From autumn 2008 Sweden has reinstalled the Special Education Needs teacher education. For future special education teachers and active teachers in the field, it is important to know the history and be aware of future visions to create a good role for the Special Education Needs teachers. This study examines attitudes towards special education and Special Education Needs teachers amongst school principals and classroom teachers at seven schools in Umeå municipality. School principals were interviewed, and a survey was handed out amongst the selected General Education teachers. From this it appears that school principals have a picture of special needs education and Special Education Needs teachers' work that corresponds well with the objectives of the school's governing documents. The study shows that General Education teachers' expectations of Special Education Needs teachers are to work with single students or small groups of students. The Special Education Needs teachers who are now examined can easily be trapped working with these small groups or single students and must ensure that they work according to the guidelines of governing documents. The study also shows that school principals support inclusive methods. / Från och med hösten 2008 finns i Sverige åter en speciallärarutbildning med delvis nytt innehåll. För blivande speciallärare och aktiva på fältet är det viktigt att känna till historia och vara medveten om visioner för att skapa en så bra speciallärarroll som möjligt. Studien undersöker attityder till specialpedagogik och speciallärare hos rektorer och klasslärare vid sju skolor i Umeå kommun. Rektorer intervjuades och en enkät lämnades ut bland klasslärare. Utifrån detta visar det sig att rektorer har en bild av specialpedagogiken och speciallärarnas arbete som stämmer väl överrens med målen i skolans styrdokument. En slutsats som dras i studien är att klasslärarnas förväntningar på speciallärarna innehåller mer enskild undervisning och testning. En annan slutsats som dras är att de speciallärare som examineras riskerar att falla in i en roll där de arbetar med enskilda elever och små grupper och bör bemöda sig om att ha examensförordningens ord som ledstjärna för sin yrkesutövning. Studien visar också att ett inkluderande arbetssätt stöds av rektorerna.

Syftet med detta arbete var att ta reda på hur många studenter i avgångsklasserna vid Sjöfartshögskolan som fick en anställning via Career Event 2012 och studenternas uppfattningar om mässans funktion som en plattform för yrkesmässiga kontakter med företagen inför framtiden. I sökandet efter tidigare arbeten hittades ingen liknande undersökning. Däremot hittades ett arbete som under rekryteringsmässorna Career Event och Sjölog 2011, undersökte rederiernas framtida behov av arbetskraft. Arbetet Career Event – Jobb i sikte försöker komplettera den bilden genom att här presentera hur det faktiska utfallet blev året 2012. Arbetet genomfördes i form av en kvantitativ enkät där respondenterna fick svara anonymt på de frågor som ställdes. De flesta respondenterna uppfattade det som lätt att få kontakt med utställarna, medan en majoritet menade att det inte var rätt ställe att söka jobb på. Av de avgångsstudenter som besökte mässan, blev 15 % erbjudna ett jobb. / The purpose for this research paper was to determine the number of graduates from Kalmar Maritime Academy achieving an employment through the Career Event of 2012, and also to find out how the students perceived the impact of the exhibition as a platform for making future professional contacts with the companies. In search for prior examinations no similar study was to be found. However, one study made during the recruiting events of Career Event and "Sjölog 2011" examined the future need of the Companies for recruiting employees. The research "Career Event - Jobs Ahead?" is an attempt to complement this study by presenting the actual outcome of graduate recruitments of the year 2012. This research is based on a quantitative questionnaire where the respondents answered the questions anonymously. The majority of the respondents in this study did not experience any difficulties in getting in touch with the exhibitors; others were more sceptical to the idea of applying for a job during an event like this. Of all the students attending the event 15% were offered an employment.

Syftet med denna studie är att ta reda på elevers attityder gentemot muslimer på en gymnasieskola i Småland. Med hjälp av en konstruerad enkät fick elever i årskurs ett och tre på Naturvetenskapsprogrammet och i årskurs ett och tre på Fordonstekniska programmet på denna småländska skola ta ställning till åtta påståenden om muslimer. I studien jämförs dessa två programs enkätsvar för att se om det finns likheter och skillnader i elevernas attityder. Elevernas svar till de åtta påståendena kopplas till deras bakgrund som exempelvis religionstillhörighet och ifall de har muslimska vänner eller inte för att se samband. Enkätsvaren har bearbetats med hjälp av socialkonstruktivistisk teori och Peter Bergers och Thomas Luckmanns socialisationsteori. Resultatet visar att eleverna på Naturvetenskapsprogrammet på denna skola generellt sett är mycket positiva till muslimer och deras religionsutövande, men ett par är negativa till bärandet av slöja, byggandet av moskéer i Sverige samt muslimsk invandring. Eleverna i årskurs ett på Fordonstekniska programmet är också generellt sett positivt inställda till muslimer, medan eleverna i årskurs tre är mer negativt inställda till muslimer. Somliga elever i båda Fordonstekniska klasserna, i likhet med Naturvetenskapsklasserna, är negativt inställda till specifikt moskébygge, slöja samt muslimsk invandring. De flesta elever i dessa fyra klasser som har muslimska vänner visar på en positiv attityd gentemot muslimer.

