FN:s barnkonvention blev svensk lag januari år 2020, med målsättningen att barnets bästa och barns rättigheter tydligt skulle genomsyra praktiken. Syftet med studien var att undersöka hur chefer inom barn- och ungdomsenheten på socialtjänsten beskriver förändringar i verksamheten med anledning av barnkonventionens införande som lag. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ studiedesign i form av semistrukturerade intervjuer, där totalt sju respondenter från sex olika kommuner fick representera empirin. Empirin analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys och som teoretisk förklaringsmodell användes grunderna i en implementeringsteori. Studiens resultat visade att barnkonventionen implementerats olika mycket och på olika sätt i Sveriges kommuner. Skillnader i arbetssätt var till stor grad beroende av i vilken omfattning verksamheterna hade implementerat barnkonventionen. Den främsta skillnaden var att implementeringen har lett till en större tydlighet i arbetet, samt att barnets rättigheter har fått ett större fokus. Slutsatsen av studien visade på att staten behöver utveckla riktlinjer för hur barnkonventionen ska implementeras, samt säkerställa att samtliga kommuner får samma förutsättningar. Studien visade på ett vidare behov av att forska på vilka förändringar implementeringen har lett till inom socialtjänstens andra områden som inte direkt riktar sig mot barn. / The UN Convention on the Rights of the Child became Swedish law in January 2020, with the aim that the best interests of the child and children's rights should permeate the practice. The purpose of this study was to examine how social services managers within the children and youth unit describe changes in the organization due to the incorporation of the Convention on the Rights of the Child as law. In order to answer the purpose of the study, a qualitative study design was chosen in the form of semi-structured interviews where seven respondents from six different municipalities were allowed to represent the results. The empirical data was analyzed with support from the implementation theory. The results of the study showed that the Convention on the Rights of the Child has been implemented to varying degrees and in different ways in Sweden's municipalities. Differences in working methods were largely dependent on the extent to which the organization had implemented the Convention on the Rights of the Child. The main difference was that the implementation has led to greater clarity in the work, and that children's rights have received a greater focus. The conclusion showed that the state needs to develop guidelines for how the Convention on the Rights of the Child is to be implemented, and that all municipalities receive equal conditions. The study showed a further need to research what changes the implementation has led to in other areas of social services that are not directly aimed at children.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hinder och möjligheter kvinnliga chefer i mansdominerade branscher upplever i sin karriär. För att analysera de olika hindren och möjligheterna användes Kanters (1977) teori om kön som minoritet samt Ackers (1990) teori om den könade organisationen. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med nio kvinnliga chefer i mansdominerade branscher vilka valdes utifrån SCBs statistik från 2022. Resultatet visar att kvinnliga chefer huvudsakligen ställs inför informella hinder trots att formella möjligheter finns för kvinnor att bli chefer. De hinder kvinnorna beskriver är att anpassa sig till den rådande kulturen, att möta motstånd från manliga kollegor samt att möta höga krav på prestation. Intervjuerna analyserades med hjälp av transkribering, kodning och tematisk analys. / The purpose of this study was to investigate the obstacles and opportunities that women encounter throughout their professional pursuits in male-dominated fields. To scrutinize the various obstacles and opportunities, we used Kanter’s (1977) minority gender theory and Acker’s (1990) theory about gendered organizations. The data collection was carried out through semi-structured interviews with nine female managers in different male-dominated industries, chosen based on statistics from the Swedish Statistic Bureau which concluded the most male-dominated fields. To analyze the data we used transcription, coding and thematic analysis. The results show that females making careers primarily encounter informal obstacles although have formal possibilities to become managers. The different types of challenges identified by the interviewed women included adapting to the culture, resistance from male colleagues, and high expectations. The interviews were analyzed using transcription, coding and thematic analysis.

