Arbetet syftar till att öka kunskapen om elevers vardagsföreställningar om evolutionen och kunskaper om naturvetenskapens uppbyggnad. Elever kommer till skolan med sin egen uppsättning av erfarenheter med vilka de sedan tolkar världen som, i vissa fall, kan leda till vardagsföreställningar. Eftersom evolutionsavsnittet kan vara ett känsligt ämne ville jag även undersöka elevernas inblick i hur kunskapen om naturvetenskap genereras då detta är en viktig del för att kunna förhålla sig till olika fakta som presenteras, till exempel evolutionsteorin. För att få reda på ovanstående frågor använde jag mig av en enkät med efterföljande intervjuer av utvalda elever. Både enkäterna och intervjuerna visade på att det finns vardagsföreställningar om evolutionsprocessen hos eleverna och att de flesta eleverna inte har någon större kunskap om hur naturvetenskapen är uppbyggd. Något som verkar vara genomgående i undersökningen är dock att eleverna hade hög tilltro till naturvetenskapen, men ändå ansåg att man ska förhålla sig kritisk till den.

Internationella studier som till exempel SAS-studien (Sjöberg, 2000) visar på att det hos elever finns stora skillnader mellan attityden till naturvetenskap och andra skolämnen men också att pojkars och flickors attityder skiljer sig åt. Denna studies syfte var att kartlägga elevers attityder till de naturvetenskapliga ämnena för att kunna göra en jämförelse med tidigare undersökningar. Elever i årskurs 5 och 6 fick besvara ett antal frågor i form av en enkät. Kartläggningen visar på att flertalet elever anser att naturvetenskap är viktigt och nyttigt och att de kommer att ha nytta av sin kunskap i framtiden. Samtidigt vill de flesta inte arbeta inom detta område när de blir vuxna. Vi har i vår kartläggning inte funnit några större attitydskillnader hos de pojkar och flickor som har medverkat i denna kartläggning. Vidare visar resultatet i vår undersökning på delvis andra attityder till NO än vad som framkommit i andra studier. / A survey of students attitudes to science.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka lärare och elevers syn på geografi. För att ta reda på detta har vi använt oss av enkätstudier bland grundskollärare, samt elevintervjuer utförda i årskurs 2. Vi har även berört ny forskning inom dagens miljöproblematik och kopplat den till varför det är viktigt med geografi i skolan. För att se barns tolkningar av geografi och läroböcker inom ämnet, använde vi oss av en lärobok anpassad för årskurs 1-3 vid intervjutillfällena. Vår hypotes, som varit att eleverna i denna ålder inte har så stor kännedom om geografiska begrepp i sin närmiljö, har stämt bra överens med de resultat vi uppnått. Genom att vi varit i kontakt med tre etablerade läromedelsförlag har vi fått insikt om vad det finns för geografiska läroböcker för elever i grundskolans tidigare år. För att få en objektiv bild av läroböcker har vi även intervjuat en person som frivilligt granskar läroböcker. Det visade sig att många av lärarna sade sig använda läroböcker i geografi medan eleverna var helt obekanta med dem, vilket vi fann motsägelsefullt. Vi tror att bristande kunskaper bland lärare och elever till stor del beror på att lärarna ser geografi som ett delat ämne. Vi tycker att detta är skrämmande då geografins breda ämnesområde kan generera kunskap om jorden, och därmed även ge elever kännedom om hur de kan förhindra de miljöproblem som idag hotar existensen för framtida liv på Jorden. / We have been doing a study in Geography Curriculum in Elementary School. To find out this we have been interviewing teachers and students in Elementary School. We have also looked into science, and tried to prove how important Geography Curriculum is today, considering the present enviroment problems.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka elevers förståelse för begreppen natur- och kulturlandskap i årskurs åtta samt i vilken omfattning elever uppfattar hur deras närmiljö används i deras undervisning. Dessa begrepp är valda då de utgör en central roll i kursplanen för geografi. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning med uppföljande kvalitativa intervjuer. Vi har kommit fram till att eleverna har en viss förståelse för begreppen men har svårt att se helheten. 25 procent av eleverna kunde på ett tillfredställandet sätt förklara natur- och kulturlandskap. Vi har även kommit fram till att de flesta eleverna uppfattar att de sällan eller aldrig har undervisning utanför deras klassrum i närmiljön.

