Bakgrund: Idrottsföreningar är en folkrörelse i Sverige som engagerar många. I Sverige finns både idrottspolitiska mål och ett civilsamhälle som verkar för att barn och ungdomar ska vara fysiskt aktiva inom idrott. Det finns en hög representation av olika idrottsföreningar men utbudet och tillgången varierar beroende på regionala skillnader inom landet samt idrottsföreningarnas resurser. Coronapandemin och dess restriktioner har påverkat det svenska samhället under åren 2020–2021 och tillika landets idrottsföreningar att bedriva idrottsverksamhet för barn och ungdomar. Syfte: Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur idrottsföreningar i Sverige arbetar med hälsofrämjande frågor i sina verksamheter för barn och unga och hur Coronapandemin har påverkat detta arbete. Metod: Studien har en kvalitativ metod och en induktiv ansats. Under våren 2021 valdes sex idrottsföreningar ut genom ett strategiskt urval. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer som spelades in och transkriberades och därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av datamaterialet resulterade i följande fem kategorier: ”Förutsättningar för träning”, ”Jämställdhet”, ”Det hälsofrämjande arbetet”, ”Engagemangets betydelse” och ”Konsekvenser av Coronapandemin”. Slutsats: Studien visar att idrottsföreningar är en viktig arena för det hälsofrämjande arbetet i det svenska samhället. Resultatet belyser att olika föreningar har skilda förutsättningar att arbeta hälsofrämjande. De faktorer som framkommer som betydelsefulla är vad föreningarna har för resurser samt tillgång till ledare och frivilliga som vill engagera sig. En försvårande faktor anses vara att för få vuxna är engagerade i föreningarna. Coronapandemin har belyst att idrottsföreningarna är betydelsefulla för barn och ungdomar både när det kommer till träningen men framför allt det sociala perspektivet. De föreningar som har haft möjlighet att anpassa sin verksamhet har haft lättare att hantera pandemin till skillnad från de verksamheter som inte haft möjlighet att ställa om utifrån träningsform samt tillgång till träningsanläggningar. Utifrån pandemin uppger föreningar en stor osäkerhet gällande föreningsverksamheters framtid samt hur det kommer att påverka barn och ungdomars hälsa långsiktigt. / Background: In Sweden, sports clubs are part of a social movement that engages many people. Children and youth are being encouraged to be physically active in sports, both through public policy targets, and by the civil society. Although a diversity of sports clubs are represented within the country, their availability varies depending on club size and geographical location. The Coronavirus pandemic and its restrictions have affected Swedish society, including the sports clubs during the years 2020–2021. Aim: The purpose of the study is by means of qualitative interviews to investigate how sports clubs in Sweden work with health promotion in their activities for youth, and how the Coronavirus pandemic has affected this work. Method: This study has been conducted using a qualitative method and an inductive approach. In the spring of 2021, six sports associations were selected through a strategic selection. Data collection was performed with semi-structured interviews that were recorded and transcribed. After the data was collected a qualitative content analysis was conducted. Results: The analysis of the data material revealed the following five categories: "Requirement for training", "Gender equality", "Health promoting", "The importance of commitment" and "Consequences of the Coronavirus pandemic". Conclusion: The study shows that sports associations constitute an important arena for health promotion in the Swedish society. The results highlight that different sports clubs have different prerequisites for working with health promotion. The determining factors that emerge are the resources of the associations, as well as their access to coaches, leaders, and volunteers wanting to get involved. An important factor is getting adults involved in the sports clubs. The Coronavirus pandemic has highlighted that sports clubs are important for children and young people both when it comes to training but also considering their social development. The sports clubs that have had the opportunity to change and adapt their activities have found it easier to handle the pandemic. This is a contrast to the sports clubs that have not had the opportunity to change based on the form of training and access to training facilities. Following the pandemic, the sport clubs concluded a great deal of uncertainty regarding the future of their association activities and how this will affect the health of children and young people in the long term.

