Syftet med studien var att undersöka hur brukare med psykiska funktionsnedsättningar och boendestödjare upplever brukarnas situation och insatsen boendestöd. Gemensamt för brukarna vi intervjuade var att de hade en psykisk funktionsnedsättning. Till vår hjälp för att undersöka detta använde vi oss av intervjuer med tre boendestödjare och tre brukare, sex informanter totalt. Intervjufrågorna utformades utifrån studiens syfte och frågeställningar. En av studiens huvudsakliga resultat var att många av brukarna såg boendestödjarna som en form av social kontakt, som någon de kan sitta ned och prata med och även anförtro med privata känslor. Slutsatsen av detta var att boendestödet handlade om mycket mer än att skapa en självständig tillvaro för brukarna. Studien visade också på att boendestödjarnas arbete blivit mer krävande, som en följd av ständigt nytillkomna brukare med varierande grad av funktionsnedsättning och medföljande behov. Personalens upplevelser av sitt arbete som mer komplext såg vi som en indikation på att kompetensutvecklingen inte gått i samma takt.

Den pedagogiska miljöns utformning har betydelse för barns lärande på förskolan. Genom att interagera med omgivningen erövrar barnen världen omkring dem. Vårt syfte med studien är att förstå hur personalen på förskolan resonerar kring utformningen av förskolans fysiska inomhusmiljö på deras avdelning med fokus på barns delaktighet, inflytande, samspel och samlärande. Vi valde utifrån vårt syfte att använda oss av fokusgruppsintervjuer. I fokusgruppsintervjuerna fick personalen diskutera sin inomhusmiljö utifrån våra frågeställningar. Resultatet i vår studie visar att personalen gör sitt yttersta för att utforma miljön efter vad läroplanen ger uttryck för. Genom att observera sina barngrupper ser personalen var intresset finns hos barnen och kan utforma inomhusmiljön efter vad de ser. Personalen lyfter fram att det sker samspel och samlärande i deras verksamhet, en del lyfter fram konflikthantering medan andra ser hur barnen samspelar i leken. Vår slutsats är att en av grupperna inkluderar barnen genom att samtala med barnen kring beslut som beslutas på avdelningen, medan de andra grupperna väljer att observera sina barn när de utformar sin inomhusmiljö.

Studien syftar till att bidra med kunskap kring hur pedagoger använder inomhusmiljön för att främja barns lärande och delaktighet, samt på vilka sätt inomhusmiljön är tillgänglig för barnen. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning med en hermeneutisk ansats. Frågeställningarna har varit hur pedagogerna använder sig av inomhusmiljön i det pedagogiska arbetet för att främja barns lärande och delaktighet men även hur tillgänglig miljön är för barnen. Detta sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv som grundades av Lev S.Vygotskij, där lärande sker i samspel med andra. För att uppnå syftet med denna undersökning har vi valt att observera och intervjua tio pedagoger, på fyra olika kommunala förskolor i två skilda kommuner, en större och en mindre. I studiens resultat kommer det fram att pedagogernas ambition är att verksamhetens utgångspunkt ska vara utefter varje enskilt barns behov och intressen men tolkningen som gjordes av intervjuerna och observationerna är att barnsyn och samsyn är inte lika hos alla pedagogerna. Studiens implikationer visar på att det behövs mer tid för diskussion och reflektion för att pedagogerna ska kunna få en likvärdig barn- och samsyn, vilket krävs för att kunna arbeta utefter Lpfö98/10. Om dessutom miljön ses som en pedagog som underlättar arbetet där barnen själv kan tillgodose sig med det material de önskar innebär miljön en resurs som bör tas tillvara, men det krävs tillit till det kompetenta barnet - att barn kan.

