This study investigates dyslexic upper secondary students’ experiences from using digital technology for learning. It also examines how schools introduce digital technology to students with reading and writing disabilities, and the way schools implement and assess these students' use of digital technology for learning. Qualitative semi-structured interviews were carried out, involving six pupils and two special educators. The results show that digital technology can constitute a significant contribution in facilitating the learning experience of dyslexic students. However, there are considerable individual differences, both between how students perceive learning through digital technology and between their digital skills. Students lacking digital skills risk falling behind, and providing a supportive digital learning environment for these students is essential. The results also show that schools lack routines regarding the pedagogical implementation of digital technology, and that teachers may not have the digital skills necessary to provide sufficient support for students’ use of technology.

I takt med att samhället förändras gör även skolan det. Datorerna har fått en stor och betydande plats i klassrummet och de verksamma inom skolan möter därmed nya utmaningar. På vilket sätt och till vad ska datorn användas är några av dem. Nätbaserade verktyg i form av lärplattformar, YouTube, bloggar, chatt, UR-material och Facebook används av flertalet verksamma lärare ute i skolorna idag. Vilka för-, och nackdelar/svårigheter och möjligheter finns det med att integrera verktyg av dessa slag, i klassrummet? Genom ett kvalitativt angreppssätt vill jag undersöka vad yrkesverksamma gymnasielärare har för uppfattningar om och förhållningssätt till att arbeta med nätbaserade verktyg i sin undervisning. Utifrån den teoretiska utgångspunkten för studien, konnektivismen, har jag tolkat och analyserat resultatet av intervjuerna. Det visar att en välfungerande mötesplats (en lärplattform) för lärare och elever är central men fungerar inte i den utsträckning som krävs för att uppfylla de förväntningar som finns. Vidare visar resultatet att det finns en överhängande positiv inställning till att hitta andra alternativa sätt för att lyckas uppnå målet om en välfungerande mötesplats, genom att integrera Facebook i klassrummet. Lärare som väljer att lyfta in andra nätbaserade verktyg i sin undervisning bör också ha en genomtänkt tanke bakom det som också tydligt ska presenteras för eleverna eftersom de behöver förstå sambandet mellan verktyget och syftet med det.

Utgångspunkten i detta magisterarbete inom ämnet Interaktionsdesign var att se varför barn i dagens skola tycker att skolarbetet blir tråkigare ju högre upp i årskurserna de kommer. Vidare drog jag slutsatserna, utifrån litteraturgenomgång, att någon gång i årskurs 4-6 börjar eleverna i skolan att tappa lusten för skolarbetet. Var det allt skolarbete eller bara vissa ämnen som eleverna tyckte var tråkigt? Varför var det tråkigt? Kunde jag göra något åt saken?

Intresset för naturorienterande ämnen dalar, allt färre elever väljer att studera naturvetenskap på högre nivå. Samtidigt ser vi att digitala redskap blir allt mer framstående som undervisningsmetoder i skolan och att större kompetens kring användandet av dessa behövs. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskningen säger om digitala redskaps betydelse i biologiundervisning. För att ta reda på detta har vi systematiskt sökt efter och analyserat studier om digitala redskap i biologiundervisning. Vårt resultat visar på att digitala redskap förser eleverna med olika uttrycksformer för att förstå och konstruera kunskap, vilket leder till att eleverna kan göra lärandet mer personligt. Vidare forskning inom området skulle vara att forska om vilken inställning lärare har till användningen av digitala redskap i undervisning. Det går inte att bortse ifrån digitala redskap i undervisning, eftersom de är en väsentlig del av skolverksamheten. Verksamma lärare bör utnyttja digitala redskap för att ta vara på elevers kompetenser kring teknologi och samtidigt erbjuda de olika uttryckssätt som digitala redskap kan medföra, så att eleverna kan ta kontrollen över sitt lärande på ett sätt som passar dem och gynnar deras meningsskapande.

Studien går igenom ett flertal olika aspekter av studieteknik med utgångspunkt från en tänkt digital lärandeprocess. Dessutom diskuteras pedagogiskt mål och pedagogiska metoder relaterat till digitala plattformar. / The study discusses a plurality of different aspects of study approaches from the perspective an imaginary digital learning process. It discusses teaching goals and practices related to digital platforms.

No description available.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka och mäta eventuella skillnader i eleversförståelse av koncepten konstruktionsprinciper, hållfasthet och konstruktioners stabilitetberoende på om eleverna arbetat med dessa koncept fysiskt i klassrumsmiljö eller digitalt pådistans. För att kunna göra detta försöker vi svara på följande frågeställning: Hur påverkaselevernas förståelse av koncepten konstruktionsprinciper, hållfasthet och konstruktionensstabilitet beroende på om de genomför laborationer digitalt eller fysiskt? Vi har använt enexperimentell metod för att kunna svara på frågeställningen där två grupper av elever i årskurssju fått genomgå två olika projektbaserade laborationer med brokonstruktioner; en digital ochen fysik. Elevgrupperna har sedan testats i deras förståelse av de berörda koncepten. Vi haräven korrigerat för gruppernas tidigare kunskaper genom att testa grupperna även innanexperimentet. Utifrån ett multiteoretiskt perspektiv, med tonvikt på pragmatism ochmultimedialärande, har sedan insamlad data analyserats. Resultatet indikerar i linje med teorioch tidigare forskning att fördelar med digitalt arbete i slutändan innebär både utökad ochfördjupad förståelse av de berörda koncepten. Dock ifrågasätter författarna validiteten iresultatet på grund av det ringa urvalet i studien.

