Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap kring samlingens utformning samt synliggöra dess konsekvenser för barns inflytande. För att besvara detta har följande frågor varit centrala; hur kan samlingens utformning såsom samlingens innehåll, struktur samt kommunikativa villkor möjliggöra barns inflytande? Vilka konsekvenser får samlingens utformning för barns inflytande? Studien har genomförts genom observationer där vi valt att vara icke-deltagande för att på så vis begränsa vår påverkan så mycket som möjligt.Observationerna genomfördes på en förskola i en åldersblandad grupp med barn 3–5 år där arbetslaget bestod av fyra kvinnliga pedagoger. I den genomförda studien framkommer det att samlingen är starkt styrd av de vuxna och att de är de som bestämmer över samlingens innehåll. Pedagogens val ger konsekvenser för barns inflytande i form av vem som ska få prata, när denne ska få prata samt hur länge. Det framkom att pedagogens val av aktiviteter sätter ramarna för hur pass mycket inflytande barnet kan utöva. En slutsats som kan dras är att barns möjlighet till inflytande under samlingen i många fall är begränsat och villkorat. Studiens resultat är relevant då det öppnar upp för möjligheter till reflektion kring samlingen och dess funktion i förskolan. Vår uppfattning är att samlingen kan fungera som en arena för barns inflytande, vilket vi hoppas kunna få fler att instämma i.

Circle time is a permanent feature of most preschools' day-to-day operations. It is an old tradition that still lives on in the world of preschool and is received with mixed feelings from both educators and children, it is also an event where participation, inclusion and exclusion are three major concepts that constantly need to be addressed. When circle time works well it creates fantastic opportunities for teaching, participation and togetherness. When circle time works less well it often results in a power struggle between children and educators and the purpose of circle time is thereby lost. Through this study, we have had the opportunity to go in-depth with what happens during circle time, what the purpose of circle time is and who the circle time is for. We have found out how circle time is perceived by educators and how it is perceived from a child's perspective. Through observations, interviews and surveying, we have been able to perform a comprehensive study where many perspectives could be set against each other, and the study provides answers to most of the questions we have had before. / Samlingen är ett bestående inslag i de flesta förskolors dagliga verksamhet. Det är en gammal tradition som fortfarande lever kvar i förskolans värld och som tas emot med blandade känslor från både pedagoger och barn, där delaktighet, inkludering och exkludering är tre stora begrepp som ständigt behöver hanteras. När samlingen fungerar bra skapar den fantastiska möjligheter till undervisning, delaktighet och samhörighet. När samlingen fungerar mindre bra resulterar den ofta i en maktkamp mellan barn och pedagoger och syftet med samlingen går därmed förlorad. Genom den här studien har vi fått möjlighet att gå på djupet med vad som sker under en samling, vad syftet med samlingen är och vem samlingen är till för. Vi har tagit reda på hur samlingen upplevs av pedagoger samt hur den upplevs ur ett barns perspektiv. Genom observationer, intervjuer och enkätundersökning har vi kunnat utföra en omfattande studie där många perspektiv kunnat ställas mot varandra, och studien ger svar på de flesta frågor vi har haft tidigare.

The purpose of this thesis is to examine and dissect how circle time in preschools work as a tool for valuable teaching. Circle time is a part of children's daily routines, virtually everywhere in the world. Through daily congregation, children are given time to reflect and learn about their environments. Despite this, little research is done about the scholastic value of this phenomena.  The study introduces three main research questions that lead to a qualitative study with a phenomenographic approach, based on interviews. We sought to answer how teachers would describe the function of circle time at preschools, how they interpret the concept of teaching within the world of preschool, and their opinions on circle time as an implement for verbalized edifying.  Following research through reading and reviewing previous researchers’ papers, the study delves into an interview with seven preschool teachers. The results showed that teachers do indeed value circle time as a reliable tool for teaching. Through communication and different activities that connect to children's interests, teachers create interactive teaching moments. Our research showed that a mix of planned and spontaneous circle time gatherings were optimal, to keep children participating and fostering the feeling of democracy.

