Studiens ämnesområde är ungdomars uppfattningar av sin nutid och framtid mot bakgrund av Coronapandemin under våren 2020. Syftet är att undersöka på vilket sätt ungdomars uppfattningar om sin livssituation och samhällets utveckling påverkas av pandemin. Studiens teoretiska ramverk utgår från Giddens (1996, 2003) samt Becks (1998) teorier om risk- samhället. Materialet utgörs av 58 gymnasieungdomars texter som publicerats på Nordiska Museets digitala minnessida. Ungdomarna är bosatta antingen i Stockholm eller mindre orter i Norrland. Studiens resultat visar att ungdomars uppfattningar påverkats av pågående pandemi i stor utsträckning. En begränsad vardag med inställda aktiviteter är återkommande, något som ungdomarna uppfattar som antingen begränsande eller befriande. Ungdomarnas uppfattningar präglas därtill mycket utav medias rapportering. Media ses både som en viktig källa till information och som ett bränsle för rädsla. Vad gäller framtiden rör sig ungdomarna på en skala mellan optimism och pessimism. Giddens fyra förhållningssätt till risksamhället framträder hos ungdomarna: pragmatiskt accepterande, bibehållen optimism, cynisk pessimism och radikalt engagemang. En positiv tilltro till framtiden framträder hos de ungdomar som också har en tilltro till samhällets nuvarande system eller enskilda individers möjlighet att påverka dem. En negativ tilltro till framtiden förekommer i större utsträckning hos de som också hyser en liten tilltro samhällets institutioner och politiker. Studiens resultat antas få betydelse i samhällskunskapsundervisningen då nuvarande situ- ation skapar frågor hos ungdomar om olika samhällssystem samt institutioners roll. Det är att betrakta som högst aktuella frågor i ett ämne vars undervisning syftar till att fostra engagerade och delaktiga samhällsmedborgare.

Coronapandemin som utbröt år 2020 tvingade samhället att anpassas, vården inom obstetriken var inget undantag. Restriktioner infördes som ett led i att minska smittspridningen och medförde att partnern till den gravida och födande i många delar av Sverige inte fick närvara under varken antenatal eller postnatal vård. Forskning har i flera år visat på de gynnsamma effekterna hos hela familjen av en närvarande och delaktig partner, trots detta bedömdes exkluderandet av partnern som nödvändigt. Barnmorskans ansvar i arbetet inom sexuell och reproduktiv hälsa innebär bland annat att tillgodose patientens och familjens behov av stöd och att främja anknytning och interaktion mellan föräldrar och barn. Restriktionerna har försvårat detta uppdrag och kan därför ifrågasättas. Restriktionerna mottogs inte heller positivt av de gravida varför deras upplevelser kändes viktiga att åhöra. Studien syftar därför till att belysa förstföderskors upplevelser av att vårdas genom graviditet, förlossning och eftervård under coronapandemin och dess restriktioner. Metoden som användes var kvalitativ med induktiv ansats i form av skrivna berättelser från 12 deltagande kvinnor samt en intervju. Berättelserna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Det övergripande temat, oviss ensamhet, beskrivs närmre under huvudkategorierna graviditeten – ensamt sökande längs havandeskapets väg, att föda är att inte längre vara ensam och BB, en tid av att vara instängd och åter ensam - men inte själv. Resultatet visar att kvinnorna upplevde en oviss ensamhet på grund av de föränderliga restriktionerna som i den större delen av vårdkedjan innebar att partnern exkluderades. Effekterna av restriktionerna visar genom resultatet tillsammans med annan forskning att kvinnorna upplevt en försämrad psykisk hälsa. Vidare diskuteras effekterna av partnerns roll samt vad konsekvenserna kan tänkas bli när partnerns stöd uteblir eftersom det kan påverka barnet direkt och i ett längre perspektiv.