Vi får höra allt oftare i media om alla de elever som slutar grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan. Det görs därför olika typer av insatser i skolan för att förhindra utvecklingen som vi nu ser. En av satsningarna är den individuella utvecklingsplanen och syftet med den har skrivits fram som en tidig och kontinuerlig informationsbärare till vårdnadshavare gällande elevens kunskapsutveckling i skolan. Vårdnadshavare och skola ska på så sätt dela på ansvaret så att man tidigt upptäcker och åtgärdar uppkomna problem i skolutvecklingen. Utvecklingsplanen är ett dokument med framåtsyftande fokus på elevens hela skolutveckling. Därför ska den vara formulerad utifrån de möjligheter för utveckling som eleven har. Det som också är centralt i dokumentet är att den skrivs utifrån ett trepartsamtal där elev, vårdnadshavare och lärare/mentor tillsammans utifrån jämlika förhållanden och genom balanserad delaktighet och inflytande, sammanfattar överenskommelser i utvecklingsplanen. I den här undersökningen har jag valt att titta på hur utvecklingsplanen kan analyseras utifrån begreppen delaktighet och inflytande, och hur det synliggörs i utvecklingsplanernas innehåll. Utvecklingsplanernas innehåll och ibland bristen på detsamma, har analyserats utifrån en diskursanalytisk bas och som vilar på Foucaults teorier om makt- och kontrollprinciper. Från den grunden har jag även kompletterat med analysverktyg enligt Faircloughs teori om technologisation samt Bernsteins skolspecifika teoriram klassificering, inramning, igenkänningsfaktor och regler för insikt. Tillsammans kompletterar analysverktygen den bild av elevens och vårdnadshavares olika förutsättningar för delaktighet och inflytande som görs synlig utifrån utvecklingsplanens text och utformning. Det som analysens resultat visar kan också nyanseras utifrån Patemans delaktighetsmodell, som en skendelaktighetsdiskurs. Intentionerna om delaktighet och inflytande i arbetet med utvecklingsplanen blir i praktiken svårt att uppnå utan att involverade parter får adekvat stöd och kunskap kring utvecklingsplanens process. Analysen visar även att i de undersökta utvecklingsplanerna har varken elev eller vårdnadshavare synbart varit delaktiga.

Bakgrund: Schizofreni är en psykisk sjukdom som ofta har inverkan på det dagliga livet. Tillståndet kan leda till allvarlig kognitiv svikt och i förlängningen till tvångsvård. Sjukdomsbilden gör att patienterna inte alltid kan eller vill delta i beslut kring sin egen vård. Delaktighet kan därför bli komplext i förhållande till denna patientgrupp. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som kan påverka delaktighet i vården hos patienter med schizofreni. Metod: Metoden var en allmän litteraturöversikt över tio vetenskapliga artiklar. Textanalys med induktiv ansats användes som metod för dataanalys. Resultat: Det framgick i resultatet att vårdpersonalens bemötande hade betydelse för patienternas delaktighet i vården. Att bli tagen på allvar, bli lyssnad på och få information stärkte patienternas engagemang. Rädslor för negativa attityder, lågt självförtroende och stigma hindrade de i vissa fall från att uppsöka vård. En tillitsfull vårdrelation kunde reducera dessa upplevelser. Sociodemografiska faktorer som kön, ålder, utbildningsnivå och paternalism hade också betydelse. Slutsats: Av resultatet drogs en slutsats att bemötande, tillit, information, stigma och paternalism påverkar delaktighet i vården hos patienter med schizofreni. Att upprätthålla patienternas autonomi i den mån vårdens kontext tillåter kan öka patienternas deltagande och känsla av kontroll. Klinisk betydelse: I klinisk verksamhet kan man tänka sig att sjuksköterskor bör pröva att använda strategier i form av empowerment och personcentrerad vård för att kunna öka denna grupps intresse av att vara delaktiga. / Background: Schizophrenia is a mental illness that often affects the daily life. The condition can lead to serious cognitive failure and forced admission to psychiatric care. The clinical picture makes the patient not always willing to participate, or able to make decision about their care. Participation can therefore become complex in this nursing context. Purpose: The purpose was to enlighten factors that can influence participation in health care for patients with schizophrenia. Method: The method was a general review of ten scientific articles. A text analysis with inductive approach was used as method for analysing data. Results: The results show that the health care professionals approach is a significant aspect of patient participation in health care. To be heard, respected and receive information strengthened the patient’s involvement. Fear of negative attitudes, low self-confidence and experiencing stigma weakened the involvement. A caring relationship based on trust between patients and health care professionals can reduce these experiences. Socio demographic factors such as gender, age, level of education and paternalism from caregivers were also of relevance. Conclusion: The caregivers approach when it comes to creating trust and give information was found to be important factors along with the experience of stigma and paternalism. To maintain the patient’s autonomy as far as the caring context allows can increase the participation and feeling of control. Clinical implications: In clinical practice nurses can try to use empowerment and a person-cantered care to increase this group’s interest of participating.

