Mot bakgrund av den negativa påverkan läsarnas flykt till Facebook har haft på dagspressens ekonomi ämnar denna uppsats undersöka om det finns ett förhållande mellan hur en nyhet på Facebook gestaltas och hur mycket engagemang den får. För att åstadkomma detta har en blandad metod för dataanalys grundad i tidigare forskning om gestaltningsteori. Eftersom morgontidningar och kvällstidningar traditionellt sätt har haft olika publiceringsstrategier har undersökningen även tittat på om eventuella skillnader mellan morgontidningar och kvällstidningar. Studiens resultat har visat att human interest frame och conflict frame, är de gestaltningar som både förekommer mest och har mest engagemang, något som visar att Facebook har påverkat vilka generella gestaltningar som återkommer i flödet. Resultatet tyder även på att morgontidningar och kvällstidningar har separata publiceringsstrategier, även om studien inte innefattade tillräckligt med inlägg för att utläsa ett tydligt samband mellan vilken gestaltning Facebooknyheterna har och om tidningen är en kvälls- eller morgontidning Utöver detta noterade studien att samma ämne gick igen bland Facebooknyheterna och det finns därför ett intresse för att åter studera materialet i framtiden för att ta fram sakfrågsgestaltningar, alternativt att genomföra en kvalitativ totalundersökning av samtliga dataenheter.

Artificial intelligence (AI) has over the past years become a hot topic for discussion in Sweden, as the technology presents exciting unique possibilities and challenges for the country and its citizens. Coverage of AI in Swedish news media presents imagined scenarios with both current and future AI that contribute to myths about how the technology is able to radically transform life, that spring out of a central digital sublime. Through a mixed-method study of 55 newspaper items about AI from Svenska Dagbladet from 2017 to 2018, the thesis studies what evident AI myths occur in coverage and how such discourses spring out digital sublime regarding AI. A total of four AI myths are found in news media coverage that revolve around existing and future intelligent computers, robots, machines and perceptions with them. Myths and hopes and concerns with them point to digital sublime regarding AI as a force of intelligent digitization that promises to empower a sublime citizen, economy, and welfare state. Emotional values with sublime AI are understood to reflect a general Swedish techno-optimism as digital artefacts have allowed Sweden to become prosperous.

<p><p>Den här undersökningen syftar till att ta reda på om det fanns skillnader i svenska,</p><p>rikstäckande tidningars val av källor under krigsrapporteringen från Georgienkrisens tio</p><p>inledande dagar.</p><p>För att få svar på frågorna analyserades artiklar från Sveriges fyra största tidningar,</p><p>Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.</p><p>Resultaten visade att det finns både likheter och skillnader mellan hur tidningarna</p><p>rapporterade, sett utifrån vilka källor de prioriterar och låter komma till tals. Officiella och</p><p>civila källor används till exempel i ungefär samma utsträckning av tidningarna.</p><p>Uppdelat i nationaliteter är källorna inte lika jämnt fördelade, då georgiska källor dominerar över de övriga parterna i konflikten.</p><p>Morgontidningarna är mer balanserade i sin rapportering i den mening att de använder fler källor än kvällstidningarna i så gott som varje kategori.</p><p>Ett annat mönster är att kvällstidningarna fokuserat mer på att använda civila georgiska källor i såväl text som bild än morgontidningarna.</p><p>Ingen av tidningarna, vare sig i text eller bild, använde civila abchazer som källa, trots att konflikten även pågick i det området.</p></p>

<p>ABSTRACT</p><p>Climate Change in the Daily Press</p><p>An Analysis of the Representation Swedish Daily Papers Convey Through Their Editorials About the Climate Change</p><p>The purpose of this essay is partly to present how swedish daily papers describe the climate change through their editorials and partly to examine if their politcal affiliation effect their point of view about the climate change. The search incluedes editorials from 6 daily papers (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgstidningen, Nerikes Allehanda and Svenska Dagbladet) from the year 1997 to the year 2003. Three discourses and the order between them, found by a former analysis (Adger and others, 2001) of the international politics of climate change, are used as types of ideal in a form of an analysis of idea.</p><p>The analysis reveals that the swedish daily papers don’t give the problem any major attention. Only a total of 65 editorials about the climate change could be found even though the papers produces several thousands during the period. Most attention occurs at the years 2000 and 2001, both are years of conflicts and demands on taking up a stand in important questions. Further the analysis shows that the representation of climate change in the editorials is being in accordance with the three discourses, and it also reproduce the order between them. The majority of the daily papers, 3 papers, dominates by the manegerial discourse, the challenger, the profligacy discourse, dominate 2 papers and the denial discourse dominate only 1 paper.</p><p>When it comes to the political aspect the konservative paper is, as presumed, the one and only that dominates by the denial discourse and the social democratic paper dominates by the profligacy discourse, also as presumed. However, the liberal papers do not confirm the presumption of them all being dominated by the manegerial discourse. Three of them are, but one is dominated by the profligacy discourse. The reason is presumably the difference between traditional liberalism and neoliberalism.</p><p>Keyword: climate change, discourse, daily press, editorial, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgstidningen, Nerikes Allehanda, Svenska Dagbladet, the manegerial discourse, the profligacy discourse, the denial discourse.</p>

