Syftet med föreliggande studie var att undersöka varför högstadie- och gymnasielärare väljer att jobba med analog och digital skrift i sin svenskundervisning. Åtta legitimerade lärare i svenska har intervjuats om hur de arbetar med skrivande i sina klassrum. Resultatet visar att lärarna använder en blandning av både handskrift och digital skrift i sin undervisning, i olika utsträckning. Det framgår också att den digitala skriften främst används vid examinationstillfällen. Den största fördelen med digital skrift anses vara dess smidighet, medan den största nackdelen anses vara risken för fusk och plagiat. Den största fördelen med handskrift anses vara att den stimulerar flera sinnen och därför kan leda till bättre inlärning, medan den största nackdelen är att det tar längre tid för eleverna att skriva för hand och att eleverna oftast har en oläslig handstil.

Syfte: Den här studiens syfte var att undersöka den upplevda hälsan bland personer i åldern 65+ som lever i digitalt utanförskap. Det sker genom informanter, som har frekvent kontakt med dessa individer, om deras uppfattning av ämnet. Metod: En kvalitativ studie genomfördes genom datainsamling från enskilda intervjuer med fyra informanter som har frekvent kontakt med äldre personer som lever i digitalt utanförskap. Design som användes var empirisk och deskriptiv. Resultat: Resultatet visade att digitalt utanförskap hos äldre individer orsakas av både inre och yttre hinder, vilket syftar till individuella och samhälleliga faktorer. Dessa faktorer inkluderade attityder och känslor kring digital teknik och digitalisering. Motivation som drivkraft nämndes som en betydande faktor för att ingå i digitalt innanförskap. Det framkom under intervjuerna att majoriteten av informanterna mestadels saknade insikt i vilken hälsomässig påverkan digitalt utanförskap hade på de äldre de varit i kontakt med. Slutsats: Digital inkludering av äldre individer är betydande för att uppnå jämlika förutsättningar för hälsa och delaktighet i samhället. Resultatet visade att både inre och yttre hinder, individuella och samhälleliga faktorer, ligger till grund för digitalt utanförskap hos äldre individer

Finansiell rådgivning är en tjänst som karaktäriseras av att det är en aktivitet som ett företag utför för att möta kundens behov. Interaktionen mellan den finansiella rådgivaren och kunden är därmed betydelsefull. Då en interaktion består av två parter är det även relevant att studera den finansiella rådgivarens perspektiv. Syftet med studien är att bidra med förståelse för de utmaningar som finansiella rådgivare upplever i det digitala rådgivningsmötet. För att kunna uppfylla syftet med studien har en kvalitativ forskningsmetod använts. Det empiriska materialet bestod av sju semistrukturerade intervjuer med finansiella rådgivare. Studiens resultat visar att de finansiella rådgivarna upplever att det digitala rådgivningsmötet fungerar relativt väl. Dock upplever de finansiella rådgivare som har intervjuats att det finns vissa utmaningar i det digitala rådgivningsmötet. Resultatet visar att det uppstår olika utmaningar i de olika faserna i rådgivningsprocessen. / Financial advice is a service that is characterized by the fact that it is an activity that a company performs to meet the customer's needs. The interaction between the financial advisor and the client is thus significant. As an interaction consists of two parties, it is also relevant to study the financial advisor's perspective. The purpose of the study is to contribute with an understanding of the challenges that financial advisors experience in the digital advisory meeting. In order to fulfill the purpose of the study, a qualitative research method has been used. The empirical material consisted of seven semi-structured interviews with financial advisors. The results of the study show that the financial advisors feel that the digital advisory meeting works relatively well. However, the financial advisers who have been interviewed experience that there are certain challenges in the digital advisory meeting. The results show that different challenges arise in the different phases of the counseling process.

