Syftet med studien är att undersöka flickors och pojkars läs- och skrivattityder efter undervisning utifrån ASL. Studien har skett främst via enkät. Urvalsgruppen svarade på frågor gällande sin läs- och skrivattityd samt läs- och skrivfrekvens. Utifrån resultatet drog vi slutsatserna att eleverna utvecklat positiva läs- och skrivattityder samt att flickornas och pojkarnas attityder skiljer sig åt. Pojkarna är mer positiva till läsning än flickorna men flickorna är de som anger sig syssla med läsning. Flickorna är mer positiva till skrivning än pojkarna. Resultaten kan inte kopplas till enbart ASL eftersom undervisningen eleverna mött även influerats av andra arbetssätt.

Internet is an amazing tool that allows people all around the world to communicate, be entertained, and find information just to name a few. It is also an amazing platform for kick starting entrepreneurial careers. Each day more and more people take the step to realize their dreams and ideas. Much so that there’s an abundance of really talented people doing great things in every possible category, ranging from blogging, movie making, design, music and more. But what factors dictate that some are more popular or successful than the rest? Are there certain steps one can follow to achieve success? By interviewing successful Swedish digital entrepreneurs and observing their online presence we get a valuable insight on what’s important. Things such as transparency, engagement and consistency play a key role. While there is no known formula on how to become viral or popular, there are some helpful steps and strategies that might increase the chances of spreading your brand.

Dagens digitala samhälle håller på att utvecklas i en oerhört snabb takt, vilket inte alltid gör det lätt för personer att anpassa sig till förändringarna. Speciellt inte om man som individ redan tillhör socialt utsatta grupper, vilket är fallet för många av den äldre generationen. Dessa grupper hamnar enkelt i digitala utanförskap, där de inte har samma möjligheter till att använda sig av samhällets digitaliserade tjänster på samma sätt som resten av befolkningen. Denna fallstudie har då till syfte att försöka mäta effektiviteten av ett specifikt utbildningstillfälle som genomfördes i Torsby kommun. Målet med detta utbildningstillfälle var att utbilda dess äldre deltagare om digital användning och med hjälp av en mer praktiskt inlärning förhoppningsvis även motverka deras digitala utanförskap. Hur effektiv var denna insats sett ur ett kortsiktigt kontra långsiktigt perspektiv? För att ta reda på detta genomfördes det kvalitativa telefonintervjuer med ett antal tidigare deltagare. Denna återkoppling genomfördes ungefär två och en halv månader efter utbildningstillfället för att se hur väl de tidigare deltagarna hade kommit ihåg sin utbildning. Resultatet och analyseringen av intervjuerna visar på att de flesta deltagare inte hade förändrat sina vanor särskilt mycket efter utbildningstillfället. Orsaken bakom detta verkar huvudsakligen vara fortsatt osäkerhet gällande ämnet, där flera av deltagarna svarade med att de inte kunde komma ihåg vad som hade lärts ut under utbildningstillfället. Även om i stort sett alla uppringda svarade med att de tyckte om tillfället verkar det som att det heller inte var tillräckligt för att effektivt motverka deltagarnas digitala utanförskap, vilket skulle kunna vara en potentiell förbättringspunkt för uppkommande insatser.

Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga och tolka hur Generation Z anser sig agera och bete sig i köpbeslutsprocessen vid inköp av kläder online. Forskningsfrågor: - Hur ser Generation Zs köpbeslutsprocess ut vid köp av kläder online? - Vilka faktorer påverkar Generation Z vid köp av kläder online? Metod: Studien baseras på en kvalitativ metod och den empiriska datan har som utgångspunkt i tre fokusgruppsdiskussioner och två semistrukturerade intervjuer. Studien har en deduktiv ansats. Teoretisk referensram: Studien baseras utifrån den klassiska modellen av köpbeslutsprocessen, samt kompletteras med faktorer som påverkar vid köp online – inflytande och sociala medier, hemsidans atmosfär, tillit, pris och risk. Slutsatser: Köpbeslutsprocessen för Generation Z liknar den klassiska processen till viss del, även om flertalet nya beteendemönster kan utläsas. Olika vägar kan tas i köpprocessen och beteendet i de olika stegen ser annorlunda ut jämfört med tidigare generationer – alla stegen sker mer eller mindre online.

