Abstract Purpose – The purpose of the study is to explore which possible last mile alternativesare beneficial for the development of the grocery trade in e-commerce. The deliveryalternatives will have a strong focus in that the last mile deliveries are optimized,efficient and sustainable. Therefore, three different research questions have beenformulated: 1. What does the grocery- and rare trade's last mile look like today? 2. How can the grocery trade practice different last mile deliverymethods to manage the growing e-commerce? 3. Which improvements of the last mile can businesses bring to fostersustainability and environmental friendliness? Method – A quantitative comparative study where statistical document analysis iscombined with semi-structured interviews and structured interviews. The documentanalysis to study delivery speeds, delivery alternatives and delivery companies and tocarry out an analysis of the current last-mile delivery. The semi-structured interviewprovided data on all issues and aimed to provide a qualified perspective. Findings – With collected empirical data identifies clear trends from documentanalysis, strategies that different companies use and how they affect variables such asdelivery speed, shipping cost and number of delivery options that are sustainable.Groups in the grocery trade and like all companies should meet the consumersrequirements. Whether companies in the grocery trade will be able to meet customers'demands for sustainability is difficult to say and remains to be seen in the future. Atpresent, it is a matter of companies having to dare to take the first step towards a moresustainable last mile. Implications – Theoretical implications are the benefits that the various deliveryalternatives have linked to delivery speed and durability. One possible implication iswhich delivery alternatives will be an optimal solution for q-trade, as the authors havenot identified any previous research. The importance of sustainable transport should bemade fossil-free and how companies should prioritized according to the sustainablealternatives instead of popular alternatives.Practical implications are a change in companies' attitudes towards market change withinnovative delivery alternatives and sustainable delivery alternatives. An additionalimplication is the establishment of the grocery trade in q-trade, how groups choose tocompete with new players in q-trade. Limitations – This study will include retail businesses that offer e-commerce and willstudy their transportations last storage point or storage warehouse to the consumer. Thebusinesses that are viewed in this paper are those who have the biggest market sharesin Sweden and offer e-commerce for private consumers. The consumers transportationto pick up for example at a C&C (Click & Collect) will not be highlighted but ismentioned. Furthermore, returns and handling of said subjects is only mentioned toillustrate the contributing factor it has to the increase of deliveries and its environmentalimpact. Lastly, Q-trade (quick e-commerse) is only mentioned for the purpose to utilizethe innovative solutions they’ve established to obtain quick and sustainable deliveries. Keywords – E-commerce, / Sammanfattning Syfte – Studiens syfte är att utforska vilka möjliga sista milen alternativ som ärfördelaktiga för dagligvaruhandelns utveckling inom e-handel. Leveransalternativenkommer ha ett stort fokus i att sista milen leveranserna är optimerade, effektiva ochhållbara. Därför bröts syftet ner i tre frågeställningar: 1. Hur ser dagsläget av sista milen leveranser ut för daglig- ochsällanköpshandeln? 2. Hur kan dagligvaruhandeln använda sig av olika sista milen leveranser föratt hantera den ökande e-handeln? 3. Vilka förbättringar kan företag vidta för att sista milen ska bli mer hållbar,effektiv och miljövänlig? Metod – En kvantitativ jämförelsestudie där dokumentanalys kombineras medsemistrukturerad och strukturerade intervjuer. Dokumentanalysen för att studeraleveranshastigheter, leveralternativ och leveransföretag för att genomföra ennulägesanalys. Den semistrukturerade intervjun gav data till alla frågeställningar. Denstrukturerade intervjuerna var till för kvantitativ data gällande hållbarhetuttalandekopplat till hållbara leverans alternativ. Resultat – Med insamlad empiri identifieras tydliga trender från dokument analysen,strategier som olika företag använder och hur de påverkar variabler somleveranshastighet, fraktkostnad och antal leveransalternativ som är hållbara. Koncernerinom dagligvaruhandeln och liksom alla företag bör möta kundens krav. Om företaginom dagligvaruhandeln