Detta examensarbete är en studie i hur samlingen iscensätts och skapas av de som deltar i den. Syftet är att utforska hur olika aktörer skapar samlingen utifrån hur dessa tar plats i samlingen. Fokus ligger på att finna de aktörer som formar samlingen, vilken betydelse förskollärarens roll har och hur hen framträder för att nå fram till sitt planerade syfte, samt om det finns gemensamma regler och på vilket sätt dessa upprätthålls. För att studera detta har jag utgått från Latours Actor -network- theory och dess tanke om att alla sociala grupperingar är skapade som ett nätverk av kopplingar där olika aktörer både mänskliga och ting agerar. Jag har även använt Goffmans teori om det sociala samspelet liknande en scen där människor spelar olika roller och agerar genom att föra sig på olika sätt. Här har även begreppen ritual, sårbarhet och frame varit viktiga verktyg. Som huvudsakligt material till studien har jag använt mig av ett antal observationer av samlingar på en förskola i Sverige. Studien har visat att samlingen i förskolan skapas av ett brett nät av aktörer i form av både förskollärare, barn och material som tillsammans skapar samlingen och dess form. Detta gör att varje samling skapar sitt eget unika nät, beroende av vilka som tar plats. Många samlingar har ritualiserade inslag så som sånger, rörelser och regler, men det finns även många sårbarheter i en samling där alla skall följa samma ramar. Desto tydligare ramarna uttrycks desto starkare blir dem, dock finns sårbarheten där och hotar eftersom ingen aktör är så stark att inte en annan kan ta över handlingen. Det är denna balansgång som förskolläraren ska hantera, men genom en skicklighet i att använda dramaturgin, inramningen och att tro på sin egen förmåga skapar hen förutsättningar för en trygg samling.

Submitted by Filipe dos Santos (fsantos@pucsp.br) on 2018-08-13T13:06:30Z No. of bitstreams: 1 Lígia Gomes Salgueiro Kemmer.pdf: 1443468 bytes, checksum: af6014783fc4f25fcd2f3e26ae50d647 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-08-13T13:06:30Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Lígia Gomes Salgueiro Kemmer.pdf: 1443468 bytes, checksum: af6014783fc4f25fcd2f3e26ae50d647 (MD5) Previous issue date: 2018-06-25 / Conselho Nacional de Pesquisa e Desenvolvimento Científico e Tecnológico - CNPq / This research aims to analyze the affective-cognitive teaching-learning approach and its relationship with the concept of agency within the participants in a Circle Time activity in an international bilingual education context. Circle Time, best known in Brazil as Roda de Conversa, is an essential educational practice for children development. Studies have pointed out its importance as a privileged moment for promoting socialization, developing affectivity, building links and constituting critical and creative individuals. On a theoretical basis, the research alludes to the theory of Socio-Historical-Cultural Activity, the concepts of learning, zone of proximal development (ZPD), Perezhivanie, agency, linguistic repertoire, Spinoza’s view of affection, among others. The principles of Circle Time and of elite Bilingual Education have guided this work as well. The project has been conducted as a Critical Collaboration Research – PCCol, in which participants and researchers join in the construction of new possibilities of reality emerging from the research process. The focus of the study was a group of fifth graders of Elementary School in an international school. With permission of the school, data was collected through audio recordings. A survey filled by the students was used in order to analyze the participation of those involved in the Circle Time activity. The responses were then organized in the following levels: contextual-enunciative, discursive and linguistic, as materialized by the lexical choices of the participants. After the categorization of thematic contents, it was possible to notice the development of the discursive dynamics in which the affective-cognitive teaching-learning process and the agency of the participants are based. The results reveal that students have learned aspects regarding living together, dealing with their feelings and asking colleagues for help, displaying especially a relational agency / Esta pesquisa teve como objetivo analisar o ensino-aprendizado afeto-cognitivo e sua relação com o conceito de agência dos participantes em uma atividade de Circle Time, inseridos em um contexto de Educação Bilíngue de Elite. O Circle Time, mais conhecido como Roda de Conversa, é uma prática educativa essencial ao desenvolvimento das crianças. Estudos têm apontado sua importância como um momento privilegiado para a promoção da socialização, do desenvolvimento da afetividade, de construção de vínculos e de constituição de sujeitos críticos e criativos. Como fundamentação teórica, recorreu-se à Teoria da Atividade Sócio-Histórico-Cultural, aos conceitos de Aprendizagem e de Zona Proximal de Desenvolvimento (ZDP), ao conceito de Agência, Repertório Linguístico, à definição de afeto na visão spinoziana, ao conceito de Perezhivanie, entre outros. Este estudo, também, pautou-se nos preceitos do Circle Time e da Educação Bilíngue de Elite. A metodologia utilizada foi a de Pesquisa Crítica de Colaboração (PCCol), em que participantes e pesquisadores se uniram na construção de novas possibilidades da realidade a partir do processo de pesquisa. O foco do estudo deu-se em uma classe do 5o ano do Ensino Fundamental 1 de uma escola internacional. Os dados foram produzidos, com permissão da escola, por meio de gravações em áudio. A participação dos envolvidos na Atividade de Circle Time foi analisada a partir do questionário ao qual os estudantes responderam. As respostas foram organizadas e analisadas a partir dos seguintes níveis: contextual-enunciativo, discursivo e linguístico, materializados nas interações dos participantes. A partir dessa organização foi possível perceber o desenvolvimento da dinâmica discursiva que embasa o ensino-aprendizagem afeto-cognitivo e a agência dos participantes. Os resultados revelam que os estudantes aprenderam questões concernentes à vida em conjunto, a lidar com seus sentimentos, a pedir ajuda aos colegas exercendo principalmente a agência relacional