Bakgrund I Sverige har kommunerna ansvar för att alla invånare har tillgång till bra bostäder. För att kunna erbjuda bra bostadsalternativ som gör att fler vill bosätta sig i kommunen krävs att det finns mark för bostäder. Idag finns fastigheter bildade för bostadsändamål som inte har blivit bebyggda. I kommuner där det råder bostadsbrist och det finns en tydlig efterfrågan på mark för bostadsändamål är det viktigt att ta reda på varför fastigheterna inte blir bebyggda. Tidigare studier har utförts som i stort behandlar faktorer som kan förhindra bostadsbyggandet men privata fastighetsägares motiv till att inte bebygga sina fastigheter är ett outrett område. Syfte Examensarbetets syfte var att undersöka vilka motiv fastighetsägare har för att behålla sina fastigheter obebyggda och undersöka vilka faktorer som kan hindra en fastighetsägare från att bebygga sin fastighet. Examensarbetet begränsades till att omfatta privata fastighetsägare och fastigheter bildade för småhusändamål samt geografiskt till att omfatta Uppsala kommun. Metod Examensarbetet består av en litteraturstudie med syfte att ge en juridisk bakgrund till arbetet samt att undersöka vad som förhindrar byggandet av bostäder. För att besvara frågan varför fastighetsägare inte bebygger sina fastigheter samlades information in genom en enkätundersökning. Slutsats Slutsatsen är att de flesta fastighetsägare inte har för avsikt att bebygga fastigheten. Många har även fått fastigheten i arv eller gåva och därmed inte gjort ett aktivt val att förvärva fastigheten. Även att många innehar fastigheten i syfte att förhindra någon annan att bebygga den framkom av enkätundersökningen. För den enskilde fastighetsägaren är det särskilt plan- och bygglovsprocessen och kostnaderna för att bygga som förhindrar ett byggande. / Background The municipalities in Sweden have the responsibility for the inhabitants to have access to good homes. To be able to offer good homes so that more people could settle in a community it is necessary that there is land for housing construction. Today there are properties created to be used for housing construction that has not been developed. In communities where there are housing shortage and a high demand on land for housing it is important to find the reasons why the land is not developed. Earlier studies have been done that investigates the general elements that can stop the housing construction. However the reasons why private landowners do not develop their land are an uninvestigated area. Objective The objective with this thesis was to investigate which purposes private landowners has to keep their properties undeveloped and to see which elements can prevent a landowner not build on his property. The thesis was defined to comprise only private land owners and geographical to comprise the municipality of Uppsala. Method The thesis contain of one literature review with purpose to give a juridical background of the thesis and to explore what prevent the housing construction. To answer the question why landowners do not build on their land information was collected through a questionnaire. Conclusions The conclusion is that most of the property owners do not have an intention to build on their property. Many have received the property as a gift or through inheritance and consequently have not made an active choice to purchase the property. Also that many hold the property in order to prevent someone else to build was discovered in the questionnaire. For the private land owner the planning and building process and the costs for building are the most important

No description available.

