Bakgrund: Riskhantering handlar om att förebygga att risker uppstår inom ett företag. På grund av den föränderliga miljö som företag befinner sig i krävs en effektiv och integrerad riskhantering, varpå detta blivit särskilt avgörande vid hantering av kriser. Coronapandemin betraktas som en kris som inneburit ett förändrat konsumentbeteende, inte minst inom klädbranschen. På grund av det förändrade konsumentbeteendet har pandemin blivit en av de mest betydande förändringarna i modern marknadsföringshistoria där tidigare långsiktiga strategier blivit begränsade. Hur marknadsföringen fungerade tidigare, innan pandemin, har förändrats för att möta den nya verkligheten. I den alltmer föränderliga miljön som företagen befinner sig i kommer vikten av riskhantering öka i betydelse och det kommer bli mer betydelsefullt att kunna agera snabbt vid förändringar.  Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur e-handelsföretag inom klädbranschen skapar en riskuppfattning inom strategisk marknadsföring. Vidare undersöks hur e-handelsföretag integrerar riskhantering i deras marknadsföringsstrategier för att underlätta vid eventuella kriser. Det genom att studera hur e-handelsföretag har uppfattat och hanterat coronapandemin. Metod: För att uppfylla vårt informationsbehov bestod studiens empiri av kvalitativ data i som samlades in genom semistrukturerade intervjuer med totalt 16 informanter. Urvalet bestod av personer som hade en beslutsfattande roll på företagets marknadsföringsavdelning. Intervjuerna baserades på en intervjuguide som grundades på studiens teoretiska referensram. Resultat: Informanterna beskrev att det råder en pågående diskussion angående interna och externa dimensioner samt tidsdimensionen för att identifiera eventuella risker. Samtidigt identifierar vi att företagen mer eller mindre arbetar med de fem olika stegen i riskhanteringsprocessen. Slutsatser: Vi kan dra slutsatsen att företagen använder sig av de tre subdimensionerna för att rama in företaget situation och bilda sig en riskuppfattning. Riskhanteringsprocessen används i stor utsträckning av företagen. Dock på ett mer ostrukturerat sätt än det linjära sättet som teorin förespråkar. Det är däremot få företag som genomför en kvalitativ riskanalys vidutvärdering av riskers sannolikhet och konsekvens. / Background: Risk management is about preventing risks from arising within a company. Due to the ever changing environment in which companies find themselves, efficient and integrated risk management has become particularly crucial. The coronavirus pandemic is seen as a crisis that has led to a change in consumer behavior, which affects the clothing industry. The changing consumer behavior has made the pandemic into one of the most significant changes in modern marketing history, where previous long-term marketing strategies have been limited and marketing has changed to meet the new reality. The importance of risk management will increase following the changing environment and acting more quickly in the event of changes will become more important.  Purpose: The purpose of the study is to contribute to knowledge about how e-commercecompanies in the clothing industry create a risk perception in strategic marketing.Furthermore, how a risk management process is integrated into companies' marketingstrategies to facilitate possible crises is also examined. This after studying how companieshave perceived and handled the corona pandemic. Methodology: To fulfill the purpose of the study, our empirical data consisted of qualitative data collected through semi-structured interviews with a total of 16 informants. The sample consisted of people who had a decision-making role in the company's marketing team. The interviews were based on an interview guide which originated from the theoretical frame of reference.   Findings: All the informants described that discussions about the company's internal, external and temporal subdimensions were used to identify possible risks. All companies were using the five steps of the risk management process to a different extent. Conclusion: We can conclude that companies use the three sub-dimensions to frame the company's situation and form a risk perception. The risk management process is widely used by companies. However, it is used in a more unstructured way than the linear process that the theory advocates. It is a few companies that evaluate the probability and consequence of the risk using a qualitative risk analysis

