Mandometer® är ett medicinskt hjälpmedel som används för att normalisera ätbeteende hos personer med övervikt och ätstörningar. Mandometer® har utvecklats av Mando Group AB och används i behandling på Mandometer- och Mandoleankliniker i Sverige, USA och Australien. Det har nyligen skett en utveckling av Mandometer® från generation fyra till generation fem. Den nya versionen består av en tunnare våg och en mobilapplikation, istället för en våg och en bärbar dator. Det finns ingen tidigare studie kring den nya versionens användarvänlighet. På uppdrag av Mando Group AB har en sådan utvärdering genomförts med hjälp av enkät och samtal med både patienter och förstagångsanvändare. Resultatet har sammanställts och analyserats och utifrån detta har slutsatsen dragits att användarvänligheten är tillräcklig, men brister finns. För att åtgärda dessa brister har förslag på förbättringar tagits fram. Det har även skapats ett utkast på en användarhandledning för att ytterligare förbättra användarvänligheten. Resultatet visar också att utvecklingen av produkten är en klar förbättring, jämfört med tidigare version. / Mandometer® is a medical device, which assists patients with overweight and eating disorders to normalize their eating beahavior. Mandometer® has been developed by Mando Group AB and is used on Mandometer- and Mandolean Clinics in Sweden, USA and Australia in their treatment. A new version of Mandometer® has been recently developed, from generation four to generation five. It consists of a light scale and a mobile app, instead of a scale and a computer.  No previous study about the usability of the new version has been done. On behalf of Mando Group AB has such an evaluation been executed using questionnaires and conversations with both patients and healthy individuals. The results have been compiled and analyzed, and based on this a conclusion has been drawn. The usability is sufficient, but there are some deficiencies. This can be fixed by the suggested improvements and the written instruction manual. The result also shows that the development of the product is a clear improvement compared to the previous version.

In this paper, a mockup application is created to examine how the commuter’s context, with a focus on the train the commuter is on, can be used to suggest individual alternative travel routes to support the commuter in arriving at the requested destination based on minimal delay with consideration of an uncertainty factor. Based on investigations of various travel applications, four different concepts are created that are used in a user survey where commuters can answer questions regarding, alternative travel routes, uncertainty factors and guidance to the requested destination. The purpose of this paper is to investigate how context can be used in a travel application and which information is relevant to the commuter. Based on the context the commuter will receive proposed alternative travel routes in the event of disruptions in public transport to simplify traveling by public transport, which in turn can attract more people to travel by public transport. A concluded user survey consisting of 47 respondents show the user perspective on how a commuter’s context can be used to recommend alternative routes, which contexts are relevant to provide better support for the commuter and which type of information the commuter thinks would best support them / I detta arbete skapas en mockup-applikation för att undersöka hur resenärens kontext, medfokus på tåget resenären befinner sig på, kan användas för att föreslå individanpassade alternativa resvägar som stöd till resenären för att ankomma till begärd destination medminimal försening och osäkerhetsfaktor i åtanke. Utifrån undersökningar av olika reseapplikationer skapas fyra olika koncept som används i en enkätundersökning där resenärer får besvara frågor angående bland annat, alternativa resvägar, osäkerhetsfaktorer och vägledning till begärd destination. Syftet med arbetet är att undersöka hur kontext kan användas i en reseapplikation och vilken information som är relevant för resenären. Utifrån detta ska resenären få förslag på alternativa resvägar vid störningar i kollektivtrafiken för att ge känslan av trygghet och kontroll, samt förenkla kollektivt resande vilket i sin tur kan locka till att fler väljer att resa kollektivt. En genomförd enkätundersökning bestående av 47 respondenter visar användarperspektivet på hur resenärens kontext kan användas för att rekommendera alternativa resvägar, vilka kontexter som är relevanta för att bidra med bättre stöd för resenären samt vilken typ av information anses stödja resenären bäst.