Bakgrund Att erbjuda föräldrastöd i grupp är en uppgift för barnhälsovården. När coronapandemin drabbade Sverige i mars år 2020 orsakade restriktioner svårigheter med att erbjuda föräldrastöd i grupp. Syftet med intervjustudien var att belysa barnhälsovårdsjuksköterskans erfarenheter av arbetet med föräldrastöd i grupp under coronapandemin. Metod En intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes där tio barnhälsovårdssjuksköterskor intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Innehållsanalysen av intervjuerna resulterade i tre kategorier med sju underkategorier. Resultat visade att barnhälsovårdssjuksköterskor förändrade strukturen på föräldrastöd i grupp under coronapandemin. Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier. De tre kategorierna var anpassat föräldrastöd, organisationens betydelse för barnhälsovårdssjuksköterskornas arbete och svårigheter med föräldrastöd i grupp under coronapandemin.  Föräldrastöd i grupp ställdes dels in på grund av tidsbrist och dels ändrades formatet till att kunna genomföras utomhus, digitalt eller i samverkan med familjecentraler. Konklusion Resultatet visade att barnhälsovårdssjuksköterskorna saknade att kunna erbjuda föräldrastöd i grupp och att de fått med sig nya idéer om hur de kan erbjuda föräldrastöd i grupp i framtiden. Ytterligare forskning kring föräldrastöd i grupp kan bidra till värdefull utveckling av verksamheten.

Från när det första fallet av covid-19 upptäcktes i Sverige i början på 2020, tills att restriktionerna lyftes och covid-19 inte längre klassades som en samhällsfarlig sjukdom i början på våren 2022, har studie- och yrkesvägledare behövt anpassa sitt arbete från fysisk vägledning på campus till digital vägledning genom program som Zoom och Google Meet. Just därför är studiens syfte att undersöka studie- och yrkesvägledares upplevelse av den digitala vägledningen under coronapandemin och om digitaliseringen har ändrat hur vägledare arbetar. Studiens frågeställningar är hur har coronapandemin påverkat förutsättningarna för vägledningssamtal och hur har studie- och yrkesvägledares upplevelse varit av den digitala vägledningen under coronapandemin? Studien använder sig av en kvalitativ intervjumetod men en semistrukturerad intervjuguide för att tillåta vägledarna att utveckla sina svar. Svaren har kategoriserats i fyra teman och dessa teman har analyserats med hjälp av Arne Malténs kommunikationsteori och Gerard Egans SOLER-modell för att förklara studie- och yrkesvägledares upplevelse av den digitala vägledningen. Begrepp som verbal kommunikation, icke-verbala kommunikation, kontext, en- och tvåvägskommunikation används för att förklara studie- och yrkesvägledarnas upplevelse av den digitala vägledningen. Resultatet som studien kommer fram till är att digital vägledning upplevs sakna icke verbal kommunikation men att vägledarna kan använda det som ett komplement till fysisk vägledning.

Syftet med denna kvalitativa undersökning har varit att skapa en förståelse för småbarnsföräldrars upplevelse av work-life balance vid distansarbete. För att genomföra studien har sex halvstrukturerade intervjuer utförts med individer från olika städer i Sverige, från olika arbetsplatser med olika typer av kontorsbaserade yrken. Den gemensamma nämnaren för intervjupersonerna är att de alla är småbarnsföräldrar som till någon grad arbetar hemifrån under Coronapandemin. För att hitta deltagare till undersökningen gjordes ett strategiskt urval i kombination med ett snöbollsurval, där jag blev tipsad om individer som levde upp till kraven för studien. Studien grundar sig i en teoretisk referensram som innefattar teorier om work-life balance, fysisk- och psykosocial arbetsmiljö samt lojalitet, som sedan kom att användas för att tolka det insamlade empiriska materialet. Resultatet påvisar en övervägande positiv upplevelse av work-life balance vid distansarbete. Deltagarna menar på att distansarbetet resulterat i mer tidseffektivitet, som i kombination med en större frihet att kunna planera sina dagarframkommer vara det mest fördelaktiga enligt deras upplevelse. Vidare visar resultatet att nackdelarna med distansarbetet är den fysiska arbetsmiljön, avsaknad av social samhörighetsamt konflikter mellan arbetssfären och familjesfären. Slutligen visade resultatet på att det finns en vilja bland deltagarna att segmentera de olika sfärerna för att ha bästa möjliga förutsättningar att tillgodose kraven och förväntningarna i respektive sfär. Men rent lojalitetsmässigt visade sig lojaliteten mot familjen vara starkare än mot arbetsgivaren.

