Purpose: The housing demand remains high in Sweden and according to Boverket (2017) approximately 600 000 homes need to be built from 2017 to 2025. In order to make this a value-creating investment, the focus should be on trying to meet sustainable social, economic and environmental goals. The life cycle perspective should be the starting point for analyzing buildings. Analyzes such as LCA and LCC can be good tools for examining buildings from an environmental and cost perspective. These analyzes can be used to provide a broader basis for decision making in the future. The analyzes can also increase the likelihood of meeting the aforementioned social, economic and environmental goals.  The aim of the study is to investigate which roof type that performs best from an environmental and a cost perspective between the ceramic roof tiles and sedum roof. The goal is also to provide a basis for companies and customers in the construction industry for decision making. The research questions in the study are as following;  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="2" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">How does ceramic roof tiles and sedum roofs perform from an environmental perspective?  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="1" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">What does the cost of ceramic roof tiles and sedum roofs look like during construction versus their entire service life?  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="1" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">What does a comparison of both roof types look like based on the above analyses?  Method: To reach the goal, the methods literature studies, document reviews and interviews has been used. These have then been supplemented with a life cycle analysis (LCA), a life cycle cost analysis (LCC) and a multi-criteria analysis (MKA).  Findings: From an environmental perspective, the sedum roof had lower carbon dioxide emissions and used primary energy than the ceramic roof tiles, in contrast, the ceramic roof tiles performed better with the emissions that affects the ozone layer. From a cost perspective, the sedum roof performed better at the time of construction while the ceramic roof tiles performed better when considering the whole life cycle. When comparing the roof types with the help of weightings from an expert group in Europe, the ceramic roof tiles performed better and was ranked number one among the alternatives.  Implications: Conclusions drawn from the study is that sedum roof performs better in a life cycle analysis and thus have a less negative impact on the environment. Sedum roofs are cheaper compared to ceramic roof tiles in the first two years, then the ceramic roof tiles become cheaper until the year 30. From year 30 until demolition, the sedum roofs are cheaper and finally after demolition the ceramic roof tiles becomes the cheapest. In a multicriteria analysis, the ceramic roof tiles perform a bit better from an environmental and cost perspective.  Limitations: The study is limited to only two different roof types and doesn´t consider the differences required for the construction under the roofing felt. Transport is not included in the calculations while the working hours to climb the roof for maintenance of the sedum roof and the costs for repairs to irregular damage to the ceramic roof tiles are also not included in the lifecycle cost analysis.  Keywords: Lifecycle Analysis, LCA, Lifecycle Cost Analysis, LCC, Multicriteria Analysis, MKA, COPRAS, Analytic Hierarchy Process, AHP. / Syfte: Bostadsbehovet är fortsatt stort i Sverige och enligt Boverket (2017) behövs det byggas cirka 600 000 bostäder från år 2017 till 2025. För att byggnaderna ska kunna bli en värdeskapande investering bör fokus vara på att försöka uppfylla hållbara sociala, ekonomiska och miljömässiga samhällsmål. Livscykelperspektivet bör vara utgångspunkten för att analysera byggnader. Analyser som LCA och LCC kan vara bra verktyg för att undersöka byggnader ur ett miljö-och kostnadsperspektiv. Dessa analyser kan användas för att ge ett bredare underlag för beslutsfattning i framtiden. Analyserna kan också öka sannolikheten att de tidigare nämnda samhällsmålen uppfylls.  