Överrapportering vid skiftbyten sker dagligen mellan sjuksköterskan som ska avsluta sitt skift och sjuksköterskan som ska börja sitt skift och under överrapporteringen överlämnas patientansvaret till nästa sjuksköterska. Traditionell överrapportering sker övergripligen på sjuksköterskeexpeditionen utan patienters delaktighet. I Sverige har sjukvården en skyldighet att göra patienter delaktiga i sin egen vård och därmed behöver den traditionella överapporteringen förändras. Bedsiderapport som överrapporteringsmetod gör det möjligt för patienter att vara delaktiga. Syftet med studien var att belysa patienters erfarenheter av bedsiderapport inom slutenvården. En litteraturstudie genomfördes och resultatet baserades på nio vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades och utmynnade i fyra teman, att vara en person, att känna empowerment, att vara delaktig, att känna sårbarhet. Resultatet visar på att patienters erfarenheter av bedsiderapport leder till en känsla av att få vara en person som känner empowerment, delaktighet men även sårbarhet. Bedsiderapport överensstämmer med personcentrerad vård och ökar patienters delaktighet. Ytterligare forskning behövs angående hur bedsiderapport kan implementeras på bästa sätt i den kliniska verksamheten för att ersätta den traditionella överrapporteringen i svensk sjukvård.

Syftet med studien var att undersöka hur barn är delaktiga vid bokläsning, med tillhörande boksamtal. Undersökningen utgick från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på att allt lärande är situerat, samt att lärande sker i interaktion tillsammans med andra individer. För att synliggöra barns delaktighet vid bokläsningstillfällena och boksamtalen valde vi att använda videofilmade observationer som metod för att samla in material, detta gjordes även för att inte gå miste om värdefull information. Studien genomfördes på en förskola, där det sällan talas om böcker och dess innehåll, vi ville därför föra samtal kring boken med print referencing som bokläsningsmetod, samt med tillhörande boksamtal för att synliggöra barns delaktighet. Vårt resultat visade att barnen var delaktiga när print referencing användes som metod, däremot visade resultatet även att barnen var delaktiga på olika sätt, exempelvis genom sitt tal- och kroppsspråk, samt samspel och interaktion tillsammans med andra individer.

