251 |
Reduced Greenhouse Gas Emissions from Transport Infrastructure Construction : Reaching the Swedish Transport Administration's climate reduction targets with greenhouse gas reduction measures in the production phase of the most recurring materialsSallerström, Pontus, Falakeh, Sam January 2023 (has links)
I Sverige står byggsektorn för 25% av landets totala utsläpp av växthusgaser, där material står för mer än hälften av dessa utsläpp [1][2][3]. De största bidragsgivarna är stål och betong, men även material som aluminium och asfalt har en betydande miljöpåverkan. Sverige har satt upp ambitiösa mål för att minska CO2-utsläppen inom transportsektorn med 70% till 2030 och att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045 [4]. Trafikverket är en statlig myndighet med ansvar för transportinfrastruktur, som spelar en avgörande roll för att uppnå dessa mål [5]. Trafikverket står ensamt för 1,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e) per år, vilket är cirka 30% av de totala växthusgasutsläppen från transportsektorn i Sverige [6]. För att gradvis minska klimatpåverkan från sin verksamhet har Trafikverket satt upp etappmål baserade på de totala utsläppen av växthusgaser från år 2015 [7]. De syftar till att ställa om till 100% fossilfria bränslen till 2030 och uppnå netto-nollutsläpp till 2040. Utöver dessa åtgärder har Trafikverket utvecklat ett särskilt verktyg som kallas Klimatkalkyl, som bygger på principerna för livscykelanalys (LCA) [8]. Detta verktyg är särskilt utformat för att bedöma klimatpåverkan från transportinfrastrukturprojekt. Informationen bygger på energianvändnings- och utsläppsdata från 13 projekt från Trafikverket, i kombination med litteratur och intervjuer med personer inom områden som är relevanta för projektet. De 13 projekten delades in i tre projekttyper, väg, järnväg och bro, för att kunna göra jämförelser mellan olika kategorier och dra slutsatser baserat på analysen. Dessa slutsatser baserades på att identifiera skillnader i återkommande material och aktiviteter och deras klimatpåverkan. När de återkommande materialen hade identifierats undersöktes materialens och aktiviteternas livscykelfas för att fastställa de mest betydande växthusgasutsläppen och den största potentialen för minskning. Resultaten av denna undersökning visade att de största utsläppen och minskningspotentialen för de återkommande materialen fanns i produktionsfasen, medan bränsleförbränningen fanns i användningsfasen med tonvikt på substitution av fossila material. Litteratur och information från intervjuer kombinerades och analyserades för att identifiera potentiella åtgärder för att minska växthusgasutsläppen. De identifierade och bekräftade minskningsåtgärderna implementerades i reduktionsscenarier för vart och ett av Trafikverkets mellanliggande minskningsmål för projekten i klimatkalkyl. Slutsatsen som kunde dras från dessa scenarier var att de nuvarande möjliga reduceringsåtgärderna ger inkonsekventa resultat av de reduceringar som krävs för att uppfylla framtida mål inom transportinfrastrukturbyggande för dessa typer av projekt. Vägprojekten visade stor potential där alla mål utom ett uppnåddes, men järnvägs- och broprojekten nådde inte de flesta av målen för minskning av växthusgasutsläppen. Resultaten tyder därför på att det finns ett behov av ytterligare åtgärder, insatser och innovationer för att nå netto-nollutsläpp till 2040 för transportinfrastruktur. / In Sweden, the construction sector accounts for 25% of the country’s total greenhouse gas (GHG) emissions, with materials accounting for more than half of these emissions [1][2][3]. The main contributors are steel and concrete, but materials such as aluminium and asphalt also have a significant environmental impact. Sweden has set ambitious targets to reduce CO2 emissions in the transport sector by 70% by 2030 and to achieve net-zero GHG emissions by 2045 [4]. The SwedishTransport Administration (STA) is a government agency responsible for transport infrastructure, which plays a crucial role in achieving these goals [5]. The STA alone is responsible for 1.4 million tonnes of carbon dioxide equivalent (CO2e) emissions per year, which is about 30% of the total GHG emissions from the transport sector in Sweden [6]. To gradually reduce the climate impact of its operations, STA has set milestone targets based on total GHG emissions in 2015 [7]. They aim to switch to 100% fossil-free fuels by 2030 and achieve net-zero emissions by 2040. In addition to these measures, STA has developed a special tool called the Climate Calculation Program (CCP), which is based on the principles of Life-Cycle Assessment (LCA) [8]. This tool is specifically designed to assess the climate impact of transport infrastructure projects. The information was based on energy use and emission data from 13 projects managed by the STA, combined with literature and interviews with people in areas relevant to this project. The 13 projects were divided into three project types, road, railway and bridge, in order to make comparisons between different categories and draw conclusions based on the analysis. These conclusions were based on identifying differences in recurring materials and activities and their climate impacts. Once the recurring materials were identified, the life-cycle phase of the materials and activities was examined to determine the most significant GHG emissions and the highest potential for reduction. The results of this investigation showed that the highest emissions and reduction