Målet med studien är att undersöka vilket av tegel- och sedumtak som presterar bäst utifrån ett miljö- och kostnadsperspektiv. Målet är också att kunna ge ett underlag till företag och kunder inom byggbranschen. Frågeställningarna i studien är följande;  <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="3" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Hur presterar tegel- och sedumtak utifrån ett miljöperspektiv?  <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="3" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">Hur ser kostnaderna ut för tegel- och sedumtak vid byggnationen kontra hela livslängden?  <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="3" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Hur ser en jämförelse ut mellan båda taktyperna utifrån ovanstående analyser?  Metod: För att nå målet har metoderna litteraturstudie, dokumentgranskning och intervjuer använts. Dessa har sedan kompletterats med en livscykelanalys (LCA), en livscykelkostnadsanalys (LCC) samt en multikriterieanalys (MKA).  Resultat: Ur ett miljöperspektiv presterar sedumtak bättre för koldioxidutsläppet samt för den primära använda energin, däremot presterar tegeltak bättre för utsläpp som påverkar ozonlagret. Ur ett kostnadsperspektiv presterar sedumtak bättre vid uppförandet medan tegeltaket presterar bättre för en livscykelkostnad. Vid en jämförelse av taktyperna med hjälp av en viktning från en expertgrupp i Europa presterade tegeltak bättre och blev rangordnad nummer ett av alternativen.  Konsekvenser: Slutsatser som dras av studien är att sedumtak presterar bättre i en livscykelanalys och har därmed en mindre negativ påverkan på miljön. Sedumtaket är billigare jämfört med tegeltak de två första åren, därefter blir tegeltak billigare fram till år 30. Från år 30 till rivning är sedumtaket billigare och slutligen efter rivning är tegeltaket billigast. Vid en multikriterieanalys presterar tegeltak lite bättre utifrån ett miljö- och ett kostnadsperspektiv.  Begränsningar: Studien är begränsad till enbart två taktyper och tar inte heller hänsyn till skillnader som krävs för konstruktionen under underlagspappen. Transporter är ej inkluderade i beräkningarna medan arbetstimmar för att klättra upp på taket vid underhåll av sedumtaket samt kostnader för reparationer till oregelbundna skador på tegelpannor är ej medräknat i livscykelkostnadsanalysen.  Nyckelord: Livscykelanalys, LCA, livscykelkostnadsanalys, LCC, multikriterieanalys, MKA, COPRAS, Analytic Hierarchy Process, AHP.

I Sverige används många olika interiöra golvmaterial i offentliga byggnader. Studien har undersökt fyra interiöra golvmaterial, keramik, enomer, massivt furu och linoleum. Dessa material är vanligt förekommande i svenska offentliga miljöer och de jämfördes ur ett livscykelperspektiv. Studien undersökte materialens olika livsskeden, från produktion till slutskede och omfattade materialens totala GHG-utsläpp för en referensbyggnad med en livslängd på 75 år, belägen i Växjö.Denna fallstudie visar att en byggnads klimatpåverkan går att minimera vid val av interiört golvmaterial. Keramik är att rekommendera i fuktkänsliga utrymmen då klimatpåverkan är 38 % minder och linoleum rekommenderas i allmänna utrymmen då klimatpåverkan är 20 % mindre. Det finns ytterligare möjlighet att minimera klimatpåverkan genom att använda trägolv i utrymmen med mindre folk i rörelse. / In Sweden, lots of different interior flooring materials are used in public buildings. This study examines four interior flooring materials, ceramics, mineral based, solid pine floor and linoleum flooring. These materials appear regularly in public buildings in Sweden and are compared to each other in a life cycle assessment perspective. The study examines the materials different life stages from production to its end of life and included the materials GHG-emissions for a reference building with a lifespan of 75 years in Växjö, Sweden.This case study shows that a buildings climate impact can be minimized through choices for interior flooring materials. Ceramics are to recommend in areas sensitive to moisture, do to 38 % less climate effect and linoleum are to recommend more public areas do to 20 % less climate effect. Further possibilities to minimize climate impact is through use of massive pine flooring in areas with low traffic.