Den här undersökningen syftar till att ta reda på om det fanns skillnader i svenska, rikstäckande tidningars val av källor under krigsrapporteringen från Georgienkrisens tio inledande dagar. För att få svar på frågorna analyserades artiklar från Sveriges fyra största tidningar, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Resultaten visade att det finns både likheter och skillnader mellan hur tidningarna rapporterade, sett utifrån vilka källor de prioriterar och låter komma till tals. Officiella och civila källor används till exempel i ungefär samma utsträckning av tidningarna. Uppdelat i nationaliteter är källorna inte lika jämnt fördelade, då georgiska källor dominerar över de övriga parterna i konflikten. Morgontidningarna är mer balanserade i sin rapportering i den mening att de använder fler källor än kvällstidningarna i så gott som varje kategori. Ett annat mönster är att kvällstidningarna fokuserat mer på att använda civila georgiska källor i såväl text som bild än morgontidningarna. Ingen av tidningarna, vare sig i text eller bild, använde civila abchazer som källa, trots att konflikten även pågick i det området.

I denna studie undersöks i vilken utsträckning som teknikföretaget Apple syns i storstadspressen. För att göra detta har produkten Iphone 4S och konkurrenten Samsungs produkt Samsung Galaxy S II valts ut, eftersom båda lanserats samma år och riktar sig till samma målgrupp, i egenskap av att båda är så kallade “smartphones” med fingerstyrning och i övrigt likvärdiga funktioner.De storstadstidningar som undersökts är DN, SvD, Expressen, Aftonbladet, Göteborgs-Posten, Metro och Dagens Industri, eftersom de är de största tidningarna inom den svenska storstadspressen. Med hjälp av en kvantitativ undersökning har mängden artiklar som publicerades för vardera produkten under fyra veckor i samband med deras respektive lanseringar på den svenska marknaden undersökts. Resultatet visar att Iphone 4S förekom i betydligt större utsträckning än Galaxy S II.Vidare undersöks hur texterna i storstadspressen förhåller sig till Pressens samarbetsnämnds spelregler, det vill säga kriterier för vad som kan anses vara textreklam. Resultaten visar att flera av texterna bryter mot kriterierna i spelreglerna och passerar gränsen för vad som kan anses vara opartisk journalistik. I undersökningens slutsats ställs resultaten mot tre teorier: dagordningsteorin, innovationsteorin samt Gartners hypekurva.När resultaten granskats utifrån genre på artiklarna så kan det noteras att merparten av de fällda artiklarna var antingen notiser eller krönikor. Vanliga nyhetsartiklar förhöll sig oftast till spelreglerna.