Bakgrund: Covid-19-pandemin har ställt stora krav på arbetsplatserna. Tidigare forskning visar att organisationer påverkas på många olika sätt i krissituationer. Hur dessa kriser bemöts och hanteras av ledare kan vara avgörande för organisationens framtid. I och med att både ledarskap och kriser är svåra att definiera är ledarskapsrollen i kriser intressant samt aktuellt eftersom vii skrivande stund befinner oss mitt i covid-19-pandemin.   Problem: Den snabba smittspridningen har ställt krav på arbetsplatser som i sin tur påverkatsmycket av detta. Tidigare rutiner och vanor kan inte följas på samma sätt som tidigare vilket kan skapa oro och problem inom företag. Det krävs hantering av situationen med covid-19-pandemin samtidigt som företag måste lyckas utföra sina vardagliga arbetsuppgifter föröverlevnad på lång sikt. Oavsett om den nya vardagen gynnar eller hämmar företag måsteåtgärder vidtas. Ledarna måste använda sina egenskaper för att hantera situationen på bästa möjliga sätt samtidigt som deras egna tankar och åsikter spelar mindre roll när det ställs krav på att saker och ting måste utföras på ett specifikt sätt. Det finns inte mycket erfarenheter som kan användas kring varje specifik kris eftersom en del är helt nya och unika krävs det att ledare är medvetna om vad som skulle kunna uppkomma och hur de ska agera. Ledare behöver besitta olika typer av kompetenser beroende på kris för att lyckas hantera den komplexa situationen som organisationen står inför.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ledarskapets utförande har påverkats undercovid-19-pandemin. Tanken med denna undersökning är att både involvera ledare och medarbetare. Utifrån ledare och medarbetare är målet att skapa en förståelse utifrån deras uppfattningar för att erhålla en tydligare bild på hur ledarskap faktiskt har påverkats av covid-19-pandemin.   Metod: Vår forskningsstrategi var att genomföra en fallstudie för att skapa en större förståelse hur ledarskap påverkas vid krissituationer. I undersökningen används två kvalitativa metoderför att både få en bred och djup förståelse utifrån respondenterna. En avgränsning har gjorts i undersökningen till att undersöka en liten del av Volvo Lastvagnar AB och specifikt hur ledarskapet har påverkats inom denna del.   Studiens resultat: Det är näst intill ingenting som är sig likt jämfört med ledarskapet innancovid-19-pandemin. Det som visat sig vara den största påverkande faktorn på ledarskapet harvarit distansarbete. Trots att ledarna inte upplever att ledarskapet fungerat bra upplevermedarbetarna det vilket visar att de finns olika uppfattningar kring detta område. Undersökningen visar även att det finns olika uppfattningar kring arbetsutförandet. Dessa olika uppfattningar har påverkat avdelningen positivt då det genererat flera nya lösningar på problem som uppstått. Medarbetarna har fått större ansvar för arbetsutförandet vilket har lett till merkreativa lösningar jämfört med tidigare. Genom att ledarna har givit mer ansvar tillmedarbetarna har det visat sig att deras livssituation påverkats positivt genom mer egenplanering av arbetet. / The written language of this paper is Swedish.   Background: The Covid-19 virus has come to demand huge requirements for all businesses. Research shows that different organizations has been affected in different ways during critical situations, how these situations is being answered and handled by the leaders can be crucial for the organizations future. However good leadership and critical situations is hard to define, the role of a leader during crisis is a very interesting subject in this moment when we are actually living during a pandemic right now.     Problem: The quick development around the spread of infection has demanded a lot for companies. Old routines and habits can’t be followed in the same way as before which causes worries inside the company by the employees. Management around the pandemic situation are important and at the same time the company has to proceed and manage to keep their regular work going on and manage to survive at longer terms. Even though this new way of work gains or inhibits the company some measures have to take action. The leaders must use their knowledge to handle certain situations in the best possible way. At the same time their own thoughts and opinions does not play a role in this when the work must be dealt with in a specific way. There is not a lot of experience when it comes to handle a specific crisis because the crises are brand new and unique which means that the leaders have to be beware of what can show up and how to take action for it. A leader needs to have a lot of knowledge around different areas depending on the situation to actually manage the complex situation the organization is facing.   