The purpose of the study is to delve into influencers ability to adapt during a financially strained situation. This is investigated by studying influencers during covid-19. To create an understanding and contribute to the purpose of the study, the study examines the way in which influencers adapt their way of working and the extent to which they change the creation of their content on Instagram. In addition, the study examines the way in which influencers actions towards companies in negotiations have changed. The study will fill an unexplored area in influencer marketing, from an influencers perspective, about how influencers should act in similar financially strained situations in the future.

Grimaldi's commentary on death and and all its factors during the COVID-19 pandemic.

Bakgrund: Covid-19 viruset som upptäcktes först i Kina år 2019 orsakade stor smittspridning och många sjukdomsfall i världens befolkning. Inom akutsjukvården skedde en stor ökning i antalet patienter samtidigt som sjukvårdsbemanningen var låg. Arbetsrelaterad stress kan uppstå när personer upplever ökade krav, ovanpå kravet att sjuksköterskor ska besitta aktuell kunskap och främja hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress inom akutsjukvården under covid-19-pandemin. Metod: Allmän litteraturöversikt, baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats vilka analyserades med en tematisk analys. Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress under covid-19-pandemin kan beskrivas utifrån fyra teman: Bristande kunskap om covid-19 och intensivvård, Ökat ansvar, ökade krav och stor arbetsbelastning, Svårigheter att arbeta iklädd skyddsutrustning, och Stöd och strategier för att hantera arbetssituationen. Sjuksköterskor upplevde arbetsrelaterad stress till följd av den ökade vårdtyngden och stressiga arbetsmiljön, vilket resulterade i psykiska påfrestningar.   Slutsats: Arbetsrelaterad stress uppstår till följd av hög arbetsbelastning, underbemanning, okunskap kring covid-19 och intensivvård. Detta påverkar sjuksköterskors psykiska mående och hållbarheten i vårdandet. Vidare forskning bör lägga fokus på arbetsrelaterad stress inom hälso- och sjukvården i Sverige samt andra vårdområden utöver akutsjukvården. / Background: Covid-19 was detected in China 2019 and spread rapidly with many confirmed cases. In emergency care there was a large increase in the number of patients and staff shortage. Work-related stress occurs when people experience increased demands, on top of pre-existing demands to possess the latest knowledge and promote health as nurses. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of work-related stress in emergency care during the covid-19 pandemic.  Method: A literature review based on 12 scientific studies with qualitative methods, analyzed with thematic analysis. Results: Nurses' experiences of work-related stress during the covid-19 pandemic can be described with four themes: Insufficient knowledge of covid-19 and intensive care, Increased responsibility, increased demands and high workload, Difficulties working while wearing personal protective equipment and Support and strategies to cope with the work situation. Nurses experienced work-related stress due to increased workload and stressful work environment, resulting in psychological distress. Conclusions: Work-related stress is caused by high workload, staff shortage, ignorance of covid-19 and intensive care. This affects the well-being of nurses and sustainability in nursing. Further research should focus on work-related stress in Swedish healthcare and other areas than emergency care.

