I det här examensarbetet undersöktes hur biblioteksbesökare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfördes ett designpedagogiskt projekt på Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Där erbjöds besökarna att delta i formgivningen av en bordsduk. Med en sorts textiltejp fick de på duken uttrycka sig om temat demokrati. Frågeställningarna som undersökningen utgick från var: På vilka sätt sker deltagandet i en kollektiv designprocess med handarbete och demokrati i fokus? Hur framträder genusdiskurser i ett sådant projekt? Undersökningen har genomförts med ambition om att öka förståelsen för deltagares villkor i pedagogisk verksamhet. Det kan i sin tur bidra till en större förståelse för inkluderande och exkluderande undervisning i skolan. Det designpedagogiska projektet har genomförts med metoder inspirerade av etnografi, participatory design samt craftivism. Empirin har analyserats utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där en diskursanalys har gjorts för att urskilja genusdiskurser. Det för att försöka synligöra de villkor som deltagandet skedde på. Resultatet visade att barn visade mest benägenhet till att delta. Små barn hade dock svårt för att förstå projektets syfte vilket gjorde det svårt för dem att genomföra uppgiften. Att inkludera vuxna var mer problematiskt. De som hade barn med sig deltog dock i större utsträckning där barnet kan ha legitimerat det egna deltagandet. Av dessa föräldrar deltog ett antal män men förutom de så deltog varken män eller pojkar. Kvinnor deltog i större utsträckning, även de som ej hade barn med sig. De personer som avstod valde olika strategier för att motivera detta. Häri kunde genusdiskurser urskiljas. Kvinnor var ofta benägna att förklara sitt val med personliga brister gällande till exempel hantverksfärdigheter. Männen gav inte samma typ av personliga motiv och avböjde ofta på ett rakt sätt. Undersökningen kommuniceras både genom en gestaltning och genom en uppsats. Gestaltningen visar duken som biblioteksbesökarna formgav och kommunicerar de hinder som uppstod för besökarnas deltagande.

Juan Velasquez is recognizing the difficulties that frame the fight against discrimination, segregation and racism in Sweden. Gender mainstreaming and anti-discrimination work usually go for disparate roads, in spite that growing racism, homophobia and antifeminism require bigger unification between civil society, administrators and the scientific community. To articulate these actors Velasquez proposes transversal politics. He has studied this type of transversal work within the frame of a research project conducted in the multicultural community of Fittja, Botkyka municipality in the metropolitan region of Stockholm. To advance this work he has developed a perspective based on participatory research that has turned into a transversal research. From the interaction among municipal officials, women’s networks and researcher, Velasquez seeks to make two fundamental contributions to the discussion on transversal politics. The first one is to engage in the local community. Transversal politics has been lifted as a perspective to build feminist alliances to overcome global patriarchal structures, and case studies on micropolitics related to that discourse are still few. Both the way in which women performed diversity as well as the search for community among them is subject to a series of conditions that frame what Velasquez in the context of a multicultural suburb in the Swedish welfare state calls a suburban feminism. The second contribution is based on a study how women in a place like Fittja overcome the conditions that frame their political underrepresentation. Velasquez shows how women practice what feminist scholars named ”rooting” to analyse their subordinate condition, advancing dialogues where the use of affections and feelings are fundamental. These affections have been important to make ”shifting”, to go from the understanding of subordination to the construction of a local alliance to face the patriarchal outline that concern them. The understanding of the conditions that frame the construction of local feminist alliances is also analyzed in relation to the problems that urban governance can generate, when a transversal frame between women networks, the public administration and researcher is established in order to empower underrepresented groups among women.

The aim is first to identify concept of citizenship and the dimensions of the same, in the political science theory, which can be crucial, to that a citizenship may be found available for people who have a cognitive delay. Thereafter examine the prevalence and significance of these, in policy documents from two different organizational forms, through an analysis, in the form of a discussion, on the basis of political science theories in the field. The study's aim in a reflective way, highlighting key requirements for an accessible citizenship for the target audience, and thereby clarify the priorities in daily activities that can support an emancipatory citizenship process for people who have a cognitive delay.

Vi är alla olika och har olika behov och förutsättningar. Men vi har alla rätt till en likvärdig utbildning anpassad efter alla dessa olikheter. Lärarna på en skola i Västsverige kände i takt med att klassen växte i storlek att de kanske inte riktigt klarade av att möta alla där de befann sig. Ett utvecklingsarbete tog form och med hjälp av aktionsforskning valde lärarna att utveckla samlingarna i en F-1 klass med 25 elever. Syftet med studien var att ur ett deltagarperspektiv se hur elever, i samlingar, kunde uppfattas inkluderande och deltagande utifrån deras förutsättningar och behov. Empirin samlades in genom observationer och dagboksanteckningar, vilket sedan analyserades med Libergs (2005) olika kategorier på deltagande. Studiens centrala slutsats är att elevernas deltagande är mer aktivt då läraren tar en mer passiv roll. Då eleverna bygger sitt deltagande på egna erfarenheter och intressen infinner ett större engagemang hos eleverna vilket även genererar en större glädje i gruppen.