Many older people find it difficult to start using new technology and difficult to get the help when they need it. Society is becoming increasingly digital, therefore there's a risk ending up digitally excluded. Use of digital technology can be difficult due to problematic factors such as insufficient prior knowledge, lacking motivation, insecurity, and the complexity. In order for these factors to be managed, there needs to be support available. Prior research shows that older people have preferences for social support, but when this support is not available appropriate replacement tools need to be available to facilitate the use of digital technology. The purpose of the study was to help reduce digital exclusion among the elderly by studying how different digital support tools can be used to deal with problem factors when using digital technology. A qualitative study was conducted, based on a theory model that highlights four problem factors. Three different digital support tools in an auditory, visual and written format were evaluated. Opinions on the digital support tools as well as the various problem factors were collected from an IT educator and from the elderly at the age of 65 or over through two sub-studies consisting of interviews and thinking aloud tests. The results showed that the factors that were most difficult to counter with the digital support tools were the complexity and insufficient prior knowledge, while the factors lacking motivation and insecurity could be managed with the digital support tools. The results also showed that users of digital support tools should be able to choose whether the support is to be used in an auditory, visual or written format. The written instructions could combat the most problem factors. The visual instructions was the support tool that was most difficult to use because it required some prior digital knowledge. If basic digital knowledge is absent, none of the support tools could be used in an optimal way. Reducing digital exclusion solely with the help of digital support tools is thus difficult because those who are most excluded and have the greatest need for support don't possess the basic knowledge to use the tools. / Många äldre anser att det är svårt att börja använda ny teknik och svårt att få hjälp när de behöver det. I ett samhälle som digitaliseras allt mer riskerar de därför att hamna i ett digitalt utanförskap. Svårigheterna gällande användandet av digital teknik kan bero på olika problemfaktorer som bristande motivation, otrygghet, komplexitet och otillräckliga förkunskaper. För att dessa faktorer ska kunna hanteras behöver de äldre ha tillgång till stöd. Tidigare forskning visar att äldre föredrar sociala stödformer, men om det sociala stödet inte kan erhållas behöver lämpliga ersättande stödverktyg finnas tillgängliga som kan underlätta användandet av digital teknik.  Syftet med denna studie var att bidra till att minska det digitala utanförskapet bland äldre genom att studera hur olika digitala stödverktyg kan användas för att hantera problemfaktorer för digital teknik. En kvalitativ studie, som utgick från en teorimodell baserad på de fyra problemfaktorerna, genomfördes. Tre olika digitala stödverktyg, i form av skriftliga, auditiva och visuella instruktioner, utvärderades. Åsikter kring de digitala stödverktygen samt de olika problemfaktorerna samlades in från en IT-pedagog och från personer som var 65 år eller äldre genom två delstudier bestående av intervjuer och tänka högt-test.  Resultatet visade att faktorerna bristande motivation och otrygghet kunde hanteras med digitala stödverktyg medan faktorerna komplexitet och otillräckliga förkunskaper var svårare att hantera. Resultatet visade också att användaren av digitala stödverktyg bör få välja om stödet ska nyttjas i ett auditivt, visuellt eller skriftligt format. De skriftliga instruktionerna var det stödverktyg som kunde hantera flest problemfaktorer medan de visuella instruktionerna var svårast att använda eftersom verktyget krävde digitala förkunskaper. När förkunskaperna var otillräckliga kunde inget av stödverktygen användas på ett optimalt sätt. Det är därmed svårt att minska det digitala utanförskapet enbart med hjälp av digitala stödverktyg, eftersom de som står längst utanför det digitala samhället och har störst behov av stöd, inte har de grundläggande kunskaperna för att använda verktygen.

Digitaliseringen av samhället de senaste årtiondena har på många sätt förändrat studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt vilket har medfört nya möjligheter och utmaningar. Den på- gående Coronapandemin har påskyndat den digitala transformationen eftersom studie- och yrkesvägledning tvingats drivas på distans. Därmed har vägledarnas kompetens inom in- formation och kommunikationsteknik, IKT, kommit att aktualiserats. Denna studie under- söker studie- och yrkesvägledares upplevelse och förutsättningar. Baserat på intervjuer med studie- och yrkesvägledare och klienter kan det i studien urskönjas att det finns brist på kompetens hos vägledare att arbeta med integrerade kreativa program vid olika videosamtal eller andra nätbaserade samtalsapplikationer. I studien har det framkommit att de intervju- ade studie- och yrkesvägledarna saknar den kompetens som krävs för att uppfylla klienter och myndigheternas förväntningar. Man kan därmed se att det krävs adekvat utbildning för så väl befintliga som kommande studie- och yrkesvägledare för att öka den digitala kompe- tensen så den tangerar med den digitala utvecklingen i samhället.

