Vårdrelaterade infektioner medför stora kostnader för samhället. Den vanligaste smittvägen är kontaktsmitta via personalens händer. Under hösten 2006 startades ett ptojekt på Universitetssjukhuset MAS i Malmö (UMAS) för att öka kunskapen hos personalen om de basala hygienrutinerna. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga personalens kunskap om de basala hygienrutinerna. Respondenterna omfattade 44 individer, undersköterskor och sjuksköterskor, på en avdelning på UMAS. Datainsamlingen gjordes genom en enkätundersökning och deltagandet skedde anonymt och på frivillig basis. Bortfallet blev stort, endast 22 av 44 respondenter besvarade enkäten. Slutsatsen är att det finns brister i kunskapen hos personalen gällande handhygien. Däremot visar undersökningen att kunskaperna är goda avseende den personliga hygienen. Studien visar också på behovet av ytterligare fortbildning inom området med fokus på handhygien. / Cross infections lead to a lot of additional costs for society. The most common way of passing on infections is by the hands of the staff. During the fall of 2006 a project was started at the University Hospital in Malmoe (UMAS) to increase the knowledge of basic hygiene routines. The purpose of this study was to survey the knowledge among the staff on basic hygiene routines. The respondents in the study covered 44 individuals, assistent nurses and nurses, in one ward at UMAS. The collection of data was made by a questionnaire and the participation was made anonymously and voluntarily. The falling off was large, only 22 of 44 respondents answered the questionnaire. The conclusion is that there are shortages of knowledge among the staff concerning hand hygiene. However the study shows that there is good knowledge when it comes to personal hygiene. The study also proves that there is need for further in-service training with focus on hand hygiene.

Interaktion mellan sjuksköterska och patient påverkar upplevelsen av vård. Upplevelsen av vården är således en betydelsefull komponent för patienten och dess hälsotillstånd. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns genus relaterade förhållande som påverkar manliga patienters upplevelse av vård. Teoretisk ram för arbetet är Madeleine Leiningers Transkulturell omvårdnad och då främst hennes sunrise modell som inspirerat författarna både beträffande enkätframställan, analys och tolkning av materialet. Metoden är en empirisk studie som behandlar sexton enkätsvar från onkologisk klinik i Skåne. Bortfall och litet underlag till trots har vissa nyanser och spektra kring manliga patienters upplevelse av vård, gått att skönja. Resultatet svarar däremot tveksamt på om genusrelaterade relationer mellan kvinnlig sjuksköterska och manlig patient föreligger. Flera uppslag har däremot framkommit i denna studie som lockar till mer ingående forskning. / Interaction between nurse and patient influence the experience of care. The experience of care is there for an important component for the patient and his/her health condition. The aim of this study is to examine whether there are gender related circumstances that effects male patients experience of care. Theoretical framework for the study is Madeleine Leiningers Transcultural nursing and foremost her sunrise model that inspired the authors both regarding the manufacturing of the questionnaire, analyses and interpretation of the material. The method is an empirical study that handles sixteen questioner answers from an oncholgical clinic in Skåne. Despite reduction and a small population some nuances and spectra about male patients experience of care, have been able to descry. The result answers however doubtfully if gender related relations between female nurse and male patient exists. Several ideas have on the other hand emerged in this study that entice to further research.