Bakgrund: COVID-19 pandemin har förändrat samhället och påverkat olika företags förhållningssätt. Konsumentbeteendet har förändrats på grund av isoleringar, statliga rekommendationer och riktlinjer i försök att minska smittspridningen. Detta har påverkat livsmedelsbutiker, de har infört olika åtgärder och förändringar för att möta nya efterfrågan och krav från samhället. Det är därför intressant att studera ifall konsumentbeteenden och åtgärder orsakad av COVID-19 pandemin är bestående när rekommendationer och riktlinjer har avskaffats. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka olika konsumentbeteenden och åtgärder inom livsmedelsbranschen som har uppstått till följd av COVID-19 pandemin. Studien identifierar på vilket sätt dessa nyligen antagna beteenden och åtgärder är bestående efter pandemin.  Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer medtre olika bolag har sammanställts utifrån resultatet från fem olika livsmedelsföretag. Studien har antagit en abduktiv forskningsansats med fokus på att skapa en tematisk analys.  Slutsats: Studien visar att konsumentbeteendet har förändrats som ett resultat av pandemin. Samtliga livsmedelsföretag ser numera att konsumenter köper mer produkter med längre hållbarhet. Konsumenter är numera mer strategiska i sin handling av matvaruprodukter. Ehandel har ökat som ett resultat tack vare pandemin och används mer frekvent av konsumenter. Bestående åtgärder är allt ifrån plexiglas i kassor, handdesinfektion runt om i butiker för personal och kunder. / Background: The COVID-19 pandemic has transformed society and impacted how businesses operate regularly. Consumer behaviour has altered due to isolations and government recommendations and guidelines with the goal at reducing the spread of the virus. This has influenced how grocery stores conduct their businesses, as they have implemented various measures and changes to be able to meet the new demands and social requirements. Hence it is interesting to study whether consumer behaviours and measures caused by the COVID-19 pandemic are enduring when recommendations and guidelines have been repealed. Purpose: The purpose of this study is to investigate various consumer behaviours and measures within grocery stores that have emerged as a result of the COVID-19 pandemic. The study aims to identify the extent to which these recently adopted behaviours and measures have persevered after the pandemic. Method: This study has utilised a qualitative research methodology, where semi-structured interviews with three different companies have been compiled based on the findings from five distinct grocery stores. The study has adopted an abductive research approach relying on a thematic analysis. Conclusion: Key findings present that consumer behaviour has changed as a result of the COVID-19 pandemic. Each grocery store now observes that consumers are purchasing more products with a longer sustainability. Consumers are now more strategic while shopping for groceries. E-commerce has increased as a result of the pandemic and is now being used more frequently by consumers. Enduring implemented measures range from plexiglass at checkouts to hand sanitizing stations for both staff and customers throughout the stores.

Det finns forskning som säger att under en kris gynnas organisationer av att använda det  mer traditionella budgetsystemet och forskning som menar att den budgetlösa metoden  är att föredra. Det här undersöks genom att se hur sex stycken principer av beyond  budgeting används inom företaget Ahlsell Sverige AB. Syftet med arbetet är således att  öka förståelsen för hur Ahlsell styr sin verksamhet, hur de använder principerna och se  hur det påverkades under coronapandemin. Har krisen medfört att företaget agerade på  ett sätt som är mindre i linje med beyond budgeting?  Med det ovan nämnda har en fallstudie varit grunden i forskningsdesignen och metoden.  Där en kvalitativ forskning med en induktiv ansats har följts för att sedan utföra  semistrukturerade intervjuer hos ett antal respondenter inom företaget. I och med  intervjuerna har målbilden varit att få ut nyanserad och djupgående information.  