Efficiency in the public and freight transportation systems is of crucial importance for a society. Railways can offer high capacity and relatively low environmental impact, but require that several technical systems are tuned and operate well. Specifically there is a very tight interdependency between infrastructure and trains, which distinguishes railways from other transportation modes. Thus maintenance of all the subsystems is needed. Railways do also have some specific and complicating properties that influence maintenance and operations: Most activities need exclusive access to the infrastructure and - due to the geographic layout, safety requirements and partitioning of the subsystems - large portions of the network will be affected by each activity. Furthermore, several organisational units and resources are involved, ranging from governments and regulatory bodies, over operators and contractors to suppliers, technical experts and work forces. Thus railway maintenance is complicated to organize and consumes large budgets. This thesis treats the planning and scheduling problems that concern railway infrastructure maintenance and the coordination with train traffic. Mathematical methods and optimization are studied and used, with the aim of advancing the knowledge about models for solving such problems. The thesis contains three papers and presents: (1) A survey regarding railway maintenance activities, the major planning problems and the conducted research so far; (2) A model for quantitative comparison and assessment of competing capacity requests from train operations and maintenance; (3) An optimization model for integrated scheduling of both maintenance windows and train services. The work can be helpful for practitioners as well as researchers who want to take further steps in this interesting and challenging area. Based on the results that have been obtained, future research directions are presented that may lead towards practical use of concurrent planning of railway maintenance and train services. / Efficient planning of railway infrastructure maintenance

Environmental issues are a complex matter and the effort to reduce the carbon footprint from the construction industry is significant. To facilitate work on the issue, several different certification systems for buildings have been developed, both in Sweden and internationally, with Miljöbyggnad being one of the most widely used in Sweden. The system focuses on indoor environment, material, and energy usage and has been updated several times over the years. This report focuses on Miljöbyggnad 4.0.   The objective of this report was to examine how well a ”standard” multi-residential building stands up to the requirements of Miljöbyggnad. In addition, we also investigated what else needs to be done to achieve a higher rating level on the building.   For Miljöbyggnad 4.0, 15 indicators must be examined and calculated to develop a rating for the building. To achieve this we used various methods, including document analysis, calculations, and a few different simulation programs to determine the ratings for the indicators.   Only indicators 1, 2, 3, 4, 7 and 8 are studied in this report. Other indicators are only analyzed for what we believe the building can achieve. The final result showed that this standard multi-residential building reaches a Silver rating in Miljöbyggnad 4.0. It also showed how, with fairly simple means, the building can achieve a Gold rating.   The work shows that the multi-residential building has good energy consumption, sustainability and environmental impact. Certification of the building shows that the house has a good indoor climate, which is also good for those operating in the building. With relatively small means, it is also possible to achieve the Gold rating for the building and thus further improve the performance of the property. Simply put, Miljöbyggnad is a good way to build and manage buildings in a more sustainable and environmentally friendly way.

Byggbranschens resurs och energianvändning är en av de främsta orsakerna till global uppvärmningoch står i Sverige för 20% av de totala utsläppen under ett år. För att minska utsläppen frånbyggarbetsmaskiner kan bland annat energieffektivare maskiner användas på byggarbetsplatser.Examensarbetet har utförts på Skanska Rental i syfte att i framtiden kunna synliggöra utsläppen fråndessa maskiner. Detta genom att ta fram hur uppskattningar av utsläppen kan utföras, samt presenterasför kunder som hyr maskiner. I denna förstudie genomfördes en gruppintervju med kunder, enlitteraturgranskning av fem olika beräkningsmetoder samt två individuella intervjuer angåendedatainsamling. Gruppintervjun visade att kunder gärna vill ta del av hur mycket utsläpp en maskinproducerar, och att de med informationen kan fatta mer hållbara beslut än de gör idag.Litteraturgranskningen visade att alla fem beräkningsmetoder kan användas för att uppskattautsläppen i drift för en anläggningsmaskin, men att de har olika för- och nackdelar. Europeiskamiljöbyråns nivå tre beräkning anses vara bäst lämpad för Skanska Rental. Detta eftersom den utgårfrån en hög detaljnivå vilket ger möjlighet att jämföra specifika maskiner mot varandra. Den användersig även främst av information som är tillgänglig från tillverkare och standardvärden från EEAshandbok för utsläppsberäkningar (Winther &amp; Dore, 2019). Den data som kan behöva samlas in ärtiden en maskin spenderar i drift samt vilket arbetsmoment maskinen utfört under den tiden. Detta kanöka träffsäkerheten