Bakgrund: Coronaviruset (covid-19) medförde att Folkhälsomyndigheten 2020 införde rekommendationer för att minska smittspridningen i samhället. Den äldre befolkningen blev extra utsatt på grund av att de tillhörde riskgruppen att bli allvarligt sjuk. Studier visade att restriktioner i form av isolering och brist på socialt stöd påverkar de äldre som är boende både hemma och på äldreboende. Däremot saknas svenska studier på hur de som bor hemma utan hemtjänst har påverkats av pandemin. Syfte: Syftet med studien är att mäta den upplevda hälsan innan och efter pandemin hos äldre personer över 65 år som bor hemma utan hemtjänst i Stockholms län och Norrbottens län.Metod: Studien är en kvantitativ studie med deskriptiv design. Datainsamlingen utfördes genom en kvantitativ enkät med kryssfrågor där den upplevda hälsan fick skattas. Resultat: Resultatet av studien visade att pandemin över lag har påverkat hälsan negativt hos äldre boende hemma utan stöd av hemtjänst. Hälsan före och efter pandemin upplevs som oförändrad för större delen av deltagarna, men 36 % upplever en försämrad hälsa och den grupp som upplever störst skillnad är kvinnor. Över hälften av deltagarna uppger att de upplever ensamhet och/eller isolering. Majoriteten av deltagarna har inte förändrat sina kostvanor under pandemin och den fysiska aktiviteten har minskat hos en tredjedel av deltagarna. Stillasittandet har ökat där 5 % har dubblerat sitt stillasittande. Hos ett litet antal respondenter har hälsan förbättrats i de olika kategorierna. Slutsats: Majoriteten av respondenterna upplever en oförändrad hälsa idag jämfört med innan pandemin. En jämförelse med äldre personer med hemtjänst och äldre personer boende på särskilt boende visade att deltagarna har en allmänt bättre upplevd hälsa. Vidare krävs mer forskning kring ämnet inför hälsofrämjande insatser samt hantering av pandemier hos den äldre befolkningen. / Background: The coronavirus (covid-19) led the Swedish Public Health Agency to introduce recommendations in 2020 to reduce the spread of infection in society. The elderly population was particularly vulnerable because they belonged to the risk group of becoming seriously ill. Studies show that restrictions in the form of isolation and lack of social support affect the elderly who live both at home and in nursing homes. However, there are no studies on how those who live at home without home care have been affected by the pandemic. Aim: The aim of the study is to measure the perceived health before and after the pandemic in elderly people over the age of 65 who live at home without home care in Stockholm County and Norrbotten County.Method: The study is a quantitative study with descriptive design. The data collection was performed through a quantitative survey with cross-questions where the perceived health was assessed. Results: The results of the study show that the pandemic has generally had a negative effect on the health of elderly people living at home without the support of home care services. Health before and after the pandemic is perceived as unchanged for most participants, but 36% experience poorer health and the group that experiences the greatest difference are women. More than half of the participants state that they experience loneliness and / or isolation. Many participants did not change their diet during the pandemic and physical activity decreased in one third of the participants and sedentary life has increased where 5% have doubled their sedentary life. In a small number of respondents, health has improved in the various categories. Conclusion: Most respondents experience unchanged health today compared to before the pandemic. A comparison between older people with home care and older people living in special housing shows that the participants have a generally better perceived health. Furthermore, more research is required on the subject prior to health promotion initiatives and the management of pandemics in the elderly population.

The progress of the pandemic has affected many people in the outside world and digitalization has therefore reached new levels. Previous research and reports have shown that teachers in mathematics rarely use digital learning resources when teaching in the classroom. With the help of a questionnaire study, the use and knowledge of digital learning resources for primary and middle school teachers and whether the pandemic has had any impact on this is investigated. The analysis of the results will take place in the TPACK in situ framework. This shows that teachers´ use of digital learning resources have increased in connection with the Covid- 19 pandemic. The teachers´ digital competence has to a large extent been developed when the pandemic set new demands and challenges. The study suggests that the effects of the pandemic have led to higher collegial collaboration in the search for and use of digital learning resources. / Pandemins framfart har påverkat många i omvärlden och digitaliseringen har nått nya nivåer. Tidigare forskning och rapporter har visat på att lärare i matematikundervisningen sällan använder digitala lärresurser. Med hjälp av en enkätstudie undersöks låg- och mellanstadielärares användning och kunskap kring digitala lärresurser samt om pandemin har haft någon påverkan på detta. Analysen av resultatet kommer ske med hjälp av ramverket TPACK in situ. Detta visar att lärares användning av digitala lärresurser har ökat i samband med Covid-19 pandemin. Lärarnas digitala kompetens har i hög utsträckning utvecklats när pandemin ställt nya krav och utmaningar. Studien antyder att pandemins effekter har givit ett högre kollegialt samarbete vid sökande och användande av digitala lärresurser.