Purpose: The purpose of this essay is to investigate the outcome of how leadership has been affected during the pandemic. The thought of this investigation is to involve leaders for the companies and also the employees. Our target is to create an understanding based on their thoughts on how to keep up a clear view on how good leadership actually has been affected during the pandemic.   Method: Our research strategy was to implement a study that creates a bigger understanding on how leadership affects during a critical crisis. In this investigation we’ve used two qualitative methods to get a wider and deeper knowledge based on the respondents. During this investigation a boundary has been made during the research for a small part of the company Volvo Lastvagnar AB on how specific the leadership has been affected.   The result: It’s basically nothing that is what it used to be when it comes to leadership compared to what it was before the pandemic. The study shows that the biggest element on leadership has been the distance work. The leaders do not believe that their style of leadership is doing great for the company, although if we ask the employees, they think it works which shows that there are a lot of different opinions in this area. The study shows that around during different working situations, there are a lot of opinions that actually affected the company positively because it has generated new and improved solutions on upcoming problems. The employees have been titled with more responsibility during work which has led to more creative solutions compared to earlier. By the bigger responsibility handed out by the leaders, the employees have a more positive feeling when it comes to life in general just because they have their own structure and planning of their work.

Inledning: Folkhälsomyndigheten utfärdade smittskyddsåtgärder särskilt riktade till alla som var 70 år och äldre när coronapandemin bröt ut. Smittskyddsåtgärderna innebar att alla över 70 år skulle undvika all icke nödvändig kontakt med människor utanför hushållet och att de skulle stanna hemma (isolera sig) i den mån det gick samt undvika folksamlingar. Åtgärderna har medfört negativa effekter på gruppens välmående relaterat till avsaknaden av sociala sammanhang och fysisk kontakt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fyrtiotalister upplevt den sociala omställningen som coronapandemin bidragit till. Metod: För att uppfylla studiesyftet görs insamling av data via genomförandet av kvalitativa intervjuer med 10 respondenter utifrån ett målstyrt urval. Resultat: Studiens resultat visar att pandemin medfört en kraftig social omställning för fyrtiotalisterna som utgjort basen för studien. Generationen har haft tydliga förväntningar kring hur deras ålderdom ska se ut och deras ekonomiska kapital har lett till ett gediget socialt kapital som de inte har kunnat få utlopp för. Detta har resulterat i generella känslor av nedstämdhet och en ilska och besvikelse som riktats både mot myndigheter och samhället i stort.  Slutsats: Det som noteras är en särskild resiliens eller motståndskraft hos fyrtiotalisterna som inte berörs i tidigare forskning. Denna motståndskraft kan finna sin förklaring i gruppens anpassning till digitala former av social kontakt och sociala samt ekonomiska kapital som är en följd av ett liknande habitus hos en stark generation. På grund av den negativa påverkan som pandemin haft på de äldres psykosociala välbefinnande behövs ytterligare forskning. / Generation born in the forties and the pandemic Introduction: The Swedish Public Health Agency issued infection control measures specifically aimed at everyone aged 70 and over when the Corona pandemic broke out. Thesemeasures have had negative effects on the well-being of the group, due to the lack of social context and physical contact. Aim: The aim of this essay is to investigate how people born in the 1940’s experienced the social change that the Covid-19 pandemic contributed to. Method: In order to fulfill the study purpose, data have been collected via qualitative interviews with 10 respondents, based on a goal-directed sample. Results: The results of the study show that the pandemic led to a major social change for the generation born in the 1940’s. This has resulted in general feelings of depression, anger and disappointment directed at both authorities and society at large. Conclusion: What is noted is a special resilience of the people born in the 1940’s that is not covered in previous research. Due to the negative impact of the pandemic on the psychosocial well-being of the elderly, further research is needed.

