Syftet med denna studie är att bidra med mer kunskap om hur rektorer möjliggör för förskollärare att bedriva undervisning under den rådande Coronapandemin. Där vi ville, med hjälp av diskursteorin, tydliggöra vilka innebörder som framträdde i rektorernas tal samt vilka möjligheter och hinder kring undervisning som vi kunde se. Åtta rektorer från tre olika svenska kommuner har deltagit i denna kvalitativa studie där metodansatsen är en variant av diskursanalys med utgångspunkt i diskursteoretiska begrepp. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts för datainsamling och en diskursanalys vid analysering av materialet.  Resultatet visar att det inom olika diskurser finns olika subjektspositioner som rektorerna med sitt tal kan aktivera. Där de tre mest framträdande subjektspositionerna vi såg, med sina specifika innebörder var: Organisatören, med dess innebörder av att administrera, personalfördela och vara lösningsorienterad. Stödjaren, med dess innebörder av att vara närvarande och ödmjuk. Ledaren, med dess innebörder av att vara uppdragsansvarig samt delegera. Där de tre positionerna upprätthålls i diskurser, som även visar på olika hinder och möjligheter för undervisningen.  Slutsatser som vi har kunnat dra är att pandemin har påverkat de subjektspositioner som en rektor kunnat ges och själva kunna inta samt att undervisningen under Coronapandemins förlopp åter strävat efter att få en mer framträdande roll, där rektorerna tog sitt ansvar för samt hade fokus på att driva undervisningsuppdraget framåt. Hur Coronapandemin kommer att ha påverkat undervisningens kvalitet är något som vi anser kan undersökas och skapas mer kunskap om då pandemin är slut och genom vidare forskning. / The aim of this study was to contribute with more knowledge about how principals enable preschool teachers to run teaching assignments during the Corona pandemic. We wanted, with the help of the discourse theory, to clarify what meanings appeared through the principals' spoken words and what opportunities and obstacles about teaching that appeared. Eight principals from three different Swedish municipalities have participated in this qualitative study. The method approach is discourse analysis. Qualitative semi-structured interviews have been used for data collection and a discourse analysis when analyzing the material. The results show that within different discourses there are different subject positions that the principals can activate with their speech. The three most prominent subject-positions, with their specific meanings were: the organizer, which means administering, staffing and being solution-oriented. The supporter, which means being present and humble. The leader, which means delegating and being responsible for the missions that the curriculum requires. Where the three positions were maintained in discourses, this showed different teaching obstacles and opportunities. Our conclusions were that the pandemic has affected the subject positions that the principals could be given or take themselves, and that teaching during the pandemic was again sought to have a more prominent role in preschools, where principals took responsibility for and focused on bringing the teaching mission forward. Further research could investigate how much impact the Corona pandemic has actually had on the preschool and teaching assignments.

Flexibla arbetsarrangemang är en allt mer vanlig arbetsform idag och sägs generera en god balans mellan privatliv och arbetsliv. Individen får relativt fritt bestämma över tid och rum för utförandet av arbetet vilket även sägs ge högre arbetstillfredsställelse till följd av friheten och förtroendet. I den här studien undersöks flexibelt arbete och i synnerhet upplevelsen av balans mellan privatliv och arbetsliv vilket är en del av studiens syfte. Vidare studeras relationen mellan krav, kontroll och socialt stöd samt på vilket sätt Coronapandemin påverkat respondenternas arbetssituation. Studien baseras på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Urvalet baserades på sex individer där hälften var kvinnor och hälften män från ett företag inom logistik- och distributionsbranschen. Samtliga innehar ett flexibelt arbete i någon mån. Under kodningen framkom tre huvudteman som dessutom bygger på samma teman som intervjuguiden, tillgänglighet/gränslöshet, krav, kontroll och socialt stöd samt familjesituationen. Dessa tre huvudteman följer genom hela uppsatsen och underbyggs med vissa underteman för att underlätta läsningen. Resultaten visar att respondenterna har höga krav och hög kontroll, de har även ett gott socialt stöd från kollegor och chefer. Respondenterna uppger sig ha en god möjlighet till balans mellan privatliv och arbetsliv just på grund av friheten i arbetet. Vidare har Coronapandemin påverkat respondenterna på det sätt att de numera arbetar hemifrån och är mer isolerade än innan vilket samtliga uppger är en förändring av ett negativt slag. Det blir framförallt svårare med gränsdragningen för vad som är arbete och vad som är fritid när de inte längre lämnar hemmet. Samtliga är även nöjda med sin arbetssituation och ser den som hållbar men det framkommer motsägelser vad gäller detta då arbete kan ske vid udda tider som under semester, kvällar eller sjukdom. Detta uppges dock vara självvalt trots att det inte är de som styr över när mejl eller samtal inkommer. Slutligen visar resultatet på att respondenterna till stor del individualiseras ansvaret för hur mycket och när de arbetar. Arbetsgivarens ansvar lyser i denna fråga med sin frånvaro i respondenternas utsagor.