Organisationskultur utgörs av en grupps gemensamma normer, värderingar samt beteenden som är bundna till dess kontext. Kulturen påverkas av faktorer som organisationens intention och dess medlemmar samt strukturella aspekter. Till följd av Covid-19 pandemin har en ökad arbetsbelastning drabbat vårdsektorn och strukturella förändringar har påverkat den sociala interaktionen i samhället, på gruppnivå och för enskilda individer. En patientsäker vårdmiljö utvecklas på bästa sätt genom en hållbar arbetsmiljö där ett ledarskap tillsammans med medarbetarna önskar upprätthålla en varaktig verksamhet. Syftet med studien var att utforska vårdenhetschefers syn på organisationskultur under Covid-19 pandemin samt deras syn på huruvida arbetet med att utforma en god organisationskultur bidrar till att skapa en hållbar arbetsmiljö och ökad patientsäkerhet. Utgångspunkten för studien var en socialpsykologisk ansats som studerades genom teorier om Hållbart arbetsliv, Social påverkan, Normer och subkulturer samt Ledarskapsteorier. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med enhetschefer inom vårdsektorn. Resultatet visade bland annat på organisationskulturens omfattande inflytande inom gruppen. Talande för resultatet var vårdenhetschefernas kontinuerliga arbete för att tillgodose möjligheter för medarbetarna att uppnå ett hållbart arbetsliv, som kan medföra säkerhetsställandet av en god patientsäkerhet. Ur studien framkom att ledarskapet inte kan definieras till en specifik ledarstil. / Organizational culture consists of shared norms, values and behaviours within the group that are bound to its context. The culture is influenced by factors such as the intention of the organization and its members as well as structural aspects. As a result of the Covid-19 pandemic, an increased workload has affected the healthcare sector and structural changes have had an impact on social interactions within the society, at group level and amongst individuals. A care environment that is patient safe, develops in the best way through a sustainable work environment with a leadership that together with the employees aims to maintain long-term operations. The purpose of the study has been to explore healthcare managers' perspectives, on organizational culture during the Covid-19 pandemic and their view of whether the work to design a good organizational culture can contribute to create a sustainable work environment and an increased patient safety. The study originates from a social psychology approach and is studied through theories of Sustainable work life, Social Impact, Norms and Subcultures and Leadership Theories. Ten semi-structured interviews were conducted with managers in the healthcare sector. The results showed, among other things, that organizational culture had influence within the group. The result shows the continuous work of healthcare managers to meet opportunities for employees to achieve a sustainable work life that ensures good patient safety. The study showed that leadership cannot be defined to a specific leadership style.

Background: The covid-19 pandemic has put great pressure on healthcare globally. Healthcare had to adapt to a new disease and its consequences. Initially the covid-19 pandemic made no difference to somatic care or psychiatric care, which lead to new problems and approaches to psychiatric care.  Aim: The aim of the literature study was to investigate challenges for patients and nursing staff in psychiatric care during the covid-19 pandemic. Method: A literature study with qualitative analysis was performed where the scientific articles were collected in the databases, CINAHL, PsycInfo and PubMed. Twenty-two articles were included in the results, the articles were published during the years 2020-2022. Analysis and quality review were based on Polit and Beck’s nine-step model and their battery of questions for quality review of quantitative, qualitative and mixed method articles. Results: Twenty-two articles were analyzed, and two main themes were crystallized. The first main theme was the Pandemic a threat to mental health with the sub-theme increased mental illness during the pandemic and increased vulnerability during the pandemic. The other main theme were a Changed healthcare with the sub-theme patients perspective, the nursing staff’s perspective and the work situation for psychiatric nursing staff during the pandemic. Conclusion: Periodically, patient safety may be threatened for mentally ill patients during times of crisis such as a pandemic. Psychiatric care has managed to adapt during the covid-19 pandemic, primarily through digital care services, but problems remain to be solved. There are differences between the diagnostic groups in how they understand and interpret information about restrictions and attitudes, which places high demands on the personcentered care. Psychiatric nursing staff will quickly be worn-out and feel worse mentally, which the employer must consider by promoting a good work environment and recovery. / Bakgrund: Covid-19 pandemin har satt stor press på vården globalt. Hälso- och sjukvården har blivit tvungen att försöka anpassa sig till en ny sjukdom och dess konsekvenser.  Syfte: Beskriva utmaningar för patienter och omvårdnadspersonal inom psykiatrin under covid-19 pandemin Metod: En litteraturstudie med kvalitativ analys utfördes där de vetenskapliga artiklarna hämtades i databaserna, CINAHL, PsycInfo och PubMed. Tjugotvå artiklar inkluderades i resultatet, artiklarna publicerades under år 2020–2022. Analys och kvalitetsgranskning utgick ifrån Polit och Becks niostegsmodell samt frågebatteri för kvalitetsgranskning av kvantitativa, kvalitativa artiklar och mixed method artiklar.  Resultat: Tjugotvå artiklar analyserades och två huvudteman utkristalliserades. Första huvudtemat var Pandemin ett hot mot psykisk hälsa med undertema ökad psykisk ohälsa under pandemin och ökad utsatthet under pandemin. Andra huvudtemat var en Förändrad vård med underteman patienternas perspektiv, omvårdnadspersonalens perspektiv samt arbetssituationen för psykiatrisk omvårdnadspersonal under pandemin. Slutsats: Periodvis kan patientsäkerheten vara hotad för psykiskt sjuka patienter under tider av kris likt en pandemi. Psykiatrisk vård har behövt anpassa sig under covid-19 pandemin framför allt genom digitala vårdtjänster men problem kvarstår att lösa. Skillnader finns mellan patienter med olika psykiska sjukdomar och diagnosgrupp i hur de förstår och tolkar information om restriktioner och förhållningssätt vilket ställer krav på personcentrerad vård via psykiatrin. Vårdpersonal blir snabbt utarbetad och mår sämre psykiskt vilket arbetsgivaren måste ta hänsyn till genom att främja god arbetsmiljö och återhämtning.