Baserat på den insamlade empiriska datan samt analysen tillsammans med teorin, har  slutsatserna varit att Ahlsell använder sex styrprinciper inom beyond budgeting i olika  former. Vissa ligger helt i linje med beyond budgeting men andra ligger mindre i linje  med styrprocesserna. Det framkommer i slutsatserna att coronapandemin inte påverkat  företaget och styrprocesserna särskilt mycket alls. Ahlsell visade fina siffror och  fortsatte att styra budgetlöst i samma riktning utan stora ändringar. / There is research that says that during a crisis, organizations benefit by using the more  traditional budgeting system and research that means that the beyond budgeting method  is to be preferred. The basis of our research is to see how a beyond budgeting company  used the six management control principles during the corona pandemic. This is  examined by seeing how the six principles of beyond budgeting are used within the  company Ahlsell Sverige AB. The purpose of the work is thus to increase understanding  of how Ahlsell manages its operations, how they use the principles and see how it was  affected during the corona pandemic. Did the crisis result in the company operating in a  way that is less in line with beyond budgeting?  With the aforementioned, a case study has been the basis of the research design and  method. Where qualitative research with an inductive approach has been followed to  then carry out semi-structured interviews with a number of respondents within the  company. With the interviews, the goal has been to obtain nuanced and in-depth  information.  Based on the collected empirical data, as well as the analysis together with the theory,  the conclusions have been that they use the six principles within beyond budgeting in  different forms. Some are completely in line with beyond budgeting principles but  others are less in line with beyond budgeting. It appears in the conclusions that the  corona pandemic did not affect the company and the management processes very much  at all. Ahlsell showed good numbers and continued to use control without a budget in  the same direction without major changes.

This quantitative case study is made on a bank in Sweden that has been forced to work from home due to the restrictions followed by the corona pandemic. The research was accomplished on Mars and April 2021 and proceeds from three changing aspects in the organization on working from home which are: coordination, communication, and relations. Two central theories for the study are the contingency theory based on Mintzberg ́s (1983)coordinating mechanisms and structure and Poser ́s study Distance Leadership in International Corporations (2017). The method was done through structured interviews and there were in total 45 respondents participating which contained both leaders and followers. The results showed that there had been a change in all three aspects, the coordination had been more decentralized, the communication was not as frequent as when the employee worked in a common office which had shown effects in both the efficiency, where the followers believed that it had become more efficient, but the leaders thought that it had become less efficient. Misunderstandings in communication had increased according to both followers and leaders. Relations between coworkers showed negative effects on working from home, whilst their relation to their leaders did not change. The leaders did not interpret much change to their employees. / Denna kvantitativa fallstudie är utförd på en svensk storbank som har behövt arbeta hemifrån på grund av restriktioner som varit till följd av coronapademin. Studien omfattar perioden mars och april år 2021 och utgår ifrån tre aspekter i organisationen vid arbete på distans vilka är: samordning, kommunikation och relationer. Metoden för studien var strukturerade intervjuer med totalt 45 respondenter, som både var ledare och medarbetare. Resultaten visade att alla tre aspekter, samordningen hade blivit mer decentraliserad, kommunikationen var inte lika frekvent som so när respondenterna arbetade på ett gemensamt kontor, detta visade effekter i både kommunikationseffektivitet där medarbetare menade att det har blivit mer effektivt men ledarna ansåg att det blivit mindre effektivt. Missförstånd i kommunikationen hade ökat enligt både medarbetare och ledare.  Relationer medarbetare emellan visade ha negativ effekt av distansarbete, medan deras relation till sina chefer inte hade förändrats. Cheferna upplevde inte någon större förändring av relationen till sina anställda.