av uppskattningen, eftersom mer representativa belastningsfaktorer kan användasför maskinens arbetstid. I de individuella intervjuerna lyfts bland annat sensorer som ett alternativ tillatt samla den typen av data. Avslutningsvis uppmuntras tillverkare att ta fram livscykelanalyser avsina maskiner, samt att fler studier utförs med livscykelperspektivet inkluderat. Detta eftersomelektriska maskiner identifierats som en framtida utveckling inom branschen. / The construction industry's use of resources and energy is one of the main causes of global warming,and is responsible for 20% of Sweden's annual emissions. In order to reduce the emissions fromconstruction equipment, more energy efficient equipment can be used on construction sites. Thisbachelor's thesis was carried out at Skanska Rental in the purpose of, in the future, being able to showthe emissions of their products. This work was done to find out how emissions from constructionequipment can be estimated and presented to customers. In this prestudy, one group interview withcustomers was conducted, as well as a literature review of five different calculation methods foremissions, and two individual interviews regarding data collection. The group interview showed thatcustomers would like to know how much emissions the equipment produces, and that their sustainabledecision making can improve with that information. The literature review showed that all fivecalculation methods can be used to estimate the emissions, but that they have different pros and cons.The European environment agency’s tier 3 calculation is seen as the best suited for Skanska rental.The main reason for this is the high level of detail, which allows specific equipment to be compared toeach other. The method mainly uses information which can be acquired from manufacturers andstandard values from the EEA handbook for calculating emissions (Winther &amp; Dore, 2019). The datawhich might need to be collected is the operating time of the equipment, and what work is being doneduring that time. This can be used to increase the accuracy of the estimate, since more representativeload factors can be used for the operating time of the equipment. In the individual interviews, sensorsare brought up as an alternative for gathering this data. Finally, more studies are encouraged to becarried out with the life cycle perspective included, and that manufacturers should produce life cycleanalyses of their equipment. This is because electric equipment has been identified as a futuredevelopment within the field.

Social hållbarhet innefattar värdegrunder som är viktiga att främja för att möta de sociala utmaningar som samhället står inför. Inom stadsplanering tar arbetet med sådana frågor ofta skepnad som visioner och mål, men vägen från dessa strategiska principer till detaljplan och slutlig projektering är inte lika tydlig. Offentliga platser har en betydande roll i stadsutvecklingsfrågor gällande social hållbarhet, då de utgör rum för möten mellan människor. Den fysiska miljön kan användas för att främja inkludering, trygghet, och andra sociala värden i staden. Det finns olika teorier och perspektiv på vad som gör en offentlig plats framgångsrik, och hur den fysiska utformningen kan skapa förutsättningar för att stärka sociala värden. Bland annat bör en offentlig plats vara mångfaldig och skapa rum för engagemang och aktivitet i syfte att främja delaktighet och gemenskap. Samtidigt bör det formas förutsättningar för välbefinnande och inkludering av alla människor. Det finns teorier om gestaltningsprinciper för hur en offentlig plats kan formas för att främja dessa värden. Man talar bland annat om att skapa aktiva bottenvåningar och erbjuda en variation av aktiviteter. Även utformning av formella och informella sittplatser, samt beaktande av orientering, placering, avstånd och dimensioner kan skapa förutsättningar för olika former av sociala möten. Denna studie genomförs på uppdrag av Värmdö Kommun i syfte att ta fram en handbok för hur offentliga platser kan utformas för att främja social hållbarhet. Förutom en litteraturstudie av relevanta teorier och forskning genomförs denna uppsats med hjälp av en fallstudie. Med fokus på Gustavsberg i Värmdö Kommun har tre olika offentliga platser studerats; Gustavsbergs centrum, Stadsparken, och Gustavsbergs hamn. En platsanalys av områdena har genomförts för att studera attribut i den fysiska utformningen som främjar sociala värden i enlighet med identifierade teorier och forskning. Även en stadsrumsanalys har genomförts i syfte att studera vilka förutsättningar som skapas av stadens struktur. Utformningen av Gustavsbergs centrum karaktäriseras av främjande faktorer för att skapa engagemang och mångfaldighet, som följd av den variation av funktioner som finns. Stadsparken och dess öppna grönyta främjar välbefinnande och den framtida utvecklingen, med större variation av aktiviteter, erbjuder kvalitéer som kan tilltala fler målgrupper och skapa delaktighet och inkludering. Gustavsbergs hamn karaktäriseras av områdets kulturhistoria som bruksort, och utformningen av området präglas av den lokala identiteten. Även välbefinnande främjas genom bland annat offentlig konst, promenadstråk och sittplatser. Åtgärder för att skapa social blandning förespråkas också, genom att en variation av aktiviteter och stadsrum utformas för att tilltala fler målgrupper. / Social sustainability embraces values that are important to foster to meet the social challenges that society faces. In urban planning, working with such issues often involves