Abstract   The purpose of this work was to scientifically evaluate the sustainability of parts of  a company-specific survey within the Occupational Health Services (FHV). The service is called HALU which is an abbreviation of the “Work Health and Lifestyle” survey and provided by Feelgood AB. HALU is a questionnaire that is used frequently towards the customer and answered on an individual level with subsequent health interviews and a statement regarding the organization's performance in order to identify the health, lifestyle and working situation of the organization. In this work, questions regarding workloads were evaluated. There were six different workload questions, and the question in this paper were whether these issues had an internal consistency, validity and reliability, and if these issues’ correlation to questions about health during the past year. These analyzes were designed as cross-sectional studies The work also included a longitudinal study in which survey responses from the same individual on two occasions analyzed to see if the responses of workload and health has correlation at two different response times. The material used is a selection from Feelgood database from which includes total includes 130,422 HALU surveys. This sample includes 17,513 surveys from 201007. The study was performed in three steps: Step 1 was a reliability study in which the internal consistency analysis regarding workload questions in the questionnaire . A workload index was created (AI) Stage 2 was a validity study where the correlation coefficient analyzed for correlation between the AI which was calculated in step 1 and the in -depth study of health issues. Step 3 was also a validity study where the correlation coefficient was analyzed in terms of relationships between different survey occasions in the same individual, in order to see if the change in workload results in change in self-perceived health . The result showed that there was strong internal consistency regarding workload issues and that there was correlation between workload and health in a cross section . There were also correlation between survey responses occasions but this was low. / Syftet med detta arbete var att på ett vetenskapligt sätt utvärdera hållbarheten i delar av enföretagsspecifik tjänst inom Företagshälsovården FHV. Tjänsten heter HALU vilket är en förkortning av Hälso Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning och tillhandahålls av Feelgood AB. HALU är en enkät som används frekvent ut mot kund och besvaras på individnivå med efterföljande hälsosamtal och en sammanställning beträffande organisationens resultat i syfte att kartlägga hälsa, livsstil och arbetsmiljöläget för organisationen. I detta arbete har frågor gällande arbetsbelastning utvärderats. Validiteten och reliabiliteten i detta index har analyserats. Indexet består av 6 frågor. Arbetet innefattar dels en tvärsnittstudie men även en longitudinell studie där enkätsvar från samma individ vid två tillfällen analyserades i syfte att se om svaren från arbetsbelastning och hälsa hade korrelation vid två olika svarstillfällen. Materialet som användes var ett urval  från Feelgoods databas vilken innefattar totalt 130.422  HALU enkäter. I detta urval ingick 17.513 enkäter från juli 2010 Studien gjordes i tre steg: Steg 1 är en reliabilitetsstudie där den interna konsistensen analyseras vad beträffar arbetsbelastningsfrågorna i enkäten. Ett arbetsbelastningsindex skapades (AI). Steg 2 är en validitetsstudie där korrelationskoefficienten analyserades beträffande samband mellan AI som räknades fram i steg 1 och de i studien ingående hälsofrågorna. Steg 3 är även det en validitetsstudie där korrelationskoefficienten analyserades vad gäller samband mellan olika enkättillfällen hos samma individ, i syfte att se om förändring i arbetsbelastning resulterade i förändring i självupplevd hälsa. I både steg 2 och 3 är det Begreppsvaliditet (construct validity) som mäts. Resultatet visar att det finns stark internkonsistens beträffande arbetsbelastningsfrågorna, det vill säga att dessa frågor mäter arbetsbelastning. Det finns även en korrelation mellan arbetsbelastning och hälsa vid ett tvärsnitt, om skattningen av arbetsbelastningen ökar påverkas svaren på hälsofrågorna negativt. Det rådde även svag korrelation mellan de olika enkätsvarstillfällena.