Sverige har sedan 90-talet arbetat med att se digitaliseringens möjligheter och styra samhället med dem som ledstjärna. I övergången till e-tjänstbaserade lösningar har dock inte alla samhällsgruppers behov tagits i åtanke, och utbildningen av befolkningen har varit något ojämn. Som en konsekvens har vissa hamnat i ett så kallat digitalt utanförskap, där vardagssysslor och informationstillgång inte tillgodoses eller försvåras när de analoga alternativen försvinner. Vissa vänder sig då till biblioteken för hjälp och stöd. Baserat på intervjuer och litteraturgenomgång gör vi en analys av de institutionella logiker som styr hur biblioteken har arbetat med digitaliseringen. Då folkbibliotekens uppdrag innefattar att se till sina besökares behov har de kompensatoriskt arbetat med att åtgärda avsaknaden av tillgänglighet och utbildning från andra myndigheter och verksamheter. Detta utökade uppdrag har under en lång tid gått obemärkt av de statliga och kommunala organ som finansierar dem. Det börjar dock förändras, genom att offentliga bibliotek via regeringsbeslut har tillägnats medel att användas för fortbildning av bibliotekarier inom digital kompetens. Bibliotekens arbete med digitala frågor har uppmärksammats under 2010-talet, men trots det ökade stödet finns det ett tydligt fortsatt behov av ett digitalt kompetenslyft och allmän IT-support.

This thesis presents a study aiming to identify the selection criteria for the digitization of posters at the National Library of Sweden (Kungl. biblioteket). The theory is that cultural heritage institutions are empowered to decide how our cultural heritage is presented as they select what items (or, as in this study, posters) will be digitized. The poster is studied as it is an interesting media form which historically was an important means of communication. The poster can represent and reflect historical events and opinions in society. The posters chosen to be digitized, will represent a part of our cultural heritage as presented on the internet. The research questions are to find out the purpose of digitization, to identify the selection criteria, why the collection of posters is digitized, which posters have been chosen and what were the selections criteria. The study aims to compare principles with practice. Selection policy documents are studied and the poster collection is studied in documents, on the internet and by interviewing representatives at the National Library of Sweden. The conclusion is that although the policy documents are indeed thorough regarding detailed selection criteria, it is actually practical reasons (such as available resources) that finally decide what material is digitized. The situation that the cultural heritage institutions are constructing our visual cultural heritage is probably unavoidable, but the problem is that if choices are not made on the correct grounds, this will have the consequence that the presentation of our cultural heritage will not be representative. / Uppsatsnivå: D

The aim of this Master’s thesis is to survey what personal encounter at the library can signify, and to examine Swedish public libraries’ policies for personal encounter. The posed questions are: What does personal encounter at the library signify? How are users and library staff represented in the collected policies? What do the policies say about digital encounter? 290 e-mail queries were sent to Swedish public libraries in May 2010. Of 140 responses, 107 stated that they did not have a written policy on personal encounter. 33 libraries had policies and these were collected and examined. The methods used are text analysis and policy analysis. The conclusions are that the policies are usually written with the goal to maintain a high standard of behavioral performance amongst library staff. The policies also aim at providing a joint approach to personal encounter. Users and staff are mainly described as working in a team. The most frequent way to describe how staff should behave is with respect. The user is, on the other hand, sometimes described as difficult and demanding. I take that down to the fact that a great deal of the policies are concerned with problems that can arise in the meeting between user and staff. To mention difficult users in the policies does not necessarily mean that users in general are considered difficult. Only few of the policies mention digital encounter. / Program: Bibliotekarie