creating visions and goals. However, the steps from these strategic principles to detailed and final planning are often unclear. Public places play a significant role in urban development issues regarding social sustainability, as they provide space for meetings between people. The physical environment of public places can be used to promote inclusion, safety, and other social values in the city. There are different theories and perspectives on what makes a public place successful, and how physical design can create the conditions for strengthening social values. Among other things, a public place should be diverse and create space for involvement and activity to promote participation and community. At the same time, conditions should be formed for the well-being and inclusion of all people. There are theories of design principles for how a public place can be shaped to promote these values. Among other things, there is talk of creating active ground floors and offering a variety of activities. Formal and informal seating, as well as consideration of orientation, location, distance, and dimensions can also create conditions for various forms of social meetings. This study is carried out on behalf of Värmdö Municipality to produce a handbook for how public places can be designed to promote social sustainability. In addition to a literature study of relevant theories and research, this essay is conducted as a case study. With a focus on Gustavsberg in Värmdö Municipality, three different public places have been studied; the Centrum for Gustavsberg, the City Park, and the Port of Gustavsberg. A site analysis of the areas has been conducted to study attributes in the physical design that promote social values in accordance with identified theories and research. An urban space analysis was also carried out to study the conditions created by the city's structure. The design of the Centrum of Gustavsberg is characterized by promoting factors for creating commitment and diversity, because of the variety of functions that exist. The City Park and its open green space promotes well-being, but the future development with greater variety of activities offers qualities that can appeal to more target groups and create participation and inclusion. The Port of Gustavsberg is characterized by the cultural history as an industrial area, and the design of the area is characterized by the local identity. Well-being is also promoted with the use of public art, walking paths and seating. Measures to create social mixing are also advocated, by designing a variety of activities and urban spaces to appeal to more target groups.

Västlänken i Göteborg är ett tunnelprojekt för järnväg som skall byggas under centrala Göteborg. Tunneln byggs genom både berg och lera, projektet kommer att använda sig av ett flertal tekniker och konstruktionslösningar. Västlänken är ett av de första stora infrastrukturprojekt i Sverige där slitsmurar används som permanenta konstruktioner. På uppdrag av Trafikverket har två olika typer av stödmurskonstruktioner undersökts med avseende på deras klimatpåverkan. Konstruktionslösningarna är en temporär spont med tillhörande tunnelvägg och en slitsmur. Slitsmuren används både som en temporär konstruktion under byggskedet och en del i den permanenta tunnelväggen. Slitsmurar har först nyligen blivit godkända att användas som delar av permanenta konstruktioner av Trafikverket. Av denna anledning finns det inte mycket information om konstruktionens klimatpåverkan. Syftet med rapporten är att undersöka klimatpåverkan från de två olika konstruktionslösningarna. Jämförelsen har gjorts med hjälp av livscykelanalyser för att få den mest övergripande analysen. En livscykelanalys (LCA) är ett verktyg för att synliggöra en produkts totala miljöpåverkan under dess livstid. Detta åstadkoms genom att alla de olika delprocesser som krävs för att skapa produkten inventeras och analyseras. LCA har utförts med datorprogrammet SimaPro och databasen Ecoinvent. I SimaPro har båda konstruktionslösningarna modellerats och deras miljöpåverkan sedan beräknats med ReCiPe 2016. Indata till LCA har samlats in från ritningar och diskussioner med experter på området. Resultatet från livscykelanalysen visar att slitsmurarna i detta projekt har större klimatpåverkan än konstruktionslösningen med spont och en platsgjuten betongmur. För slitsmuren står armering samt betong för den största delen av klimatpåverkan och för sponten är det den stora mängden stål som krävs vid de kraftiga dimensionerna. Då en del av konstruktionerna inom projektet ej var färdigprojekterad när denna rapport författades rekommenderas ytterligare studier på ämnet för att validera resultaten / The West Link Project is as tunnel project for the railroad that will be constructed below central Gothenburg. The project is built through clay and solid rock thus making use of several techniques and structural solutions. The West Link Project (Västlänken) is the first major infrastructure project in Sweden where diaphragm walls are used as a part of the permanent structure. Two different structures have been examined on behalf of the Swedish Transport Administration, with regards to their climatic impact. The two structures examined are a temporary sheet pile with a cast-in-place concrete wall that is used as a part of the tunnel wall, and a diaphragm wall. The diaphragm wall is used as an earth retaining wall during the construction stage and as a part of the permanent tunnel wall. Diaphragm walls have just recently been approved