potential for the recurring materials were in the production phase, while fuel combustion was in the use phase with emphasis on substitution of fossil-materials. Literature and information from interviews were combined and analysed to identify potential GHG reduction measures. The identified and confirmed reduction measures were implemented in reduction scenarios for each of the STA’s intermediate reduction targets for the CCP projects. The conclusion that could be drawn from these scenarios was that the current possible reduction measures provide inconsistent results of the reductions necessary to meet future targets in transport infrastructure construction for these types of projects. Road projects showed great potential where all targets but one were achieved, however the railway and bridge projects did not reach most of the GHG emissions reduction targets. The results therefore suggests that there is a need of additional measures, actions and innovations to reach net-zero emissions by 2040 for transport infrastructure.
|
252 |
ÅTERBRUK I BYGGBRANSCHEN UR ETT MILJÖMÄSSIGT PERSPEKTIV / RECYCLING IN THE CONSTRUCTION SECTOR FROM AN ENVIRONMENTAL PERSPECTIVEAndersson, Evelina, Davidsson, Ellen January 2023 (has links)
Bygg- och fastighetsbranschen står idag för en stor del av de årliga utsläppen. För att motverka klimatförändringar, brist på jungfruligt material samt minska vårt byggavfall krävs en omställning mot en mer hållbar byggbransch. Det finns ett stort intresse hos olika aktörer i branschen att jobba med cirkulärt byggande. Återbruk är en byggsten i det cirkulära byggandet, men problemet är att det saknas kunskap och en effektiv process. Återbruk är idag även oftast kostsam vilket leder till att aktörer istället väljer att köpa nya grejer framför att återbruka. Med ändliga resurser är det viktigt att förlänga ett materials livscykel. Målet med studien är att främja återbruk genom att lyfta de drivkrafter som finns ur främst ett miljömässigt perspektiv. Studien utreder även vikten av återbruk för att bland annat minska resursanvändning, avfallsmängd samt utrotning av den biologiska mångfalden. Undersökningsmetoderna som används är litteratur-, dokumentstudier samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Urvalet av respondenter består av aktörer i olika delar i byggbranschen. Med kommande skärpta krav på miljödeklarationer kommer användandet av återbrukat material att öka och för detta krävs det en bättre och mer gynnsam process. Utmaningaridag är främst hur en återbrukad produkts utsläpp ska beräknas. Ytterligare en utmaninghandlar om garantitid. Vem står för garantin och hur lång garantitid kan ges. En annan utmaning handlar om att det idag finns andra krav på produkter vilket leder till att många av det produkter som kan återbrukas brister i att de inte uppfyller dagens krav. Studien har resulterat i att återbruk har en stor effekt på miljön och är en viktig byggsteni en cirkulärekonomi. Det har vidare konstaterats att återbruk kan bidra till fördelar för aktörerna genom dels en effektiv marknadsföring, vilket leder till en mer attraktiv arbetsplats och ekonomiska vinster. Dessutom är återbruk en viktig del för att kunna vara ledande inom byggbranschen. Respondenternas uppfattning är att det på nationell nivå saknas lagkrav och incitament för att främja arbetet med återbruk. / The construction and real estate sector is currently responsible for a large share of annual emissions. To counteract climate change, lack of virgin materials and reduce waste, a change is needed. The industry needs to become more sustainable. There is great interest among various actors in the industry to work with circular construction, of which reuse is an important part. But the problem is that there is a lack of knowledge and an effective process. Today, reuse is also usually costly, which means that actors instead choose to buy new things rather than reuse. With finite resources, it is important to extend the life cycle of a material. The goal of the study is to promote reuse by highlighting the driving forces that exist primarily from an environmental perspective. The study also explores the importance of using reused materials to decrease the use of new resource, waste and the prevent extinction of biodiversity. he research methods used are literature-, document studies and qualitative semi-structured interviews. The selection of respondents consists of stakeholders in different parts of the construction industry. With stricter requirements in the future for environmental declarations, the use of recycled materials will increase and for this a better and more favorable process is required. Today there are difficulties in how to calculate a product's emissions and a major problem is about the warranty period. Who is responsible for the guarantee and how long a guarantee period can be given. Another difficulty is that today there are other requirements for products, which leads to that many of the products are unable to be reused. The study has resulted in that reuse has a major effect on the environment and it is an important building block in a circular economy. It has also been found that reuse can contribute to benefits for actors through effective marketing, which leads to a more attractive workplace and financial gains. In addition, reuse is an important part of being a leader in the construction industry. The perception of the respondents is that there are currently a lack of legal requirements or incentives at national level to promote reuse.