Digital transformation is a challenging undertaking for most businesses. It disrupts prior organizational processes and structures and affects the way leadership is manifested. Leadership literature has historically focused a great deal on the leader’s perspective, even so in discussions concerning digital transformation. Scholars agree that followers are an essential part to leadership, yet their perspective is often overlooked in the discussion. This study focuses on the follower experience in digital transformation. Based on a review of extant literature, I structure a theoretical framework comprising several concepts such as; AIT, context, leadership style, digital mindset and digital fluency. I have collected data through semi-structured group-interviews and have adopted a narrative analysis to interpret the data collected from 21 respondents, from three different sectors, that have experienced digital transformation as followers. The insights from the study deepen our understanding of the follower’s perspective of digital transformation and highlight three areas of import for a successful digital transformation; trust, stress and work-life balance. I conclude the study by outlining directions for future research. / Digital transformation är en utmaning för de flesta företag. Det är disruptivt och utmanar tidigare organisatoriska processer och strukturer och påverkar hur ledarskap manifesteras. Ledarskapslitteraturen har historiskt fokuserat på ledarperspektivet, även så i diskussioner om digital transformation. Forskare är överens om att följare är en viktig del av ledarskap, men deras perspektiv förbises ofta i diskussionen. Denna studie fokuserar på följarupplevelsen i digital transformation. Baserat på en genomgång av befintlig litteratur, strukturerar jag ett teoretiskt ramverk som omfattar flera begrepp så som; AIT, kontext, ledarstil, digitalt mindset och digitalt flyt. Jag har samlat in data genom semistrukturerade gruppintervjuer och har antagit en narrativ analys för att tolka data som samlats in från 21 respondenter, från tre olika sektorer, som har upplevt digital transformation som följare. Insikterna från studien fördjupar vår förståelse av följarens perspektiv på digital transformation och lyfter fram tre viktiga områden för en framgångsrik digital transformation; tillit, stress och balans mellan arbete och privatliv. Jag avslutar studien med att föreslå riktningar för framtida forskning

Initiatives to implement computational thinking and science, technology, engineering & modelling into learning processes have been taken by many authorities worldwide, and in Sweden as well. The Swedish government made changes in the high school curriculum in order to develop student’s digital competence including programming which has been in force since June 2018 (Skolverket, 2018). The new curriculum, K9, sets challenges for both students and teachers that can be tackled with studies that point out the difficulties and the fields which require more time and work on learning materials used by schools. Digital simulations are fast becoming a key instrument in school education and several attempts to show and understand the outcome of the usage of simulations have been done recently. Previous studies report that the usage of Algodoo and other simulations programs in physics education has positive effects on students. A considerable amount of literature has been published on computational thinking and simulations. These studies provide insights into how students can benefit from simulations in Algodoo to improve their digital thinking and performance in physics. A study that examines this topic is "Algodoo for Interactive Learning: Effects on Students’ Achievement and Motivation Towards Science'' by Aslı Saylan Kirmizigül (2021). The study investigates how the Algodoo software affects students' attitudes, motivation and performance in physics using both qualitative and quantitative methods. The results show that the students had positive attitudes towards Algodoo and that the use of the software had a positive effect on the students' performance and their computational thinking. Another study on the subject by Elias Euler and Bor Gregorcic ”Never far from shore: productive patterns in physics students' use of the digital learning environment Algodoo” shows that simulations can improve students' understanding of physical concepts and help them develop a deeper understanding of the subject. (Euler & Gregorcic, 2020). This study examines high school students' computational thinking experience and perception, and their learning process and outcomes through the visual simulation program, Algodoo. The study was carried out in a physics class in Stockholm with one specific topic, optical density, and light propagation through different mediums. This is a case study with second- and third-year high school students and the data collected by researchers. Smart boards and personal computers were used to construct the demonstration. The participants' experiences and thoughts were documented in a questionnaire and observations, followed by an interview. The questionnaire consists of fifteen open-ended questions, and the verbal interviews were without any specific leading questions. The study used qualitative methods to collect and analyse primary data. / Initiativet för att implementera datalogiskt tänkande och vetenskap, teknik, ingenjörskonst & modellering i lärandeprocesser har tagits av många myndigheter över hela världen och även i Sverige. Den svenska regeringen gjorde ändringar i gymnasieskolans läroplan för att utveckla elevernas digitala kompetens inklusive programmering som trädde i kraft efter juni 2018 (Skolverket, 2018). Läroplanen för gymnasieskolan har som mål att eleven ska kunna ”använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande”, (Skolverket). Detta mål ställer både elever och lärare i utmaningar som kan hanteras med studier som pekar på svårigheterna och de områden som kräver mer tid och arbete med läromedel som används av skolor. Digitala simuleringar håller snabbt på att bli ett nyckelinstrument i skolundervisningen och flera försök att visa och förstå resultatet av användningen av simuleringar har gjorts i av många forskare.Tidigare studier rapporterar att användningen av Algodoo och andra simuleringsprogram i fysikundervisningen har positiva effekter på eleverna. Dessa studier ger insikter i hur elever kan dra nytta av simuleringar i Algodoo för att förbättra sitt datologisk tänkande och prestanda inom fysik. Enstudie som undersöker detta ämne är "Algodoo for Interactive Learning: Effects on Students Achievement and Motivation Towards Science'' av Aslı Saylan Kirmizigül (2021). Studien undersöker hur Algodoo-mjukvaran påverkar elevernas attityder, motivation och prestation i fysik med hjälp av både kvalitativa och kvantitativa metoder. Resultaten visar att eleverna hade positiva attityder till Algodoo och att användningen av mjukvaran hade en positiv effekt på elevernas prestationer och deras datalogiskt tänkande. En annan studie av Elias Euler och Bor Gregorcic ”Aldrig långt från land: produktiva mönster i fysikstudenters användning av den digitala lärmiljön Algodoo” visar att simuleringar kan förbättra elevernas förståelse för fysiska begrepp och hjälpa dem att utveckla en djupare förståelse av ämnet (Euler & Gregorcic, 2020). Den här studien undersöker gymnasieelevers erfarenhet och uppfattning av datalogiskt tänkande och deras inlärningsprocess och dess resultat genom ett visuellt simuleringsprogram, Algodoo. Studien hade ägt rum i en fysikklass med ett specifikt ämne, optisk densitet och ljusspridning genom olika medier. Detta är en fallstudie med andra och tredje års gymnasieelever och data som samlats in av skribenten. Smartboard och persondatorer hade använts för att konstruera demonstrationen. Deltagarnas erfarenheter och tankar hade dokumenterats i ett frågeformulär, observationer och intervju efteråt. Enkäten består av femton öppna frågor och de verbala intervjuerna är utan några specifika ledande frågor. Studien använde kvalitativa metoder för att samla in och analysera primärdata.