Coronapandemin har en stor påverkan på många delar i samhället och inte minst på förvaltningsfastigheter. Marknaden för förvaltningsfastigheter drabbades av en nedgång i början av 2020 där värdet på fastigheterna nu kan ifrågasättas om det är rättvisande. Enligt tidigare forskning har marknaden länge varit osäker då värderarna gör antaganden om framtiden samt att värderingen grundas i verkligt värde. Uppkomsten av coronapandemin medförde färre transaktioner av fastigheter vilket har resulterat i en tunn marknad som i sin tur försvårar värderingen som baseras på jämförelser. Under 2020 såg marknaden för förvaltningsfastigheter både en nedgång och en uppgång på kort tid.  Syftet med studien var att undersöka om värdet och värderingen av förvaltningsfastigheter påverkats till följd av coronapandemin. För att syftet ska uppfyllas har värderingsprocesserna hos olika fastighetsföretag ifrågasatts, antaganden om framtiden har granskats och om värdena som fastställts speglar marknaden på ett korrekt sätt.  Kvalitativa intervjuer och dokumentstudier har genomförts av svenska noterade fastighetsföretag. Intervjuerna och dokumentstudien utfördes för att få företagens egna perspektiv och uppfattningar om värderingen under coronapandemin, men också för att se vad företagen själva väljer att framföra i sina årsredovisningar. Resultatet av studien visar att coronapandemin hade en negativ påverkan på värdena under början av 2020. Den vanligaste värderingsmetoden, kassaflödesmetoden, anses även vara rättvisande då olika antaganden om marknaden tas i beaktning. Resultatet visar också att den största osäkerheten ligger inom de olika segmenten av förvaltningsfastigheter. Framtida värderingar kommer fortfarande att bygga på antaganden som är kopplade till osäkerhet där effekterna av coronapandemin inte än kan ses vilket försvårar bedömningarna i värderingen. / The corona pandemic has a major impact on many parts of society, not least investment properties. This market was hit by a downturn at the beginning of 2020 that valuation of properties can be questioned as fair. According to previous research, the property market has long been uncertain as valuers make assumptions about the future and valuations are based on a fair value. The emergence of the corona pandemic led to less real estate transactions resulting in a thin market, which in turn makes evaluations based on comparisons difficult. In 2020, the market for investment properties saw both a downturn and upturn in a short time span.  The purpose of the study was to investigate whether the value and valuations of investment properties was affected by the corona pandemic. To meet this aim, the valuation process of various real estate companies has been questioned and assumptions about the future have been examined in order to establish if valuations correctly reflect the market.  Qualitative interviews and document studies have been conducted of Swedish listed real estate companies. The interviews and document studies were conducted so as to get the companies’ own perspectives and perceptions of the valuation during the corona pandemic, but also to observe what the companies themselves choose to present in their annual reports. The results of the study show that the corona pandemic had a negative impact on values during the first part of 2020. The most common valuation method, the cash flow method, is also considered correct as different assumptions about the market are taken into account. The result also shows, however, that the greatest uncertainty lies in the various segments of investment properties. Future valuations will still be based on assumptions linked to uncertainty, where the effects of the corona pandemic cannot yet be seen, which complicates valuation assessments.