kommer att kunna möta konsumenternas krav på hållbarhet ärsvårt att säga och återstår att se i framtiden. I dagsläget handlar det om att företagenmåste våga ta första steget mot en mer hållbar sista mil. Implikationer – Teoretiska implikationer är vilka fördelar som de olikaleveransalternativen har kopplat till leveranshastighet och hållbarhet. En tänkbarimplikation är vilka leveransalternativ som kommer att vara en optimal lösningen förq-handel, då författarna inte identifierade någon tidigare forskning. Betydelsen avhållbara transporter bör göras fossilfritt och hur företagen bör prioritera efter de hållbaraalternativen i stället för populära alternativ.Praktiska implikationer är förändring till företagens inställning motmarknadsförändring med innovativa leveransalternativ och hållbara leveransalternativ.En ytterligare implikation är dagligvaruhandelns etablering inom q-handel, hurkoncerner väljer att konkurrera med nya aktörer inom q-handel. Begränsningar – Denna studie studerar dagligvaruhandeln och företag som erbjudere-handel inom den. Den studerar deras transporter från sista lagerpunkten ellerbutikslager till konsument. Företagen som analyseras är de som har störstmarknadsandelar i Sverige som samtidigt erbjuder e-handel för privatkunder.Konsumenternas transport till uthämtning av exempelvis C&C (click and collect)kommer att nämnas men kommer inte vara i fokus. Vidare tas returhantering endast uppför att visa dess bidragande faktor till ökade leveranser samt negativa påverkan påmiljön. Slutligen berörs q-handeln (snabb e-handel) endast med syfte av att ta hjälp avde innovativa lösningarna de skapat för att erhålla snabba och hållbara leveranser.ii Nyckelord – Dagligvaruhandel, detaljhandel, e-handel, hållbarhet, logistik, q-handel,sista milen, sällanköpshandel

Our study aims to investigate if people who are hungry are affected by that when shopping groceries online. Nine people participated in two user tests, one in the morning, just before lunch and one in the afternoon, just after lunch. They were asked not to eat any breakfast if they were to conduct a test in the morning. This meant that the participants would be hungry in one of the cases and full in the other. The study was based on the participants being able to add groceries to the cart from a list that was read for them. They did this in two different interfaces, coop.se and ica.se, while an eye tracker logged their eye movements. The study was supplemented with surveys that determined whether the participants were hungry or full after each test and a final survey with the participants' preferences, BMI and habits in digital interfaces. After the study was completed we looked for deviations to see if the hunger affected the number of deviations and what the participants were looking for. Deviations were calculated partly as the number of products viewed as not belonging to the task, and partly as products with a high number of calories. Specially viewed products include sauces, breakfast products and ready meals and recipes. A distinction between the two interfaces could be found in that one interface received more deviations than the other. A significant difference in the number of data deviations between morning and afternoon could not be determined, on the other hand, at a 10% level of significance, we could determine that there was a difference between the different interfaces and that the subjects deviated more the first time the test was performed. We were able to contradict our hypothesis, that people would deviate with their eyes more when they are hungry than when they are not. Our results show, rather that other factors are crucial to what affects the deviations, such as which interface you’re in and whether it's the first time you do grocery shopping online. / Vår undersökning ämnar ta reda på om personer som är hungriga påverkas av den aspekten när de handlar mat på internet. Nio deltagare gjorde två användartester, ett på förmiddagen, precis innan lunch och ett på eftermiddagen, precis efter lunch. Detta för att personerna skulle känna sig hungriga i ett fall och känna sig mätta i det andra. Personerna blev ombedda att inte äta någon frukost om de skulle utföra ett test på förmiddagen. Undersökningen gick ut på att deltagarna fick handla från en uppläst inhandlingslista i två olika gränssnitt, coop.se samt ica.se, medan en eye-tracker loggade deras ögonrörelser. Undersökningen kompletterades med enkäter som fastställde om deltagarna var hungriga eller mätta efter varje undersökning och en avslutande med deltagarnas matpreferenser, BMI och vana i digitala