Detta är en examensuppsats som vill ta upp ungdomars religiositet och hur den ser ut idag. Undersökningen är baserad på en tidigare doktorsavhandling om tro som publicerades 1987. Inte bara finns det en tidsrymd på 20 år sedan förra enkäten, även andra skillnader står att finna i undersökningsgrupperna. I den tidigare undersökningen ingick fyra grupper, de politiska, de religiösa, de vuxenstuderande och pensionärerna. Denna undersökning baserar sig i sin tur på den initiala undersökningen, utförd 1984, på ett antal gymnasieklasser. I min undersökning ingick 122 högstadielever i åldrarna 13 – 15 år. Dock har jag haft en tanke med att använda samma frågor som i den tidigare studien, detta är för att kunna jämföra svaren utan att ta direkt notis om att grupperna inte nödvändigtvis är, i egentlig mening, jämförbara. I frågeställningarna finns sex frågor som är identiska med den förra studien och två nytillkommna frågor. Rent generellt kan väl sägas att svaren inte differentierar så mycket med varandra i de första sex frågorna, man kan dra paralleller med exempelvis vuxenstuderande för tjugo år sedan och högstadielever av idag. Däremot inte alls med gruppen religiösa som hade en procentsats av 70 procent som kallade sig bekännande kristna. Det går att göra jämförelser med gymnasieklasserna 1984 och dagens högstadieungdomar. Båda grupperna förstod inte frågorna, ville inte reflektera närmare utan gjorde en ståndpunkt till sin egen utan att egentligen vilja tänka efter på djupet. De blev istället mest förvirrade och ville avsluta enkätillfället snarast möjligt, samma fenomen uppstod med 24 års intervall. Dock finns det ett annat sprängstoff i de två nytillkomna frågorna som jag själv har formulerat. “Tycker du att 10 Guds bud är vettiga regler för dig i vardagen” blev något av en vattendelare. Detta då en majoritet av de tillfrågade ungdomarna påstod sig aldrig ha hört talas om dessa bud. När de väl fick se dem i en bilaga till min enkät var faktiskt närmare 50 procent positivt inställda till dessa bud. Det var faktiskt anmärkningsvärt att notera att dessa elever aldrig hade blivit informerade om de Guds bud som exempelvis påverkat vår tids brottslagstiftning. Den andra frågan “Hur ofta besöker du kyrkan ?” gav vid handen att en överväldigande majoritet av de 122 tillfrågade eleverna endast besökte ett kyrkorum några få gånger per år. Någonstans så pekar mina resultat i samma riktning som tidigare funnits i undersökningar om ungdomars tro. Visst finns funderingarna där men de kan kanaliseras i andra riktningar i dag än vad som var fallet för exempelvis 20 år sedan.

Syftet med denna uppsats är att studera vad elever uppfattar av utomhuspedagogik sett utifrån lärarens syn på utomhuspedagogik och hur denna tillämpas. Uppsatsen bygger på en elev-enkät till elever från åk 1 till åk 5 och fyra strukturerade intervjuer med lärare från samma skola som eleverna. Fyra intervjupersoner har svarat på frågor som handlar om utomhuspedagogiken och hur den tillämpas. Enkätens frågor handlade om hur eleverna upplever utomhuspedagogiken. Resultatet blev att elevernas och lärarnas svar överstämmer väl sinsemellan samt med teorin. Uppsatsen visar att de flesta elever samt intervjuade lärare tycker att det är bra att arbeta med utomhuspedagogik och att det är en tillgång för alla att skolan har olika sätt att lära ut. Utom-huspedagogiken hjälper eleverna fram till kunskap från teori till praktik och sammankopplar delarna till en helhet. / The purpose of this paper is to study what students perceive of outdoor education from the perspective of the teacher's approach to outdoor education and how this applies. The essay is based on a student questionnaire to students from Year 1 to Year 5 and four structured inter-views with teachers at the same school as the pupils. Four interviewees responded to questions related to outdoor education and how it is applied. The survey questions focused on how students experience outdoor education. The result was that students and educators responses are in close harmony with each other and with the theory. The paper shows that most students and interviewed teachers think it is great to work with outdoor education and that it is an asset to all the school has different ways of teaching. Outdoor education helps students to knowledge from theory to practice and connect-ing the parts into a whole.