This study examines how the three most influential local newspapers in Sweden, Helsingborgs Dagblad, Nerikes Allehanda and Nya Wermlands-tidningen, framed the corona pandemic in terms of tone and main angle in their news reports. The corona pandemic was classified as a pandemic in march 2020 by the World Health Organisation, WHO. International, national and local news media have all reported about the effects and consequences of the virus. The corona pandemic is however not only taking place on national level, but also on local grade. The people who need information about the crisis are people who are closest affected. There is a substantial amount of previous research about journalism in crisis, but it is more common to examine national media rather than on a local level. The method used in this study is a quantitative content analysis and the material contains news articles published in the local newspapers. The purpose of the study is based on Ervin Goffman's framing theory, amongst Ulrich Beck's Risk society and Marina Ghersetti & Tomas Odéns crisis journalism. The result of the study shows that the most common tone was neutral, which implies that all three newspapers are delivering objective and fact-based information in their reporting. It also shows that a part of the news is of the more alarmistic kind. These results are presented in previous research about journalism and crisis, which alludes how alarmist tone is mainly presented but it generally depends on where the crisis takes place. If the question of fact is taking place close to the media in question, the reports tend to be more neutral. The study also shows that the frame called risk magnitude figures by far the most in our study, followed by responsibility of the society and social limits. The results show that the focus slightly shifts from the responsibility of the society and social limits to the question about vaccines and more opening up the society between the two periods. Although there is a difference in what frame that is raised between the periods, the used tone is slightly the same.

No description available.

Min konsert ställdes in en gång på grund av Coronapandemin. Jag kom att revidera innehållet under tiden som följde.Konserten kom istället att till större del baseras på ett album jag arbetat med få en tematisk anknytning till Coronakrisen; särskilt att jag och mitt barn drabbades då min sambo insjuknade i ett utdraget och fortfarande pågående förlopp av debiliterande sjukdom. Ur konsertprogrammet: "Det kommande albumet är inspelat under pågående pandemi och Coronakrisens humanitära konsekvenser har varit ett tungt graviterande centrum i den personligt konstnärliga processen”. Ett konstverk behöver inget ytterligare egentligt mål, min syn på konst och musik är i denna betydelse absolut. Jag arbetar utifrån en längtan efter att ett verk ska äga rum i sin egen rätt. Men min examenskonsert som process är ett av de mer sällsynta tillfällen då jag haft som ytterligare syfte att även kommunicera musikens ontogenetiska habitat, den inre metaberättelse som omgärdat mitt konstnärliga arbete. Det har slagit mig under arbetets gång att min konst ofta är ett sätt att hantera sorg, att med Camus termer skapa en inre mening och känsla av agens där ingen reciprocitet finns att hämta. / Jag har gjort ett stilanalysarbete om Ingebjørg Liestøl (1900 - 1996), en sångerska och traditionsbärare från Åseral, Agder i Norge.  Ett utvidgat, sammansatt– litterärt-musikaliskt perspektiv på folklig sång kom att bli viktigt för mitt arbete. Att skifta fokus från musikalisk meter, perioder och indelningar till själva texten, versfötterna och de tal-lika betoningarnas samspel med melodiken ser jag som nödvändigt för att närma sig den här och liknande sångtraditioner.  Ingebjørgs musikaliska stil och tradition framstår för mig som en resilient legering av äldre och modernare element.  Hennes repertoar är en blandning av nytt och gammalt – väckelsesånger, stäv och ballader, både hennes tradition som helhet och hennes personliga stil som konstnär präglas av detta förhållande.  Jag upplever ett arkaiskt djup i hennes sång, detta är både något subtilt jag upplever som speciellt för henne som uttövare, samt viktiga drag hos hennes sångtradition som helhet: Tonaliteten, förhållandet mellan textbehandling och rytmik, asymmetri, bruk av allitteration och ekonomisk språkdräkt. Den känslomässigt investerade men icke teatrala gestaltningen som inte skriver en på näsan men äger rum i en sjungen poesi som flödar ur existentiell svärta.  Matter-of-fact som en isländsk saga.