gränssnitt. Därefter letade vi avvikelser för att se huruvida hungern påverkade antalet avvikelser och vad deltagarna tittade på för varor. Avvikelser räknades dels som antalet varor man titta på som inte tillhörde uppgiften, och dels som varor med högt antal kalorier. Särskilt förekommande varor var bland annat såser, frukostprodukter och färdiga maträtter och recept. En skillnad mellan de två gränssnitten kunde hittas i form av att det ena gränssnittet fick fler antal avvikelser än det andra. En signifikant skillnad i antal uppgiftsavvikelser mellan förmiddag och eftermiddag kunde inte fastslås, däremot kunde vi på en 10% signifikansnivå fastslå att det var en skillnad mellan de olika gränssnitten och att försökspersonerna avvek mer den första gången man fick utföra testet. Vår hypotes, att personer skulle avvika med blicken mer när de är hungriga än när de inte är det, kan vi i efterhand dementera. Våra resultat visar snarare på att andra faktorer är avgörande för vad som påverkar blickavvikelserna, såsom gränssnitt och om det är första gången man handlar mat online.

This study has investigated the effect of service quality on customer satisfaction and Word of Mouth in the grocery retail industry. The purpose of the study was to measure the dimensions of service quality and see its effect on customer satisfaction and Word of Mouth. The research question was created to investigate the aforementioned effect, expectations vs performance, How does service quality affect customer satisfaction and Word of Mouth? In order to compare expectations and perceived performance the service quality model, SERVQUAL was used. The thesis is a quantitative study and the data was collected through an online questionnaire where 106 respondents participated. The data was analyzed, both through measuring the gap score between expectations and perceived performance and also regressions were made to test the relationship of the variables. The findings of this study shows that service quality does affect both customer satisfaction and Word of Mouth. However the effect of service quality showed to affect customer satisfaction and Word of Mouth differently, where customer satisfaction had a higher explanatory power than Word of Mouth. Furthermore, the expectations exceeded the perceived performance of service quality in all the dimensions. This created a negative overall comparison gap between the expectations and performance. The comparison gap was fairly low and according to the theory it showed both customer satisfaction and positive Word of Mouth in the grocery retail industry in Luleå. The arithmetic mean which was collected from the questionnaire showed a high value of customer satisfaction and Word of Mouth even though a negative overall gap. However, it could be seen that only a few of the SERVQUAL dimensions could show a significant relationship, two with customer satisfaction and one Word of Mouth. / Denna studie har undersökt tjänstekvalitetens effekt på kundnöjdhet och Word of Mouth inom dagligvaruhandeln. Syftet med studien var att mäta dimensionerna av tjänstekvalitet och se dess påverkan på kundnöjdhet och Word of Mouth. Forskningsfrågan skapades för att undersöka den ovan nämnda effekten, förväntningar mot upplevd prestation, Hur påverkar tjänstekvaliteten kundnöjdhet och Word of Mouth? För att jämföra förväntningar och upplevd prestation användes tjänstekvalitetens modellen SERVQUAL. Uppsatsen är en kvantitativ studie och datan samlades in genom ett online-enkät där 106 respondenter deltog. Datan analyserades, både genom att mäta gapet mellan förväntningar och upplevd prestation samt även genom regressioner som skapades för att testa sambandet mellan variablerna. Resultaten för denna studie visar att tjänstekvaliteten påverkar både kundnöjdhet och Word of Mouth. Effekten av tjänstekvaliteten visade sig dock påverka kundnöjdheten och Word of Mouth på olika sätt, där kundnöjdhet hade en högre förklaringskraft än Word of Mouth. Dessutom var förväntningarna högre än den upplevda prestationen av tjänstekvaliteten i alla SERVQUAL-dimensioner. Detta skapade ett negativt jämförelse gap mellan förväntningarna och upplevde prestation. Jämförelse gapet var ganska lågt och enligt teorin visade det sig ge både kundnöjdhet och positiv Word of Mouth inom dagligvaruhandeln i Luleå. Medelvärdet som samlades in från enkäten visade ett högt värde av kundnöjdhet och Word of Mouth även om det totala jämförelse gapet var negativt. Det kunde dock ses att endast ett fåtal av SERVQUAL-dimensionerna kunde visa på en singifikant relation, två med kundnöjdhet och en Word of Mouth.

