I denna studie har vi med hjälp av en hermeneutisk ansats studerat upplevelsen av etnisk diskriminering samt de strategier individer med dessa upplevelser använder för att hantera denna diskriminering. Vi har utfört kvalitativa intervjuer där vi intervjuat tio personer vilka själva beskriver sig ha upplevt etnisk diskriminering. Vårt syfte är att öka förståelsen för hur föreställningar om "den andre" påverkar den individ som inkluderas i denna kategori. Vi har tagit oss an vårt material med hjälp av teorier om kategorisering och exkludering och funnit att människor med en annan etnisk bakgrund än svensk upplever att etnisk diskriminering verkar exkluderande på arbetsmarknaden, något som påverkar deras liv som helhet genom en upplevelse av att ständigt behöva stå till svars för sina rättigheter och lika villkor. I vår huvudtolkning betraktar vi denna upplevelse som en rättegång där individer ständigt står åtalade. Brotten de åtalade står till svars för är på basis av "annanhet", vad som kännetecknar denna "annanhet" förändras ständigt och gör det omöjligt för individen att helt frikännas från åtalspunkterna.

This essay – Discourse and Dissonance – deals with Mary Shelley’s gothic novel Frankenstein; or, the Modern Prometheus (1818). The focal point is the construction of “Them and Us”, as defined by scholars such as Stuart Hall, viewed in terms of the following categories: race, gender and family, class, and sexuality. Rather than applying an outside perspective, e.g. a feminist or Marxist one, to the text, I use Cultural Criticism as described by Arthur Asa Berger in order to deconstruct and reconstruct the discourse, as explained by Michel Foucault, within Shelley’s work. In doing so, I view the hermeneutics of suspicion as the starting point due to its recognition of every text’s hidden truth. Stephen Greenblatt’s term dissonance is useful for the study’s aim of finding the differences and similarities in the voices of the novel’s characters. Intersectionality functions as the tool with which I intertwine the above categories in my analysis.     In conclusion Frankenstein; or, the Modern Prometheus does not convey a message of conformity. Its class-, race- and gender-bound discourse is reproduced in the text, but simultaneously challenged. The dissonant voices of the novel show the discourse from different perspectives and make it obvious that there are cracks on the surface of the discourse, which Shelley deepens by putting it into writing – whether she was aware of it or not.

En pojke på besök i Italien åt där pizza, men pizzan var inte italiensk pizza på riktigt, den smakade inte alls som den pizzan han hade fått i den stockholmsförort han var uppväxt i. Hur vi skildrar och uppfattar en destinations, eller en annan kulturs, måltid beror till stor del på vilka förutsättningar vi har för att utföra analysen. I den här uppsatsen så studeras begreppet autenticitet och hur det förhåller sig till Bourdieus teorier om habitus inom ramen för en måltidskontext. Studien har tagit avstamp ur netnografisk metod och naturligt förekommande data i form av reseskildringar som publicerats öppet på internet har använts för att analysera upplevd autenticitet i måltidskontext. Materialet har sedan analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet utkristalliseras tre huvudområden inom måltiden som förmedlare av autenticitet nämligen, mötet med den Andre, platsen och maten och drycken. Studien visar på att det kan finnas ett samband på hur vi upplever autenticiteten i en måltidskontext och hur våra förväntningar på måltiden möts av verkligheten. / When, as a young boy, I was consuming pizza, during a visit to Italy, I got the impression that the food I had didn’t taste like the pizza i was used to from my home in the suburbs of Stockholm, the pizza wasn’t genuine. How we interpret and perceive other cultures meals does largely depend on the understanding we have of the culture we are visiting. In this paper the term authenticity, within the context of a meal, was studied and how it related to the concept of habitus as described by Pierre Bourdieu. The methodology used to collect natural occurring data, to capture meal contexts, in the form of travel diaries, was netnography. The method of analysis used was qualitative content analysis. In the result, three categories were clearly identified, within the context of a meal, as carriers of authenticity. These categories were the food and drink, the meeting with the Other and the place. The study shows that there might be a connection between how we interpret authenticity in the context of a meal and how our expectations of the meal are met by reality.