The purpose of this study has been to examine whether Rohrschneider and Schmitt-Beck’s (2002) theory about institutional trust can explain peoples' trust in the Swedish states and government agencies work during the corona pandemic. The theory consists of three factorsthat build institutional trust: the state’s performance, correspondence between the individual’s political values and those of the government, as well as the individual's social capital. The theory was tested using a quantitative method consisting of a survey, which collected data from 108 students. The results were then analyzed using both single and multiple linear regression analysis, and discussed in relation to the theory and previous research. This led tothe study’s conclusion, which indicates that the same factors presented by Rohrschneider andScmitt-Beck (2002) builds trust in the strategy that the Swedish government and government agencies have taken when handling the corona pandemic. The students’ perception of the government’s performance seems especially important for their trust in the government’shandling of the pandemic. The result also indicates that a higher degree of social capital and a correspondance between the students’ political values and those of the government correlates with a higher amount of trust in the handling of the pandemic. / Syftet med denna uppsats har varit att studera huruvida Rohrschneiders och Schmitt-Becks (2002) teori om institutionell tillit kan förklara tillit till den svenska regeringens och myndigheternas hantering av coronapandemin. Enligt teorin skapas institutionell tillit av tre faktorer: statens prestation, samstämmighet mellan individens och regeringens politiska värderingar samt individens socialt kapital. Denna teori testades i denna studie med hjälp avkvantitativ data inhämtad genom en enkätundersökning, som besvarades av 108 studenter. Datamaterialet analyserades sedan med både enkla och multipla regressionsanalyser och diskuterades i relation till teorin samt tidigare forskning. Resultatet indikerar att samtliga trefaktorer som Rohrschneider och Schmitt-Beck (2002) fann betydelsefulla för institutionell tillit även har samband med tillit till regeringens och statliga myndigheters hantering avcoronapandemin i Sverige 2020. Studenternas uppfattning om regeringens och statligamyndigheters tidigare prestationer visade sig vara speciellt betydelsefull för deras tillit till hanteringen av pandemin. Vidare visade resultatet att en högre grad av socialt kapital samt överensstämmelse mellan studenternas politiska värderingar och regeringens politik samvarierar med en högre tillit till hanteringen av pandemin.

As the need for action to tackle climate change grows, it has been stated that the corona pandemic mightconstitute a political opportunity for social movement organisations to advocate societal transformation. Thisthesis investigates the issue by answering if and how the young climate movement organization Fridays ForFuture Sweden has changed their framing of the climate crisis after the outbreak of Covid-19. Through aninductive frame analysis based on the collective action frames of Benford and Snow and applied on social mediaposts by the youth movement, the results show that a change in framing indeed has taken place. The mainfindings include how Fridays For Future Sweden has increased and dispersed their framing activity, intensifiedtheir use of a crisis frame and decreased the emphasis they put on intergenerational injustice. The studytherefore contributes empirically with an example of how a social movement organisation adapts to the politicalopportunities arising with the Covid-19 pandemic.