as parts of permanent structures by the Swedish Transport Administration. Due to this there isn’t a lot of information available on their climatic impact. The purpose of this paper is to examine the climatic impact of these two different structures. The comparison has been performed by the use of a lifecycle analysis to get the most comprehensive analysis. A lifecycle analysis (LCA) is a tool that helps to get a perspective on a product’s total environmental impact over the course of its lifetime. This is accomplished by doing an inventory of all the different processes involved in its production. For the LCA the computer program SimaPro, and the database Ecoinvent were used. In SimaPro both of the structure have been modelled and their environmental impact has been calculated with ReCiPe 2016.Input for the LCA have been gathered from drawings and communication with experts. The result of the LCA shows that in this project the diaphragm walls have a higher climatic impact than the sheet pile and concrete wall. With regards to the diaphragm wall the majority of its climatic impact is from the large amounts of reinforcement and concrete used. For the sheet pile the steel used to manufacture sheets of the dimensions used in the project is the largest contributing factor. Due to the fact that some of the structures in the project are still being at the design stage at the time of writing further studies are recommended to validate the results.

Vid projektering av ett byggnadsverk är det viktigt att ta hänsyn till miljöpåverkan och kostnader under hela konstruktionens livslängd. Detta görs genom så kallade livscykelanalyser (LCA) och livscykelkostnadsanalyser (LCC-analys). En LCA berör miljöaspekter och potentiell miljöpåverkan genom en produkts hela livscykel d.v.s. ”från vaggan till graven”. I en LCC-analys summeras investeringskostnad samt kostnader för drift och underhåll under produktens livslängd. BIM 3D-modelleringsverktyg används för att modellera flertal olika byggkonstruktioner. Det optimala vore om det gick att utnyttja de kraftfulla BIM-verktygen tillfullo och kunna använda den information som redan finns i modellerna för att utföra LCA och LCC-analyser. Önskvärt vore om det även gick att koppla till företagsinterna moduler, t.ex. i detta projekt Trafikverkets Klimatkalkyl (ett verktyg som baseras på den vedertagna metoden för LCA). Syftet med examensarbetet är att integrera kostnad och miljöpåverkan i tidigt projekteringsskede genom automatisering av koppling mellan BIM-program och LCA-/LCC-verktyg. Genom automatisering av denna process kan optimering av konstruktioner effektiviseras. Ett Excelark har skapats genom programmering i Visual Basic for Applications (VBA) som hämtar materialmängder från antingen Tekla Structures, Excel eller genom manuell inmatning och sedan generar LCA- och LCC-rapporter. Dessa har sedan jämförts med tidigare genomförda LCA och LCCanalyser för att säkerställa utfallets reliabilitet. Resultatet av arbetet visar att framtagna LCA- och LCC-rapporter kan bidra till en effektivare projekteringsprocess för optimering av konstruktioner med hänsyn till miljö och kostnad. Excelarkets användarvänliga uppbyggnad gör det möjligt för personer med begränsad kunskap inom LCA och LCC att göra mer hållbara val vid projektering av en konstruktion. Detta bidrar till att främja hållbarhetstänk i företag och uppmuntrar anställda att arbeta mot ett gemensamt mål om en koldioxidneutral infrastruktursektor. / While carrying out structural design work, it is important to take into consideration the environmental impacts and costs throughout the life time of the structure. This is done through life cycle assessment (LCA) and life cycle cost analysis (LCC analysis), respectively. LCA addresses the environmental aspects and potential environmental impacts throughout a product’s life cycle i.e. from cradle to grave. An LCC analysis summarizes the investment cost and costs for operation and maintenance during the life time of the product. BIM 3D modeling tool are used for modeling several different types of buildings and civil works. Ideally, digital information readily available through these powerful BIM tools, should be reused to perform LCA and LCC analyses. It would also be beneficial if it was possible to connect it to a company’s internal systems for instance in this study, the Swedish Transport Administration's “Klimatkalkyl” (a tool based on the method for LCA). The purpose of the thesis project is to integrate cost and environmental impact into the early design phase through an automated connection between BIM programs and LCA / LCC tools. By automating this process, optimization of structures can be made more efficient. An Excel sheet has been created through programming in Visual Basic for Applications (VBA) which retrieves quantities from either Tekla Structures, Excel or manual input and then generates LCA and LCC reports. These have then been compared with existing LCA and LCC analyses to ensure the program's quality. The result of the work shows that produced LCA and LCC reports can contribute to a more efficient structural design process for optimizing structures regarding environmental impacts and investment cost. The Excel sheet's user-friendly structure also enables people with limited knowledge in LCA and LCC to make more sustainable choices when undertaking structural design tasks. This helps to promote sustainable thinking in companies and encourages employees to work towards a common goal of a carbon-neutral infrastructure sector.