|
253 |
Jämförelse mellan betong och klimatförbättrad betong : Livscykelanalys inkluderande byggskede A1-5 och driftsenergi B6 i flerbostadshus / Comparison between concrete and climate-improved concrete : Life Cycle Assesment including construction phase A1-5 and operating energy B6 in apartment buildingsAbou Khalil, Basel, Tokovic, Samir January 2022 (has links)
Concrete is a leading building material due to its durability, strength and carrying capacity etcetera. A weakness of concrete is it´s relatively large carbon dioxide emissions that are released during the production process. At this current time cement production accounts to 5% of the world's GHG emissions. Boverket has set a specific requirement that new buildings must be climate declared as a guide to more sustainable construction. This study aims to investigate and use a model-based LCA-assessments where climate- improved concrete is compared to a traditional concrete. This was done by examining a BIM- model. The possibility of improving the environmental impact is answered by producing carbon dioxide emissions equivalent for concrete in this property and comparing it with carbon dioxide emissions equivalent for a climate-improved concrete to show a potential carbon dioxide saving. A quantitative method is selected for this study using LCA. LCA-assessment is performed using several computer-based BIM programs to be able to produce simulations and calculations. A reference building that represents an ordinary apartment building in Sweden forms the basis of the assessment. LCA is based on only one environmental indicator which is carbon dioxide emissions. LCA assessment for the two types of concrete include the construction phase A1-A5 as well as the phase B6 operating energy according to Swedish standard SS-EN 15978: 2011. No account is taken of any differences in strength, fire class and sound class when exchanging materials. LCC limits to utility calculation. Results shows the total price increases by approximately SEK 49,000 if the ordinary concrete is replaced with a climate-improved concrete, and the carbon dioxide emissions is reduced by approximately 57,000 kgCO2e. Reduction in the climate-impact of concrete partly helps in the climate policy framework 2045 for a climate-neutral Sweden. Climate-improved concrete has limits within exposure and strength classes. Surroundingenvironment must therefore be considered. / Betong är ledande byggnadsmaterial med många goda egenskaper men också förhållandevisstora koldioxidutsläpp. Cementtillverkningen står idag för fem procent av världens utsläpp avväxthusgaser. Betongbyggandet måste ständigt förbättra sin hållbarhet och ta till sig åtgärderför att minska klimatpåverkan. Boverket har ställt ett krav att nybyggnationer måste klimatdeklareras som en vägledning mot mer hållbart byggande. Denna studie syftar till att undersöka och använda en modellbaserad LCA-analys där klimatförbättrad betong ställs mot en traditionell betong. Detta utfördes genom att en befintlig BIM modell av en fastighet på Kapellvägen undersöktes. Miljöpåverkans förbättringsmöjlighet besvaras genom att ta fram koldioxidutsläpp ekvivalentför betong i denna fastighet och jämföra det mot koldioxidutsläpp ekvivalent för enklimatförbättrad betong för att visa en potentialkoldioxid besparing. En kvantitativ metod väljs för denna studie, genom användning av LCA bedömning. LCA bedömningen utförs med hjälp av flera datorbaserade BIM program för att kunna ta fram simuleringar och beräkningar. Dessa BIM program är Autodesk Revit, Autodesk Insight, Bidcon och Solibri. En referensbyggnad som representerar ett vanligt flerbostadshus i Sverige ligger till grunden av bedömningen. LCA görs utifrån endast koldioxidutsläppmiljöindikator. Livscykelbedömningen för de två betongsorterna omfattar byggskedet och dess moduler A1-A5 samt modulen B6 driftsenergi som ingår i användningsskedet enligt svensk standard SS-EN 15978:2011. För energiförbrukning (kWh/BTA) i referensbyggnaden som motsvarar driftsenergi B6, tas det hänsyn endast till klimatskärmen. Inga hänsyn tas till eventuella skillnader i hållfasthet-, brand- ochljudklasser vid utbyte av material. LCC begränsas till nyttokalkyl.Resultat visar att den totala klimatpåverkan från stommen med traditionell betong beräknas till161 tonCO2e för flerbostadshuset i Kapellvägen 11. Medan den totala klimatpåverkan frånstommen med klimatförbättrad betong beräknas till 104 tonCO2e. Totala priset ökar med cirka 49 tusen kronor om man ersätter den traditionella betongen med en klimatförbättrad variant.Materialbytet i betongstommen leder till minskning av koldioxidutsläpp med cirka 57 ton CO2e. Koldioxidutsläppbesparingen motsvarar en kostnad på 0,86 