arbetsmiljö sett till för hög arbetsbörda och bristande struktur gällande antalet underställda medarbetare, möten och mail ansågs öka risken för försämrad hälsa hos informanterna. Vidare i resultatet blir det tydligt att relationen till sin överordnade chef, sina kollegor och sina medarbetare har stor påverkan för första linjens chefer att känna delaktighet och gemenskap. Vidare belyses vikten av att ha ett ökat stöd, där handledning och mentorskap lyfts upp av informanterna som viktiga delar för att ha ett hållbart yrkesliv. Studiens resultat kan bidra till en ökad medvetenhet kring vikten av att förebygga ohälsa hos första linjens chefer inom hälso- och sjukvårdsorganisationen, och därigenom arbeta för att främja och bevara deras hälsa.

Offentliga organisationer som har samhällsuppdraget inom vård- och omsorg behöver vara i ständig utveckling. Detta skapar ett förändrings- och implementeringsbehov inom offentliga verksamheter. I en snabbt föränderlig värld med en ständigt pågående kunskapsökning och utveckling krävs en hållbar plan för förändringsledning och implementering. Ett exempel på detta är när regeringen 2016 beslutade om den så kallade Tillitsdelegationen. Tillitsbaserad styrning och ledning (som en del av Tillitsdelegationen) har syftet att öka kvalitén i offentliga organisationer, genom att bland annat öka tilliten mellan chef och brukarnära arbetande personal. Syftet med studien var att utforska upplevelser och erfarenheter hos första linjens chefer i kommunala organisationer inom daglig verksamhet enligt LSS avseende implementering och praktisk tillämpning av tillitsbaserad styrning och ledning. Metoden som använts i studien hade en kvalitativ ansats. Författarna genomförde en pilotintervju innan de åtta intervjuerna med kvinnliga första linjens chefer inom daglig verksamhet. Intervjuerna har analyserats och sammanfattats utifrån en implementeringsprocess vars centrala begrepp är att: vilja, kunna och förstå. Resultaten av studien visar att det finns skillnader i det praktiska arbetet kring tillitsbaserad styrning och ledning. Covid-19 pandemin har påverkat verksamheterna, där tillit beskrivs som en förutsättning för verksamheterna att göra den omställning som behövts. Det lyfts fram att kommunikation, mod, relation och delaktighet var viktiga komponenter i arbetet med en hållbar tillitsbaserad styrning och ledning. Studien har visat att det finns upplevda hinder främst i form av kontroll och mätningar kopplat till bland annat tidigare styrmodeller som bidrar till svårigheter att fullt ut kunna implementera ett tillitsbaserat ledarskap

Fler och fler personer arbetar på distans, i synnerhet efter covid-19 pandemin. Denna kvalitativa studie belyser HR-chefers upplevelser av distansarbetets konsekvenser för work/life balance, eftersom det inte finns tillräckligt med forskning inom detta område. Frågeställningen lyder: Hur upplever HR-chefer att distansarbete påverkar balansen mellan arbetsliv och privatliv? För att få svar på frågeställningen har semistrukturerade intervjuer genomförts med tio HR-chefer. Resultatet presenteras i form av teman och underteman med tillhörande analys. I analysen har respondenternas utsagor jämförts med tidigare forskning och Sue Campbell Clarks work/family border theory, som utgör studiens ramverk. De huvudteman som identifierades genom tematisk analys är gränssättning, struktur, flexibilitet och arbetstid. Upplevelsen av distansarbetets effekter på balansen mellan arbete och privatliv är delad. För vissa är distansarbete något som underlättar vardagen och som leder till ökade möjligheter att kombinera arbete och privatliv, medan andra har svårigheter att sätta gränser mellan de båda domänerna, vilket påverkar deras välbefinnande negativt. Personliga förutsättningar såsom boende, familjesituation och personlighet verkar ha betydelse för hur väl man trivs och kan anpassa sitt liv efter distansarbete. / People are working remotely to a greater extent, especially after the covid-19 pandemic. This qualitative study sheds light on HR managers' experiences of the consequences of telework for work/life balance, as there is not enough research on this. The research question is: How do HR managers experience that telework affects the balance between work and private life? To answer this question, semi-structured interviews were conducted with ten HR managers. The results are presented in the form of themes and sub-themes with an associated analysis. In the analysis, the respondents' statements have been compared with previous research and Sue Campbell Clark's work/family border theory, which constitutes the framework of the study. The main themes identified through thematic analysis are boundaries, structure, flexibility and working hours. The experience of the effects of telework on the balance between work and private life is divided. For some, teleworking is something that facilitates everyday life and leads to increased opportunities to combine work and private life, while others have difficulty setting boundaries between the two domains, which negatively affects their well-being. Personal conditions such as housing, family situation and personality seem to be important for how well you feel comfortable and can adapt your life to teleworking.