I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt och okänt virus i staden Wuhan i Kina. Det visade sig vara mycket smittsamt och i början av 2020 hade tusentals människor runt om i världen drabbats av viruset. Utbrottet av coronapandemin har inneburit och innebär än idag stora förändringar för både individer och företag. Dagligvaruhandeln som är en central del av näringslivet är inget undantag. Eftersom dagligvaruhandeln utgör en så stor del av svenska konsumenters vardag ansågs det intressant att undersöka vilka faktorer som påverkar val av dagligvarukedja. Syftet med studien är att undersöka om de faktorer som ansågs vara viktiga vid val av dagligvarukedja är samma före som under pandemin, eller om pandemin har lett till förändrade konsumentbeteenden. Studien syftar även till att undersöka huruvida den ökade användningen av e-handel kommer att bli bestående i framtiden, när restriktionerna har minskat och smittspridningen i samhället har lugnat sig. Teorierna som har använts för att undersöka syftet är teorier inom konsumentbeteende som inkluderar konsumenters karakteristiska drag och konsumenters köpprocess, marknadsföringsmixen liksom tjänstemarknadsföringsmixen och slutligen customer relationship management. För att samla in empiriska data utformades ett frågeformulär baserad på den teoretiska referensramen i vilken 229 svenska konsumenter deltog i. Deltagarna var både män och kvinnor från 19 år eller yngre upp till 70 år eller äldre. Tidigare forskning har visat att ålder är en faktor som påverkar konsumentbeteende, vilket också visas i denna studie. Deltagarna delades därför in i tre olika grupper som representerar den yngre generationen, mellangruppen och den äldre generationen. Den största skillnaden i preferenser vid val av dagligvarukedja var mellan den yngre och den äldre generationen, därför ansågs det vara mest intressant att undersöka. För den yngre generationen visade det sig att produktutbud, pris, avstånd samt fräscha och välorganiserade butikslokaler var de viktigaste faktorerna före pandemin. Produktutbud, avstånd samt fräscha och välorganiserade butikslokaler var även viktigast under pandemin men istället för pris har öppettider blivit en av de viktigaste faktorerna vid val av dagligvarukedja. För den äldre generationen var de viktigaste faktorerna före pandemin trevlig och hjälpsam personal, produktutbud, pris och butikslokaler. Reklamblad värderades också högt av den äldre generationen. Produktutbud och butikslokaler var viktiga även under pandemin men istället för personal och pris har avstånd och e-handel blivit viktigare för majoriteten i den äldre generationen. Genom studien får svenska dagligvaruaktörer en tydlig bild av vilka faktorer som anses vara viktigast vid val av dagligvarukedja. Dessutom får dagligvaruaktörer en bättre förståelse för vilka faktorer som har omprioriterats till följd av pandemin. Studiens bidrag är därför framför allt att underlätta och vägleda aktörer inom dagligvaruhandeln om coronapandemin blir långvarig eller om liknande situationer skulle uppstå i framtiden. / In the end of 2019, a new and unknown virus was discovered in Wuhan, China which turned out to be highly contagious. In the beginning of 2020, thousands of people around the world had been affected by the virus. The eruption of the corona pandemic has meant and still means major changes for both individuals and companies. The grocery trade, which is a central part of the trade and industry, is no exception. Since the grocery trade constitutes such a big part of Swedish consumers´ everyday lives, it was considered interesting to examine which factors influence the choice of grocery chain. The purpose of the study is to examine whether the factors that are considered important when choosing a grocery chain are the same before as during the pandemic, or whether the pandemic has led to changing consumer behaviours. The study also aims to examine whether the increased use of e-commerce will be consistent in the future, when the restrictions and the spread of contagion in society have reduced.    The theories that have been used to examine the purpose are consumer behaviour, including consumer characteristics and the consumer buying process, the marketing mix as well as the service marketing mix, and at last customer relationship management. To collect empirical data, a questionnaire based on the theoretical framework was designed in which 229 Swedish consumers participated. The participants were both men and women from 19 years or younger up to 70 years or older. Previous research has shown that age is a factor that influences consumer behaviour, which is also shown in this study. The participants were therefore divided into three different groups, representing the younger generation, the middle group and the older generation. The biggest difference in preferences when choosing a grocery chain was between the younger and the older generation, therefore it was considered