Sedan utvecklingen av world wide web på 1990-talet har den digitala utveckling vuxit mer och mer. I takt med digitaliseringen har SEO blivit ett viktigt marknadsföringsverktyg som företag kan använda för att öka sin synlighet online. I slutet av 2019 spreds ett virus vid namn covid-19. Viruset utlöste en pandemi som skakade om världen. En tydlig förändring som skett under coronapandemin är att den digitala utvecklingen har påskyndats. Samtidigt som digitaliseringen påskyndats har även konsumentbeteendet förändrats i form av ökad kundnärvaro online under pandemin. Dessa faktorer har tillsammans lett till ökad konkurrens online inom den svenska sällanköpsvaruhandeln. En ny verklighet har utvecklats där digitala strategier får en allt mer betydande roll för att bemöta konkurrens, vilket företag som bedriver onlinehandel måste förhålla sig till. Syftet med studien är att kartlägga på vilket sätt företag inom den svenska sällanköpsvaruhandeln har förändrat sin uppfattning av SEO på grund av ökad konkurrens online till följd av coronapandemin. Studiens teoretiska bakgrund tar avstamp i två teorier, Inbound marketing samt The 4S web-marketing mix model. Studien tillämpar en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer använts för att samla in data. Sex (6) företag inom sällanköpsvaruhandeln intervjuades. Empirin visar att företagen utvecklat ett ökat intresse, en ökad värdesättning samt en ökad användning alternativt planerar implementering av SEO till följd av ökad konkurrens online under coronapandemin. Sammanfattningsvis visar empirin att företagen har utvecklat en mer positiv uppfattning av SEO vilket tyder på att SEO kan vara ett användbart verktyg för att bemöta den ökade konkurrensen online för företag inom sällanköpsvaruhandeln. / Since the development of the world wide web in the 1990s digital development has grown more and more. As the digitization has become an integrated part of organizations, SEO has become an important marketing tool that companies can use to increase their visibility online. At the end of 2019, a virus was spread by the name Covid-19. The virus triggered a pandemic that shook the world. During the pandemic the digital development has rapidly increased. The consumer behavior has also changed during the pandemic as the online presence among consumers has increased heavily. Both of these factors have led to increased competitiveness online among the Swedish rare goods trade. In this new reality digital strategies play an important role, which companies who conduct online trading have to take into consideration. The purpose of this study is to examine in which way companies in the Swedish rare goods trade have changed their perception of SEO due to increased competition online as a result of the covid-19 pandemic.  The theoretical background covers two theories, Inbound Marketing and The 4S Web-Marketing Mix Model. The study applies a qualitative approach where semi-structured interviews have been used to collect data. Six companies in the rare goods trade have been interviewed. Results show that the companies has developed an increased interest, an increased value and an increased use of SEO or a plan to implement SEO due to the increased competitiveness online during the pandemic. To summarize, the study proves that companies have developed a more positive perception of SEO which suggests that SEO can be a useful tool for addressing increased competitiveness online among companies in the Swedish rare goods trade.