Enligt OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) finns det en målsättning att organisera för ett hållbart och hälsosamt arbetsliv för att alla ska få så goda förutsättningar som möjligt att bibehålla hälsa och välbefinnande hela arbetslivet. Även chefer har rätt till dessa förutsättningar. Arbetsvälbefinnande handlar om individens upplevelse om arbetets påverkan på välbefinnandet. Upplevelsen påverkas av olika faktorer i arbetslivet. Arbetsvälbefinnande är ett brett begrepp som saknar en enhetlig definition då begreppet innefattar flera diskurser. Syftet med studien var att identifiera faktorer som hälso- och sjukvårdsorganisationer kan bidra med för att öka chefers arbetsvälbefinnande. Integrativ litteraturstudie har använts som metod. Resultatet baseras på 18 vetenskapliga artiklar som tillsammans utgör underlag för att beskriva faktorer som hälso- och sjukvårdsorganisationer kan arbeta med för att öka chefers arbetsvälbefinnande. Induktiv innehållsanalys har använts som analysmetod. Analysen har mynnat ut i tre huvudkategorier: arbetets kontext, social arbetsmiljö och balans i arbetslivet. Organisationen kan påverka chefers arbetsvälbefinnande genom att skapa förutsättningar att bedriva ett hållbart ledarskap. Resultatet visar på att organisationer kan åstadkomma detta genom administrativt stöd, stöd från högre chef, tydliga rollbeskrivningar, klarhet kring autonomi och mandat att fatta beslut, att se över arbetsgruppens storlek samt ledarskapsutbildning i hållbar organisering och hälsofrämjande ledarskap. / According to the OECD (Organization for Economic Cooperation and Development), there is an objective to organize for a sustainable and healthy working life so that everyone will have the best possible conditions to maintain health and well-being throughout their working life. Managers are also entitled to these conditions. Well-being at work is about the individual's experience of the impact of work on well-being. The experience is affected by various factors in working life. Well-being at work is a broad concept that lacks a uniform definition as the concept includes several discourses. The purpose of this literature review was to identify factors that healthcare organizations can contribute to increasing managers' well-being at work. Method of choice is Integrative literature review. The result is based on 18 scientific articles that together form the basis for describing factors that health care organizations can work on to increase managers' well-being at work. Inductive content analysis has been used as an analysis method. Results have been identified in three main categories: context of work, social work environment and work-life balance. The organization can influence managers' well-being at work by creating the conditions to exercise sustainable leadership. The results show that organizations can achieve this through administrative support, support from senior managers, clear role descriptions, clarity in autonomy and mandate to make decisions, reviewing the size of the work group and leadership training in sustainable organization and health-promoting leadership.

Organisationen inom hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar. Befolkningsstrukturen kommer att förändras till fler äldre och färre personer i arbetsför ålder. Det innebär att vården ska klara av ett ökat vårdbehov. Primärvården beskrivs vara navet i framtidens vårdorganisation. Inom Västra Götalandsregionen styrs primärvården (Vårdval Vårdcentral och Vårdval rehab) av Krav och Kvalitetsboken där uppdrag och förutsättningar för uppdraget finns beskrivna. Syftet med studien är att ta reda på första linjens chefers kunskaper och förutsättningar för omställning Nära vård. I Västra Götalandsregionens strategi för omställning av hälso-och sjukvården 2023 - 2027 ingår Nära vård, Prioritering, Digitalisering, Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling och kompetensförsörjning samt Barnuppdraget. Nära vård, som uppsatsen fokuserar på, beskrivs vara ett nytt synsätt och ett annorlunda arbetssätt mot idag. Nära vård