Matematikundervisningen har en flera hundra år lång historia och matematik är idag ett av de ämnen i grundskolan som det undervisas mest i. Trots det visar resultatet från den internationella undersökningen PISA 2022 att elever i den svenska skolan presterar lågt i jämförelse med tidigare PISA-studier i ämnet matematik. Forskning visar att det är lärarens kompetens som är den mest väsentliga faktorn för elevernas lärande och därmed behövs nya perspektiv på lärarens undervisning i matematik. Något som har väckt stort internationellt intresse under de senaste femton åren är den franska undervisningen i matematik där Brousseaus teori om didaktiska situationer i matematik är en central del. Därför är syftet med denna litteraturstudie att lyfta teorin samt hur forskningen använder den. Resultatet visar att teorin kan användas som undervisningsdesign för att främja elevernas lärande och som ett framgångsrikt verktyg för att observera och analysera lärares roll i undervisningen. Dessutom används teorin som grund för ett undervisningsprogram.

Studiens syfte var att undersöka vilka metoder som används i det didaktiska arbetet med barns språkutveckling i förskola och skola, vilka metoder som rekommenderas för barn med avvikande språkutveckling, samt hur arbetet med språkutveckling kan läggas upp i en barngrupp. Metoden som användes var en kvalitativ forskningsansats där intervjuer gjordes med sex verksamma pedagoger. Urvalet av informanter gjordes med utgångspunkt i deras arbetsuppgifter; tre specialpedagoger, en logoped och två pedagoger verksamma i förskoleklass. De viktigaste resultaten som framkom var vikten av att pedagoger som arbetar med barns språkutveckling inte bara har kunskap om metoderna för att arbeta med denna, utan att de även har kunskap om hur barn utvecklar språk. De måste dessutom känna till tidiga tecken på avvikande språkutveckling, samt på vilka sätt de kan stödja barn i behov av särskilt stöd för att tidigt sätta in rätt insatser.

No description available.

För den kommande studien är vårt syfte att bidra med kunskap och förståelse kring det matematiska språket i förskolans miljö, vid tillfällen då det inte explicit har planerats någon matematisk aktivitet. De frågeställningar som vi har arbetat med i studien är: Hur kommer matematik till uttryck genom förskollärarna i de spontana aktiviteterna i förskolan? Vilken typ av matematik blir barnen utmanade med i förskolans spontana aktiviteter? Vilka matematiska begrepp används i förskolans spontana aktiviteter? Studien har genomförts med fyra observationer och två intervjuer, där studieobjekten varit förskollärare och förskollärares användning av matematiska uttryck i kommunikationen med barnen. Det insamlade materialet har sedan analyserats genom en tematisk metod och sammanställts i tabeller för vidare analys.  I analysen har vi tagit stöd av Bishops matematiska aktiviteter och sociokulturella perspektivet med fokus på matematiska huvudgrenar som geometri, aritmetik, sortering, rumsuppfattning, problemlösning samt mätning. Det matematiska språket i förskolan kommer till uttryck genom förskollärarens användning av olika matematiska begrepp inom de nämnda huvudgrenarna i matematik. I förskolorna blev barnen aldrig eller sällan utmanade i subtraktion, multiplikation, statistik, area, procent eller symmetri, detta kan bero på en brist i matematisk kompetens hos förskollärare, men framför allt att matematik är kontextbundet där matematiken i förskolan formas efter den kultur den frodas i. Denna studie är därför ett kunskapsbidrag till kommande och redan verksamma förskollärare i förskolan. Genom att belysa den typ av matematik som kan förekomma i kommunikationen och vilken matematik som där kommer fram.