This master’s thesis suggests that Oi! - lyrically – gives voice to a youth community whose identity lies in everyday working class life. The identity in question is based upon class, gender, sexuality, nationality, and community awareness. As these are intertwined, the thesis shows a more complex genre than that of Matthew Worley’s “Oi! Oi! Oi!: Class, Locality, and British punk”.   On the other hand, using the above categories - derived from the studies of Kathryn Woodward – allows this essay to detect a genre identity made from a distinct “the Same” and “the Other” – us and them, as described by Stuart Hall. The latter consists of members of the middle and upper classes along with all kinds of intellectuals. “The Same” is based upon a common belonging to the working class and its local communities, but also on nationhood. On the contrary, the male gender in general and the male sexuality in particular adds to the idea of Oi!´s “the Same”. In contrast to the idea of “the Same”, Stephen Greenblatt’s idea of dissonance works to explain cracks in the façade of Oi! as explained in the spatiotemporal discourse.  Moreover, Oi!’s “the Same” is quite alike the subaltern of Antonio Gramsci. This concept suggests that the members of the proletariat are too unaware to be ideologically enlightened and therefore their culture expresses the way of working class life as it is, complete with eventual moral flaws. Whereas Gramsci uses the subaltern as a description of the rural proletariat of southern Italy and suggests folklore as the cultural outcome of that particular discourse, this essay aims to use it similarly but with Britain of the 1980’s and Oi! at its focal point.  Furthermore, this essay describes the “Circuit of Culture” - as explained by Woodward - and puts Oi! into that model, which enables an understanding of the genre as an expression of produced, consumed, regulated, and represented identity.  In conclusion, this master’s thesis do not refute Worley´s description of Oi! as a socioeconomic product, but rather adds to that by intertwining Woodward´s categories. The intersectional understanding of Oi! states that class, gender, community, sex, and nationality work together to create a genre, which represents a Gramscian subalternative proletariat. However, Hall’s “the Other” makes it perfectly clear that there is a distinct gap between Oi! and white power-music, which is also proved - throughout the essay -  by the two genres regard to whiteness studies.

In this essay I examine Marguerite Duras’ anticolonial standpoint in the Swedish translation of hernovel Un barrage contre le Pacifique. The analysis demonstrates that the text itself reveals traces ofa colonial and problematic view of the local population of the floodplains where the novel is set.Certain passages regarding both the white protagonist family and the locals in the novel is examinedand discussed from a postcolonial perspective. The way the inhabitants of the novel are describedand the way the narrative is focalized creates differences between the white colonial family and thelocal population. This results in a highlighting of the suffering of the colonial family, and silencesthe voices of the locals.In dialogue with earlier research on Duras and the postcolonial, this essay especially focuseson the way the local women and children are portrayed in the novel. It criticizes the view of Durasas a subversive anticolonial voice, since such a view ignores the novel’s tendency to reproduce aracist portrayal of the Other. Even though the novel itself gives voice to an explicit criticism of thecolonial system, this is in no way a guarantee for it not to be reproducing harmful ways ofportraying colonized populations in a colonial tradition.

This paper is on propaganda in Clint Eastwoods American Sniper (2014). With this film in focus I have conducted a qualitative discourse analysis to extract subtle hints of propaganda in selected scenes from the film. I proceed from theories that discuss propaganda, orientalism and us-and-them, but I have also researched government pressures on film, and media research on its influence on people. This paper shows in combination with these theories that propagandistic messages can be identified through mainly the use of us-and-them. In American Sniper (2014) the image of USA is strengthen by establishing a negative and wrongful portrayal of their counterparts, making them nothing but evil or helpless.

Svensk kulturarvspolitik arbetar utifrån visionen för kulturmiljöarbetet 2030 att ”alla, oavsett bakgrund, ska kunna göra anspråk på vårt gemensamma kulturarv”. Vad har föranlett till den här visionen och hur har det sett ut innan? Den här studien syftar till att undersöka hur och om retoriken i det talade språket och den skrivna texten uttrycker en exkluderande eller inkluderande syn på nationellt kulturarv kopplat till identitet.  Hur har synen på nationellt kulturarv sett ut och finns det en ”vi” och ”den Andre”– struktur i diskursen? Källmaterialet består av tre olika kultur- och kulturarvspropositioner under åren 1996, 2009 och 2016. Det kompletteras med utvalda intervjuer och offentliga tal från tre olika kulturministrar under samma år: Marita Ulvskog, Lena Adelsohn Liljeroth och Alice Bah Kuhnke. Metoden för studien har varit kritisk diskursanalys hämtad från Norman Fairclough. Resultatet av undersökningen diskuteras med begrepp hämtade från postkolonial teori, främst Edward Said och Homi K. Bhabha. Sökord: kulturarv, ”den Andre”, kulturarvspolitik, identitet, postkolonial, kritisk diskursanalys, kulturminister, nationalism