most interesting to examine. For the younger generation, it turned out that product range, price, distance and store environment were the most important factors before the pandemic. Product range, distance and store environment are most important during the pandemic as well but instead of price, opening hours have become one of the most important factors when choosing a grocery chain. For the older generation, the most important factors before the pandemic were friendly and helpful staff, product range, price and store environment. Offers were also highly valued by the older generation. Product range and store environment were important even during the pandemic but instead of staff and price, distance and e-commerce have become more important for the majority of the older generation.    Through the study, Swedish grocery actors get a distinct picture of what factors are considered most essential when choosing a grocery chain. In addition, grocery actors get a better understanding of what factors have been re-prioritized as a result of the pandemic. The contribution of the study is therefore, above all, to facilitate and guide actors within the grocery trade if the corona pandemic becomes prolonged or if similar situations would arise in the future.

Global food production places significant demands on the environment, contributing to climate change and environmental degradation. The transition to sustainable production and consumption systems is therefore critical in meeting the food demands of growing populations while preserving the ecosystem. Supermarkets, as intermediaries between suppliers and consumers, play an important role in promoting sustainable consumption. However, their profit-driven nature has frequently stifled genuine change. The use of tools, such as life cycle assessment (LCA) has recently boomed in the food industry to help combat negative effects of food production. However, the complexity and variability of food production, as well as the tools’ technopolitical considerations, complicate their application to the food value chain, requiring a critical approach. The thesis explored the intersection of these two topics, specifically the sustainability initiatives of Swedish supermarkets and the role of the life cycle perspective in them. The study found that the life cycle perspective does not currently play a significant role in Swedish supermarkets’ sustainability initiatives, with applications primarily limited to generic carbon footprint data. Furthermore, supermarkets were found to promote a weak model of sustainable consumption, with their transformative potential limited by consumer demand and the desire for profit. Nonetheless, the findings revealed a shift in retailer attitudes relative to previous research, with greater recognition of their responsibility and sustainability initiatives in procurement. While more comprehensive and drastic approaches are required for the long-term transformation of the food value chain, shared initiatives and increased standardisation show promise in bringing actors together to achieve this goal. / Den globala livsmedelsproduktionen ställer stora krav på miljön och bidrar till klimatförändringar och miljöförstöring. Övergången till hållbara produktions- och konsumtionssystem är därför avgörande för att möta den växande befolkningens efterfrågan på livsmedel samtidigt som ekosystemet bevaras. Stormarknader, som mellanhänder mellan leverantörer och konsumenter, spelar en viktig roll för att främja hållbar konsumtion. Deras vinstdrivande natur har dock ofta hämmat verklig förändring. Användningen av verktyg som livscykelanalys (LCA) har på senare tid ökat kraftigt inom livsmedelsindustrin för att bekämpa negativa effekter av livsmedelsproduktionen. Men livsmedelsproduktionens komplexitet och variabilitet, liksom verktygens teknopolitiska överväganden, komplicerar deras tillämpning på livsmedelsvärdekedjan och kräver ett kritiskt förhållningssätt. Avhandlingen undersökte skärningspunkten mellan dessa två ämnen, särskilt svenska stormarknaders hållbarhetsinitiativ och livscykelperspektivets roll i dem. Studien visade att livscykelperspektivet för närvarande inte spelar någon betydande roll i svenska stormarknaders hållbarhetsinitiativ, med tillämpningar som främst är begränsade till generiska koldioxidavtrycksdata. Dessutom visade det sig att stormarknaderna främjar en svag modell för hållbar konsumtion, där deras omvandlingspotential begränsas av konsumenternas efterfrågan och önskan om vinst. Resultaten visade dock på en förändring i återförsäljarnas attityder i förhållande till tidigare forskning, med ett större erkännande av deras ansvar och hållbarhetsinitiativ inom upphandling. Även om det krävs mer omfattande och drastiska tillvägagångssätt för en långsiktig omvandling av livsmedelsvärdekedjan, är gemensamma initiativ och ökad standardisering lovande när det gäller att föra samman aktörer för att uppnå detta mål.