Syftet med denna studie var att beskriva hur föräldrar till förtidigt födda barn på en neonatalavdelning upplever kontaken med sjuksköterskorna. Vidare att beskriva de ingående artiklarnas kvalitet gällande design och bortfall.Litteratursökningen gjordes i Medline/Pubmed och via manuella sökningar. Totalt valdes 13 vetenskapliga artiklar ut.Resultatet visade att det föräldrarna anser var viktigt när det handlar om kommunikation mellan dem och sjuksköterskorna var att sjuksköterskorna ställer frågor och uppmuntrade föräldrarna att själva ställa frågor. Det föräldrarna värderade högt var att de fick god individuell information, detta ledde till stärkt självförtroende och en känsla av kontroll över situationen. För att kunna skapa en relation mellan sjuksköterskor och föräldrar så måste båda parterna ha förmågan att kunna samtala med varandra. Sjuksköterskan kan då tala öppet om situationen som det prematura barnet befinner sig i samt informera om olika vårdinsatser. Föräldrar till förtidigt födda barn har ett stort behov av stöd och mycket av arbetet för sjuksköterskorna på neonatalavdelningen är att förbereda föräldrarna på att ta över omvårdnaden av barnet. NIDCAP är en omvårdnadsmodell där man arbetar efter barnets och föräldrarnas individuella behov. Detta är ett sätt att involvera föräldrarna i barnet samt att de hjälper dem att utveckla en relation.

The purpose with this paper is to get an idea about the interaction between persons sitting in a wheelchair and the society. We have carried through some literary studies to complement the methods we have chosen. We have interviewed a person who is sitting in a wheelchair to get that persons perspective. We have also carried through a participated observation with ourselves sitting in wheelchairs. Our purpose with these methods was to examine how a person sitting in a wheelchair interacts, verbally, non-verbally as well as how the physical environment is adapted. From a person sitting in a wheelchairs perspective the physical environment lacked in adjustment. In some public buildings it wasn’t possible even to get in through the front entrance because of the high steps. The practicability in some of these buildings was limited. We experienced a friendly interaction for most part of the situations. People held up doors for us and asked us if we wanted help in various situations. In some situations we felt like the kindness surpassed into fawning. In passing of people we felt like we didn’t get eye contact with that many of them. They often looked away as if they were scared to stare at us. The person we interviewed thinks that this deviant behaviour isn’t anything that he or she takes notice of because he or she has been sitting in a wheelchair for such a long time.

Title: From inspectors to guides: how citizen journalism and participatory culture affect the professional identity of Swedish journalists (Swedish title: Från granskare till guide: om medborgarjournalistikens och deltagarkulturens påverkan på svenska journalisters professionella identitet). Number of pages: 44 (48 including enclosures). Authors: Towe Bengtsson and Matilda Källén. Tutor: Amelie Hössjer. Course: Media and Communication Studies C. Period: Fall 2011. University: Division of Media and Communication, Department of Informatics and Media, Uppsala University. Purpose/Aim: The goal of this paper was to answer how citizen journalism and participatory journalism as well as an increasing range of information today have affected the professional identity and professional lives of journalists. In addition to this, study how journalists today respond to these changes. Material/Method: The study is based on Deuze’s theories about journalistic ideals, Jenkins’ theories about convergence culture, and on theories about professionalization and de-professionalization based on Nygren, Wiik and Torstendahl’s theories. The study is based on eight interviews with professional journalists, four employed journalists and four freelance journalists. The results are analysed based on a broad theoretical framework. Main results: The results of this survey show that the role of the professional journalist is extremely complex, with a strong ideological basis that fundamentally influences the journalist's view of the profession and of him- or herself. The survey shows that the journalist role is changing and how important the identification as a journalist still is. Furthermore, the survey shows that the role is being redefined. The role consists of two levels, an ideological level and a more practical level. The survey shows how these two levels are in harmony, but also on a collision course, and how journalists seek to clarify their ideology to distinguish themselves from others, but also how they actually adapt the ideals on a more practical level. In summary, despite a de-professionalization of the profession, the journalists keep the journalistic ideals very high, although they constantly redefine their role, as well as the ideals. They see their role as an aid to guide the readers, rather than a traditional journalist, although they still cling to a traditional perception of the ideal journalist.