”Att inte se varandra någonsin, det är det som är det farliga för ett samhälle” –  (efter Per Svensson, Expressens dåvarande kulturredaktör, 2006)1 Staden uppfattas av de flesta som en tät bebyggelse med strukturer och former som skapar den miljö många av oss lever i idag. Grunden till att staden är så populär och befolkad beror på att vi vill vara närvarande där saker och ting sker. Det är det mänskliga myllret i stadens centrum som lockar, där det pågående samspelet mellan liv och form utspelar sig. Trots detta är det en fortsatt utmaning hur vi ska uppnå drömbilden vi bär inom oss av staden som socialt fenomen.  Enligt flera arkitektur- och samhällsteorier har arkitekturen en betydande roll både estetiskt och planeringsmässigt att erbjuda den livfullhet och ömsesidig respekt som får staden att fungera som ett hållbart samhälle. Däremot är det inte arkitekterna som står ensamma för stadens design. Det fordras gott samarbete och tydlig kommunikation mellan flera yrkesdiscipliner som medverkar inom stadsplanering. Samtidigt ska också medborgarnas åsikter inkluderas och utlovas aktivt deltagande i processer som berör deras livsmiljö.  Avsikten med denna forskningsstudie är att undersöka definitionen av begreppet social hållbarhet när det är kopplat till arkitektur och stadsplanering. I all utveckling av städer och samhällen ska de tre hållbarhetsdimensionerna social, ekonomisk och ekologisk värderas lika. Det finns en ovisshet om den sociala dimensionens roll i de fysiska planeringsprocesser som sker i Sverige. Anledningen är att begreppet blir aktivt i flera kunskapsområden och berör många kompetenser som behöver kommunicera och samarbeta på ett effektivt sätt.  Forskningsarbetet har utförts under våren 2022. Inom arbetet har tre pågående stadsutvecklingsprojekt i Skåne studerats. Genom läsning av kommunernas olika styrdokument tillsammans med databassökningar och litteratur skapades ett teoretiskt ramverk. Det resulterade i en förklaring av social hållbarhet vars aspekter använts som analysverktyg i arbetet. Platsbesök gjordes och intervjuer hölls med projektansvariga i de olika fallen, samt en utomstående kulturstrateg. Slutligen sammanställdes en enkät till studerande inom arkitektur och stadsplanering vid Malmö Universitet för att erhålla deras förklaring av begreppet.  I resultatet framkommer att förklaringen av begreppet social hållbarhet kan försåts genom nyckelorden från analysverktyget. Däremot finns ingen uttalad och entydig definition som används i stadsplaneringen avseende arkitekturens och stadsbyggnadens roll för en bättre gestaltad livsmiljö. Svaret ligger troligen i att det är svårt att mäta sociala värden. Det skapar dilemma med att tillsätta lämplig kompetens med nyanserat perspektiv på människan och staden.  Staden behöver arkitektur som är närvarande och relationsskapande, vilket innebär rum som gestaltas i human skala som människor uppfattar som gemensam. En socialt hållbar arkitektur handlar om upplevelser, känslor, personliga erfarenheter och relationer som inte går att mäta med siffror likt ekonomi och ekologi. Det förutsätter att vi utvecklar nya metoder som på ett respektfullt sätt kan förstå och utvärdera humana uppfattningar. Arbetet med att gestalta socialt hållbara städer är ingen lätt uppgift som kommer med färdiga lösningar. Det innebär att frångå det fyrkantiga tänkandet för att nyfiket upptäcka nya idéer genom olika samarbeten. Nyckelord: Social hållbarhet, arkitektur, stadsplanering, samråd, politik 1 Per Svensson fungerade som inspiratör i planarbetet för Vision Norra Sorgenfri och citeras i en rapport om visionsarbetet (Malmö Stad, 2006). / ”Never be able to see each other, that’s what’s the most dangerous to a society”  (Per Svensson, 2006)2 The city is most often perceived as dense settlements with structures and forms that shapes the environment in which many of us live today. The reason for why the city is so popular and densely populated is our will to be present where things happen. It is the human life that attracts, this continuous exchange between life and living that takes place in the city’s central crowds. Still, it seems to be a continuing challenge in how to achieve the dreamt image that we have of the city as a social phenomenon. According to several architectural and social theories, architecture plays a significant role both aesthetically and in terms of physical planning to offer the liveliness and mutual respect that makes the city into sustainable society. On the other hand, it is not the architects alone who bear the responsibility for the city’s shape. It requires good cooperation and communication between several different professions that are involved in urban planning. In a similar manner, the citizens must be included in the process and promised an active participation in designing their living environment.  