This thesis examines teachers' discretion during the COVID-19-pandemic. Unlike many other countries, the Swedish government chose its own way and implicated public restrictions that made it possible for preschools and elementary schools to remain open. While high schools and higher educational institutions, during certain parts of the pandemic were forced to distance education. Drawing on insights from street-level theories and street-level-bureaucraty in crisis, the study explores how the teachers have experienced that the coronapandemic, and the policies pursued as a result of it, have affected their discretion over time. This study adopts a qualitative research design and the data is retrieved from newspaper articles from the two trade unions for teachers. By applying Gioias et al. (2013) method to group the data into overall concepts and dimensions the results of the study show that teachers have constantly had to pay attention to new restrictions and guidelines decided by politicians with input from the Public Health Agency based on the current spread of infection in society. The lack of experience and knowledge of similar situations was limiting the teachers' discretion at the beginning of the pandemic, but as the crisis developed so did the teachers' experience and knowledge which increased their discretion. The teachers have also experienced that their discretion has been limited by the lack of financial resources, lack of time, and lack of information about the virus. They have developed coping strategies into their work to balance the contradictions in their work during the pandemic. Finally, the findings confirm that the teachers have acted on the basis of what has been possible in the current situation at the current time within the framework of the regulations. / Den här studien studerar den del av förvaltningsforskningen som innefattar tjänstepersoner som arbetar närmast medborgarna, närbyråkrater, och hur de agerar utifrån politiska styrdokument under tid av kris. Studien syftar till att studera hur lärare, som räknas in i epitetet närbyråkrater, har upplevt att coronapandemin, och den politiken som förts till följd av den, har påverkat och format deras handlingsutrymme över tid. Med utgångspunkt i Lipskys teori om närbyråkrater och handlingsutrymme presenterar den teoretiska refererensramen vidare forskning om kris och lärares upplevelser av pandemins inledande månader. Denna fallstudie har genomförts med en kvalitativ metod för att djupgående kunna ge en analyserande bild av närbyråkraters agerande i kris. Datainsamlingen har genomförts genom en kodnings-och tolkningsprocess av tidningsartiklar från de två fackförbunden, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbundet. Den studerade tidsperioden är februari 2020- februari 2022. Studiens resultat visar på att lärarnas handlingsutrymme under coronapandemin har reglerats av de nya restriktioner och riktlinjer beslutade av politiker med input från Folkhälsomyndigheten (Fohm) som grundats i den aktuella smittspridningen i samhället. Bristen på information, finansiella medel och tid har begränsat lärarnas handlingsutrymme vilket har resulterat i ett sämre möte mellan lärarna och eleverna. I takt med att pandemin har fortlöpt har lärarnas handlingsutrymme formats av deras växande erfarenhet och kunskap om att bedriva undervisning under en pandemi. Slutligen visar studien att lärarna har agerat utifrån vad som varit möjligt i den aktuella situationen vid den aktuella tidpunkten inom ramen för regelverket.