Den här studien genomsyras av demokratiarbetet i förskolan. Vi lever idag i ett demokratiskt samhälle. Även i läroplanen för förskolan finner man att demokratiarbetet är något som ska genomsyra arbetet med barnen på förskolan. Studiens syfte är att synliggöra hur pedagoger talar kring arbetet med demokrati i förskolan samt vilka aspekter de lyfter fram. Forskningsfrågan lyder därför: Hur talar pedagoger kring arbetet med demokrati i förskolan, och vilka samtalsämnen aktualiseras? Studien har ett dialogistiskt synsätt. Härmed följer en syn att vi människor är ömsesidigt beroende av varandra. Två olika typer av samtal kommer att användas, det ena är trepartssamtal där en pedagog deltar tillsammans med två samtalsledare. Den andra typen av samtal är fokusgruppssamtal. Här deltar flera pedagoger samtidigt. Det empiriska materialet i denna studie omfattar totalt sex samtal, varav fem är trepartssamtal och ett av dem är fokusgruppssamtal. Som analysmetod har topikanalyser tillämpats och därmed ligger fokus på att analysera samtal utifrån olika samtalsaspekter så som topiker, teman och sociala representationer. Studiens resultat visar att pedagogerna anser att syftet med leken är viktig och har betydelse för det pedagogiska arbetet med normer och värden. Det lyfts även att man bör vara en närvarande pedagog i demokratiarbetet med barn. När det gäller styrning av barnen är en balans mellan svag och stark styrning det bästa för barnen enligt pedagogerna. De anser även att en stark styrning är att föredra vid ramar och strukturer på förskolan, alltså de regler som finns för verksamheten. Det viktigaste bidraget från studiens resultat är att barnen får påverka innehållet av aktiviteter mer än inramningarna av dem. Inramningarna av aktiviteter verkar styras av pedagogerna. Pedagogerna menar att den största svårigheten med demokratiarbetet i förskolan är när barngruppen blir för stor. Då hinner inte pedagogerna med att “se, höra, lyssna” på alla barn.   Nyckelord: Demokrati, delaktighet, inflytande, förskola, dialogism, fokusgrupp

Trots att många menar att Human Resources har en allt viktigare roll i förändringsprocesser råder det brist på studier som undersöker på vilket sätt de i sitt dagliga arbete är involverade i förändringsprocesser och hur de interagerar med andra aktörer inom organisationen under processen. Syftet med denna studie är att undersöka vad HR bidrar med kopplat till processen vid planerade organisationsförändringar. Undersökningens frågeställning inriktades på vilka olika roller HR kan ta vid planerade organisationsförändringar samt vilka faktorer som påverkar HR´s delaktighet i dessa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras på sex semistrukturerade intervjuer med HR-medarbetare på två olika organisationer inom privat sektor. Resultatet visar på att HR framförallt tar två olika typer av roller som vi har benämnt supportrollen och den självständiga rollen. Dessa kopplar vi i analysen sedan till två övergripande roller som HR kan utgå ifrån i sitt agerande. De faktorer vi har sett i vår studie som påverkar HR´s delaktighet i förändringsprocesser är brist på tid, stort avstånd till kärnverksamheten och medarbetarna, vilken relation de har till cheferna samt vilken typ av förändring det handlar om.

När barn drabbas av sjukdom och skador involveras föräldrarna till barnet. Det ökar komplexiteten för sjuksköterskor som tar hand om barnet. Är då barnet i ett livshotande tillstånd blir föräldrars delaktighet en aktuell fråga. Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa föräldrars och sjuksköterskors upplevelser av föräldrars delaktighet inom vården när barn befinner sig i ett livshotande tillstånd. Metoden för denna litteraturöversikt utgår ifrån Fribergs modell. Studien är baserad på sju kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artikelsökningen gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Efter att ha granskat och analyserat artiklarna kunde sex kategorier identifieras: Behov av adekvat information, Behov av kontinuerliga samtal, Möjlighet till närvaro, Gemensamt beslutsfattande, Tillitsfullt stöd samt En betydelsefull vårdrelation. Resultatet visar att föräldrar upplever ett behov av delaktighet i vården av sitt barn, som kan uppnås med hjälp av sjuksköterskor. Föräldrar upplever dock inte alltid att de görs delaktiga. Sjuksköterskor upplever att föräldrars delaktighet är av stor betydelse för både patient och föräldrar, där ett bra samspel mellan sjuksköterskor och föräldrar är avgörande för hur delaktighet möjliggörs i vården. I diskussionen tas det upp att föräldrars delaktighet är av stor betydelse för att främja både barns och föräldrars välbefinnande, samt att delaktighet kan bidra till en bättre arbetsmiljö för sjuksköterskor. Dock kan föräldrars delaktighet och närvaro vara ett hinder för sjuksköterskor genom att ständig övervakning påverkar sjuksköterskors arbetsförmåga samt att gemensamt beslutsfattande kan försvåras genom föräldrars emotionella tillstånd.