innebär bl. a att den vård som befolkningen behöver ofta ska finnas nära dem, invånarna skall vara mer delaktiga i sin vård bl. a genom större ansvar för egenvård. Målet är att vården ska bedrivas med ökad kontinuitet, effektivitet, tillgänglighet och trygghet. Vi har intervjuat nio av första linjens chefer inom Närhälsans vårdcentraler och rehabmottagningar med semistrukturerade, enskilda intervjuer för att ta reda på deras upplevelser om sina kunskaper om och förutsättningar för omställning Nära vård. Resultaten visar att cheferna upplever att begreppet är otydligt, luddigt och det saknas ett ”hur” omställningen skall genomföras. Vidare framkommer att det upplevs finnas en diskrepans mellan de ersättningssystem som verksamheterna verkar i, och omställning Nära vård. Även samverkansfrågor uppkommer som en sak som bör utvecklas både mellan verksamheter i den egna organisationen samt mellan andra vårdgivare. Betydelsen av chefens roll i förändringsarbete och stöd från ledningen lyfts fram som viktigt för att omställningen ska kunna genomföras. Kunskaper om chefernas förutsättningar skulle kunna bidra till en mer hållbar arbetssituation för första linjens chef, minska chefsrörlighet samt bidra till en hållbar arbetsmiljö för enheternas medarbetare, vilket gynnar patienterna vifinns till för. Vi tror att uppsatsen kan bidra till kunskaper som är av vikt i den större förändring som måste ske och är höga ktuell inom primärvården. Den kan bidra för organisationen i fortsatt planering av strategier till denna och kommande förändring.

The purpose of this study is to increase the understanding of mangergers subjective experiences about the meaning of social capital. The study further aims to identify how managers work at increasing their social capital. The result in this qualitative study is based on interviews with six mangergers. The study's theoretical framework consists of an explanation of social capital from both Pierre Bourdieu and James Coleman. The study is also based on Mark Granovetter's theory about weak ties. The result indicates the managers consider a big social capital as important for their career growth and their performance of work. It also becomes visible that the lack of contacts creates limitations when it comes to access to information and career growth. The results also indicate that social capital can develop in different ways, too both favor their own gain but also ones employees and organization.The conclusion is that the managers who were interviewed in this study believe that social capital has and is important for their career growth and performance of work. Another conclusion is that ones social capital can create limitations. Finally, a conclusion can be drawn that social capital can grow in multiple ways and with different purposes. / Syftet med denna studie är att öka förståelsen för chefers subjektiva erfarenheter av det sociala kapitalets betydelse. Studien syftar vidare till att ta reda på hur chefer går tillväga för att öka sitt sociala kapital. Denna kvalitativa studie baserar sitt resultat på intervjuer med sex stycken chefer. Studiens teoretiska ramverk består av en förklaring av begreppet socialt kapital utifrån både Pierre Bourdieu och James Coleman. Studien baseras också på Mark Granovetters teori om svaga band. Resultatet tyder på att chefer anser att stort socialt kapital är viktigt för deras karriärutveckling och yrkesutövande. Det visar också på att inte känna rätt personer kan begränsa chefer när det kommer till tillgång till information och karriärutveckling. Resultatet visar även att det finns flera sätt att utveckla sitt sociala kapital på, både för att gynna sig själv men också för sina medarbetare och organisationen i stort. Slutsatsen som kan dras är att cheferna som intervjuas i studien anser att socialt kapital har varit och är viktigt för deras karriärutveckling och yrkesutövande. En annan slutsats som kan dras är att socialt kapital kan begränsa cheferna. Till sist kan en slutsats dras att socialt kapital kan utvecklas och vårdas på flera olika sätt och med olika ändamål.