Sammanfattning Mitt examensarbete strävar efter att ta reda på högläsningens betydelse för barns framtida läsinlärning och läslust. Genom litteratur och forskning inom ämnet belyser jag olika effekter som högläsning kan ge. Forskning inom området visar att föräldrar läser mindre för sina barn idag än tidigare, en trend som verkar hålla i sig För att se hur högläsningsvanorna ser ut i en helt vanlig klass, där eleverna är 6-8 år, innehåller arbetet en föräldraenkät där frågor angående högläsningsvanor återfinns för att sedan redovisas i resultatdelen. Även eleverna har deltagit i en enkätundersökning med syftet att ta reda på vad de tycker om högläsning samt om någon läser för dem hemma.   Arbetet innehåller även två intervjuer med lärare där deras tankar och arbetssätt redovisas, lärarnas åsikter och arbetssätt kopplas sedan till litteratur inom ämnet i en diskussion.        Resultatet av min undersökning visar att högläsning är så mycket mer än bara mysigt. Litteraturen och framför allt de intervjuade lärarna visar på många positiva effekter som högläsning kan ge. Lärarna berättar att syftet med deras högläsning är att ge eleverna en skön stund, där de kan varva ner och bara njuta. De talar också om att målet med högläsning är att väcka elevernas läslust samtidigt som eleverna får en chans att utveckla sina tankar och sin fantasi. I slutändan hoppas lärarna att högläsningen inspirerar eleverna att vilja läsa själva.    I arbetet belyser jag ett bokprojekt, som innebär att barn i förskoleåldern får gratisböcker av kommunen. Projektet bekostas av Bildningsnämnden i kommunen och har pågått i snart 20 år. Via föräldraenkäten har jag samlat in fakta om hur vanligt det är att hämta sin gratisbok samt vad föräldrarna har för tankar och åsikter om bokprojektet. Resultatet av min undersökning överensstämmer inte riktigt med bibliotekets resultat när det gäller andelen barn, som hämtar ut sina böcker. Enligt biblioteket hämtar 80 % sina böcker medan min undersökning visar att 65 %.hämtar sina gratisböcker. Föräldrar, som inte hämtat ut sina barns böcker gav flera orsaker till detta, det vanligaste svaret var dock att de helt enkelt glömt det De föräldrar som hämtat sina barn böcker uttalade sig positivt om bokprojektet, där tonvikten låg på hur viktigt det är med böcker för barn. / Abstract  The purpose with my thesis work is to provide information about the importance of reading aloud for children’s future reading comprehension and inclination to read. Thru literature and resurge within the subject I highlight different effects that reading aloud can accomplish. Resurge within the subject shows that parents today read less to their children than earlier, a trend that seems to continue. To see how the reading aloud habits look like in an ordinary class my work contains a parent survey where these issues are to be accounted for in the results section. Even the pupils has participated in a survey with the aim to find out what they think about reading aloud and if someone read to them at home.     The work also includes two interviews with teachers where their thoughts and practices are presented, teachers’ opinions and practices are then connected to the literature on the subject in a discussion. The results of my survey show that reading aloud is so much more than just cozy. The literature and the interviewed teachers say that the purpose shows the many positive effects that reading aloud can provide. Teachers tell us that the purpose of their reading aloud is to give the students an enjoyable time, where they can unwind and just enjoy. They also talk about the goal of reading aloud is to arouse students' love of reading while the students get a chance to develop their thoughts and imagination. In the end, the teachers hope that reading aloud will inspire students to read to themselves.    The work highlights a book project, which means that preschool children receive free books from the municipality. The project is paid for by the educational board of the municipality and has been going on for almost 20 years. Through the parent survey, I have gathered facts about how common it is to collect the free book and what the parents think about the book project. The results of my study do not match properly with the library results in the proportion of children who pick up their free books. According to the library fetches 80% their books while my survey shows that 65% pick up their free books. Parents who have not picked out their children's books gave several reasons for this; the most common answer was that they simply forgot it. The parents who picked their children books spoke positively about the book project, stressing the need on the importance of books for children.

Bakgrund: Långvarig smärta har konsekvenser på såväl individ- som samhällsnivå och är ett stort folkhälsoproblem. Forskning har visat måttligt till starkt vetenskapligt stöd för multimodal rehabilitering (MMR) vid komplex smärtproblematik. Vad fysioterapeuten använder för åtgärder inom MMR och hur samarbetet med andra yrkeskategorier ser ut finns dåligt beskrivet. Syfte: Att kartlägga fysioterapeutens arbete inom ramen för multimodal smärtrehabilitering inom specialistvården (MMR2). Metod: Webbenkätstudie där data samlades in från 71 fysioterapeuter som arbetade på enheter anslutna till Nationella registret över smärtrehabilitering (NRS). Resultat: Fysioterapeuternas arbete bestod framförallt av undervisning/råd och olika former av träning. Strategier för beteendeförändring, övningar i medveten närvaro/kroppsmedvetenhet och hemövningar var andra vanliga åtgärder. Acceptance and Commitment Therapy (ACT) och Kognitiv beteendeterapi (KBT) användes i flera moment av rehabiliteringen på många