Syftet med studien är att öka kunskapen om lärares didaktiska avvägningar vid möblering och placering av hög- respektive lågpresterande elever i klassrummet. Vi ville synliggöra vilka didaktiska avvägningar lärare, verksamma i årskurs 1-6, gjorde och varför. Materialet till studien samlades in via en webbenkät och är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Materialet analyserades med hjälp av Uljens (1997) skoldidaktiska teori.  Resultatet visar att lärarna gjorde många olika didaktiska avvägningar gällande möbleringen av klassrummen samt gällande placeringen av elever med olika prestationsnivåer. De flesta lärarna valde att placera sina möbler i rader eller i grupper, där deras främsta fokus var att bibehålla arbetsron, att eleverna skulle se tavlan eller att separera eleverna från något eller någon. Majoriteten av lärarna gjorde alltid eller mer än ofta didaktiska avvägningar gällandeelevplaceringar utefter elevernas prestationsnivåer. De flesta lärarna uppgav att de gärna placerar högpresterande elever tillsammans med en annan högpresterande elev eller bredvid en lågpresterande elev. Det var även vanligt att placera de högpresterande eleverna långt bak i klassrummet. Lärarnas främsta anledning till detta var att eleverna skulle utmanas eller för att de skulle kunna stödja andra elever. Flertalet av lärarna uppgav att de gärna placerade lågpresterande elever nära läraren eller långt fram i klassrummet. Det var även vanligt att placera dessa elever tillsammans med en god kamrat eller tillsammans med en högpresterande elev. Lärarnas främsta anledningar till detta var för att läraren skulle vara nära till hands, öka elevernas koncentration eller öka elevernas trygghet. Enligt Uljens (1997) skoldidaktiska teori kan lärarnas didaktiska avvägningar ha påverkats av kontexter som råder i samhället och i skolan. Dessa kontexter innefattar bland annat värderingar i samhället, läroplaner och elevers förutsättningar och behov.

The aim of the study was to explore primary school teachers´ conceptions regarding the mapping material Hitta språket’s influence on phonological awareness instruction in Swedish language education. Therefor it was examined what obstacles and opportunities teachers consider this mapping material to have in practice. The study is a phenomenographically inspired interview study taking a sociocultural perspective, where four primary school teachers’ conception linked with the material were analysed. The findings show that all teachers perceived that the mapping material affected the education in phonological awareness. Nonetheless, the effect on content was smaller than that on structure and time. All four teachers perceived various opportunities for education mainly regarding adaptability, structure and opportunities for special efforts. The largest obstacles perceived were that the mapping material was time consuming and the timing somewhat awkward regarding the implementation of certain subject content. / Studien syftar till att undersöka vilka uppfattningar lärare i förskoleklass har om hur kartläggningsmaterialet Hitta språket påverkar svenskundervisningen i fono-logisk medvetenhet. Därför undersöktes vilka hinder och möjligheter lärare uppfattar att kartläggningen bidrar till. Studien är en fenomenografiskt inspirerad intervjustudie som utgår från ett sociokulturellt perspektiv där fyra lärares uppfattningar om kartläggningsmaterialet har sammanställts. Resultatet visar att samtliga lärare uppfattar att materialet har påverkat undervisningen i fonologisk medvetenhet. Dock var den innehålls-mässiga påverkan mindre än den strukturella och tidsmässiga. Samtliga lärare kunde uppfatta olika möjligheter för undervisningen vilka i stora drag handlade om anpassningsbarhet, strukturering och möjlighet till insatser. Lärarna uppfatttade att de största hindren som uppstått var kartläggningens tidsåtgång och tidpunkten för genomförandet av kartläggningen gällande visst ämnesinnehåll.