The purpose of this study is to examine how pre-school teachers think about the importance of circle time in regard to the child's language and social development from a sociocultural perspective. Furthermore the study will include what role the educators’ have during the circle time. To answer our purpose we have chosen the following question: What is the role of the teachers in the circle time? What are the teacher’s thoughts about the circle time’s importance to children's social development? What are the teacher’s thoughts about the circle time’s importance to children's language development? The study is constructed on qualitative methods, where we conducted structured interviews with six preschool teachers and observed their circle time to collect our empirical material. The study is also based on Vygotsky's sociocultural perspective which says that all learning takes place through relations and interaction with other people in the cultural context you are in. The results have shown that pre-school teachers are aware of the circle time’s importance to children’s development, and purposely plan the circle time to give children the opportunity to develop both socially and linguistically skills.

The purpose of this study was to analyse how adults in preschool staff reason about circle time and its purpose as well as children’s participation and planning. The study was conducted as qualitative interviews with four adults in preschool staff. Results from the study show that the planning of the circle time is the responsibility of every adult in preschool staff and demands a grounded and a thoughtful view. The adult in preschool staff also claim that is important to have the children active and included in circle time and that they should be in focus. There are three main reasons why adult in preschool staff decide to have circle time with the children. There are reasons to encourage language, social and emotional development. The literature, however, takes up the collection's purpose is more about providing security, community and school preparation. The biggest reason they also point out the affirmation of the children. Both adult in preschool staff and literature speaks of confirmation and community but the adult in preschool staff does not speak about school preparatory activity that reason that they have set. The study also showed that there are ready-made materials for different kinds of circle time. Children's participation is something that should be the focus of the circle time, but the adult in preschool staff use too often and easy the ready materials instead.

The following essay aims to investigate circle time in preschool and the pedagogical atmospheres that exist there. Pedagogical atmospheres illuminate the approach that pedagogues have towards the children. Furthermore, it examines how the pedagogical atmosphere affects the child’s possibilities of embracing their role as a narrator. The results of structured observations in two Swedish preschools, show that circle time is characterized by an unstable atmosphere, caused by big variations between pedagogues and the different elements of the circle time. Pedagogues have a hard time approaching the children’s lifeworld and are struggling to let go of their own pedagogical ideas. As a result, children’s narrating is either short or absent since they don’t get support from their pedagogues. / Följande arbete syftar till att undersöka samlingssituationen i förskolan och de pedagogiska atmosfärer som finns där. Pedagogiska atmosfärer belyser vilket förhållningssätt pedagoger har gentemot barnen. Vidare undersöks på vilket sätt den pedagogiska atmosfären påverkar barnets möjligheter att anta sin roll som berättare. Genom strukturerade observationer på två svenska förskolor visade resultatet att samlingarna karaktäriseras av en instabil atmosfär, med anledning av stora variationer hos pedagoger och samlingens moment. Pedagoger har svårt att närma sig barnens livsvärldar och har svårt att släppa sin pedagogiska tanke. Detta resulterar i att barnens berättande är kort eller uteblir då de inte får stöttning från pedagogerna.