The purpose of this research is to explore the meaning of the concept social sustainability in relation to architecture and urban planning. In all development processes of cities there must be a equal valuation of the tree dimensions of social, economic and ecological sustainability. There is an uncertainty about the implication of the social dimension in sustainable planning processes in Sweden. One reason is that it is an overlapping concept that extends over several topics and affects many competencies that need to communicate and collaborate effectively.  This research study focused on three ongoing urban development projects in Skåne in southern Sweden. By reading the municipalities’ governing documents together with database searches and literature, a theoretical framework was created. This resulted in an explanation of social sustainability, created by aspects with were used analytical throughout the work. Site visits were made and project managers and a cultural strategist were interviewed. Finally, a survey was compiled for architecture and urban planning students at Malmö University to gain their explanation of the concept social sustainability. The study shows that the explanation of the concept of social sustainability can be provided by the keywords from the analytical tool. On the other hand, there is no explicit and unambiguous definition used in urban planning regarding the role architecture plays for designing better living environments. The answer probably lies in the fact that it is difficult to measure social values. It creates a dilemma in adding appropriate skills with a nuanced perspective on human life and the city. The city need architecture that is present and relationship-creating, which means spaces designed on a human scale that people perceive as common. A socially sustainable architecture is all about impressions, feelings, personal experiences and realities that cannot be assessed in numbers in the same way as economics and ecology. This presupposes that we develop new methods for respectfully understanding and evaluating human perceptions. The work of shaping socially sustainable cities is not an easy task that comes with ready-made solutions. It implies to give up the square thinking in order to curiously discover new ideas through various collaborations. Keywords: Social sustainability, architecture, urban planning, consultation, politics. 2 Per Svensson was an inspirer in the planning work for Vision Norra Sorgenfri and was quoted in a report about the vision work (Malmö Stad, 2006). Original quote translated from Swedish by the author: ”Att inte se varandra någonsin, det är det som är det farliga för ett samhälle”

This study has investigated the effect of replacing limestone with different percentages of limestone powder (5%, 10% and 15%) using the T KS method on the compressive strength of the mortar. The results have shown that the compressive strength of the mortar has decreased with curing time (at day 14) and with an increase in the proportion of limestone powder, contrary to what has been expected. This decrease in strength was attributed to the occurrence of delayed ettringite formation (DEF) in the mortar samples. DEF is a phenomenon that occurs in concrete and mortar when the conditions for ettringite formation are not optimal, which leads to the formation of a more expansive form of ettringite at a later stage. The presence of limestone aggregates in the mortar mix has been shown to contribute to the formation of DEF, resulting in the lower compressive strength values observed. This effect becomes greater the smaller the size of the limestone granules.The results suggest that caution should be exercised when using limestone powder as a replacement in mortar mixes, as it may lead to DEF and reduced compressive strength.