Vår studies syfte var att undersöka hur ledare inom den offentliga sektorns sociala område förvaltar sin makt i möten med sina medarbetare. Vi bestämde oss därför för att följa med tre ledare inom en kommuns sociala område, under möten med deras medarbetare. Vi ville därigenom få en fördjupad kunskap och förståelse om fenomenet makt. Våra forskningsfrågor var följande; Hur manifesteras makten i mötena? Vad händer i maktrelationerna? Vilka medel och resurser kommer där till användning? I denna undersökning valde vi att använda oss av metoden deltagande observation då vi bedömde att den var lämpligast för att kunna nå fram till vårt syfte. Som teoretiskt perspektiv valde vi att använda oss av Foucaults maktanalys, då vi även bedömde den som bäst lämpad för vår studies syfte. Resultatet i vår studie visade; Att kunskap är makt och makt är kunskap; då ledarna var dem som till största del styrde mötet genom att exempelvis informera gruppen om vad som sker, skall ske och har skett, vilket gör deras makt grundad på kunskap. Men också för att den som under mötet visade sig ha kunskap om en viss fråga, ofrånkomligt fick ”makten över ordet” och därigenom kunde styra.Att makten var aktiv och gav en produktiv kraft som förmerades; då ledarna var dem som till största del styrde mötena och på så vis var produktiva och aktiva till att strukturera upp dem. Men också för att ledarna ville ta tillvara på de enskilda gruppmedlemmarnas kunskaper så att de kunde bli till nytta för verksamheten och på så vis bli en produktiv kraft som förmerades. En intressant iakttagelse som vi gjorde var även att ledarna föreföll bli mer aktiva, delaktiga och produktiva under de möten, då de hade ”makten över dagordningen”. Vår slutsats är av den orsaken att ”makten över dagordningen” framstår som väldigt viktig för ledarna.

Studiens syfte är ungdomars erfarenheter och upplevelser av demokrati i deras vardag samt hur det tar sitt uttryck. Flera författare har belyst att ungdomar tar lättvindigt på demokrati och att de inte ser demokrati som mer än valdeltagande och politik, och att de med andra ord inte ser demokratins värde. En kvalitativ metod valdes och det empiriska materialet samlades in genom fem individuella intervjuer samt fyra observationer vid olika fritidsgårdar. Frågorna i intervjuerna handlade om hur ungdomar upplever delaktighet och inflytande samt hur demokrati utförs och genomförs i deras livsvärldar såsom skolan, fritiden, familjen, vänner och media. Studien visade att ungdomarna upplevde delaktighet och inflytande som delar i demokrati och att det var viktigt för dem, då det innebar möjlighet att göra deras röster hörda men de var samtidigt omedvetna om den demokrati som fanns på andra arenor i deras vardag. Inflytandet och delaktigheten angående demokrati tog sitt uttryck på olika vis då ungdomarna upplevde medveten i sina hemmiljöer och en omedveten demokrati i skolor och på fritidsgårdar. Studien visade även på vilka sätt ungdomarna skapar demokrati genom till exempel skapandet av musik och engagemang inom idrotten. Slutligen visar studien att ungdomarna upplevde ett högt värde på demokrati samtidigt som de inte utnyttjade den till fullo vilket skapade en situation där ungdomarna inte värderade sin egen roll i en demokratisk kontext. / The study deals with youth’s experience of democracy in their daily lives and how it is being expressed. Several authors have highlighted a problem in young people ´s views on democracy. The problem at hand is that two days youth takes democracy lightly and that they see democracy as politics and elections, and that they don’t see the value of democracy. The aim of this study was to examine young people ´s experience and thoughts on the concept of democracy. A qualitive method was chosen and the empirical material was gathered through five individual interviews and four observations at various youth centres. The questions in the interviews where about how adolescence experiencing participation, influence and how democracy is carried out and implemented in their life, such as school, leisure, family, friends and media. The study showed that adolescence experience participation and influence as a part of democracy and that it is important to them, because it gives them an opportunity to make their voices heard, but they were also unconscious of some of the democracy that exists in their everyday lives. The level of awareness associated with democracy varied and the adolescence were experiencing awareness intheirhome environmentandthe unconsciousdemocracywere present in schools and recreations centres where it is not as visible to young people. The study also shows that adolescence creates democracy, by for example, the creation of music and involvement in sports. Finally, the study shows that young people experienced a high value on democracy even if they did not take advantage of it which lead to consequences because the adolescence did not value their own role in a democratic context.

Undersökningen handlar om hur Uppsala förvaltar sociala kapital i form av föreningsliv. Den handlar om hur Uppsala kommun arbetar med och ser på föreningslivet, hur några föreningar i Gottsunda ser på sin egen verksamhet, kommunen och föreningsliv i allmänhet. För att ge en teoretisk grund till min studie kommer jag att använda mig av Bourdieu’s begrepp socialt kapital, vilket i korthet innebär det värde som kommer ur sociala nätverk. Det är en kvalitativ studie, där resultatet främst kommer från semistrukturella intervjuer och intervjupersonerna är tjänstemän från Uppsala kommun och företrädare för ett antal föreningar i Gottsunda. Uppsatsen visar att Uppsala kommun stödjer föreningslivet både finansiellt och främjar det genom arbeta fram en lokal överenskommelse som ska stärka dialogen mellan kommunen och föreningslivet. Relationen mellan kommunen och föreningslivet skulle behöva stärkas med ökad dialog och förståelse för den andra partens verksamhet och perspektiv. ”Den lokala överenskommelsen” utgör ett viktigt verktyg för en ökad dialog mellan parterna, men kommunen skulle också behöva sträcka ut en hand mot de föreningar som känner sig diskriminerade eller förbisedda.