enheter. Rehabilitering i grupp var vanligast med aktiva åtgärder som till exempel träning. Rehabiliteringsperioden var vanligen 8-11 veckor, under vilken patienten träffade en fysioterapeut flera gånger i veckan. Teamen hade ett tätt samarbete med regelbundna teamträffar, uppföljningar och gemensamma åtgärder. Slutsats: Fysioterapeutens arbete inom MMR2 utgår från ett biopsykosocialt perspektiv där tyngdpunkten ligger i att återställa och/eller förbättra kroppsfunktion. Fysioterapeuterna har bred kompetens och lång erfarenhet vilket möjliggör att deras kunskaper om kroppen och rörelsesystemet kan integreras med åtgärder för beteendeförändring. Tillsammans med övriga yrkeskategorier täcker fysioterapeutens arbete in alla domäner i Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). För en ökad förståelse kring vad som styr valet av fysioterapeutiska åtgärder inom MMR2 och hur arbetet med dessa åtgärder ser ut i den kliniska vardagen behövs fortsatt forskning. / Background: Chronic pain is a common cause for patients seeking care. The consequences of chronic pain can be seen at both individual and social level. Research has shown moderate to strong scientific support for multimodal rehabilitation (MMR) in complex pain problems. What the physiotherapist uses for interventions within MMR and how the collaboration with other occupational categories works is poorly described. Aim: To study what interventions physiotherapist’s use in multimodal pain rehabilitation in specialist care settings (MMR2) in Sweden. Methods: Web survey study where data was collected from 71 physiotherapists working at units connected to the Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation (SQRP). Results: The most common interventions were teaching/counseling and various forms of exercise. Strategies for behavioral change, mindfulness/body awareness and homework exercises are other commonly used interventions. Acceptance and Commitment Therapy (ACT) and Cognitive Behavioral Therapy (CBT) were used in several stages of rehabilitation on many units. Rehabilitation in group were the most common form of work and the interventions are primarily patient active as physical activity. The rehabilitation period were usually 8-11 weeks, where the patient saw a physiotherapist several times a week. The teams worked closely with regular team meetings, follow-ups and sometimes joint actions such as patient education and group training. Conclusion: The physiotherapist's work in MMR2 is based on a biopsychosocial perspective where the focus lies in restoring and/or improving body function. Physiotherapists have broad competence and long experience, enabling their knowledge about the body and the movement system to be integrated with behavioral change technics. Together with other occupational categories, the physiotherapist's work covers all domains in the Functional Classification, Disability and Health Classification (ICF). For increased understanding of the choice of physiotherapeutic interventions within MMR2, and how these interverventions works in the clinical setting, further research is needed.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som var viktigast i valet av instrument för musiklärarstudenter. Studien letar också efter samband mellan faktorer och olika instrumentval. Tidigare forskning lyfter fram en mängd olika faktorer som spelar roll vid valet av musikinstrument. Instrumentets klang och föräldrars stöd utmärker sig som viktigast. Forskningen visar också att det finns tydliga könsskillnader i valet av instrument. Studiens syfte undersöks genom en enkät. Enkäten kartlägger bakgrundsfaktorer som kön, ålder, föräldrars uppmuntran, musicerande i omgivningen, musiklyssning och socioekonomisk status i samband med instrumentvalet. Resultatet bekräftar delvis tidigare forskning kring viktiga faktorer i instrumentvalet. Testerna av sambanden mellan faktorerna var i många fall inte signifikativa, vilket gör att flera samband inte kan säkerställas. Familj, ålder vid instrumentvalet och kön var bakgrundsfaktorer som visade sig vara påverkande i valet. Avslutningsvis diskuteras tidigare forskning i förhållande till resultatet. Här förs en diskussion kring de mönster som resultatet visat och komplexiteten av att kartlägga vilka faktorer som är påverkande i valet av instrument. / The purpose of this study is to investigate which factors are the most important in the choice of instrument for future music teachers. The study also investigates the interconnections between different factors and their influence on choice of instrument. Previous research highlights a wide range of factors that play a role in the selection of musical instruments, among which the sound of the instrument and parental support are considered to be the most significant. The research also shows that there are clear gender differences as regards the choice of instrument. The research questions considered is examined through a survey. Background factors such as gender, age, parental encouragement, exposure to music making, music listening and socioeconomic status are considered in relation to the instrument selection. The results partly confirm previous research on which are the key factors in the choice of instrument. The interconnection between the factors and choices were in many cases not statistically significant, which means that such conclusions cannot be drawn. The background factors found to be most significant were family, age at which the choice was made and gender. In the discussion section, previous research is compared and contrasted in relation to these results. A discussion on trends in the results and the difficulty in establishing which factors influence the choice of instruments concludes the study.