Introduktion: Ohälsosamma matvanor är en av de största riskfaktorerna för ohälsa och förekommer oftare i socioekonomiskt svagare grupper. Tillgängligheten av livsmedel påverkar både vilka kostval vi gör och hur mycket vi konsumerar. Marknadsföring påverkar tillgängligheten och används för att styra konsumenternas livsmedelsval. För att främja hälsosamma val behövs stödjande miljöer med tillgängliga, prisvärda och hälsosamma livsmedel. Syfte: Syftet är att undersöka hur hälsosamma livsmedelsval har samband med konsumenters upplevelser av dagligvaruhandelns bidrag till stödjande miljöer för hälsosamma livsmedelsval. Metod: En kvantitativ tvärsnittsdesign tillämpades. Datainsamlingen skedde genom webbenkät vilken länkades till informanter via sociala medier. Deskriptiv analys användes samt positiv oddskvot för att belysa det salutogena perspektivet. Ett p-värde på <0,05 ansågs signifikant. Resultat: Respondenterna (n=346) var kvinnor och män över 21 år. Majoriteten var kvinnor i medelåldern, med högskole- eller universitetsexamen samt medelinkomst. Konsumenter som väljer hälsosamma livsmedel har samband med sinnesstämning, naturliga livsmedel och tillgänglighet. Slutsats: Det är viktigt att hälsofrämjande insatser riktas mot hela samhället och stärker medvetenheten om hälsosam kost. Då studien visade samband mellan konsumenters upplevelser av dagligvaruhandelns stödjande miljöer och hälsosamma livsmedelsval, bör hela livsmedelskedjan medvetandegöras om hur folkhälsan påverkas av stödjande miljöer. / Introduction: Unhealthy eating habits are one of the major risk factors för unhealth and occur more frequently in low socioeconomic areas. The availability of food affects both the dietary choices we make and how much we consume. Marketing affects accessibility and is used to guide consumers' food choices. In order to promote healthy choices, supportive environments with available, affordable and healthy foods are needed. Aim: The aim is to investigate how healthy food choices are linked to consumers' experiences of the grocery retailer's contribution to supportive environments for healthy food choices. Methods: A quantitative cross-sectional design was applied. Data was collected with a web survey. Descriptive analysis applied as well as logistic regression analysis and positive odds ratio was used to illustrate the salutogenic perspective. A p-value of <0.05 was considered significant. Result: The respondents (n = 346) were women and men over 21 years. The majority were middle-aged women, with a college or university degree and middle income. There is an association between consumers who choose healthy foods and mood, natural foods and availability. Conclusion: It is important that health promotion efforts are directed at the entire society and strengthen the awareness of healthy eating. As the study showed a correlation between consumers' experiences of the grocery's supportive environments and healthy food choices, the entire food supply chain should be made aware of how public health is affected by supportive environments.