Syfte: I våra svenska tidningar har bilderna fått ta mer och mer plats och får därmed större möjlighet att påverka läsaren med egna tolkningar av bilden. Det har lett till en debatt kring hur bilder används för att gestalta våra politiker på nyhetsplats. En grupp journalister som kallar sig Den allierade journalisten uppmärksammade att det, enligt dem, fanns en skillnad i hur Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt porträtterades i bild under valspurten 2010. Senare redovisade journalistprofessor Kent Asp att vissa tidningar varit extra hårda i sin bevakning av Mona Sahlin i nyhetstexter. Med anledning av detta finner vi det intressant att undersöka och analysera  tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens bilder av Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt de sista veckorna innan valet 2010. Med en djupgående analys av materialet vill vi se hur de båda partiledarna framställs, om det är några skillnader mellan framställningen av de båda, samt om det fanns någon skillnad mellan tidningarna i hur de framställde Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt. Metod: Vår undersökning har utförts genom en kvalitativ semiologisk bildanalys av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och hur de gestaltade Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt i valet 2010. Urvalet har gjorts genom en denotativ genomgång av det totala antalet bilder på de båda där de figurerat på tidningens framsida med tillhörande sidor till artikeln inne i tidningen. Sedan har vi konnotativt analyserat ett representativt urval av bilder av de bilder som vi gick igenom i föregående steg. Den semiotiska bildanalysen fokuserar på konnotationer med miljöer, symboler och tecken samt de känslor betraktaren får beroende på den kulturella bakgrund betraktaren har.   Slutsats: Det går att se skillnader i framställningen av Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt. Skillnaden ses tydligast i kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen. Överlag så är bilderna och rubrikerna om henne negativt vinklade och handlar mer om henne som person än om den politik som hon framför. Fredrik Reinfeldts politik får också stå tillbaka till förmån för artiklar om honom, men i de bilder han syns så är de till stor grad positiva. Redan tidigt i valspurten utmålas Reinfeldt som en vinnare av de båda kvällstidningarna, vilket fortsätter synas hela vägen till valdagen.  Kvällstidningarna gestaltar kampen mellan Reinfeldt och Sahlin mer som spel än sak, något som dagstidningarna inte gör till lika stor grad. Dagstidningarna tar upp sakfrågorna oftare än kvällstidningarna, men bildmässigt använder de sig av liknande bildspråk som kvällstidningarna. Bilderna i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet  är också de till Reinfeldts fördel, respektive Sahlins nackdel. Bilderna kan analyseras på ett djupare plan än kvällstidningarna som ofta förankrar sina bilder i en rubrik för att tolkningen av bilden ska bli mer stängd. Bilderna i dagstidningarna är mer ödesmättade och genomtänkta, och framställer ofta Reinfeldt som en vinnare, men Sahlin som en ensam förlorare.

The purpose of this study was to examine how Swedish newspapers framed the campaign Earth Hour. Did media encourage their audience to join in and how did they create a sense of togetherness regarding the campaign? The theories connected to the study are media logic, media events, identity and the media, collective togetherness, symbolic interactionism and discourse. The method used was a qualitative discourse analysis. We analysed three Swedish newspapers: Aftonbladet, Barometern and Svenska Dagbladet. We analysed fifteen different texts ranging from regular news articles to columns. The results showed that Earth Hour continuously is presented as either a way to save the environment or as a useless stunt that people participate in to quiet their guilty conscience. Whether the text in question is positive or not regarding Earth Hour the message is always about urging the audience to act by participating or take an active choice to keep the light on and thereby not comply with the campaign. The results also showed that there are three different types of characters represented in the texts that serve as a way to create togetherness and awareness regarding the Earth Hour campaign. These three characters are the enthusiast, the prophet of doom and the sceptic. More than one of them is never represented in the same text and their main purpose is to symbolise the message that the text has. Continuously the characters give you a view of how to be a participant or a non-participant. These are the two sides you are given, there is nothing in between. By only showing one side of the discussion about the campaign the news papers were creating an "us" versus "them" kind of mentality where everything but "us" were considered wrong or simply ignored.

Uppsatsens syfte är att undersöka recensionerna av Oscar Wildes Dorian Grays porträtt i svenska dagstidningar under utgivningsåret av den svenska översättningen (1905). Utöver att dagspressens artiklar analyseras, ges en djupare inblick av Wildes mottagande genom en undersökning av andra artiklar om Wilde år 1905, av arbetarpressens mottagande och Uppsala Universitetsbiblioteks intag av boken. Genom detta ses samtidens attityder till Wilde och hans författarskap.

<p>The purpose of this study was to examine how Swedish newspapers framed the campaign Earth Hour. Did media encourage their audience to join in and how did they create a sense of togetherness regarding the campaign?</p><p>The theories connected to the study are media logic, media events, identity and the media, collective togetherness, symbolic interactionism and discourse. The method used was a qualitative discourse analysis. We analysed three Swedish newspapers: Aftonbladet, Barometern and Svenska Dagbladet. We analysed fifteen different texts ranging from regular news articles to columns.</p><p>The results showed that Earth Hour continuously is presented as either a way to save the environment or as a useless stunt that people participate in to quiet their guilty conscience. Whether the text in question is positive or not regarding Earth Hour the message is always about urging the audience to act by participating or take an active choice to keep the light on and thereby not comply with the campaign. The results also showed that there are three different types of characters represented in the texts that serve as a way to create togetherness and awareness regarding the Earth Hour campaign. These three characters are the enthusiast, the prophet of doom and the sceptic. More than one of them is never represented in the same text and their main purpose is to symbolise the message that the text has. Continuously the characters give you a view of how to be a participant or a non-participant. These are the two sides you are given, there is nothing in between. By only showing one side of the discussion about the campaign the news papers were creating an "us" versus "them" kind of mentality where everything but "us" were considered wrong or simply ignored.</p>