kr/kgCO2e. Investeringen i den klimatförbättrade betongen motsvarar cirka 0,34% av den totala grundinvesteringen, medan koldioxidutsläppet är 13,3% mindre för hela byggnaden. På långsikt om 100 år ökar nuvärdet av investeringen i materialbytet med ca 222%. Driftskostnad förblir densamma innan och eftermaterialets byte. Klimatpåverkans förbättringar är möjliga och målet på färdplanen 2045 kan nås om alla i bygg- och anläggningssektor samarbetar. Minskning i klimatpåverkan för betongen gör att byggmaterialet blir mer hållbart i framtiden och hjälper delvis i färdplanen 2045 för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor. Tanken är att få fler aktörer till en konkurrens om vem som har minst klimatavtryck på deras klimatförbättrade betong. Klimatförbättrad betong har idag begränsningar inom exponerings och hållfasthetsklasser, men mycket betong används inomhus med låga laster och exponeringsklasser som klimatförbättrad betong förser.
|
254 |
Ekonomisk och miljömässig jämförelse av logistikhallar byggda i limträ- och stålstomme / Economic and environmental comparison of logistic halls built with glue laminated timber- and steel frameJansson, Felix, Erlbacher, Sören January 2023 (has links)
Introduktion – Byggbranschen idag står för en betydande andel av jordensväxthusgasutsläpp och behovet för att minska dessa är stora. Att investera merklimatsmart i nybyggnation ökar och trä har blivit till ett alltmer populärt byggmaterialnär det kommer till flerbostadshus, men logistikhallar domineras fortfarande av stål.Studiens mål är att undersöka skillnaderna i kostnader och utsläpp av växthusgasermellan limträ- och stålstommar för logistikhallar. Detta för att undersöka om trä är ettekonomiskt rimligt och mer miljöeffektivt stommaterial vid byggnation avlogistikhallar än en stålstomme. Metod – Metoden som valts till studien är en fallstudie då den kommer omfatta bådeen teoretisk undersökning, granskning av kvantitativa data från ett tidigare projekt samtuppskatta storleken på en trästommes tvärsnitt genom simulering i endimensioneringsmjukvara. Kostnad och miljöpåverkan för en stål- och limträstommekommer att tas fram för att sedan kunna utföra en jämförande analys av de tvåstommaterialen. Resultat – Stommarna skiljer sig procentuellt sätt inte så mycket i pris menlimträstommen orsakar betydligt mindre växthusgasutsläpp jämfört med stålstommen.Kostnaden mellan stål- och trästommen skiljde sig knappt utifrån material- ochmontagekostnaderna. Stålstommen står för nästan sju gånger mer växthusgasutsläpp änlimträstommen under produktionsstadiet. I transportskedet har limträ en längretransportsträcka än stål i denna studie vilket är huvudorsaken till att limträstommenspåverkan på miljön är större än stålstommen i detta skede. Monteringsskedet harstålstommen en större miljöpåverkan än trästommen. Utifrån hela stommen under helabygg- och produktionsstadiet hade stålstommen fyra gånger mer i utsläpp änlimträstommen. Analys – Om priset på stommen är det huvudsakliga intresset hos byggherren bör inteen stålstomme antas vara det billigare alternativet. Denna studie har största spännvidderav balkar på 24 meter och vid större spännvidder kan förutsättningarna för val avstommaterial se annorlunda ut. Limträ är väl lämpat som stommaterial om ambitionenär att bygga med små mängder växthusgasutsläpp. Diskussion – Byggbranschen har en viktig roll i arbetet med att minskakoldioxidutsläppen och uppnå klimatmålen. Trots att trästommen som analyserats inteär optimalt utformad påvisar ändå studien stora miljömässiga fördelar att användalimträ som stommaterial i logistikhallar utan några större skillnader i kostnad. / Introduction – The construction industry today accounts for a significant portion ofthe Earth's greenhouse gas emissions, and the need to reduce these emissions issubstantial. Investing more climate-smartly in new construction is increasing, and woodhas become an increasingly popular building material, especially for multi-familyhouses. However, logistic warehouses are still predominantly dominated by steel. Theaim of this study is to investigate the differences in costs and greenhouse gas emissionsbetween glulam timber and steel frames for logistic warehouses. This is done toexamine whether wood is an economically viable and environmentally more efficientstructural material for constructing logistic warehouses compared to a steel frame. Method – The chosen method for the study is a case study, as it will encompass both atheoretical examination, a review of quantitative data from a previous project, and anestimation of the cross-sectional size of a timber frame through simulation in astructural design software. The cost and environmental impact of a steel