Occupational roles are constantly changing in today's society. Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) is a new EU directive that sets requirements for companies sustainability reporting, which may change the occupational role of HR managers. The aim of the study is to investigate if, and in that case, what changes in the occupational role the implementation of CSRD has led to in terms of tasks and role expectations and whether it has resulted in a changed role identity . In order to study whether there has been a change in the occupational role of HR managers, qualitative interviews have been conducted. The theoretical framework is based on the concepts: tasks, role expectations and role identity. The study's results show that the occupational role of HR managers has changed in some respects. A few new aspects have been added to the existing role, but the occupational role has not changed into a completely new role. The results also show that the changed occupational role has not lead to a changed identity. / Yrkesroller förändras ständigt i dagens samhälle. Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) är ett nytt EU-direktiv som ställer krav på företags hållbarhetsrapportering vilket kan förändra HR-chefernas yrkesroll. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall vad implementeringen av CSRD har lett till för förändringar i HR-chefers yrkesroll gällande uppgifter och rollförväntningar och om det resulterat i en förändrad rollidentitet. För att studera om det har skett en förändring av HR-chefers yrkesroll har kvalitativa intervjuer genomförts. Den teoretiska referensramen baseras på begreppen: uppgifter, rollförväntningar och rollidentitet. Studiens resultat visar att HR-chefers yrkesroll har förändrats i vissa avseenden. Yrkesrollen har inte förändrats till en helt ny roll utan det har tillkommit vissa nya aspekter till den befintliga rollen. Resultatet visar även att förändringen av yrkesrollen inte lett till en förändrad identitet.

In Sweden, it has been noticed and important to work with gender equality for 50years. Gender equality work is important to continue to pay attention to and activelywork with within companies as it is still not equal between women and men. It isimportant that managers prioritize gender equality work because they have a decisiveposition in the extent to which the work is carried out. The purpose of the study wasto describe how managers in real estate companies work to promote gender equality.The empirics have been collected through a qualitative method in the form of semistructuredinterviews with six managers in real estate companies. The interview guidewas designed to be able to answer the study's purpose and questions. The interviewswere conducted with a respondent from each company, the collected data was thentranscribed. The results indicate that the interviewed managers do not carry out genderequality work to the extent that is considered necessary. The conclusion is thatmanagers in real estate companies work to varying degrees to promote gender equality,however, the most important factors were stated to be to create a mix of gender inwork groups and equal pay for equal work.

I en era där digital transformation snabbt omformar industrier är det avgörande att förstå hur chefer navigerar i en digital arbetsmiljö. Denna studie undersöker hur chefer i stora banker som Nordea, Handelsbanken och Sparbanken anpassar sig till den digitala arbetsplatsen och dess möjligheter och utmaningar. I denna studie beskrivs digitala verktyg, särskilt Teams, förbättra samarbete, produktivitet och effektivitet i en digital arbetsmiljö, medan utmaningar som att upprätthålla personliga relationer ökar. För att framgångsrikt navigera i den digitala transformationen krävs att både chefer och medarbetare är medvetna om utmaningarna och lär sig nödvändiga kompetenser för att effektivt arbetsleda i den digitala arbetsmiljön. Nyckelstrategier och kompetenser som framhålls för effektivt digitalt ledarskap inkluderar att skapa en digital kultur, kommunikationsfärdigheter, digital intelligens och digitala kompetenser. Genom att förstå och lyfta fram individuella perspektiv och erfarenheter ger denna studie en nyanserad förståelse av både möjligheterna och utmaningarna med digital transformation, vilket säkerställer att chefer och organisationer kan utnyttja fördelarna med denna nya digitala era. Titel: Att leda i en digital värld: En kvalitativ studie om användning av digitala verktyg och dess betydelse för chefer i finansbranschen.  Ämne: Kandidatuppsats i Företagsekonomi med inriktning Ledarskap, 15 hp.  Syfte: Studiens syfte är att beskriva och förstå hur chefer inom finansbranschen hanterar en digital arbetsmiljö genom användningen av digitala verktyg. Metod: Denna uppsats har utförts med en abduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi har använts i form av semistrukturerade intervjuer.  