Studien syftar till att undersöka upplevelser och synpunkter hos 20 elever och två lärare gentemot digital- och fjärrundervisning i retorik på gymnasieskolan. Datainsamlingen består av en enkätundersökning som distribuerats till elever som studerat retorik samt intervjuer med två retoriklärare. Datainsamlingen visar att såväl lärare som elever har delade upplevelser av och synpunkter på undervisningen i retorik i digital form och genom fjärrundervisning. Medan de negativa erfarenheterna dominerar hos majoriteten av informanterna, visas även en positiv inställning gentemot digitaliseringen i undervisningen. Studien visar att majoriteten av informanterna håller med om att digitala undervisningsformer är gynnande för framtida undervisning i retorik, men däremot inte för att ersätta den ordinarie klassrumsundervisningen i helhet.

Barns utsatthet för våld i hemmet är ett samhällsproblem som skadar ett barn både fysiskt och psykiskt. Det blir därför av stor vikt att barn får det stöd och skydd som är nödvändigt. När viruset covid-19 bröt ut och orsakade coronapandemin påverkades stora delar av samhället, däribland barnen. Flertalet experter inom ämnet befarade att samhällsförändringarna orsakade av pandemin skulle förvärra våld i hemmet riktat mot barn. I efterhand råder det delade meningar om hur våldet föreföll sig där olika typer av undersökningar motsäger sig varandra. Detta arbete syftar till att undersöka hur yrkesverksamma på Barnahus och Polisen uppfattar de möjliga förändringar som coronapandemin medfört för barns utsatthet för våld i hemmet i Sverige. Detta undersöks med hjälp av frågeställningar; Hur uppfattar yrkesverksamma att förekomsten av våld och den form av våld som utövas mot barn förändrats under coronapandemin? och Vilka faktorer anses ha kunnat påverkat den möjliga förändringen?. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie innehållande 7 semistrukturerade intervjuer med 10 yrkesverksamma inom Polisen och Barnahus. Den insamlade datan analyserades genom en tematisk analys där resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning och rutinaktivitetsteorin av Cohen och Felson (1979). Studiens framträdande resultat tyder på en förhållandevis oförändrad lägesbild gällande barns utsatthet för våld i hemmet till följd av coronapandemin. Respondenterna presenterar även ett flertal faktorer som kan tyda på att deras upplevelser samt statistiken inte representerar den faktiska brottsligheten och att det finns ett stort mörkertal. / Children exposed to domestic violence is a societal issue causing physical as well as psychological harm for a child. Therefore, it is of great importance that a child is provided with the support and protection that is necessary. When the covid-19 virus caused the global pandemic, significant parts of the society were affected, including children. Various experts in the field feared that the societal changes caused by the pandemic would aggravate domestic violence directed towards children. In retrospect, the opinions are differing regarding the occurrence of domestic violence against children where various studies contradict each other. This study aims to examine how professionals at Barnahus and police perceive the conceivable changes the covid-19 pandemic has caused regarding domestic violence perpetrated against children. This is examined through the following research questions: How do professionals perceive that the prevalence of violence and the types of violence perpetrated against children have changed during the covid-19 pandemic? and What factors are considered to potentially have influenced this possible change? This has been examined through a qualitative study containing 7 semi structured interviews with 10 professionals working at Barnahus and the Police. The collected data was analyzed using a thematic analysis and the result was discussed in relation to the previous research and the routine activity theory by Cohen and Felson (1979). The prominent findings in this study suggests that the prevalence of violence against children remained relatively unchanged during the covid-19 pandemic. Respondents also highlighted several factors indicating that their conception, as well as statistics might not portray the actual crime rates which suggests that there may be underreporting. / <p>2024-01-12</p>