Syftet med studien är att undersöka hur coronapandemin påverkat människors boendepreferenser, vilka effekter det fått på intresset för att bo på landsbygden och om trenden för en ny grön våg uppstått, likt den på 1970-talet. Detta för att erhålla ett bredare perspektiv på hur pandemin påverkat samhället, med utgångspunkt i betydelsen av hemmets egenskaper och närmiljö. Studien besvarar följande frågor: ● Hur har boendepreferenserna i Värmland förändrats under coronapandemin? ● Har coronapandemin blivit ett startskott för en ny utflyttningstrend till landsbygden, likt den gröna vågen som inträffade under 1970-talet? Studien grundar sig primärt i en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning riktad till urvalsgruppen Värmlandsbor över 18 år, för att undersöka frågeställningarna. Den bygger dessutom på en sekundäranalys av kommentarer till P4 Värmland Sveriges Radios Facebookinlägg om varför folk väljer att bo kvar på glesbygden. Perioden som studerats har avgränsats till åren 2020 och 2021. Utifrån studiens presenterade litteraturbakgrund visar analysen av det empiriska materialet påökad attraktivitet för landsbygden och mindre orter. Större boyta har efterfrågats i högre grad under pandemiåren än tidigare. Även betydelsen av närhet till natur- och grönområden samt tillgång till trädgård, uteplats eller balkong har ökat betydligt under coronapandemin, jämfört med innan. Samtidigt har viljan att bo citynära sjunkit. Under 1970-talets gröna våg var politiken det främsta motivet till utflyttning till landsbygden. Idag är det snarare längtan till naturen och lugnet som ligger bakom, men också att flytta närmare familj och vänner som redan bor där. Dessutom har intresset för odling ökat under pandemin, vilket delvis lockar till ett liv på landsbygden. Det finns även en trygghetsfaktor i att odla sin egen mat och vara självförsörjande i osäkra tider, såsom under coronapandemin. Övergången till distansarbete har för många gjort det möjligt att ta steget att flytta till landsbygden, eftersom arbetsplatsen inte längre kräver fysisk närvaro i samma utsträckning som innan pandemin. Det har dessutom visat sig att majoriteten vill fortsätta arbeta hemifrån i viss mån i även i framtiden. Det är dock för tidigt att säga om trenden kommer bestå. / The purpose of this study is to investigate how the corona pandemic has affected people's housing preferences, how it has affected the interest in living in rural areas and whether the trend for a new green wave has emerged, similar to the one that occurred in the 1970s. This to obtain a broader perspective on how the pandemic has affected society, based on the valuation of different characteristics of homes and their local environment. This study has answered the following questions: ● How housing preferences in Värmland have changed during the corona pandemic? ● Has the corona pandemic become the starting point for a new emigration trend to rural areas, like the green wave that occurred in the 1970s? The study is primarily based on a quantitative method in the form of an internet-based survey aimed at the selection group of residents in Värmland over the age of 18, to investigate the research questions. The study is also based on a secondary analysis of comments to a Facebook post published by the Swedish radio channel P4 Värmland Sveriges Radio about why people choose to stay in rural areas. The examined period has been limited to the years 2020 and 2021. Based on what is presented in the literature background, the analysis of the empirical material shows increased attractiveness for rural areas and smaller towns. Larger living space has been in greater demand during the pandemic years than before. The importance of closeness to nature and green areas as well as access to garden, patio or balcony increased significantly during the corona pandemic, compared with before. At the same time, the desire to live close to a city has declined. During the green wave of the 1970s, political motives were the main reason for moving to rural areas. Today, it is rather the longing for nature and tranquillity that lies behind the decision, but also to move closer to family and friends who already live there. Moreover, the interest in cultivation has increased during the pandemic, which in part attracts people to the countryside. In addition, there is a security factor in growing your own food and being selfsufficient during uncertain times, such as during the corona pandemic. The transition to teleworking has made it easier for people to take the step of moving to rural areas, as many workplaces no longer require physical presence to the same extent as before the pandemic. Besides, the majority want to continue working from home to some extent in the future as well. However, it is too early to say whether the trend will continue.