and glulamtimber frame will be determined in order to conduct a comparative analysis of the twostructural materials. Results – The frames do not differ significantly in terms of price, but the glulam timberframe results in significantly lower greenhouse gas emissions compared to the steelframe. The cost difference between steel and timber frames was minimal based onmaterial and assembly costs. The steel frame generates almost seven times moregreenhouse gas emissions than the glulam timber frame during the production stage. Inthe transportation phase, laminated timber has a longer transportation distance then steelin this study, which is the main reason for the greater environmental impact of thelaminated timber frame compared to the steel frame at this stage. During the assemblyphase, the steel frame has a larger environmental impact than the timber frame. Acrossthe entire frame during the entire construction and production stages, the steel framehas four times more emissions than the glulam timber frame. Analysis – If the cost of the frame is the primary concern for the builder, a steel frameshould not be assumed to be the cheaper alternative. This study considers the widestspan of beams at 24 meters, and for larger spans, the conditions for choosing structuralmaterials might differ. Glulam timber is well-suited as a structural material if the goalis to build with minimal greenhouse gas emissions. Discussion – The construction industry plays a crucial role in reducing carbon dioxideemissions and achieving climate goals. Despite the fact that the analyzed timber framemight not be optimally designed, the study still demonstrates significant environmentaladvantages in using glulam timber as a structural material in logistic warehouses, withno major differences in cost.
|
255 |
Integration of Digital Twin and Deep Learning for facilitating Smart Planning and Construction: An Exploratory AnalysisKor, Mergen January 2021 (has links)
The Architecture, Engineering, and Construction (AEC) industry is known to be overwhelmed with resource planning, risk management, and logistic challenges, resulting in design defects, project delivery delays, cost overruns, and contractual disputes. These challenges have instigated research in the application of advanced machine learning algorithms such as Deep learning (DL) to help with diagnostic and prescriptive analysis of causes and preventive measures. Construction 4.0 develops through continuous innovations towards digitalization and intelligence, in order to realize a considerable boost in automation, productivity, and reliability. The Digital Twins, as the next level of planning and process control and automation towards Construction 4.0, will incorporate cognitive features that enable sensing complex and unpredicted behavior and reason about dynamic strategies for process optimization to support decision-making. However, there is still a lack of awareness regarding the real impact of DT integration, DL, and IoT, all connected to self-learning hybrid models with proactive cognitive capabilities for smart planning and construction. This study investigates the potential integration of DT and DL to facilitate smart planning and construction through an explorative analysis to identify and close this gap. Data were collected from global industry experts in a mixed approach with interviews, focus groups, and a survey focusing on the applicability and interoperability of DL integrated DT with decision-support capabilities for process optimization. Based on the results of quantitative and qualitative analyses, a conceptual model of the framework has been developed. The evaluations support that the DL integrated DT model will incorporate cognitive abilities to detect complex and unpredictable actions and reasoning about dynamic process optimization strategies to support decision-making in smart planning and construction. / Pre-study for SPARK-SBE potential project
|
256 |
Hur återbruk kan främjas inom Skolfastigheter AB / Reuse of construction materials within Skolfastigheter ABSadjak, Oliver, Johansson, Pontus January 2023 (has links)