The purpose of the study is to contribute more knowledge about how childrensdemocratic influence is expressed in preschool with a particular focus ongathering situations. In the study, we used a qualitative semi-structuredinterview. With an adaptable interview guide, to obtain the pre-school teachers'perceptions. Our study is based on Shiers participation model, to be able tointerpret and categorize the extent to which preschool teachers enablechildren's participation and influence in circle time. The results indicate thatpreschool teachers incorporate children's interests and opinions in the planningand execution of circle time by being present in the children's group. This isachieved through an active approach where children are given the opportunityto express their view. The conclusion of the study indicates that influence and participation in circletime are facilitated through the precense of educators. This is achieved bypreschool teachers actively working to convey childrens interests and opinions.Additionally, voting is presented as a tool to promote democratic practices inpreschool. / Syftet med studien är att bidra med mer kunskaper om hur barns demokratiskainflytande tas i uttryck i förskolan med särskilt fokus på samlingssituationer.Vi har i studien använt oss av en kvalitativ semistrukturerad intervju. Med enanpassningsbar intervjuguide, för att få fram förskollärarnas uppfattningar. VårStudie bygger på Shiers delaktighetsmodell, för att kunna tolka ochkategorisera i vilken mån förskollärare möjliggör för barns delaktighet ochinflytande i samlingar. Resultatet visar på att förskollärare tar vara på barnsintressen och åsikter i planering och utförande av samlingar genom att varanärvarande i barngruppen. Även genom ett aktivt arbetssätt där barnen fårkomma till tals och uttrycka sina synpunkter. Slutsatsen av studien visar på att inflytande och delaktighet i samlingarmöjliggörs genom närvarande pedagoger. Detta genom att förskollärare arbetaraktivt med att framföra barns intressen och åsikter. Samt att röstning framförssom ett redskap för att främja ett demokratiskt arbete i förskolan.

The purpose of the thesis is to gain knowledge about how preschool teachers talk about the handling of children's ethnic differences circle time. In order to collect data, qualitative interviews with preschool teachers at five different pre-schools in the Stockholm area have been selected. In the result analyzed with discourse analysis as applied and through Laclau and Mouffe's discourse theory, eight different concepts (characters) emerged which preschool teachers use when talking about children's ethnic differences. The result shows which discourses are actualized when preschool teachers talk about children's ethnic differences. Within the various discourses it emerges that preschool teachers talk about differences by using the concepts of differences, language, culture, ethnicity, interculturalism, justice, identity and equal value. Some of the preschool teachers talk about the concept of ethnic differences as a possible exclusion of children's equal value, which means that they instead want to talk about similarities. What has emerged from the study is that the concept of ethnic differences can be replaced by ethnic diversity in order to enable another meaning which also covers everyone's equal value. / Uppsatsens syfte är att få kunskap om hur förskollärarna talar om hanteringen av barns etniska olikheter under samling. För att samla in data har kvalitativa intervjuer med förskollärare vid fem olika förskolor i Stockholmsområdet genomförts. I resultatet som analyserats med diskursanalys som ansats och genom Laclau och Mouffes diskursteori framkom åtta olika begrepp (tecken) vilka förskollärare använder sig av när de talar om barns etniska olikheter. Resultatet visar vilka diskurser som aktualiseras när förskollärarnas talar om barns etniska olikheter. Inom de olika diskurserna framkommer att förskollärarna pratar kring olikheter genom att använda begreppen olikheter, språk, kultur, etnicitet, interkulturalitet, rättvisa, identitet och lika värde. Några av förskollärarna talar kring begreppet etniska olikheter som ett möjligt uteslutande av barns lika värde vilket leder till att de istället vill prata om likheter. Det som framkommit i studien är att begreppet etniska olikheter kan ersättas av etnisk mångfaldför att möjliggöra en annan innebörd vilken även omfattar allas lika värde.