Våren 2020 nådde Coronapandemin Östergötland. Tillgången till skyddsutrustning och provtagning var begränsad samtidigt som pandemin utgjorde ett allvarligt hot mot liv och hälsa. För att försöka hindra smittspridningen startade ett länsgemensamt förbättringsarbete. Syftet var att hitta och testa åtgärder som kunde vidtas på meso-/ledningsnivå för att hindra covid-19 från att nå riskgrupper inom kommunal vård och omsorg. Förbättringsarbetets mål var att innan midsommarafton 2020 skulle Ledningsgrupp vård och omsorg (LGVO) ha startat test av minst tio åtgärder för att hindra smittspridningen. Åtgärder testades kopplat till tre områden: samordna ledning och styrning i kris (t.ex. täta krisledningsmöten tillsammans med Länsstyrelsen och smittskyddsläkare), undanröja hinder för smittskydd (t.ex. tillgång till skyddsutrustning) samt verktyg för överblick (mall med gemensamma kvalitetsparametrar togs fram och följdes varje vecka). Studien genomfördes som en fallstudie där data utgjordes av en fokusgruppsintervju som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Syftet var att undersöka 1) hur medlemmar i en krisledningsgrupp gemensamt hanterar en kris och 2) hur de uppfattar att strategier och arbetssätt i den gemensamma krisledningen har påverkat förutsättningarna att hantera krisen. Förbättringsarbetet och studien visade att i krissituation kan förbättringskunskapens verktyg och metoder tillämpas på mesonivå. Det framkom också att dessa verktyg behövde anpassas till situationen, exempelvis på grund av avsaknaden av relevant baslinje och svårigheter att låta planeringsfasen ta den tid som egentligen skulle behövas samt behovet av att genomföra flera samtidiga förändringar. Studien visade att respondenterna uppfattade att ett gemensamt mål gynnar arbetet att hitta och testa åtgärdsförslag i krisläge. Systemtänkande, systematisk mätning och visualisering underlättade förbättringsarbete. Att balansera eftertanke och snabbt agerande ställde särskilda krav på ledarskapsstrategier. Det framkom också att tillit mellan aktörerna i systemledningen underlättade vägval i svårbedömda situationer. / In the spring of 2020, the Corona pandemic reached Region Östergötland. Access to protective equipment and virus sampling was limited, with the pandemic posing a serious threat to life and health. To prevent covid-19 from spreading, a county-wide improvement work began. The purpose was to find and test measures on a meso- /management level to prevent covid-19 from reaching risk groups located within municipal health and care. The goal was that before midsummer commence testing at least ten measures to prevent the spread of the infection. The tested measures were linked to three areas: coordination of management and control, removing infection control obstacles, and developing tools for overview. A case study was conducted with data collected through a focus group interview which was analyzed using qualitative content analysis. The purpose was to investigate 1) how members of a crisis management group jointly handled a crisis and 2) how they perceived that strategies and working methods in the joint crisis management affected the conditions for handling the crisis. The improvement work and the study showed that in a crisis, tools and methods of improvement knowledge can be applied on meso-levels. It was also shown that such tools needs to be adapted to the situation due to a lack of a relevant baseline, difficulties in allowing the planning phase to take the time needed, and a need to implement several simultaneous changes. The study showed that respondents perceive that a shared goal benefitted the discovery and testing of measures in a crisis. Systems thinking, systematic measurement and visualization also facilitated improvement work. Balancing reflection and rapid action placed special demands on leadership strategies. Also, trust between actors in the system management facilitated the choice of path in difficult-to-assess situations.

Sammanfattning Coronapandemin slog till våren 2020 och skapade oro hos befolkningen och på skolor. På nationell nivå bestämdes att grundskolor skulle hållas öppna och undervisning fortsätta som vanligt och inte ske på distans. Trots detta direktiv agerade lärare olika på lokal nivå utifrån egna eller lokala rektorsbeslut. Syftet med denna studie är att, med utgångspunkt i reflektiv skoldidaktisk teori (Uljens, 2011) och relationell teori (Aspelin, 2018), undersöka och öka kunskapen om hur lärare i naturorienterande ämnen på mellanstadiet beskriver hur de distansundervisade hemmavarande elever i ämnesspecifik läsförståelse, samt hur de upprätthöll relationerna med eleverna under våren 2020. Nio mellanstadielärare intervjuades enskilt utifrån en kvalitativ semistrukturerad intervjuform. Analysen skedde utifrån realistisk tolkning (Kvale & Brinkmann, 2020) av respondenternas berättelser av ord och begrepp i naturorienterande ämnen och analysen av det empiriska materialet utgick från studiens tre forskningsfrågor, tolkning av nationella direktiv, didaktiska