Syftet med studien är att undersöka hur arbetet för fackförbunden i södra Sverige blivitpåverkat av Coronapandemin. Studiens syfte besvaras genom en kvantitativenkätundersökning på förtroendevalda med hel- eller deltiduppdrag samt anställda inomfackföreningsrörelsen, där åtta förbund ingår ifrån centralorganisationerna LO, TCO ochSaco. Studien undersöker upplevelsen av den interna samt externa kommunikationen,arbetsorganiseringen samt arbetsmiljön under pandemin. Utgångspunkten är attfackförbunden organiserar sig utifrån en mekanisk arbetsdelning. Avsikten är att undersökavilken riktning arbetsorganisering gått under pandemin. Vidare undersöks hurkommunikationen förändrats där digitalisering står i fokus. Studien utgår från en deduktivansats där vi testar vår tidigare forskning och teori mot det empiriska materialet för att skapaförståelseför förändringen. Undersökningen visar hur informanterna upplever en ökadarbetsbelastning samt sämre arbetsmiljö under pandemin, där de flesta informanter arbetarmestadels hemifrån. Kommunikationen i förbunden har påverkats negativt, där de digitalakommunikationsverktygen blivit mer centrala. Informanterna är positiva till fortsatt arbete pådistans, där kombinationen hemifrån och kontoret är det flest informanter vill inför framtidensorganisering. De är även positiva inför helt- eller delvis flexibla arbetstider i framtidensorganisering. / The purpose of this essay is to investigate how trade unions and their work in the south ofSweden been affected by the Coronapandemic. The focus of this study is the employees workand the organisational work, mainly the organizational structure. This will be examined with aquantitative method using internet-based surveys. Our starting point is individuals withemployment or assignation in these organisations where the structural consequences of thepandemic on an organizational level is of interest. We want to highlighten the external andinternal communication, the work organisation and the experience of the employees fromtheir work situation and work environment. We also want to target wheather the participantswork-effort been affected against the organisations goals and purposes. Our material is basedon former research that we in a deductive way analyse our empirical findings against. Theexamination shows that a the trade unions have a less mechanical structure due to thecoronapandemic. It also shows a higher workload, poorer ergonimics and a negative impacton their internal and external communication.

When the Corona pandemic left its mark on Swedish society in the spring of 2020, the Swedish Public Health Agency began to introduce general advice and recommendations to avoid risky behaviours and thus reduce the spread of infection. Not least established media work to ensure that the public is kept up to date on risks related to the corona pandemic, but there is concern about influencers' attitudes to these risks on social media. This is because of their influence on their followers. The purpose of this study was to investigate how young females experience the reliability of different sources about risks related to the corona pandemic, and how they experience that influencers relate to the risks on social media and whether this has an impact on their own understanding of and behavior in relation to the risks. This with the help of the theories two-step hypothesis and risk culture, as well as qualitative semi-structured interviews with six young women between 18-25. The results show that the respondents see influencers on social media as role models but turn primarily to the Swedish Public Health Agency and established news media for reliable information about risks related to the corona pandemic - rather than to influencers. Respondents agree that influencers generally send misleading signals about the risks on social media. But despite primary trust in the public health authority's and established media, influencers have to some extent an impact on respondents' understanding of and behavior in relation to risks. Influencers' undesirable behavior in relation to the risks makes it more difficult for the respondents to determine whether the Public Health Agency's advice and recommendations apply and contributes to the respondents being more natural to behave in a similar, undesirable way.