Syftet med vår undersökning är att kartlägga vilken NO-undervisning som bedrivs från förskola upp till skolår 3. Bakgrunden till detta ligger dels i den erfarenhet vi har av NO-undervisning på våra partnerskolor, dels i forskning som visar att intresset för NO sjunker med stigande ålder. Lärarnas intresse för NO ser vi som den viktigaste faktorn för att barnens intresse för NO skall ökas eller bibehållas upp i åldrarna. Vi gjorde en enkätundersökning, där 57 lärare fick besvara frågor angående bland annat vilka arbetssätt de använder, syften med NO-undervisningen, i vilken ålder de anser att de kan starta med NO och intresse för forskning i naturvetenskap, teknik samt dess didaktik. Vi finner att lärarna menar att de har ett intresse för NO, både i allmänhet och som skolämne. De anser däremot att det finns brister i ämneskunskaper, utrustning och tid. Vi ser också att många lärare känner att de saknar stöd, i sin NO-undervisning, från skolledning och kommun. Här tror vi mycket kan göras för att hjälpa lärarna att förbättra sin NO-undervisning.

Bakgrund. Trycksår är ett ofta förekommande sår och den näst dyraste vårdskadan inom svensk slutenvård. Den årliga kostnaden för trycksår i Sverige är mellan 2-8 miljarder svenska kronor. Tidigare studier uppmärksammar att sjuksköterskor ofta har bristfälliga kunskaper om trycksår och att detta till viss mån skulle kunna bero på brister i sjuksköterskeutbildningen. Syfte. Studiens syfte var att undersöka hur sjuksköterskestudenter i termin sex skattade den erhållna utbildning och om de ansåg sig vara förberedda på att utföra bedömning och behandling av trycksår. Metod. En komparativ enkätstudie riktad mot sjuksköterskestudenter i termin sex utförd på två lärosäten i södra Sverige. Resultatet. Totalt medverkade 106 studenter i studien. Sammantaget uppgav ca 60 % av studenterna att de kände sig mycket/ganska förberedda inför att bedöma och behandla trycksår. Störst osäkerhet kunde ses gällande val av omläggningsmaterial och upprensning av trycksår. En övervägande andel av sjuksköterskestudenter, på båda lärosätena, ansåg att den erhållna utbildningen i mycket/ganska liten utsträckning givit kunskaper och färdigheter om bedömning och behandling av trycksår. Den vanligaste metoden som sjuksköterskestudenterna hade för avsikt att använda, som legitimerade sjuksköterskor, för att uppdatera sina kunskaper var att söka i Vårdhandboken och den minst vanliga var att läsa vetenskapliga artiklar. Konklusion. Fler övningstillfällen i klinisk läromiljö och under verksamhetsförlagd utbildning skulle kunna gynna inlärningen av praktiska färdigheter. Evidensbaserad omvårdnad behöver ta större plats när sjuksköterskestudenter uppdaterar sina kunskaper om trycksår. / Background. Pressure ulcer is a common wound and the second most expensive injury during care within Swedish inpatient care. The annual cost of pressure ulcer in Sweden is between 2-8 billion Swedish Kronor. Previous studies note that nurses often have inadequate knowledge about pressure ulcers and that this to some extent could be due to inefficiency in the education of nurses’. Aim. The aim of the study was to explore how student nurses’ valued the obtained education and whether they considered themselves to be prepared to assess and treat pressure ulcers. Method. A comparative survey directed towards term six student nurses’, conducted in two universities in southern Sweden. Result. A total of 106 students participated in the study. Overall about 60 % of the students reported that they felt very/fairly prepared to assess and treat pressure ulcers. The biggest uncertainty could be seen regarding the choice of dressing materials and debridement of pressure ulcers. A majority of student nurses’, at both universities, held that the obtained education had provided knowledge and skills in very/fairly small extent when it came to the assessment and treatment of pressure ulcers. The most common method that student nurses’ intended to use, as registered nurses’, to update their knowledge and skills was to search Vårdhandboken and the least common method was to read scientific articles. Conclusion. More exercises in clinical learning environment and during clinical training could benefit student nurses’ learning of practical skills. Evidence-based treatment aught to take a bigger role when nursing students update their knowledge on pressure ulcers.