This thesis’s purpose was to study differences between the Scandinavian countries’ crisis management during the coronavirus pandemic based on theories of responsibilization and individualization. The thesis investigates how Sweden, Denmark, and Norway communicated individual and state responsibility during the pandemic and see if the discourse has changed from spring to fall in 2020. The design is comparative, where the method consists of a qualitative text analysis that is used to analyze the Scandinavian countries’ prime ministers’ introductory speech at press conferences regarding the pandemic. The thesis conclusions are that there are noticeable differences in the countries' communication. Sweden communicates a significant state responsibility throughout, but what is characteristic is the extensive individual responsibility. Denmark communicates extensive state responsibility with significant and partly mandatory measures throughout 2020. The individual responsibility is also significant but not as extensive. Norway also communicates a significant state responsibility, but the individual responsibility is communicated primarily in a collective way where everyone together must get through the crisis. There has also been a shift of responsibility from the state to the individual from spring to fall during 2020 in Norway and Sweden where the individual's responsibility increases over time, whereas the same shift cannot be discerned in Denmark. In Sweden the individual responsibility is thus more comprehensive than Denmark and Norway who show more state responsibility.

The COVID-19 pandemic, a tragic event that changed the lives of millions of people worldwide, also triggered a radical transformation of consumer behavior. From forced lockdowns to the sudden acceleration of e-commerce, individuals and businesses were forced to adapt to a new reality. This paper dives into how these changes manifest themselves in Sweden and England, two countries that dealt with the crisis in markedly different ways. England dealt with the crisis by imposing strict restrictions and Sweden chose a rare way to deal with the crisis by issuing recommendations that could be voluntarily followed. By exploring the contrasts in the impact of the pandemic on consumer behavior in these countries, the study aims to understand the underlying causes of these behavioral changes and what lasting effects they may have. The study aims to increase understanding of how consumers in two different countries with varying degrees of restrictions feel they have changed their consumer behavior as a result of the pandemic. The study also aims to create an understanding of why consumers have maintained or returned to previous consumer behavior when the pandemic's restrictions were released. The study is based on the theory of planned behavior and the consumer's purchase decision process and uses a qualitative method with semi-structured group interviews for data collection. The results reveal a significant shift towards e-commerce in both Sweden and England, but also show interesting differences in how consumer behavior continued to evolve as societies began to reopen. In England, a strong trend towards online shopping remained, driven by continued price sensitivity, while Sweden showed a more mixed approach, with both physical stores and e-commerce playing key roles, with a clear focus on value-based purchases. / Covid-19-pandemin, en tragisk händelse som förändrade livet för miljontals människor över hela världen, utlöste också en radikal omvandling av konsumentbeteenden. Från tvungna nedstängningar till den plötsliga accelerationen av e-handel tvingades individer och företag att anpassa sig till en ny verklighet. Denna uppsats dyker in i hur dessa förändringar manifesterar sig i Sverige och England, två länder som hanterade krisen på markant olika sätt. England hanterade krisen genom att införa strikta restriktioner och Sverige valde ett sällsynt sätt att hantera krisen då de valde att utfärda rekommendationer som man frivilligt kunde lyda. Genom att utforska kontrasterna i pandemins påverkan på konsumentbeteenden i dessa länder, avser studien att förstå de underliggande orsakerna till dessa beteendeförändringar och vilka varaktiga effekter de kan ha. Studien syftar till att öka förståelse för hur konsumenter i två olika länder med varierande grad av restriktioner upplever sig ha förändrat sina konsumentbeteenden till följd av pandemin. Studien syftar även på att skapa förståelse för varför konsumenter har behållit eller återgått till tidigare konsumentbeteende när pandemins restriktioner släpptes.Studien baseras på teorin om planerat beteende och konsumentens köpbeslutsprocess och använder en kvalitativ metod med semistrukturerade gruppintervjuer för datainsamling. Resultaten avslöjar en påtaglig förskjutning mot e-handel i både Sverige och England, men visar även på intressanta skillnader i hur konsumentbeteenden fortsatte att utvecklas när samhällena började öppna upp igen. I England kvarstod en stark tendens mot online-shopping, drivet av en fortsatt priskänslighet, medan Sverige uppvisade en mer blandad approach, där både fysiska butiker och e-handel spelade centrala roller, med ett tydligt fokus på värdebaserade köp.