Building façades can be affected by mould, algae and cyanobacteria which, through their dark pigments in the cells, can cause discoloration on the façade. These organisms are affected, among other things, by the availability of water and the air humidity. Discoloration generally does not cause any damage to the building, just presents as an aesthetic problem. There are various ways to prevent the emer-gence of these organisms. However research has shown that with the wrong methods used an opposite effect can be received. The methods that are used can also present a hazard for the environment. A field study of three different areas in Gävle, Sweden was carried out, here an ocu-lar inspection was made to identify buildings affected by discoloration. The areas studied were Lexe, Brynäs and Bomhus. In total 50 building facades with discolo-ration were found displayed on 25 different buildings. In Lexe and Bomhus several houses were found with facades that were classified as having the degree of discolo-ration “very”. The degree of discoloration was based on how widespread the discolo-ration was and how clearly it was visible to the naked eye. It was divided into three categories: “little”, “moderate” and “very” discoloured. A theory why these two areas were highly affected is the fact that they contain more vegetation compared to Brynäs. The proximity to water and roads was also considered to have had an effect. But it has not been possible to indicate how much these three aspects have affected. North and west façades were affected to a greater extent compared to south and east facades. A survey was distributed to everyone in the area. In the survey, respondents had to answer questions about discoloration. This to study how house owners feel about the problem. The response rate was low and only 33 responses were received. Hence, the survey not being as reliable as the sample size is small. But from the re-sponses that came in, it could be deduced that the majority wasn’t worried about di-scoloration. Even if they personally had been affected or currently dealt with the problem of discoloured building facades. Six pictures of building facades were also shown, this to find out how many of the respondents would take action to fix the facade in question. The results showed that the answer generally did not depend on the size and extent of the facade that was affected but rather how visible the discolo-ration was. Which mainly is affected by the colour of the facade and the type of org-anism. / Fasader kan drabbas av mögelsvampar, algbildning och cyanobakterier som genom sina mörka pigment i cellerna kan orsaka missfärgningar. Organismerna påverkas bland annat av vattentillgången och luftfuktigheten. Missfärgade fasader är generellt inget som skadar byggnaden utan endast ett estetiskt problem. Det finns olika sätt att förhindra tillkomsten av dessa organismer, dock kan dessa ha motsatt effekt om man behandlar mot fel organism. Metoderna som används kan även ha en stor nega-tiv effekt på miljön. En fältundersökning av tre områden i Gävle utfördes, här gjordes en okulär besikt-ning för att identifiera byggnader drabbade av missfärgningar. Områdena som un-dersöktes var Lexe, Brynäs samt Bomhus. Sammanlagt återfanns 50 fasader med missfärgningar utspridda på 25 olika hus. I Lexe och Bomhus hittades flera hus med fasader som klassades ha missfärgningsgraden “mycket”. Missfärgningsgraden baseras på missfärgningens utbredning samt hur visuellt tydligt den är och delades upp i ka-tegorierna “lite”,”måttligt och “mycket”. En teori är att dessa två områden har mera vegetation jämfört med Brynäs, även närheten till vattenmassor och större vägar an-ses ha påverkat. Men det har inte kunnat anvisats hur mycket dessa tre aspekter på-verkat. Nordliga och västliga fasader visade sig i större omfattning drabbas jämfört med sydliga- och östliga fasader. En enkät delades ut till samtliga i områdena i syfte att studera hur villaägare känner inför problemet med missfärgningar och algtillväxt. Svarsfrekvensen blev låg och endast 33 svar inkom. Därav är enkäten inte lika tillförlitlig då urvalet är litet. Av de svar som inkom kunde det utläsas att majoriteten inte var oroliga för problemet även om de just nu hade drabbade fasader eller tidigare haft. Sex bilder på fasader vi-sades även för att ta reda på hur många av respondenterna som skulle åtgärdat fasa-den i fråga. Resultatet blev att svaret generellt inte berodde på i vilken omfattning det vill säga utbredningen av fasaden som var drabbad utan mer hur synlig missfärg-ningen var. Vilket främst påverkas av fasadens färg och typen av organism som angri-pit fasaden.

Syftet med denna studie var att undersöka rektorers förhållningssätt till sitt pedagogiska ledarskap mot fritidshemmet. Undersökningen grundas i ett enkätformulär där de 158 respondenter som besvarat enkäten är rektor alternativt biträdande rektor. Resultaten har analyserats främst utifrån kvalitativ metod. Även kvantitativ metod har använts, där analysen genom Lars Svedbergs pedagogiska ledarskapsteori, påvisat vad som är avgörande, om ett pedagogiskt ledarskap bedrivs eller inte. Fritidshemmet beskrivs å ena sidan åsidosatt gentemot skolan då skolan är obligatorisk. Å andra sidan ställs fritidshemmet som mer jämlik med skolan. Då en syn på ett heldagslärande skapar trygga lärmiljöer och främjar elevernas lärande över hela dagen. Slutsatsen visar att rektorer likt fritidslärare innehar en komplex hybrid profession med varsin fot inom olika slags uppdrag. Rektorer har mer administrativt, ekonomiskt och effektiviserade arbetsuppgifter. Vilket har konkurrerat ut möjligheterna till att bedriva ett pedagogiskt ledarskap mot fritidshemmet om intresse och kunskap inte finns där från rektorns håll.