Bakgrund: Coronapandemin ledde under åren 2020 och 2021 till en volatil period på börsen där börskraschen våren 2020 var det starkaste ögonblicket. Antalet svenska kvinnliga aktieägare ökade med nio procent under 2020 och deras position på börsen stärktes. Volatiliteten på börsen ledde till att många beslut behövde tas; beslut som eventuellt kan ha påverkats av psykologiska bias och därmed lett till irrationella beslut. Dessa psykologiska bias har under tidigare perioder på börsen visats sig påverka män och kvinnor på olika sätt. Coronapandemins inverkan på aktiemarknaden och skillnaderna mellan könen, både på börsen och vid påverkan av psykologiska bias, ger incitament att undersöka just kvinnors beteende på börsen under denna tidsperiod.  Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur den kvinnliga investerarens beteende på börsen påverkats av psykologiska bias under coronapandemin samt vilka förändringar som skett i deras beteende jämfört med före pandemin. Vidare ämnar studien att föra en diskussion kring vad anledningen är till att kvinnor påverkats och hur de psykologiska fallgroparna kan motverkas.  Metod: För att uppfylla studiens syfte har studien genomförts med en kvalitativ metod genom nio semistrukturerade djupintervjuer med kvinnliga aktieinvesterare. En deduktiv- med inslag av induktiv ansats har använts för att tillsammans med existerande teori analysera det aktuella ämnet samt nå en slutsats.  Slutsats: Studiens resultat visar att kvinnliga investerare har påverkats av psykologiska bias under coronapandemin. Främst är det flockbeteende och överkonfidens av de undersökta biasen som har påverkat respondenterna men även dispositionseffekten har haft en stor påverkan. Överkonfidensen hos respondenterna har ökat under perioden medan medvetenheten om flockbeteende har blivit större och därmed har påverkan av flockbeteende minskat. Strategier, kunskap och medvetenhet har i flera fall lett till en minskad påverkan av bias hos respondenterna. Studien visar tendenser på ett annorlunda beteende hos kvinnor än vad som framkommit vid tidigare forskning. / Background: In 2020 and 2021, the Covid-19 pandemic led to a volatile period on the stock market, where the stock market crash was the strongest moment. The amount of Swedish female investors grew by nine percent under 2020 and their position on the stock market strengthened. The volatility on the stock market led to many decisions needed to be made; decisions that eventually could have been affected by psychological biases and therefore led to irrational decisions. During earlier periods on the stock market, these psychological biases have been shown to affect men and women in different ways. The impact of the Covid-19 pandemic on the stock market and the differences between genders, both on the stock market and regarding the influence of psychological biases, provides incentives to examine the female investors’ behavior on the stock market during this period of time.  Purpose: The purpose of the study is to create an understanding for how the female investors’ behavior on the stock market is affected during the Covid-19 pandemic but also what changes have taken place in their behavior compared to before the pandemic. Further, the study aims to bring forward a discussion about the cause of influence and how these biases can be counteracted.  Method: To fulfill the purpose of the study, a qualitative method has been implemented. Empirical data has been generated through nine semi-structured in-depth interviews with female investors. A deductive- with elements of inductive approach has been used to analyze the topic in question together with existing theory as well as reach a conclusion.  Conclusion: The results of the study suggests that female private investors have been affected by psychological biases during the Covid-19 pandemic. Mainly, herd behavior and overconfidence are the ones with the greatest impact but also the disposition effect has appeared in the respondents’ behavior. Overconfidence has increased throughout the period while the consciousness about herd behavior has increased and therefore decreased in impact. Strategies, knowledge and consciousness have in many cases resulted in a lower impact of psychological biases among the respondents. The study shows tendencies, differently than previous research, regarding the behavior of female investors on the stock market.

Denna uppsats undersöker om aktiv eller passiv fondförvaltning har presterat bättre under coronapandemin på den svenska fondmarknaden. Med hjälp av Refinitiv Eikon och Morningstar har vi hämtat relevant veckodata för 20 aktivt förvaltade fonder och 12 passivt förvaltade fonder mellan 2020-03-06 och 2022-02-11. Efter noggrann beräkning av de olika prestationsmåtten i Microsoft Excel kan vi konstatera att den passiva förvaltningen presterade bättre under coronapandemin men att detta inte är en garanti för framtida val av fonder under kommande kriser eller ekonomiska chocker. / This thesis examines whether active or passive fund management has performed better during the corona pandemic in the Swedish fund market. With the help of Refinitiv Eikon and Morningstar, we have collected relevant weekly data for 20 actively managed funds and 12 passively managed funds between 2020-03-06 and 2022-02-11. After careful calculation of the various performance measures in Microsoft Excel, we can state that the passive management has performed better during the corona pandemic, but this result is not a guarantee for future fund choices during future crises or economic shocks.