The National Libraries task to save and preserve the national cultural heritage has turned to a new challenge in a digital world. The preservation of born-digital material for future use requires not only saving the digital object itself but also information about the object, preservation metadata. This is a relatively new issue and the library community has very little experience in this area. It has become evident that international cooperation is necessary to solve the task and that the development of international standards is of fundamental significance. This thesis investigates what has been done to meet the problems with the fast obsolescence of digital material with the focus on metadata. It examines the international collaboration in this area and the results. Ten European national libraries were inquired and their approach to long term preservation of the born-digital heritage concerning collection and strategies for handling of preservation metadata. The study shows that the Scandinavian countries began collecting with web harvesting while most countries in Central Europe work with deliveries. It is also shown that the regional differences are becoming smaller and that today most of the countries are following a combined approach. Web harvesting requires a different management of metadata than digital deliveries. However, within the different methods the solutions are rather close. / Uppsatsnivå: D

The aim of this study is to compare how three local librarieshandle their collections, and to compare this with handlingcollections at national level. I have investigated librarian’sopinions of their collections and how they take care andpreserve them for the future. It has also been studied if thelibraries collections of old material contains more than justold book rarities.In this study I had compared my respondents answer withSvante Beckman and Magdalena Hillström`s theory ofmuseum`s four idealtypes. Their view of a museum is in theforms of a treasury, archive, school and a theatre. Theanswers of the interviews are compared with the fourdifferent ideals from the museum, and from that conclusionsare drawn. The main method that I have used for this study isqualitative interviews that handle different aspects ofthis subject. My respondents have been four differentlibrarians from three local libraries in three counties.The results of the study were that all three libraries saw thattheir collections both have a regional and national value, andthey represent both the social and cultural history of thatcounty. Another result was that all three libraries felt that theaudience should have the pleasure to view both the originalof the collections and digital versions. Finally the studyshowed that the libraries would like that older collections inlibraries should get the same protection as Cultural Heritage. / Program: Bibliotekarie

Inom denna uppsats undersöks hur digitala medier och verktyg kan infogas i gymnasieskolans bildundervisning utifrån vilka svårigheter och möjligheter digitalt arbete kan innebära, hur yrkesverksamma bildlärare resonerar kring att arbeta digitalt i ämnet, samt vilka områden som kan urskiljas som centrala när det handlar om digitala inslag för bildskapande, planering, dokumentation, och redovisning inom bildundervisningen. Studien genomfördes mellan december 2016 och april 2017 genom egen gestaltande fördjupning inom digitalt arbete samt ett frågeformulär som besvarades av åtta yrkesverksamma bildlärare.         Som resultat av denna undersökning visade det gestaltande arbetet, som även redovisas i form av ett digitalt läromedel, på hur svårigheter med att arbeta digitalt i koppling till bildämnet bland annat handlade om hur det är svårt och tidskrävande att lära sig att behärska digitala verktyg och programvaror, samt om hur det är lätt att hamna i att det digitala bildskapandet tvingas ske på traditionella medium och teknikers villkor. Möjligheter som urskildes handlade om hur digitala verktyg erbjuder egna, unika uttryck, samt stora friheter till justeringar, omprövningar, och experimentlusta. Svaren på frågeformuläret visade på hur digitala medier och verktyg främst användes vid presentation, redovisning, och inlämning, och att endast ett fåtal såg digitala tekniker för bildskapande som likvärdiga de traditionella teknikerna. Enligt lärarnas utsagor var betydelsefulla vinster med att arbeta digitalt bland annat underlättad dokumentation, ökade möjligheter att nå ut till frånvarande elever, att digitalt arbete ofta är bättre från miljöperspektiv, samt att internet erbjuder en till synes oändlig mängd referens- och inspirationsbilder. Svårigheter som lärarna upplevde handlade exempelvis om teknikstrul, bristande förkunskaper hos elever, samt en oro om att handens arbete kan försvinna om traditionella tekniker ersätts med digitala.         I studien urskiljs och redogörs det för fyra särskilt centrala områden när det handlar om digitala inslag i bildundervisningen: att tid och svårighet kan bli en stor utmaning för både lärare och elever, hur relationen mellan digitalt och traditionellt kan utgöra hinder för digitala inslag, på vilket sätt bildämnets styrdokument betonar rollen av det digitala i bildämnet, samt vad ett postdigitalt perspektiv kan innebära för bildundervisningen.