Följande arbete är en kvalitativ studie om digitalt utanförskap bland äldre och om det har förändrats i och med isoleringen som blev en följd av coronapandemin. Tidigare forskning visar att den äldre generationen i Sverige är de som använder internet minst och att de ofta behöver hjälp från familj eller vänner för att kunna utföra nya uppgifter på internet. De över 70 år blev klassade som riskgrupp under år 2020 när coronapandemin bröt ut i Sverige. Studien ämnar därför att studera om äldre i Sverige upplever att det digitala utanförskapet har påverkats av coronapandemin.  Empirin till studien togs fram med hjälp av en fokusgrupp som kvalitativ metod, och studien metodutvecklade fokusgrupp genom att testa ramverktyget i en tid där inte alla delar i metoden kunde tas hänsyn till. Fokusgruppen bestod av fem personer som alla var 70 år eller äldre och eftersom fokusgruppsintervjun utfördes under coronapandemins andra våg tog den plats utomhus och med minst två meters avstånd mellan deltagarna.  Resultatet av studien visar att fokusgruppsdeltagarna inte uppfattade att de lever i ett digitalt utanförskap och de anser att coronapandemin inte har påverkat deras internetvanor. Deltagarna var mätta på information om coronapandemin och använder traditionella medier som radio och tv i större utsträckning än internet när det kommer till informationssökning. I studiens analys kopplas resultatet samman med tidigare forskning samt teorierna Uses and Gratifications Theory (UGT) och Digital Divide. Vidare diskuteras studiens resultat och analys som visar att digitalt utanförskap korrelerar med socialt utanförskap, och en slutsats som dras är att ingen av deltagarna uppfattar att de lever i ett digitalt utanförskap eftersom de har nära relationer och lever i en tvåsamhet. Vidare slutsatser av studien är att information om coronapandemin har funnits att tillgå i alla typer av medier, vilket har gjort att äldre har fortsatt använda traditionella medier som primärkälla. / The following research is a qualitative study of digital exclusion among the elderly. The study aims to investigate if isolation due to the coronavirus has affected the digital exclusion among the elderly in any way. Previous research shows that the elderly in Sweden are the ones who use the internet the least and that they often need help from family or friends to be able to perform new tasks on the internet. Those over 70 years old are more at risk of getting dangerously ill from the coronavirus and in Sweden they were told to isolate themselves. Therefore, this study intends to investigate if elderly people in Sweden consider that the isolation has affected their perception of digital exclusion. The empirical findings were collected through focus group interviews as a qualitative method, and the study aims to develop focus group as a method by testing the framework in a time when not all aspects could be taken into consideration. The focus group consisted of five people who were all over 70 years of age and since the focus group interview was conducted during the spread of the coronavirus, it took place outdoors and with two meters distance between every participant.  The results of the study show that the focus group participants do not perceive that they are digitally excluded, and they do not believe that the corona pandemic has affected their internet habits. The participants use traditional media such as radio and television more than the internet when it comes to information retrieval. In the analysis-chapter of the study, the empirical findings are compared to previous research and the two theories Uses and gratification theory (UGT) and Digital Divide. Furthermore, the results of the study show that digital exclusion correlates with social exclusion. One conclusion of the study is that none of the participants perceives that they are digitally excluded since they all have close relationships with family and friends. Further conclusions are that information about the corona pandemic has been available in all types of media, and for that reason the elderly have continued to use traditional media as their primary source instead of turning to the internet.