Resultat/slutsats: Resultaten visar att chefer inom finansbranschen, särskilt banksektorn, effektivt använder digitala verktyg för att öka effektiviteten och bygga samt bevara relationerna i denna digitala era. Den digitala transformationen medför dock sina egna utmaningar, såsom att upprätthålla personliga relationer och skapa en balans mellan digitala och fysiska interaktioner. Att hantera dessa utmaningar är avgörande för att skapa en enad och produktiv arbetsmiljö. Bidrag: Denna studie bidrar till förståelsen av digitalt ledarskap inom finansbranschen, särskilt banksektorn, genom att identifiera nyckelkompetenser som chefer kan använda för att hantera de olika utmaningarna i en digital miljö och utnyttja de digitala verktygen till deras fördel.  Nyckelord: Digitala verktyg, chefer, digital arbetsledning, digital arbetsmiljö, digital transformation, finanssektorn. / In an era where digital transformation is rapidly reshaping industries, it is crucial to understand how managers navigate through a digital work environment. This study examines how managers at major banks such as Nordea, Handelsbanken, and Sparbanken adapt to the digital workplace and its opportunities and challenges. Key findings reveal that digital tools, especially Teams, enhance collaboration, productivity and efficiency in a digital work environment but challenges such as maintaining personal relationships grows. Successful digital transformation requires that both managers and employees are aware of the challenges and learn essential skills to navigate the digital work environment. Key strategies and competencies highlighted for effective digital leadership include building a digital culture, communication skills, digital intelligence and digital competencies. By showcasing individual perspectives and experiences, this study offers a nuanced understanding of both the opportunities and challenges of digital transformation, ensuring that managers and organizations can utilize the benefits of this new digital era. Title: Leading in a Digital World: A qualitative study on the use of digital tools and their significance for managers in the financial industry. Subject: Bachelor’s thesis in Business Administration with a specialization in Leadership, 15 credits. Purpose: The purpose of this study is to describe and understand how managers within the finance industry manage a digital work environment through the use of digital tools. Method: This thesis has been conducted using an abductive approach, employing a qualitative research strategy in the form of semi-structured interviews. Result/conclusion: The findings reveal that managers within the financial industry, particularly, the banking sector, are effectively using digital tools to enhance efficiency and build and maintain relationships in this digital era. However, the digital transformation also brings its own different challenges, such as maintaining personal connections and achieving a balance between digital and face-to-face interactions. Addressing these challenges is crucial for creating a unified and productive work environment.  Contributions: This study contributes to the understanding of digital leadership in the financial sector, particularly, the banking sector by identifying key competencies that managers can use to manage the different challenges in a digital work environment and utilize digital tools to their advantage. Keywords: Digital tools, managers, digital work management, digital work environment, digital transformation, financial sector.

Chefer inom vård- och omsorgsorganisationer beskrivs ha en hög arbetsbelastning, stora ansvarsområden och ställs inför olika utmaningar och stressorer att hantera. Arbetet inom vård- och omsorgsorganisationer karaktäriseras av kontakt med människor med olika hjälpbehov. Verksamheterna styrs av både övergripande lagar samt av mål från styrande politisk majoritet. Omsättningen av chefer beskrivs som hög och att det idag är svårt att rekrytera och behålla chefer. Vilka chefsutmaningar som finns inom hälso- och sjukvårdsorganisationer och omsorgssektorn har lyfts fram i olika studier. Psykologiskt kapital har lyfts fram i studier som en inre resurs som har en betydande roll för att nå positiva resultat i arbetet. Syftet är att belysa hur första linjens chefer inom vård- och omsorgsorganisationer upplever egna inre resurser i arbetet som chef och hur det kan underlätta utövandet i chefsrollen. För att tydliggöra och medvetandegöra upplevelsen och betydelsen av dessa resurser genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer inom äldre- och funktionshinderområdet. Kvalitativ innehållsanalys användes som metod för att analysera intervjuerna med fokus på resurser. Resultatet visar på upplevda inre resurser i form av arbetssätt, ledarskapskompetens, medvetenhet och inre stöd som underlättar hanteringen av utmaningar och hinder i chefsrollen. Resultatet kan relateras till teorin om psykologiskt kapital där kopplingar finns till de psykologiska resurserna hopp, självförtroende, resiliens och optimism, vilket talar för att teorin om psykologiskt kapital kan vara användbar för att kommunicera och tydliggöra strategier för att hitta sätt att använda sig av inre resurser i utövandet av chefsrollen.