Background: Previous research focuses predominantly on the negative aspects that exist in women's careers and organizations have forgotten about the opportunities that exist and that can benefit women in working life. Since the 1960s, the proportion of women in the labor market has increased and today it is largely the same number of women as men who work. For today's women, there are no or few formal obstacles left and women can hold the same education and professions as men in the Swedish labor market. Thus, the essay will be focusing on female managers and the aspects they experience may have influenced the path to managerial positions. Purpose: The purpose of the essay is to describe, interpret and understand various circumstances that have affected women's career development. The authors 'contribution with the essay is to try to give a clearer picture of what female managers' career development can look like. Theoretical reference frame: The theoretical frame of reference highlights aspects that are believed to have influenced female managers' career development. Aspects selected are individual-related and situation-related and under these aspects there are associated categories. The concept of career is also defined in the theoretical frame of reference and a theoretical analysis model is presented. Method: To answer the purpose of the thesis, a qualitative method was chosen with semi-structured interviews that were conducted on five female managers at different hierarchical levels in a laboratory company. Conclusion: The aspects that emerge from all respondents follow the same pattern and the majority of the aspects are seen as opportunities, but challenges have also emerged. There are aspects that are considered to be prerequisites for women to have succeeded, but which have nevertheless been affected by the facilitating aspects. The respondents' personalities and the organization's commitment are two of the aspects that are prerequisites for women to reach a managerial position. Two of the facilitating aspects that have been identified and indirectly influenced and facilitated women's path towards managerial position are early socialization and education. In summary, the women's path to today's managerial position can be described through a collaboration between the various aspects that have influenced each other to varying degrees. / Bakgrund: Tidigare forskning fokuserar övervägande på de negativa aspekter som finns i kvinnors karriärer och organisationer har glömt av de möjligheter som finns och som kan gynna kvinnor i arbetslivet. Sedan 1960-talet har andelen kvinnor ökat på arbetsmarknaden och idag är det i stor sett samma mängd kvinnor som män som arbetar. För dagens kvinnor finns det inga eller få formella hinder kvar och kvinnor kan inneha samma utbildning och yrken som män på den svenska arbetsmarknaden. Därmed kommer uppsatsen riktas in mot kvinnliga chefer och de aspekter som de upplever kan ha påverkat vägen till chefspositioner. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva, tolka och förstå olika omständigheter som har påverkat kvinnors karriärutveckling. Författarnas bidrag med uppsatsen är att försöka ge en klarare bild av hur kvinnliga chefers karriärutveckling kan se ut. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen belyser aspekter som tros kan ha påverkat kvinnliga chefers karriärutveckling. Aspekter som valts ut är individrelaterade och situationsrelaterade och under de här aspekterna finns tillhörande kategorier. Begreppet karriär definieras också i den teoretiska referensramen samt att en teoretisk analysmodell presenteras. Metod: För att besvara uppsatsen syfte valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomfördes på fem kvinnliga chefer på olika hierarkiska nivåer i ett laboratorieföretag. Slutsats: Aspekterna som framkommer från samtliga respondenter följer samma mönster och majoriteten av aspekterna ses som möjligheter men det har även framkommit utmaningar. Det finns aspekter som ansetts vara förutsättningar för att kvinnorna ska ha lyckats men som ändå har påverkats av de underlättande aspekterna. Respondenternas personlighet och organisationens engagemang är två av de aspekter som är förutsättningar för kvinnorna att nå en chefsposition. Två av de underlättande aspekterna som har identifierats och indirekt påverkat och underlättat kvinnornas väg mot chefspositionen är den tidiga socialisationen och utbildning. Sammanfattningsvis kan kvinnornas väg till dagens chefsposition beskrivas genom en samverkan mellan de olika aspekterna som i olika utsträckning påverkat varandra. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>