ställningstaganden och upprätthållande av relationer, och i detta arbete uppkom 16 kategorier. Resultatet av studien visade på en stor variation i respondenternas svar gällande alla forskningsfrågor. Studiens huvudsakliga bidrag till tidigare forskning är resultatet som visar att lärare tolkade direktiven från staten på nationell nivå på olika sätt. Studien visar även att det kan finnas en utmaning att variera undervisningen i naturorienterande ämnen och stödja elevers ämnesspecifika läsförståelse vid distansundervisning. Lärarens didaktiska val i undervisningens vad, hur och vem/vilka vid distansundervisning kan härmed vara avgörande. En övervägande del av lärarna i studien uttryckte utmaningar i att upprätthålla relationer och vår studie kom fram till att i de fall där lärare fick till interaktiva möten via digitala videokanaler kunde lärarna skapa en personlig kontakt där de kunde bekräfta eleverna, som därmed kunde se och bli sedda, på ett såväl känslomässigt som ett kunskapsmässigt plan. Då studien har gett sig in på ett outforskat fält på nationell nivå är vidare forskning i de didaktiska och relationella val som lärare gjorde vid coronapandemins första våg våren 2020 av största vikt för att lärare, när Sverige återigen hamnar i en pandemiliknande situation, ska kunna upprätthålla sina relationer med eleverna och samtidigt ge en likvärdig utbildning i ämnesspecifik läsförståelse och ett eventuellt speciallärarstöd, vare sig eleverna är hemma eller i skolan. / Abstract The Covid-19 (Corona) pandemic struck in the spring of 2020, creating concern and anxiety amongst the population at large and in schools especially. The authorities decided at a national level that primary schools should remain open and that education should continue as usual, as opposed to teaching remotely via digital media. Despite this directive, teachers at the local level acted differently, making their own decisions or following those of their local principals. The purpose of this study, which is based on reflective school didactic theory (Uljens, 2011) and relational theory (Aspelin, 2018) is to investigate and broaden our knowledge of how middle school teachers in science subjects described how they taught students who remained at home in subject specific reading comprehension. The study also examines how they maintained their relationship with students at home during the spring of 2020 from a school didactic and relational perspective. Nine middle school science teachers were interviewed individually following a qualitative, semi-structured form of interviews. The analysis reflects a realistic interpretation (Kvale & Brinkmann, 2020) of the teachers’ accounts as to how they had taught remotely, and the analysis of the empiric material was based on the study’s three research questions: interpretation of national directives, didactic choices and maintaining relationships. The results of the study revealed considerable variation in the respondents’ answers to all research questions. The study’s main contribution to previous research illustrates how teachers interpreted directives from the state at the national level in different ways. The study also shows that different ways of teaching science subjects and supporting students’ subject specific reading comprehension can be challenging when teaching remotely. Consequently, the teacher’s didactic choice, the teachings what, how and who/which in remote teaching can be decisive. Most of the teachers interviewed for the study experienced challenges in maintaining relationships. However, the study concluded that in cases where teachers had interactive meetings via digital video channels, they found it was possible to create a personal contact and relate to the students who could see and be seen on an emotional as well as educational level. As the study focused on an unexplored field at the national level, further research into the didactic and relational choices that teachers made during the first wave of the pandemic in the spring of 2020 is of the utmost importance, so that in the event of further waves of the virus, teachers will be able to maintain their relations with students and at the same time provide the same teaching experience for subject-specific reading comprehension and any special needs support whether the students are at home or at school.

Studien undersöker huruvida pandemin Covid-19 påverkade graden av underprissättning för börsnoteringar på börsen Nasdaq First North. Åren som undersöks är 2018-2021 där åren 2018 och 2019 klassificeras som åren innan pandemin och 2020 samt början av 2021 som åren under pandemin. Börsnoteringarna som kvarstår efter det slutgiltiga urvalet uppgick till 38 innan pandemin och 42 under pandemin. Inledningsvis undersöks hur börsnoteringarna presterade innan och under pandemin, och därefter variablernas samt pandemins förmåga att förklara variansen av underprissättning. Statistisk signifikans erhölls för variablerna marknadsvärde, teckningsåtagande och relativ erbjudandestorlek som prediktorer för underprissättning.