Ett väl fungerande ledarskap är viktigt för många aspekter inom en organisation. Det är kanske särskilt viktigt inom hälso- och sjukvården då det är en bransch där förutsättningar i arbetet inte bestäms av organisationen utan av politiker. På grund av det här är det mycket viktigt att det finns chefer och ledare som på ett korrekt sätt kan tolka lagar och bestämmelser och samtidigt översätta dem till övergripande, förståeliga mål som är nåbara för medarbetare och samtidigt ta hänsyn till medarbetarnas olika behov. I den här studien undersöks chefer inom hälso- och sjukvården och hur de själva beskriver sitt ledarskap med fokus på upplevda krav i arbetet samt deras erfarenheter av stöd. Studien undersöker vidare chefernas upplevelser av vilken påverkan pandemin haft på deras ledarskap. Studiens empiri har samlats in med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med ett fenomenologiskt perspektiv. Det är sex respondenter som besitter olika chefspositioner inom hälso- och sjukvården som har deltagit i studien. De teorier som studien utgår från är krav-kontroll-stödmodellen samt KASAM. Resultaten från studien visar på att majoriteten av respondenterna beskriver sitt ledarskap som tillitsbaserat men samtidigt framgår det att det förekommer en del detaljstyrning, särskilt under pandemin. Det går även att se att respondenterna har en hög arbetsbelastning vilket gör att det uppkommer en viss diskrepans mellan hur respondenterna själva ser på sitt ledarskap samt vilka möjligheter de egentligen har att leda tillitsbaserat. Studien visar även på att respondenterna upplever att samarbetet mellan dem som chefer på sjukhuset har förbättras under pandemin samtidigt som studien tydliggör att det är viktigt att både fokusera på sina chefsrelationer samt kontakten och relationen med sin personal.

The Covid-19 pandemic has put Sweden in a new and challenging situation. Several of thewomen's shelters in Sweden have reported an alarming pressure as a result of increased casesof women and children in vulnerable situations. Based on a qualitative research strategy, thisstudy examines how women's shelter workers experience and handles the practical andemotional work due to the Covid-19 pandemic. To examine this study's purpose and researchquestions, five semi-structured interviews were conducted with women’s shelter workers fromvarious women's shelters in Sweden. During each interview, the study subjects were given theopportunity to share their own experiences regarding the work situation due to the Covid-19pandemic. The gathered empirical material was analyzed using Arlie Hochschild's theoryregarding emotional work. The results of the study show that the majority of the study subjectsexperience changes in the number of abused women in need of help and support and that thepractical work has been limited and challenged. Furthermore, the study subjects experiencetheir jobs as even more emotionally demanding during the Covid-19 pandemic, but this had noeffect on the way of dealing with the emotional work. Several different coping strategies couldbe identified in the way of handling the emotional work, including recovery, previousprofessional experience, surface or deep emotional acting and the support from colleagues.With the help of different approaches, the study subjects distinguish themselves from theirprofessional role in order to not identify themselves too strongly with the emotional work. Theresults of the study proved that different coping strategies are of importance to be able to handleand complete emotional work. / Coronapandemin har resulterat i en ny och utmanande situation för Sverige. Många av landetskvinnojourer har rapporterat om ett alarmerande tryck på sina verksamheter till följd av ökadefall av kvinnor och barn i utsatta situationer. Utifrån en kvalitativ forskningsstrategi undersökerdenna studie hur jourkvinnors praktiska respektive emotionella arbete upplevs och hanteras tillföljd av coronapandemin. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes femsemistrukturerade intervjuer med jourkvinnor från olika kvinnojourer i Sverige. Underrespektive intervjutillfälle fick jourkvinnorna möjlighet att dela med sig av sina egnaupplevelser gällande arbetssituationen under coronapandemin. Det empiriska materialetanalyserades med hjälp av emotionssociologiska begrepp från Arlie Hochschilds teori somberör emotionellt arbete. Resultaten visar att majoriteten av jourkvinnorna uppleverförändringar i antalet stödsökande och att det praktiska arbetet kommit att resultera ibegränsningar och utmaningar. Vidare visade det sig att jourkvinnorna utför ett än meremotionellt krävande arbete under coronapandemin, detta hade däremot ingen påverkan påjourkvinnornas sätt att hantera de emotionella påfrestningar som uppstår i arbetet medvåldsutsatta kvinnor. Arbetet som jourkvinnorna utför kunde även liknas med etthärbergeringsarbete i takt med att de bär på både sina egna och andras känslor. Flera olikahanteringsstrategier kunde identifieras i jourkvinnornas sätt att hantera det emotionella arbetet,däribland återhämtning, tidigare yrkeserfarenhet, ytligt respektive djup emotionellt agerandesamt stödet som återfinns hos jourkvinnornas kollegor. Det framgick att jourkvinnorna medhjälp av olika förhållningssätt kan skilja på sig själva och sin yrkesroll för att inte identifierasig för starkt med det emotionella arbetet. Olika hanteringsstrategier visade sig således vara avstor vikt för att jourkvinnorna ska kunna hantera och fullfölja det emotionella arbetet.

In 2020, several Nordic archives and museums sent out ”question lists”, questionnaires, to collect the public’s experiences of the Covid-19 pandemic. The collections resulted in an incomparable collection of contemporary cultural history about the Covid-19 pandemic. The aim of this thesis is to follow the creation of this collection. The thesis is defined through three research questions: one asking about the initial creation of the collection projects, one about the implementation, and one about what will happen to the resulting collection as an archival material. The study is based on previous research about Nordic contemporary Mass-Observation projects and question lists, as well as health narrative studies and research about Covid-19 experiences. Aspects of the previous research are used to create a theoretical framework, based around the concept of actors in accordance with Giddens structural theory (Johansson 2003:422). The three primary terms that are used in the analysis are dialogue, (immaterial) monument, and post-custodial archives, all retrieved from previous research in the field. The empirical data is collected through semi-participatory observation and documentation of the question lists, as well as interviews with responsible personnel at the institutions. The analysis is divided into three chapters, based on the three research questions. The first chapter thus concerns the initial creation of the collection projects, with regards to the design of the question lists, and the institutions’ thoughts and aims with the projects. The term dialogue is used to analyse the interaction between and within the institutions during this process. The second chapter studies the implementation of the actual project and includes an analysis of the question lists themselves as well as the digital interface through which they are made accessible to the public. Here, too, the term dialogue is used, to analyse how the answers are made in the interaction between the institutions and the public. The third chapter studies the institutions’ plans and hopes for the collected experiences, with regards to future research projects and exhibitions as well as archiving. Here, the term monument is used to illustrate the value and usage of the overall collection. Post-custodial archives are also used to highlight discussions about how digital archival collections should be archived and made accessible. The thesis closes with a final discussion chapter, which expands on the questions about what the purposes of these kinds of collections are, as well as about what role and place archiving should have in the creation and implementation of these kinds of Mass-Observation projects. This is a two years master's thesis in Archival science.