Enligt Michael (2020) har förutsättningarna samt levnadsförhållanden försämrats för redan utsatta grupper, såsom flyktingar och asylsökande under coronapandemin och de står inför stora utmaningar bland annat när det kommer till att hitta arbeten. Att snabbt ta sig ut på arbetsmarknaden efter avslutade studier är ett krav på ungdomar enligt Nya Gymnasielagen, vilket i sig riskerar att ha en inverkan på individens psykiska hälsa men som i rådande pandemi blir än mer stressfyllt (Asylrättscentrum, 2020). Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomar som omfattas av Nya Gymnasielagen upplever kraven som lagen innebär, och hur coronapandemin har påverkat deras tillvaro och möjlighet till arbete. I vårt teoretiska ramverk använder vi oss av KASAM i syftet att förklara en individs känsla av sammanhang. Detta gör vi utefter samspelet mellan tre betydande faktorer: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Vi använder oss även av begreppet Deservingness som innefattar idéer om vem som anses förtjänt av välfärdstjänster, medborgarskap, rättigheter och uppehållstillstånd. I denna studie används deservingness som verktyg för att förklara individers värde appliceras i samhället. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sex NGL-ungdomar avgränsat till Västra Götalands län.  Materialet som har analyserats i vår studie utgörs av videoinspelningar från samtal med respondenter samt av vetenskapliga artiklar, nyhetsartiklar och nätlexikon. Resultaten i vår studie visar på att dessa ungdomar lever i ovisshet, och att coronapandemin påverkat denna redan utsatta grupp än mer. I denna studie framkommer att populationen som undersökts redan innan rådande pandemi var en särskilt utsatt grupp i samhället. Sedan coronapandemins uppkomst har populationen drabbats ytterligare på grund av försämrade arbetsmöjligheter till följd av coronapandemin och nedstängningar. NGL och de krav som lagen föreskriver har även haft en negativ inverkan på ungdomarnas psykiska hälsa, och har framkallat stress och ångest inför att söka och få ett arbete. Det framgår även att det finns en kunskapslucka inom ämnet vi undersöker, då tidigare forskning är begränsad. / According to Michael (2020), the living conditions have deteriorated for already vulnerable groups, such as refugees and asylum seekers during the coronavirus pandemic and they face major challenges when it comes to finding jobs. Getting into the labor market quickly after completed studies is a requirement for young people encompassed by New Upper Secondary School Act, which is usually likely to have an impact on the individual's mental health but which in the current pandemic becomes even more stressful (Asylrättscentrum, 2020) The purpose of this study is to investigate how young people encompassed by the New Upper Secondary School Act experience the requirements imposed by the law, and how the corona pandemic has affected their lives and opportunities for work. In our theoretical framework, we are using KASAM to explain an individual's sense of context. We do this along the interplay of three significant factors: comprehension, manageability, and meaningfulness. We also use the term deservingness which includes ideas about who is considered deserving of welfare services, citizenship, rights, and residence permits. In this study, deservingness is used as a tool to explain how value is applied to individuals in society. The study is based on qualitative interviews with six NGL youths confined to Västra Götaland county. The material analyzed in our study consists of video recordings from conversations with respondents as well as scientific articles, news articles and online dictionaries. The result of our study indicates that these young people live in uncertainty, and that the corona pandemic has affected this already vulnerable group even more. Since the onset of the covid-19 pandemic, this group has been further affected by reduced job opportunities due to the coronavirus pandemic and lockdowns. NGL and the requirements laid down by the law have also had a negative impact on the mental health of young people and have provoked stress and anxiety regarding work- procurement. It is also clear that there is a knowledge gap in the subject we are investigating, as previous research is limited.

I en tid av prövningar och motgångar för världens folk på grund av coronapandemin har ensamhet och isolering både upplevts och diskuterats. Dessa sociala problem kan påverka vem som helst, men, som coronaviruset, slår det extra hårt mot de redan utsatta - de äldre. Med hjälp av ett nätverksteoretiskt perspektiv undersöker författarna hur mycket, om överhuvudtaget, kvalitén på äldres relationer påverkar känslor av ensamhet och isolering. Med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer intervjuades fem äldre personer mellan åldrarna 70 och 89. Sedan på ett tematiskt sätt har studieförfattarna delat upp och analyserat med hjälp av nätverksteortiska begrepp. Resultatet visade att kvalitén på den äldres relationer korrelerade med deras känslor av ensamhet och social isolering. Författarna fortsätter med att diskutera vikten av det sociala nätverket, vilka känslor de äldre delar och vilka de inte delar med varandra. Slutligen avslutas studien med en allmän diskussion om vilka implikationer studieresultaten kan ha för det framtida sociala arbetet och den sociala omsorgen. / In a time of great trial and hardship for the people of the world due to the covid-19 virus, loneliness and isolation have been keenly felt and talked about. These social problems can affect anyone, but, like the virus, it particularly strikes hard on the already fragile - the elderly. From a network theory perspective, the authors investigate how much, or if at all, the quality of the relationships of the elderly affect feelings of loneliness and isolation in said group. Using qualitative measures, we interviewed five elderly people between the ages of 70 and 89 using a semi-structured interview method. Furthermore, the authors of this study have thematically divided and analyzed using the social network theory as a tool. The results showed that the quality of the elderly persons relationships correlated with their feelings of loneliness and social isolation. The authors continue by discussing the importance of the social network, what feelings are shared among the elderly, what feelings differ and finally a conclusion in a general discussion on the implications of our findings and what this means regarding future social work and care.