Första linjens chefer inom vård- och omsorgssektorn har ett omfattande ansvar, de ansvarar för personal, ekonomi samt utvecklingsansvar. Att undersöka vad som ger dem arbetstillfredsställelse kan ge svar på vad inom organisationen som fungerar och skapar en god arbetsmiljö för första linjens chefer. Karasek och Theorells (1990) teorimodell understryker hur balansen mellan arbetskrav och kontroll på arbetsplatsen påverkar chefernas välmående och deras förmåga att hantera arbetsmiljön. En välbalanserad arbetsmiljö kan främja positiva resultat och skapa förutsättningar för långsiktig arbetstillfredsställelse och produktivitet hos första linjens chefer. Detta arbete presenterar en integrativ litteraturstudie som sammanfattar och analyserar ett brett spektrum av forskning inom området. Databaserna Cinahl Complete och Scopus har använts vid artikelsökning. Tio artiklar mellan åren 2014–2020 ingår, varav sju artiklar med kvalitativ metod och tre artiklar med kvantitativ metod. I resultatet presenteras tre huvudkategorier med tio subkategorier. Huvudkategorierna är följande: Arbetstillfredsställelse - faktorer som respekt, rättvisa och lön hade en positiv påverkan på arbetstillfredsställelse. Även att uppleva samstämmighet mellan privata värderingar och organisationens värderingar var betydande. Organisatoriska förutsättningar för arbetstillfredsställelse - behandlar vikten av administrativt stöd vilket kan generera ett effektivare arbete, minska arbetsbelastningen samt bidra till ett ökat välbefinnande hos första linjens chefer. Faktorer som påverkar arbetstillfredsställelse – ett flertal faktorer framkom ur artiklarna, som kompetensutveckling och erfarenhet, att uppleva arbetet som meningsfullt och känna stolthet i uppdraget samt att finna en balans mellan arbete och privatliv. Slutsatsen är att första linjens chefer inom vård och omsorg behöver administrativt stöd, socialt nätverk och utbildning för att förbättra arbetsmiljön och ledarskapskompetens, vilket resulterar i arbetstillfredsställelse. / First-line managers in the health and care sector bear extensive responsibilities. They are accountable for personnel, finances, and development. Investigating what provides them with job satisfaction can reveal what aspects of the organization function well and create a good work environment for first-line managers. The theoretical model by Karasek and Theorell (1990) emphasizes how the balance between job demands and control at the workplace affects managers' well-being and their ability to handle the work environment. A well-balanced work environment can promote positive outcomes and create conditions for longterm job satisfaction and productivity among first-line managers. This work presents an integrative literature review that summarizes and analyzes a broad spectrum of research in the field. The databases Cinahl Complete and Scopus were used for article searches. Ten articles from the years 2014–2020 are included, of which seven use qualitative methods and three use quantitative methods. The results are presented in three main categories with ten subcategories. The main categories are as follows: Job satisfaction - factors such as respect, fairness, and salary had a positive impact on job satisfaction. Also, experiencing alignment between personal values and the organization's values was significant. Organizational conditions for job satisfaction - this addresses the importance of administrative support, which can lead to more efficient work, reduced workload, and increased well-being among first-line managers. Factors affecting job satisfaction - several factors emerged from the articles, such as professional development and experience, perceiving the work as meaningful and feeling pride in the task, and finding a balance between work and private life. The conclusion is that first-line managers in health and care need administrative support, a social network, and education to improve the work environment and leadership skills, resulting in job satisfaction.