The United Nations aims to achieve net-zero carbon emissions by 2050, while Sweden has seta target to reach net-zero emissions in the construction industry by 2045. In 2020, constructionaccounted for approximately 21% of Sweden's domestic CO2 emissions. To meet these goals, a roadmap has been developed, targeting net-zero emissions by 2045. Skolfastigheter AB, among others, are compelled to take action to reduce greenhouse gas emissions and one wayto align with the climate objectives is to promote reuse. However, the company currently lacksan established approach for reuse. This report focuses on reducing the environmental impact of renovation projects within Skolfastigheter AB through reuse. The objective is to identify reuse prerequisites and developstrategies for promoting reuse in renovation projects. The theoretical background covers the circular economy, waste hierarchy, material reusepotential, requirements, specifications, sales, and BIM in relation to reuse. Two schools under Skolfastigheter AB:s management are observed, and interviews are conducted with nine actors in the construction industry. The results reveal a similar material structure in the observed schools. Furthermore, it reveals challenges such a lack of documentation of materials, reoccurring vandalism and that reuse has been absent withing the management. The interviews provide nine categories to promote reuse in renovation projects: a systematic working model, inventory, quality, BIM tools, competence, design choices, hazardous substances, collaboration, and EPDs. Conclusions highlight the prioritization of installations and porcelain for reuse, emphasizing the importance of the working model, inventory, and quality as key factors for promoting reuse.
|
257 |
Uppföljning av en energikartläggning : Med fokus på ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter / Follow-up of an energy survey : with focus on ecological, economic and social aspectsAhmed, Chera January 2022 (has links)
Denna studie behandlar en energikartläggning och hur framtida energikartläggningar kan utvecklas för att uppnå hållbar utveckling utifrån samtliga hållbarhetsaspekter. Studien består av analyser och fördjupningar i olika frågor som behandlar hållbar utveckling. Syftet med studien är att analysera och följa upp tidigare utförda energiåtgärder samt följa upp fortsättningen på energikartläggningen genom att analysera resultatet utifrån miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter. Vid en energikartläggning är det ekonomiska och ekologiska aspekter som tas i beaktning samtidigt som sociala aspekter vanligtvis exkluderas. Denna studie skall bidra till möjligheten att inkludera sociala aspekter vid energieffektivisering i en energikartläggning för att kunna bidra till den hållbara utvecklingen i sin helhet. För att kunna uppnå syftet med studien har författaren använt sig av olika kvalitativa metoder som intervju, platsbesök och observation. Genom kvalitativa metoder och tidigare dokumenterade uppföljningar skapas en tolkning över aktuell situation och tidigare utförda åtgärdsförslag. Utöver det har databasen Primo använts samt olika vetenskapliga artiklar och rapporter studerats. Resultatet består av en analys av energikartläggningen och visar hur den kan utvecklas genom att även inkludera sociala åtgärdsförslag. Genom att inkludera samtliga hållbarhetsaspekter erhålles ytterligare ekonomiska besparingar i jämförelse med att bara beakta miljömässiga och ekonomiska aspekter. Sociala åtgärdsförslag bidrar till större engagemang från de boende. Detta resulterar i en ekonomisk besparing i form av ökad miljökompetens och konsekvenstänk gällande energiförbrukning. / This study addresses an energy survey and how future energy surveys can develop to achieve sustainable development based on all sustainability aspects. The study consists of analyzes and in-depth questions on various issues about sustainable development. The purpose of the study is to analyze and follow up on previously carried out energy measures and follow up the continuation by analyzing the results based on environmental, economic and social aspects. In an energy survey, the economic and ecological aspects are taken into account, social aspects are usually excluded. This study will contribute to the possibility of including social aspects in an energy survey as well in order to contribute to the sustainable development as a whole. In order to achieve the purpose of the study, the author has used various qualitative methods such as interviewing, site visits and observation. Qualitative methods and previously documented follow-ups of the energy survey, creates an interpretation of the current situation and previously implemented action propsals. In addition, the Primo database has been used and various scientific articles/reports have been studied. The results consists of an analysis of the energy survey and shows how it can develop by including social aspects. By including all sustainability aspects, additional financial savings are obtained compared to only environmental and economic considerations. Social action proposals contribute to greater involvement of the residents. This results in an economic saving in form of increased environmental competence and consequent thinking on energy consumption.