Background: E-commerce for groceries is growing and growing in Sweden and pure ecommerce companies are constantly entering the market. This study is based on Ica, which for a long time has been successful in the physical market through decentralization and the Ica-idea with individual retailers incollaboration and physical stores. To meet the new type of consumer behavior and competition Ica has developed a number of e-commerce solutions. Including the phenomenon of dark stores that indicates a new type of centralization within the group. Purpose: The purpose of this study is to analyze the experienced opportunities and limitations of a retailer-owned franchise organization in the Swedish grocery trade in its development work of e-commerce. A further purpose is to shed light on the interviewees reasoning about whether dark stores are a sustainable solution from a competitive and relational perspective. Method: In this study, a qualitative research strategy is applied in a case study design. The empirical data is generated through semi-structured interviews with managers and retailers from Ica stores in the Stockholm region and the ecommerce manager for Ica Sweden. The empirical data has then been codedand divided into four themes with associated subcategories. Literaturestudy: For the essay a literature study presenting theories and previous research on centralization and decentralization, vertical and horizontal integration, click-and-mortar, omni channels and competition was made. Afterwards it´s used as a basis for the theoretical comparison in the analysis part. Conclusion: Due to the ownership structure, the case organization is facing some unique conditions. Example, the decentralized power promotes quickness and opportunities for local adaptations, but also that a pure e-commerce modelwould be problematic. One solution the head office has developed is a dark stores service that the stores can use, which gives them access to a larger geographic market and leads to higher internal competition between thestores.

Problematiken med matsvinn utgör ett globalt hållbarhetsproblem och konsumenternasbeteende har identifierats som den främsta bidragande faktorn till problematiken. En minskning av matsvinn måste ske för att en övergång till och utveckling av cirkulär ekonomi ska kunna realiseras, vilket ses som en direkt nödvändighet för att uppnå en hållbar utveckling. En förändring av de val konsumenter gör vid inköp av livsmedel ses som avgörande för att uppnå en minskning av det matsvinn som uppstår inom dagligvaruhandeln. Produkter med annorlunda utseende, kort utgångsdatum och skadad förpackning benämns som klass II-produkter, varpå en stor andel av dagligvaruhandelns matsvinn uppstår av just klass II-produkter. E-handel av mat har ökat drastiskt och utgör en viktig handelsplattform där det behövs åtgärder som syftar till att uppnå en förändring av konsumenternas beteende och val av livsmedel. Nudging utgör ett verktyg som används för att influera beteenden i en bestämd riktning och har identifieratssom en potentiell åtgärd att implementera inom dagligvaruhandelns e-handel, för att influera konsumenter att ta val av produkter som i en förlängning kan leda till minskat matsvinn. Syftet med denna studie är att utveckla förståelsen om vilka möjligheter och utmaningar det finns vid användandet av nudgingverktyg inom dagligvaruhandelns e-handel, för att influera konsumenters val av klass II-produkter. Val som i förlängningen kan leda till minskat matsvinn och utveckling av cirkulär ekonomi. För att utveckla denna förståelse, har vi utformat ett experiment som simulerar en fiktiv e-handel av dagligvaror, där olika nudgingverktyg implementerats i relation till klass II-produkter. Detta experiment har genomförts av studiens elva deltagare och därefter har dessa intervjuats. Den teoretiska bakgrunden om matsvinn, beslutstagande och nudging har ställts i relation till det material som samlats in genom intervjuerna, för att därefter användas för att besvara studiens problemformulering: Hur upplever konsumenter nudging i relation till klass II-produkter inom dagligvaruhandelnse-handel? Studiens resultat visar att konsumenternas upplevelse av nudging i relation till klass II-produkter inom dagligvaruhandelns e-handel, beror på konsumenternas preferenser, erfarenheter, förväntningar, konsumtionsmönster och ett antal demografiska faktorer. De största utmaningar och möjligheter för dagligvaruhandelns e-handel ses ligga i konsumenternas erfarenheter och preferenser, samt förverkligandet av transparens och tillit.