I dagens skola har det givits större plats till den laborativa matematikundervisningen för att minska den teoretiska tysta räkningen. Det här kommer studien att fördjupa sig igenom frågeställningarna:   ·      Vilka laborativa material använder lärare i grundskolans yngre åldrar i matematikundervisningen inom addition och subtraktion i Gävleområdet? ·      Vilka upplevelser har lärare i Gävleområdet av det laborativa arbetssättet i matematikundervisningen? Och vad deras upplevelser beror på? ·      På vilket sätt kan en lektion med ett laborativt material inom området addition och subtraktion, skapa a-didaktiska-situationer?   Två metoder kommer att användas för att samla in data för studien: två enkäter och en observation genom ett teoretiskt ramverk. Enkäterna visar vilka laborativa material som lärare använder i Gävleområdet, samt deras upplevelser kring materialet. Observationen är en fallstudie där eleverna får arbeta med laborativt material och resultatet visar att det laborativa materialet ökar elevernas kommunikation kring innehållet. Resultatet från undersökningarna stärks även av tidigare forskning som tyder på att laborativ undervisning har en positiv effekt på elevers kunskapsutveckling.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares stress. Detta gjordes genom att analysera förskollärares berättelser från Förskoleupproret #pressatläge om hur förskollärares upplevda stress påverkar deras hälsa och den pedagogiska verksamheten. För att uppnå studiens syfte användes följande frågeställningar: Vilka sammanhang i arbetet anger förskollärare som stressande? Hur påverkar förskollärares upplevda stress deras arbete i förskolans verksamhet? På vilka sätt är förskollärares stress relaterat till individ, organisation och samhälle? Som metod användes en kvalitativ metod där dokument som finns tillgängliga på internet analyserades. Det benämns som dokumentär forskning enligt Denscombe (2018). Dessa dokument var berättelserna från Förskoleupproret som bland annat var skrivna av förskollärare. Berättelserna från Förskoleupproret analyserades i förhållande till Hudson och Meyers (2011) utvidgade didaktiska triangeln samt Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska teori med nivåerna mikro, meso, exo och makro. Genom teorierna gick det att på så sätt få en förståelse för hur de olika nivåerna påverkar förskollärares upplevda stress. Resultatet visade att förskollärare känner sig stressade på grund av flera olika situationer och faktorer som rör förskolan. Enligt förskollärare från Förskoleupproret var de mest avgörande stressfaktorerna i förskolan stora barngrupper, låg personaltäthet, brist på vikarie/vikariestopp, mycket extra arbete och ingen eller begränsad pedagogisk verksamhet. Resultatet visade även att förskollärare upplevde morgonen samt eftermiddagen som mest stressande under sin arbetsdag på grund av underbemanning. Dessa stressfaktorer bidrog till att förskollärares hälsa påverkades negativt med bland annat många sjukskrivningar, dåligt samvete på grund av att de inte räcker till, sömnproblem, tinnitus och en känsla av orklöshet.

Syftet med detta arbete är att presentera de olika utmaningar som elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ställer på Sveriges utbildningsystem och i synnerhet när det handlar om att undervisa dem i moderna språk. Studiens frågeställning är hur lärarna i moderna språk undervisar elever med olika typer av inlärningssvårigheter. Vad säger neurovetenskapen, svenska skollagen och finns det didaktiska metoder för att hantera dessa barn på bästa sätt? Studien, fokuserad på lärarna i moderna språk, har genomförts för att undersöka hur dessa upplever sitt arbete med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Metoden som använts i examensarbetet är en kvalitativ undersökningsform och tekniken för att samla information är intervjuer. Vi konstaterar olika slutsatser efter studiens resultat som alla pekar på en rad brister: ingen tillgång av lärare inom specialpedagogik för att hantera elever med specialbehov; ingen tillgång till specialmaterial; ingen tid att förbereda/söka specialmateriel/skapa anpassningar; inget stöd från skolledning/specialpedagog; inget ämnesdidaktiskt stöd för språkundervisning. Slutligen har olika lösningar föreslagits.

Syftet med denna studie är att utifrån ett didaktiskt perspektiv synliggöra hur förskollärare stimulerar barn till fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik. De frågeställningar som undersöks i studien är: Vilka didaktiska val gör förskollärare för att stimulera barn till fysisk aktivitet, vilka didaktiska val gör förskollärare för att stimulera barns grovmotorik samt vilket samband finns mellan fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik. Studien är en kvalitativ studie som genomförs med intervju som metod. Två stycken förskollärare som arbetar på samma förskola har intervjuats. I resultatet framkommer det att förskollärarna stimulerar barns fysiska aktivitet och utveckling av grovmotorik genom att göra olika didaktiska val. I sina didaktiska val tar förskollärarna bland annat ställning till: När under dagen fysiska och grovmotoriska aktiviteter ska ske, var aktiviteterna ska hållas exempelvis inomhus eller utomhus samt hur man som förskollärare samspelar med barnen under aktiviteterna. De didaktiska valen förskollärarna gör grundas på både yttre och inre faktorer. Exempel på detta är yttre faktorer såsom lokaler, miljö och styrdokument och inre faktorer såsom att se till den enskilde individens lärande och att förmedla fysisk aktivitet på ett roligt vis. Miljön, både dess förutsättningar och begränsningar, ses som den faktor som påverkar förskollärarnas didaktiska val mest. Resultatet visar att samspelet mellan förskollärare och barn och att ha roligt tillsammans är en viktig del i arbetet med att stimulera barn till fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik. Angående den tredje frågeställningen anser förskollärarna att det finns tydligt samband mellan utövning av fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik, då de anser att det ena stimuleras automatiskt av det andra.