|
258 |
Vägprojekt ur ett klimatpåverkansperspektiv : - En fallstudie om potentiella klimatåtgärderEjekrans, Ida, Hjertbro, Alexandra January 2021 (has links)
Uppdragsgivare för examensarbetet är Skanska Sverige AB, Region Mellansverige väg- och anläggning. Examensarbetets centrala del handlar om klimatpåverkan, en fallstudie görs mot ett pågående väg- och anläggningsprojekt för att studera projektets växthusgasutsläpp. Syftet är att analysera stora klimatbelastande faktorer i projektet samt diskutera och lyfta fram potentiella åtgärder för klimatbesparing. Författarna har tagit del av Skanskas interna klimatkalkyl som kartlägger miljöutsläpp hos projektet. Utifrån klimatkalkylens poster granskades de stora, relevanta och påverkbara utsläppen. Grävmaskiner och dumper har en sammanlagd andel på 30 % av projektets totala andel växthusgasutsläpp. Dessa maskiner drivs idag med fossil diesel och låginblandad RME. Att byta drivmedel till HVO100 medför en reducering av växthusgasutsläpp med 71 % för maskinerna och sänker projektets totala utsläpp med 20 % vilket är den åtgärd som ger bäst resultat. Även ett drivmedelsskifte till 100 % RME ger en 48 % reducering av maskinernas utsläpp och sänker hela projektets utsläpp med 13 %. Examensarbetet lyfter problematiken angående den bristande tillgången till hållbara råvaror för biodrivmedelsproduktion och presenterar forskning för framtida råvarupotentialer. Hur massor hanteras i ett vägprojekt har stor betydelse för byggskedets klimatpåverkan. Skanska har i projektet återanvänt en del av schaktmassorna och gamla betonggrunder som utfyllnadsmaterial samt fräst upp asfalt och återanvänt det som bärlager i uppbyggnaden för ny väg. Den sammanlagda besparingen för dessa tre åtgärder är cirka 4 % av projektets totala växthusgasutsläpp. Hade återstående mängd fall A-massor återanvänts hade besparingen ökat med cirka 10 % av projektets totala växthusgasutsläpp. Slutsatsen är att det finns potential att reducera utsläppen i projektet tack vare byte av drivmedel samt återanvändning av schaktmassor. / The client for the degree project is Skanska Sweden AB, Region Central Sweden Road and Construction. The central part of the thesis is about climate impact, a case study is carried out against an ongoing road and construction project to study the project's greenhouse gas emissions. The aim is to analyze major climate-burdening factors in the project and to discuss and highlight potential measures for climate saving. The authors have taken note of Skanska’s internal climate calculation that map environmental emissions at the project. Based on the items of the climate calculation, the large, relevant, and avoidable emissions were examined. Excavators and dump trucks have a total share of 30 % of the project's total share of greenhouse gas emissions. The machines are currently powered by fossil diesel and low-mix RME. Changing fuel to HVO100 results in a reduction of greenhouse gas emissions by 71% for the machines and reduces the project's total emissions by 20%, which is the measure that gives the best results. Even a fuel shift to 100% RME provides a 48% reduction of the machines emissions and lowers the entire project's emissions by 13%. The degree project lifts the problem regarding the lack of access to sustainable raw materials for biofuel production and presents research for future commodity potentials. How masses are handled in a road project is of great importance for the climate impact of the construction phase. In the project, Skanska has reused some of the excavation rubble and old concrete foundations as fillers and milled up asphalt and reused it as a bearing in the construction for a new road. The total saving for these three measures is approximately 4 % of the project's total greenhouse gas emissions. Had the remaining amount of case A-masses been reused, the savings would have increased by about 10 % of the project's total greenhouse gas emissions. The conclusion is that there is potential to reduce emissions in the project thanks to the change of fuel and reuse of excavation rubble.
|
259 |
Sustainability evaluation of proposal for a decentralized office space. : Case study, Växjö, SwedenFrenliden, Carl, Ljungman, Martin January 2022 (has links)
As the COVID-19 pandemic became widespread around the world, the need to be able to work from home became clear to help reduce the spread of the virus, while at the same time showing that working from home could be successful in the future. While working from home can be positive, it also has drawback as reduce social interactions, hard to set working boundaries and more. This paper examines the viability to introduce a decentralized office space trough environmental sustainability, economic sustainability and social sustainability for a reference apartment building and an energy renovated one compared to a centralized office space. This study shows that working from a decentralized office space will reduce emissions with better utilization of the apartment building, saving the companies money and having a reasonable payback period for investors, while giving employees better personaleconomic and more free time without compromising on the social sustainability from not meeting people and having a hard time to different on working hours and non-working hours.