Det primära syftet med denna studie var att bidra till kunskap om elevers motivation, mer specifikt musiklärares uppfattningar om huruvida elever drivs av inneboende motivation, yttre motivation eller båda. Andra mer specifika områden undersöktes också, bland annat hur digitala verktyg kan användas för att inspirera och motivera elever i musikämnet. Hur musiklärare definierar sin roll i att motivera elever och de olika metoder musiklärare använder för att göra specifika kunskapsområden, såsom musikhistoria (klassisk musik till exempel) mer relevanta och intressanta för eleverna, undersöktes också. Dessa områden var viktiga att undersöka för att bättre förstå elevmotivation i musikämnet specifikt, och vilka motivationsverktyg som är mest användbara. En enkätundersökning med titeln ”Enkät om lärares uppfattningar om elevers motivation inom ämnet musik” användes som metod för datainsamling. Data samlades in med hjälp av enkäter på nätet via Google Forms. Data analyserades med hjälp av blandade metoder. Majoriteten av frågorna på enkäten analyserades med kvantitativ analys, medan de som samlats in från de återstående frågorna bedömdes som kvalitativa och analyserades som sådana. En majoritet (73 %) av musiklärarna som deltog i denna studie svarade att motivation är en inre faktor eller ”drivkraft” som bidrar en viss handling eller beteende och åttioen procent (81 %) svarade att motivation båda interna och externa belöningar. För att motivera elever deltagarna nämnda att en lärare ska peppa, stötta och inspirera elever, och försöka göra saker roliga och intressanta, lektionerna ska vara välplanerade, osv. De svar som var vanligast på frågan om hur musiklärarna gör vissa områden av kunskapskraven mer intressanta och relevanta för eleverna var bland annat att använda film, spel och digitala verktyg och en stor majoritet av musiklärarna som deltog i denna undersökning talade positivt om digitala verktyg. Slutsatserna från denna studie var att musiklärare motiverar sina elever på olika sätt, men dataanalysen har visat att det finns konsekventa teman och faktorer när det kommer till elevers motivation. Några av elevernas motivationsfaktorer som nämndes upprepade gånger av musiklärarna som svarade på enkäten var: 1) Vikten av att musikläraren är förberedd, välinformerad och brinner för sit tämnesområde. 2) Lärarnas förmåga att när så är möjligt relatera vissa ämnesområden till aktuella händelser och modern tid. 3) Lärarens utnyttjande av digitala verktyg som resurs och läromedel.

Studien syftar till att kartlägga förskolpedagogers uppfattningar om deras arbete- och utveckling av flerspråkighet och flerspråkiga barns förstaspråk i utbildningen. Samt i vilken omfattning flerspråkiga pedagogers språkliga resurser i andra språk än svenska tillvaratas i utbildningen.  För insamling av data valdes kvantitativ metodansats med semistrukturerad enkät. Enkäten besvarades av 132 respondenter och analyserades med statistik och tematisk analys.  Resultatet visade att tre fjärdedelar (75,5%) håller med helt och hållet eller håller med om att det är svårt att arbeta med/inkludera barns förstaspråk i utbildningen. Två femtedelar (42%) av förskolpedagogerna benämner och synliggör ofta vardagliga ord/begrepp på flerspråkiga barns förstaspråk i vardagen. För planerade aktiviteter och undervisning framgår att det mer frekvent är vardagliga ord/begrepp som alltid eller ofta används och synliggörs på flerspråkiga barns förstaspråk av pedagogerna 35,4%, i jämförelse med kunskapsrelaterade ord/begrepp 27,7%. Mer än hälften (53,9%) av de förskolpedagoger som inte talar ett språk som förekommer i barngrupp, men har en kollega som gör det  efterfrågar i mycket hög eller hög grad kollegans kompetens för det egna arbetet i vardagen.  Slutsatsen är att studien bidrar till att kartlägga omfattningen av förskolpedagogers uppfattningar av arbetet med flerspråkighet och flerspråkiga barns förstaspråk i utbildningen. majoriteten förskolpedagoger uppfattar arbetet som svårt. Däremot inkluderar de flerspråkiga barns förstaspråk i vardagen och i undervisning, och vardagsrelaterade ord/begrepp är mer frekvent förekommande. Flerspråkiga pedagogers språkliga kompetenser tenderar tillvaratas i utbildningen i varierad grad. / The study aims to map pre-school educators`perceptions of their work and development of multilingualism and multilingual children´s first language in education. And the extent to which multilingual educators`linguistic resources in languages other than Swedish are utilized in the education.  För data collection, a quantitative method approach was chosen with a semi- structured questionnaire. The questionnaire was answered by 132 respondents and analyzed with statistical and thematic analysis.  The results showed that three quarters (75,5%) agree completely or agree that it is difficult to work with/include children´s first language in education. Two- fifths (42%) of pre.school educator often name and make visible everyday words/concepts in the first language of multilingual children in everyday life. For planned acitivities and teaching, it appears that it is often more frequent everyday words/concepts that are always or often used and made visible in multilingual children`s first language by the educators 35,4%, in comparison with knowledge-related words/concepts 27,7%. more than half (53.9%) of the pre-school educators who do not speak a language that occurs in a group of children, but have a colleague who does so demand a very high or high degree of the colleague`s competence for their own work in everyday life.  The conclusion is to study to contribute to mapping of pre-school educators`perceptions of the work with multilingualism and multilingual children´s first language in education. The majority of preschool educators perceive the work as difficult. On the other hand, multilingual children´s first language includes everyday life and teaching, and everyday-related words/concepts are more frequent. Multilingual educators`language skills tend to be utilized in the education to a varying degree.