Syftet med denna studie är att undersöka om högstadieelever anser att digitala verktyg kan vara ett hjälpmedel i deras kunskapsutveckling samt hur digitala verktyg kan öka aktiviteten i klassrumssituationer. Vidare syftar studien till att undersöka vilka problem och möjligheter som eleverna uppfattar finns när digitala verktyg används för deras kunskapsutveckling samt i klassrumssituationer.   Den första frågeställningen är: hur uppfattar eleverna att aktiviteten i klassrumssituationen påverkas av digitala verktyg? Resultat visar att det blir ökad aktivitet i klassrummet eftersom digitala verktyg underlättar framställningen av skolarbeten samt att genomförandet av skolarbeten kan ske på fler platser än enbart i skolan då båda dessa faktorer främjar elevernas kunskapsutveckling.   Den andra frågeställningen handlar om hur eleverna uppfattar att deras kunskapsutveckling påverkas av digitala verktyg. Studiens resultat visar att eleverna blir delaktiga i den formativa bedömningen, de utvecklar källkritiskt tänkande samt att visuella hjälpmedel skapar förutsättningar till inlärning bland eleverna. Datorer är fördelaktiga för elevernas kunskapsutveckling jämfört med smarta telefoner, eftersom datorer inte har lika många distraktioner som smarta telefoner.    Den sista frågeställningen lyfter vilka problem och möjligheter eleverna ser med digitala verktyg i klassrumssituationer och kunskapsutvecklingen. Resultatet visar att eleverna inte uppfattar att de får någon undervisning i digital kompetens, utan förväntas att kunna hantera det digitala verktyget utan vidare handledning från sina lärare. Eleverna uttrycker också att lärarna behöver vara tydligare gentemot eleverna vad syftet är med digitala verktyg i undervisningen innebär. Smarta telefoner har störande moment som notisfunktioner, vilket stör kunskapsutvecklingen om telefonen istället för datorn användas som ett digitalt verktyg. Oro finns för att det manuella skrivandet ska försämras när allt mer skrivs digitalt. Tekniskt strul och dålig infrastruktur är andra problem som förekommer vid användningen av digitala verktyg. Möjligheterna med digitala verktyg är de digitala lärplattformarna som skapar samarbete mellan lärare och elever. Digitala läromedel som underlättar inlärningen utgör en ytterligare möjlighet samt att det är en förberedelse inför arbetslivet att kunna arbete och hantera digitala verktyg.

Syftet med denna studie är att undersöka hur digitalt lärande och undervisning sker under Covid-19 pandemin i religionskunskapsämnet på gymnasienivå. Vi vill också synliggöra religionslärares uppfattning om hur elevers lärande eventuellt påverkas av det digitala lärande som följt Covid-19 pandemin. För att få svar på frågeställningarna genomförs det en kvalitativ intervjustudie utifrån en hermeneutisk ansats. Intervjuerna skedde utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Empirin som kommit ifrån våra sex intervjuer har tolkats utifrån hermeneutiken som metod. Under rubriken tidigare forskning lyfts forskning om fjärr- och distansundervisning men även om digital undervisning som helhet. Resultatet visar att digitaliserat lärande är problematiskt för elevers lärande eftersom undervisningen saknar dynamisk kommunikation och att lärarna inte kan utföra sin undervisning som de vill och bör. Resultatet visar även att den digitala undervisningen inte skiljer sig särskilt mycket ifrån den fysiska undervisningen. Vilket vi lyfter fram som något problematiskt och eventuellt som ett framtida forskningsämne då lärarna eventuellt inte utnyttjar de digitala verktyg en lärare har tillgång till optimalt.

Denna studie presenterar speciallärares/specialpedagogers erfarenheter och kunskaper om digitala verktyg inom specialundervisningen, med fokus på elever med läs- och skrivsvårigheter. Studiens resultat baseras på kvalitativa semistrukturerade interjuver med fem speciallärare och en specialpedagog. Studiens resultat visar att de digitala verktygen används i den dagliga specialundervisningen av elever med läs- och skrivsvårigheter. Enligt studiens respondenter är både pedagoger och elever positivt inställda till användningen av digitala verktyg i undervisningen. De mest framträdande positiva effekterna som de digitala verktygen bidrar med är den inkluderande effekten, dess flexibilitet och förmågan att motivera elever i läs- och skrivundervisningen. De negativa aspekterna handlar om att de digitala verktygen är en bristvara på många skolor och att det råder en viss kunskapsbrist om hur man hanterar digitala verktyg och dess applikationer/program. Den typen av digitala verktyg som presenteras i studien är datorer och Ipads. Ipads framställs som det populäraste verktyget hos både pedagoger och elever tack vare dess lätthanterlighet, snabbhet och det stora utbudet av olika applikationer. Ett urval av applikationer/datorprogram som presenteras i studien är ClaroRead, Bornholmslek och Stjärnsvenska.