Bakgrund: Telefonrådgivning är ett komplext arbete, där sjuksköterskorna gör vårdbedömningar utan fysiskt möte. Stöd och råd ges till egenvård, samt hänvisar till adekvat vårdnivå. Inom telefonrådgivning krävs god kommunikationsförmåga och klinisk kompetens för att säkerställa patientsäkerhet. Sjuksköterskor kan uppleva tidspress, stress och trötthet på grund av långa telefonköer. De långa telefonköerna begränsar möjligheten till återhämtning. Telefonrådgivning innebär samtidig muntlig kommunikation och dokumentation, vilket kräver en hög koncentrationsnivå. Tidigare studier pekar på att nuvarande hjälpmedel och utbildning inte är tillräckligt adekvata för att förbereda sjuksköterskor för telefonrådgivning. Motiv: Telefonrådgivning är en viktig uppgift, men beskrivs som krävande, utmanade, ansvarsfullt och stressigt. Eftersom få studier om sjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning gjorts inom primärvården i Finland, är det angeläget att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetet som telefonrådgivare. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med telefonrådgivning på en hälsocentral. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex hälsovårdare och tre sjuksköterskor i västra Finland. En tolkning av intervjudata genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av sjuksköterskornas upplevelser i telefonrådgivningen redovisas i fyra teman: Att dagligen ha utmanande telefonrådgivning, Att ha en krävande arbetssituation, Att ha bristande support och Att ha en underlättande arbetsmiljö. Konklusion: Telefonrådgivning på en hälsocentral är utmanande och komplext. Yrkeserfarenhet underlättar vid vårdbedömningar och rådgivning i olika situationer. En god arbetsgemenskap och stöd från arbetskollegor är viktigt för att orka med svåra samtal. Ett hinder för ovan nämnda främjande faktorer är personalbristen. Sjuksköterskorna upplever hög stress och otillräcklighet om telefonköerna är långa. För att underlätta vårdbedömningar samt förbättra vårdkvaliteten, vore det bra med ett vårdbedömningsprogram. / Background: Telephone nursing is a complex task, with nurses making care assessments without a physical encounter. Support and advice is given to self-care, and referrals are made to an adequate level of care. Good communication skills and clinical competence are required to ensure patient safety in telephone nursing. Nurses may experience time pressure, stress and fatigue due to long phone queues. The long phone queues limit the possibility of recovery. Telephone nursing involves simultaneous verbal communication and documentation, which requires a high level of concentration. Previous studies indicate that current aids and training are not adequate enough to prepare nurses for telephone nursing. Motive: Telephone nursing is an important task, but is described as demanding, challenging, responsible and stressful. Since few studies on nurses´ experiences of telephone nursing has been conducted in primary health care in Finland, it´s important to describe nurses´experiences of working with telephone nursing. Aim: The purpose of the study was to illuminate nurses´experience of working with telephone nursing at a primary healthcare center. Methods: Semi-structed interviews were conducted with six public health nurses and three nurses in western Finland. An analysis of interview data was performed with qualitative content analysis. Result: The results of the nurses´experiences are presented in four themes: To have challenging telephone nursing on a daily basis, To have a demanding work situation, To have a lack of support and To have a facilitating work environment. Conclusion: Telephone nursing at a primary healthcare center is challenging and complex. Professional experience facilitates nursing assessments and counseling in different situations. A good working community and support from colleagues is important for coping with difficult calls. A barrier to the above-mentioned facilitators is the lack of staff. Nurses experience high stress and inadequacy if phone queues are long. To facilitate nursing assessments and improve the quality of care, it would be useful to have a care assessment programme.

The outbreak of the COVID-19 pandemic has had an enormous impact worldwide and is posing a threat to the physical and mental health of world citizens. The present study examines the extent to which a sample of Swedish university students have experienced loneliness during COVID-19. Furthermore, it also examines if there is a correlation between a high degree of loneliness and increased alcohol consumption. Participants consisted of Swedish university students recruited online using opportunity sampling (N=224). Loneliness was measured using the UCLA Loneliness Scale translated into Swedish. Results showed that the sample displayed higher levels of loneliness compared to normative scores but lower levels when compared to students elsewhere who have been quarantined. A logistic regression found no connection between high degrees of loneliness and increased alcohol consumption in the sample. The results and their implications are discussed. A pre-post measurement design and longitudinal studies are encouraged for future research to evaluate long term consequences of loneliness, along with an increased focus on ways to reduce loneliness. Finally, we suggest that loneliness should continue to be a priority in research in order to fully understand the psychological impact of COVID-19. / Utbrottet av COVID-19 pandemin har haft en enorm påverkan världen över och utgör ett hot mot den fysiska och mentala hälsan. Vår studie syftade till att undersöka i vilken utsträckning ett urval av svenska universitetsstudenter upplevt ensamhet under COVID-19. Vidare har studien undersökt om det fanns ett samband mellan en hög grad av upplevd ensamhet under COVID-19 och ökad alkoholkonsumtion. Deltagarna bestod av svenska universitetsstudenter vilka rekryterades online genom bekvämlighetsurval (N=224). Deltagarna fyllde i en enkät där subjektiv ensamhet mättes med hjälp av en översatt version av UCLA Loneliness Scale till svenska. Resultaten visade att studenterna i vårt urval uppvisade högre nivå av ensamhet jämfört med normvärden, men lägre jämfört med studenter i andra länder som suttit i karantän. En logistisk regression fann inget samband mellan upplevd ensamhet och ökad alkoholkonsumtion. Resultaten och deras implikationer diskuteras. För framtida forskning uppmuntras en för- och eftermätningsdesign samt longitudinella studier att utvärdera långsiktiga konsekvenser av ensamhet, samt ett ökat fokus på sätt att minska ensamhet. Slutligen föreslås att ensamhet blir ett fortsatt fokus i forskningen för att fullt ut förstå psykologiska effekterna av COVID-19.