Bakgrund: Majoriteten av barn och ungdomar i Sverige är aktiva inom en idrottsförening. Coronapandemin har påverkat idrottsrörelsen med olika restriktioner, rekommendationer samt nedstängningar under åren 2020–2022. Föräldrar har inte fått närvara vid deras barns träning och barn och ungdomar har fått sina träningsverksamheter anpassade efter rådande restriktioner.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka coronapandemins påverkan på idrottsföreningar med verksamhet för barn- och ungdomar och att undersöka idrottsföreningarnas syn på framtiden för att generera en fördjupad förståelse kring ämnet.  Metod: Studien har en kvalitativ metod och en induktiv ansats. Under våren 2022 valdes sju idrottsföreningar och ett distriktsidrottsförbund ut i ett strategiskt urval. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer som spelades in och transkriberades. Därefter utfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av datamaterialet resulterade i temat: ”Lärdomar från coronapandemin för en hållbar utveckling av idrotten” som är baserat på de fyra huvudkategorierna; ”Anpassning av föreningsverksamheten”, ”Förutsättningar för barn och ungdomar”, ”Engagemang för idrotten” och ”Synen på idrottens framtid”. Temat skildrar hur föreningarna har fått genomföra omställningar av verksamheterna under pandemin som varit lärorika och de kan själva se att dessa har lärt dem mycket som kan gynna dem i framtiden, exempelvis gällande det digitala omställningsarbetet och omställning från fokus på tävlingsverksamhet till mer tid för träningsverksamhet och minskat resande. Slutsats: Representanterna från idrottsföreningarna som deltog i studien har beskrivit att deras föreningar har fått anpassa sig under coronapandemin och att de har tagit lärdomar av omställningarna inom flera områden. Vissa omställningar har varit svåra medan andra har uppfattats som ett påskyndande av en naturlig utveckling. Exkluderandet av barn och ungdomars föräldrar under pandemin på grund av restriktionerna beskrivs ha både för- och nackdelar för idrottensföreningarna. Informanterna har beskrivit att barn och ungdomar har haft svåra förutsättningar när restriktionerna påverkat flera delar av deras liv. I pandemins spår beskrivs en möjlighet till omstart för föreningar och synen på den egna verksamheten är positiv men det finns även en oro för folkhälsans utveckling om idrottsverksamhet inte får de resurser som krävs för en hållbar framtid. / Background: Most of the children and youth in Sweden are active in a sports club. The corona pandemic has affected the sports movement with various restrictions, recommendations and shout downs during the years 2020–2022. Parents have not been allowed to attend their children's training and children and young people have had their training activities adapted to current restrictions.  Aim: The aim of the study was to investigate the impact of the corona pandemic on sports clubs in Sweden and its effect on children and youth and the sports club’s analyses about the future to generate an in-depth understanding of the subject.  Method: The study has a qualitative method and an inductive approach. In the spring of 2022, representatives from seven sports clubs and one district sports federation were selected in a strategic sample. The data was collected through semi-structured interviews that were recorded and transcribed. Subsequently, a qualitative content analysis was performed.  Results: The analysis of the data material resulted in the theme: "Lessons from the corona pandemic for a sustainable development in sport" based on the four categories that emerged: "Adaptation of sport club’s activities", "Conditions for children and young people", "Commitment to sports" and "The view of the future of sports". The theme describes how the sports clubs had to carry out changes to the activities during the pandemic that have been instructive, and they can see for themselves that these have taught them a lot that can benefit them in the future, for example regarding digital conversion and changing the focus from competition to more time for training activities and less traveling.  Conclusion: The representatives from the sports clubs have described that their clubs have had to adapt during the corona pandemic and that they have learned from the changes in several aspects. Some adjustments have been difficult while others have been perceived as accelerating a natural development. Parents have been excluded during the pandemic due to the restrictions and the distance created is described as having both advantages and disadvantages. The informants have described that during the pandemic, children and young people in the sports clubs have had difficult conditions when the restrictions affected several parts of their lives. In the wake of the pandemic, the informants see that the sports clubs have an opportunity for a restart and their view of their own clubs are positive, but they are worried about the development of public health if sports clubs don’t receive the resources required for a sustainable future.