Avsikten med det här arbetet är att undersöka vad elever i skolår 4-6 har för attityd till skolämnet geografi och vad de intresserar sig för inom ämnet. Därtill vill jag jämföra detta med lärares innehållsval i ämnesundervisningen av geografi för dessa elever. Med en kvantitativ undersökning genom enkäter kom jag fram till att attityder till geografi formas av många faktorer där lärarens attityd till geografiämnet, inställning till hållbar utveckling, val av arbetsmetod och innehåll kan avgöra hur en hel skolklass förhåller sig till ämnet. När lärare känner att styrdokumenten inte ger tillräckliga direktiv för lektionsplaneringen tycker de att det är behändigt att använda läromedel som en snabböversikt av läroplanens innehåll.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka barns matvanor, hur de anser att de mår och vad de har för kunskap om goda matvanor. Som metod har vi använt oss utav en enkätundersökning. Vi genomförde den i fem klasser i skolår 4 och 5, på två skolor i Skåne och deltagarantalet var 89 elever. Resultaten visar att de flesta av eleverna äter frukost, skollunch och middag. Det visade sig finnas en skillnad mellan pojkars och flickors ätande. Pojkarna tenderade att äta något mindre hälsosamt än flickorna. Det fanns även en skillnad i kunskapsfrågorna mellan skolår 4 och skolår 5, som visade att fler elever i skolår 5 påvisade bättre kunskap om goda matvanor. / We look at childrens food habits, how they are feeling and what they know about good food habits. Our conclusions are that most student eat breakfast, lunch and dinner. We found that there is a differense between girls and boys food habits. We could also see that students in schoolyear 5 knew more about good food habits than students in schoolyear 4.

I denna uppsats har jag ämnat att med utgångspunkt i Malmö undersöka gymnasielever syn på historia, dels som skolämne och dels historians betydelse utanför skolan. Basen för undersökningen har utgjorts av en enkät som besvarades av 117 elever. Tidigare forskning inom samma område har genomförts i andra delar av Sverige och huvudtanken med föreliggande studie har varit att se hur gymnasielever i Malmö svarar på liknande frågor. Med en överväldigande majoritet anser eleverna att det är Europas och 1900-talets historia som är den mest intressanta, en åsikt som. Eleverna tycker i kontrast till tidigare forskning om att lyssna till sina lärares historier samtidigt som många elever saknar utflykter till museer och historiska platser. Historiemedvetandet kan här sägas vara mycket eurocentriskt något som är föga förvånande då både lärare och elever enkelt kan relatera till det Europa de lever i. . I jämförelse med elever i tidigare forskning kan eleverna som deltagit i min undersökning sägas vara mer negativt inställda till historia som skolämne och i allmänhet. I en komparation mellan pojkar och flickor visade det sig att flickorna var aningen mer negativt inställda till historia än pojkarna men i övrigt var skillnaden på deras svar obetydlig.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete är att undersöka vad några elever i årskurs 7-9 har för attityder till skolämnet geografi. För att kunna ta reda på detta har jag valt att använda mig av en enkätundersökning som innefattar två olika delar, den första innehåller 20 frågor om vad eleverna är intresserade av och den andra innehåller 10 påståenden om ämnet geografi som eleverna får ta ställning till. I resultatet visar det sig att eleverna i årskurs 7-9 är mest intresserade av naturkatastrofer, som till exempel, tsunamis, jordbävningar m.m. Däremot finner eleverna inget intresse av växter i deras närområden och det ekologiska jordbruket. Slutsatsen är att eleverna tycker att ämnet geografi är ett viktigt ämne i skolan samtidigt som de har lärt sig mer om var olika länder, städer ligger snarare än andra delar ur geografin.