This study aims to examine the views on digitization of eight respondents, all working at different libraryinstitutions in Sweden, and how their views are reflected in their library's digitization strategies. The poll wasconducted on the basis of Ingrid Mason's theory of information standards, their structure and sociopoliticalnature. The informantion standards are divided into three aspects, curatorial, semantic and technical, and theyaffect selection of, intellectual and physical access to the digitized material, which in the end is what constitutes the digital cultural heritage.The background to the study is that the Swedish library institutions in the current situation lacks a nationalstandard or a common strategy for the digitization of cultural heritage, while it is still implemented digitizationprojects at many library institutions. The method used is qualitative, structured interviews with open-ended questions.The study shows that one of the main motives behind the libraries' digitization projects is to make librarymaterials available in a new way, creating greater opportunities for the users to take advantage of the material.The library users are the ones who mainly control what is digitized, although aspects of preservation ismentioned. Furthermore, it appears that the respondents believe that digitization offers improved capabilities tosearch and learn more about the collections, but the actual work of image capture, the addition of metadata,presentation to users and long-term preservation is very complex.Views on what it is to be digitized, how the material should be selected and provided with metadata and howit should be presented to users is what creates the standards that libraries use when they digitize their materials,and digitization of library materials creates new conditions for new users to access and use library material.This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

Digital teknik har tagit enorma framsteg i samhället sedan 1980-talet medan det engelska språket blivit ett världsspråk. Tillsammans med engelskan som världsspråk och ett digitaliserat samhälle har det också blivit nödvändigt för lärare att utveckla undervisningen för att motivera elever till att vilja lära sig det engelska språket. Genom en kvalitativ intervju har fem lärare beskrivit hur de undervisar i engelskämnet med hjälp av digitala verktyg i årskurs F-3. Studien tar sin utgångspunkt i det teoretiska perspektivet IT som arena som påminner om Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Dessutom beskrivs Deweys pragmatiska syn med fokus på learning by doing. Resultatet visar att lärarna är medvetna och blir inspirerade av elevernas intressen i sin planering av undervisning. Det framgår även att lärarna är trygga i att hantera digitala verktyg trots att forskning hävdar att många lärare är osäkra när det gäller teknikanvändandet då deras kunskaper brister. Samtliga lärare ser elevernas utvecklingspotential vid arbete med digitala verktyg, trots detta använder inte alla lärare verktygen i engelskämnet. Avslutningsvis skulle det vara intressant att genomföra en omfattande studie som kan påverka en hel skola. / <p>Engelska</p>

This thesis studies the involvement of customers in a complex line of business. More specifically how SJ AB can let their travellers reportfaults regarding comfort on the trains. The aim of the study is to study how the process of reporting errors is working today and how it preferably should be working in the future. In addition to this it will also be studied what value this process can add to the company. To best be able to answer the posed questions a qualitative study with elements of a quantitative one has been used. Employees from different divisions of the company were involved in the development of the proposal of how the process should work in the future. The results show that the process today has some flaws and that it is desirable to have as much of an automated and simple process as possible in the future. To overcome the gaps between the two processes SJ AB should focus on different measures. Some of these include developing different digitalaids, define what a fault regarding comfort is and further investigation of overcoming other gaps. Through analysis of the results in relation to the theoretical framework this process may result in avariety of values. These include an improved customer relationship, better and more detailed statistics, more efficient business and higher vehicle status.