Denna studie har haft som syfte att med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning undersöka om närvaron av poliser har någon påverkan på den upplevda tryggheten och upplevda risken att bli utsatt för brott bland studenter på fakulteten för Hälsa och samhälle på Malmö högskola. En enkätundersökning med hjälp av bilder i trygga respektive otrygga miljöer med respektive utan polisnärvaro har genomförts bland 114 studenter. Resultatet visar bland annat att polisnärvaro påverkar den upplevda tryggheten positivt i redan otrygga miljöer, medan den i redan trygga miljöer påverkar den upplevda tryggheten negativt. Vidare bidrar fotpatrullerande poliser till en högre upplevd trygghet och lägre upplevd risk att utsättas för brott än vad bilpatrullering gör. Studien fann skillnader bland individer med olika kön men inte bland individer med t.ex. olika ålder eller bakgrund. / This study aims to examine whether the presence of the police has an impact on the perceived fear of crime and the perceived risk of being subjected to crimes among students at the faculty of Health and society at Malmö University, using quantitative questionnaires. A survey of images in safe and unsafe environments with or without police has been conducted among 114 students. The results show, among other things, that police staff have a positive impact on the perceived fear of crime in already unsafe environments, while in already safe environments they have a negative impact on the perceived fear of crime. In addition, foot patrol policemen contribute to a higher perceived safety and lower perceived risk of crime than car patrol. The study found differences among individuals with different sexes but not among people with e.g. different age or background.

Den snabba globala migrationen kräver att sjuksköterskan har goda kunskaper för att kunna utföra transkulturell omvårdnad. Syftet med studien var att undersöka nyutbildade sjuksköterskors erfarenhet av transkulturell omvårdnad. Datainsamling skedde med hjälp av en enkät, utdelad på två kliniker. Materialet bearbetades via kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: kommunikationssvårigheter, öppenhet för individen och transkulturell omvårdnad i sjuksköterskeutbildningen. Tillämpningen kan vara användbar för både sjuksköterskestudenter och för kliniskt verksamma sjuksköterskor. / The fast global migration demands good knowledge for the nurse to be able to conduct transcultural care. The aim of the study was to examine new trained nurses' experience of transcultural nursing. A data collection took place by using a questionnaire, distributed on two hospital clinics. The material was processed via qualitative content analysis which resulted in three categories: communication difficulties, openness for the individual and transcultural nursing in the nurse education. The implication can be useful both for nurse students and for clinical active nurses.

Vårt syfte med detta examensarbete är att skapa ett egentillverkat studiehäfte för elever medsvenska som andraspråk. Genom egna erfarenheter och möten med lärare har vi fått veta attdet inte finns mycket färdigt material för dessa. Vår tanke är att den ska ge eleven chansen attlära sig om sitt nya land genom att se på skillnader och likheter mellan detta och hemlandet.Då vi framställt häftet ville vi se om läromedlet levde upp till våra förväntningar.Vi skickade ut delar av vårt material till tre lärare för varsin förberedelseklass i Skåne, medelever i olika åldrar. Responsen var mestadels positiv och lärarna upplevde motivation ochentusiasm hos eleverna.

Mitt syfte är att undersöka elevers tankar om millenniemålen, hälsa och utveckling. I studienhar jag utgått från litteratur, seminarier, forskning, rapporter, läroplaner och en kvantitativundersökningsmetod för att få svar på frågeställningarna. Det som är intressant att se är vilkenuppfattning eleverna har om världen. Samt att se hur de tror att de skulle kunna hjälpa till attförändra den för många fattiga i de mindre utvecklade länderna. Resultatet visas i tabeller ochgrupperas in för att visa vad eleverna tyckte var viktigast och på en fallande skala. Elevernatycker att de sociala aspekterna är de viktigaste för att världen skall bli bättre. Därefter följerde ekonomiska, demokratiska och sist hamnar de etiska aspekterna där elevernas svar varitsom mest utspridda. När eleverna själva får lägga förslag på vad de rika länderna, skolan såhar de många bra idéer hur man skulle kunna hjälpa till att göra världen bättre. Här ser manockså att flickorna lägger fler förslag än vad pojkarna gör. Pojkarnas förslag är mer avmateriellt slag medan flickornas förslag är mer hälsa och omvårdnad. Utifrån resultatet har jagkommit fram till att eleverna har en bra uppfattning om hur man skall få en bättre hälsa ochutveckling i världen, men det finns fortfarande ett par saker som hur det handel och detekonomiska påverkar de fattiga människorna. Eleverna har också använt sin kreativa ochkänslomässiga sida för att kunna göra världen bättre.