|
260 |
Digital environmental certification process by using BIM – models : A study on visualization of environmental parameters / Digital miljöcertifieringsprocess med stöd av BIM – modeller : En studie om visualisering av miljöparametrarPatel, Parvati, Hussain, Nahian January 2021 (has links)
The ability to enter in information about the building’s function in an open buildingmodel is admittedly not an innovative technology but in regards to those aspects ofwhich this project concerns - that is the building’s environmental performance interms of energy, indoor climate, and daylight— has knowingly not been explored. This thesis explores developing work processes as well as methods for working in acoordinated digital model with buildings environmental certification aspects. Thework emphasizes on the aspects of the environmental certification systems that arenormally examined using simulation tools, that being those aspects which pertain tothe building’s function, and whose calculated results are a determining factor for thebuilding’s design. A demonstration is presented to interviewees where threeindicators from Miljöbyggnad is visualized to identify the pros and cons with thenewly proposed method of working. The study shows that BIM is an interesting tool to use during the design phase. Thefact that the technology is advancing is nothing new, but the development of a moredigitalized environmental certification process should be considered. A visualpresentation provides a broader understanding of the working group and externalactors and is a favorable method to use during the project's workflow. The results from the interviews show that none of the companies use BIM as acomplement to the technical reports during the environmental certification process.The knowledge about BIM among designers and environmental coordinators is verysmall, however, there is great interest in the new proposed way of working. This study brings attention to the digitization of the environmental certificationprocess in a more efficient way, as well as a demonstration of the software Solibriand Revit that generate BIM during the environmental certification process. Theresults have shown that a visual presentation is a useful complement to the technicalreports but not good enough to replace them. The conclusion is that the new proposed working method cannot be implementedwithout the BIM-Link program. BIM - Link is a link that connects the results fromthe building simulation to the object-based model and the review tool. This programis not available as a test variant and this requires the purchase of a license. / Förmågan att skriva in information om byggnadens funktion i en öppenbyggnadsmodell är visserligen inte en ny teknik, men med avseende på de aspektersom detta projekt berör, dvs byggnadens miljöprestanda i termer av energi,inneklimat och dagsljus, har detta veterligen inte utforskats. Detta examensarbete behandlar arbetsprocesser samt metoder för att arbeta medbyggnaders miljöcertifieringsaspekter i en samordnad digital modell.En visuell demonstration presenterades för intervjukandidater där tre indikatorer frånMiljöbyggnad – solvärmelast, dagsljusfaktor och termiskt klimat (PPD) –visualiseras för att upptäcka för och nackdelar med det nya förslagna arbetssättet. Enfallstudie genomfördes på ett nyproducerat bostadshus för att kontrollera omresultatet från byggnadssimuleringen går att implementera både i den objektbaserademodellen och granskningsverktyget. Resultatet från intervjuerna visar att ingen av företagen utnyttjar BIM i störreutsträckning men att en visuellpresentation skulle kunna användas som ettkomplement till de tekniska rapporterna under miljöcertifieringsprocessen.Kunskapen om BIM hos projektörer är stor men väldigt liten hos miljösamordnaredäremot finns ett stort intresse för det nya förslagna arbetssättet. Studien visar att BIM är ett intressant verktyg att använda sig av underprojekteringsskedet. Att tekniken går fort fram är inget nytt, men utvecklingen av ettmer digitaliserat miljöcertifieringsprocess bör tas i under olika byggskeden. Envisuell presentation ger en bredare förståelse för arbetsgruppen samt utomståendeaktörer och är en gynnsam metod att använda sig utav under projektets arbetsgång.Slutsatsen är att det nya förslagna arbetssättet går att implementera både i denobjektbaserade modellen och granskningsverktyget. Denna studie medför även uppmärksamhet kring digitalisering avmiljöcertifieringsprocess på ett mer effektivt sätt, samt en demonstration avmiljöparametrar med hjälp av BIM under miljöcertifieringprocessen. Resultatet harpåvisat att en visuell presentation är ett nyttigt komplement till de tekniskarapporterna men inte tillräckligt bra för att ersätta dessa.
|
Page generated in 0.1997 seconds