The aim of this study was to investigate how the view of colonialism, the colonialists, and thenative people in Swedish textbooks, has changed over the years. The study investigates, in aqualitative content analysis, three books from the early 20th century and four books from the early 21st century. The literature is analysed and compared with the aim of highlighting the changes and differences, as a pervading foundation. The theoretical aim of this study is made with the theory of “others” that has had a major impact on the idea of modern colonialism and imperialism. The study found that the older textbooks are written with a more “story telling” approach, basing the reflections of history upon single individuals, focusing on great stories and events. The more recent textbooks have a more analytical approach, raising the issues connected to thetopic of modern colonialization and reflecting over the changes in society it has resulted in. The conclusion is drawn that, in all textbooks, old as new, there is a clear division of “we” and“them”. The difference is that “we” and “them” have been shifted, from dividing the colonising Europeans and the native populations in the older books, to consider “we” as the group of peoplejudging the acts and mindsets of our ancestors and “them” as the colonialists representing anold, outdated state of mind. Keywords: Modern colonialism, postcolonialism, imperialism, Swedish textbooks in history, theory of “Other”, Orientalism. / Syftet med denna studie var att undersöka hur synen på kolonialismen, kolonisatörerna och ursprungsbefolkningen i svenska läroböcker inom historia har förändrats över tid. Studien undersöker i en kvalitativ litteraturstudie tre läroböcker från tidigt 1900-tal och fyra läroböcker från tidigt 2000-tal fram tills idag. Litteraturen är analyserad och jämförd, med fokus på att lyfta förändringar och skillnader som en genomgående struktur. Den teoretiska angreppspunkten har skett utifrån teorin om ”den andre” som har haft en stor påverkan på hur vi ser på den moderna kolonialismen och imperialismen idag.  Studien kunde klarlägga att de äldre läroböckerna är skrivna med en mer berättande struktur, som baserar sin historieförmedling på enskilda aktörer med ett tydligt fokus på stora berättelser och händelser. De mer moderna läroböckerna har en mer analyserande ingång där de lyfter den problematik som är nära sammankopplad med den moderna kolonialismen, och vad förändringarna i samhället har haft för påverkan på dessa.  Slutsatsen visar på att alla läroböcker, ny som gammal, framställer en tydlig ”vi och dem”-känsla. Förändringen ligger framförallt i att ”vi och dem”-känslan har förflyttats från att särskilja de europeiska kolonisatörerna från ursprungsbefolkningen, till att istället fokusera på ”vi” som den grupp som fördömer de tankar och handlingar som genomförts av våra förfäder, och ”dem” som kolonisatörerna som representerar en gammal och utdaterad samhällsuppfattning. Nyckelord: modern kolonialism, postkolonialism, imperialism, svenska läroböcker i historia, teorin om ”den andre”, orientalism.

Klimatrapporteringen i svensk press har ökat markant sedan Parisavtalet undertecknades 2015. Samtidigt har de globala koldioxidutsläppen fortsatt att öka, med undantag för nedgången under 2020 års coronapandemi. Enligt FN:s klimatpanel har världen tio år på sig att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader och detta kräver snabba och långtgående omställningar av våra samhällen. Syftet med den här studien är att undersöka hur ofta svenska nyhetsmedier rapporterar om klimatomställningen samt vilken berättelse om omställningen som förmedlas. I en globaliserad värld med globala kriser ökar behovet av en global berättelse. Studien söker förståelse för om journalistiken kan ta sig ur nationalstatens berättelse om världen och skapa ett inkluderande och konstruktivt globalt narrativ för att öka omställningstakten. Studien är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Materialet består av artiklar och inslag som rapporterar om omställningen från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen, Dagens Industri, Nerikes Allehandasamt SVT:s Aktuellt och Agenda. Inledningsvis kartlägger studien förekomsten av artiklar och inslag om omställningen och fastställer hur frekvent det globala perspektivet används för att berätta om omställningen. Studiens andra del undersöker hur den globala omställningen framställs genom att tillämpa Berglez teori om global journalistik och Becks teorier om kosmopolitism och risksamhället. Resultatet visar på att svenska nyhetsmedier i liten utsträckning rapporterar om klimatomställningen. När man rapporterar framställs omställningen främst ur ett svenskt perspektiv. Medierna har svårt att ta sig ur nationalstatens berättelse om världen och den globala omställningen ter sig för komplex för att få sin rättmätiga plats i nyhetsflödet. Journalistiken om den globala omställningen publiceras på kultur- och debattsidor och produceras av andra än journalister.

Den här studien använder en pragmatisk analysmodell i syftet att kritiskt granska den gylleneregelns praktiska användbarhet i ett sammanhang där flera olika livsåskådningar ochvärdesystem möts. Individens uppfattning av jaget spelar en central roll i den processen, dåjaget i tillämpningen av gyllene regelns principer ställs i relation till Den andre. Grunden är enteori om människans natur, där individens normsystem ger förutsättningar att anamma dengyllene regelns principer samtidigt som hon agerar och förlitar sig på ett normsystem inomden kulturella kontext hon definierar sig i just nu. Interaktionen leder till olika handlingar därprinciperna för den gyllene regeln används i syfte att få förklaringsmodeller och för individenlogiska beslutsmönster. Med hjälp av fiktiva situationer testas den praktiska användbarhetenav den gyllene regeln enligt förutsättningarna i den pragmatiska analysmodell som skapats.De pragmatiska konsekvensanalyserna ger utrymme för individens och den andres tolkningoch förklaringsmodell till sitt eget handlande inom olika värdesystem, samtidigt somförmågan att kunna byta perspektiv i den processen problematiseras.