Logistics centers can implement continuous improvement in order to stay competitive. Enablers of continuous improvement have been widely researched in academia. However, there is a gap regarding research about enablers in organizations using a plan-do-checkact (PDCA) cycle based IT tool to support their continuous improvement process. This study investigates the enablers of employees posting, implementing, and following up continuous improvement suggestions when using a PDCA cycle based IT tool and the support this IT tool provides for a logistics center. This was done by conducting a comparative study of two logistics centers working with grocery retail; one center in Västerås, where the employees had exceeded their goals for amount of posted, implemented, and followed up suggestions for 2017, and another one in Kallhäll, where they did not meet their goal for 2017. Qualitative data was gathered by carrying out eight interviews, four at each logistics center, with employees holding different positions within the organization. The study identified that for a logistics center to succeed with its continuous improvement efforts, it should have a well developed understanding of continuous improvement and the IT Tool. Employees need to be supported by providing them with an easy way to give suggestions and a leadership where improvement initiatives are supported. Employees should also be provided with sufficient resources, examples of successful improvement implementations, and feedback on all their suggestions. The organization must also consider continuous improvement as a long-term commitment and set a clear goal for their work with it. Lastly, employees at all levels need to be involved in all stages of the continuous improvement process and have a committed management team. The study also identified that the PDCA cycle based IT tool supported the organization in their work with continuous improvement by providing them a structure, which the employees were enforced to work by. The structure also enabled the organization to handle a large amount of suggestions and employees to easily post suggestions independently of their location. The tool also supported the organization by acting as a database, sending notifications, and providing the centers with statistics. / Ständiga förbättringar kan implementeras för att göra ett logistikcenter konkurrenskraftigt. Det har sedan tidigare bedrivits forskning för att identifiera faktorer som främjar implementationen av ständiga förbättringar. Det finns dock brist på forskning gällande vilka faktorer som främjar ständiga förbättringar i en organisation som använder sig av ett IT verktyg som är baserat på PDCA (planera-göra-studera-agera) cykeln. Den här studien syftar därför till att identifiera vad som främjar medarbetare att föreslå, implementera, och följa upp förbättringsförslag i ett logistikcenter som använder ett PDCAbaserat IT-verktyg och vilket stöd verktyget ger ett logistikcenter. För att besvara forskningsfrågorna gjordes en jämförelsestudie av två logistikcenter inom dagligvaruhandeln; ett center i Västerås där medarbetarna hade överträffat 2017 års mål gällande antalet inlämnade, genomförda, och uppföljda förslag, och ett center i Kallhäll där målen för 2017 inte hade uppnåtts. Kvalitativ data samlades in genom att intervjua åtta personer, fyra på varje center, med olika befattningar inom organisationen. Studien identifierade ett antal faktorer som hjälper en organisation att lyckas med sin satsning på ständiga förbättringar. Bland annat måste medarbetarna ha en förståelse av ständiga förbättringar och IT-verktyget. Medarbetare behöver ett enkelt sätt att ge förslag som är oberoende av var de befinner sig och ett ledarskap som stödjer förbättringsinitiativ. Medarbetare behöver också förses med tillräckliga resurser, exempel på framgångsrika förbättringar, och återkoppling på de förbättringsförslag de lämnat in. Logistikcentret måste dessutom se ständiga förbättringar som en långsiktig satsning och sätta ett tydligt mål för arbetet. Slutligen, borde alla medarbetare involveras i hela förbättringsprocessen och ledningsgruppen måste vara engagerad i frågan. Studien identifierade även att ett IT-verktyg baserat på PDCA-cykeln stödjer ett logistikcenter med deras arbete med ständiga förbättringar genom att förse dem med en struktur som måste efterföljas. Denna struktur möjliggör även för logistikcentret att hantera en stor mängd förbättringsförslag och att ge förslag oberoende av var de befinner sig. IT-verktyget stödjer även logistikcentret genom att skicka notifikationer, förse dem med statistik, och samla alla förbättringsförslag på ett ställe.