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur lärare bemöter mångfald och flerspråkighet i under- visningen. För att besvara syftet har två forskningsfrågor skapats. Den första fokuserar på det för- hållningssätt som lärarna förmedlar till mångfald och flerspråkighet. Den andra frågan riktar in sig på undervisningen och belyser i vilka undervisningssammanhang som lärarna anser att flerspråkig- het förekommer. Studien utgår från ett interkulturellt- och sociokulturellt perspektiv för att undersö- ka hur lärare bemöter elevers mångfald och flerspråkighet i undervisningen. Det sociokulturella perspektivet belyser språkets betydelse för människan. Det interkulturella perspektivet utgörs av ett förhållningssätt som lärare bör stå i relation till i undervisningen. Vidare undersöker tillika studien i vilka undervisningssammanhang som flerspråkighet förekommer. Studien utgörs av en kvantitativ metod, där tillvägagångssättet för datainsamlingen utgjorts av en digitalenkät. Inriktningen av studi- en har varit mot en tvåspråkig gränskommun i Tornedalen för att tillföra kunskap om lärares yrkes- livserfarenhet om undervisning med mångfald och flerspråkighet. Studiens resultat visar att det finns variationer mellan lärares attityder gentemot elevers kulturella- och språkliga bakgrund. De flesta lärare har ett positivt ställningstagande till elevers mångfald och flerspråkighet. Resultatet vi- sar likaledes att flerspråkighet förekommer i varierande utsträckning i undervisningen, där de flesta lärare inte har tillgång till läromedel på elevernas modersmål. / The purpose of the study is to contribute knowledge about how teachers respond to diversity and multilingualism in teaching. To answer the purpose, two research questions have been created. The first one is focused on which approach the teachers’ shows to diversity and multilingualism. The second question focuses on the teaching and focuses on which teaching contexts the teachers belie- ve that multilingualism occurs. The study is based on the intercultural and socio-cultural perspecti- ve to examine how teachers responds to pupils' diversity and multilingualism in education. The so- cio-cultural perspective highlights the importance of language for humans. The intercultural per- spective consists of an approach that the teachers should act in education. Further, the study also examines in which teaching contexts multilingualism appear. The study consists of a quantitative method, where the data collection is based on a digital survey. The results of the study show that there are variations between teachers’ attitudes towards pupils' cultural and linguistic background. Most teachers have a positive attitude towards pupils' diversity and multilingualism. The results also show that multilingualism appears in varying degrees in education, where most teachers do not have access to teaching aids in the pupils' mother tongue. / Tutkimuksen tarkoitus on antaa tietoa siitä, miten opettajat näkevät monikulttuurisuuden ja moniki- elisyyden opetuksessa. Tarkoitukseen vastaamiseksi on luotu kaksi tutkimuskysymystä, joista en- simmäinen liittyy siihen, miten opettajat suhtautuvat monikulttuurisuuteen ja monikielisyyteen. To- inen kysymys keskittyy opettamiseen ja tuo esiin opetuskontekstit, joissa opettajat uskovat monikie- lisyyden esiintyvän.Tutkimus perustuu monikulttuuriseen ja sosiokulttuuriseen näkökulmaan siitä, miten opettajat suhtautuvat oppilaiden monikulttuurisuuteen ja monikielisyyteen opetuksessa. Sosi- okulttuurinen näkökulma korostaa kielen merkitystä ihmiselle. Monikulttuurinen näkökulma koostuu lähestymistavasta, johon opettajien tulisi liittyä opetuksessa. Lisäksi tutkimuksessa tar- kastellaan, missä opetuskonteksteissa monikielisyyttä esiintyy. Tutkimuksessa käytettiin kvantitatii- vista menetelmää, jossa tiedonkeruun koostui digitaalisesta kyselystä. Tutkimuksessa painopiste on ollut yhdessä kaksikielisessä Torniolaakson rajakunnassa, jotta saataisiin lisää tietoa opettajien ko- kemuksesta moninaisesta ja monikielisestän opetuksesta. Tutkimuksen tulokset osoittavat, että opet- tajien suhtautuminen opiskelijoiden kulttuuriseen ja kielelliseen taustaan vaihtelee. Useimmat opet- tajat suhtautuvat myönteisesti opiskelijoiden moninaiuuteen ja monikielisyyteen. Tulokset osoitta- vat myös, että monikielisyyttä esiintyy vaihtelevassa määrin opetuksessa eikä useimmilla opettajilla ole oppimateriaalia oppilaiden äidinkielellä.

This study outlines the use of cloud computing services in Swedish startup companies and draws comparisons with the situation in other countries. The study uses results from a quantitative survey, sent to 545 companies and answered by 100. The survey dealt with opinions on the role of cloud computing in the company, common uses of the cloud and important advantages and disadvantages. Results and comparisons pointed to a relatively significant role for cloud computing in Swedish startup-companies. Common uses, choice of cloud service and opinions on advantages/disadvantages followed similar patterns as in international studies. Some results differed, for example with regards to cost efficiency which was seen as relatively unimportant by Swedish startup-companies as compared to companies in other countries. / Den här undersökningen kartlägger användningen av molntjänster i svenska startup-företag och gör en jämförelse med situationen i andra länder. För att göra detta används resultaten från en kvantitativ enkätundersökning som skickades ut till 550 startup-företag, varav 100 svarade. Enkäten behandlade synen på molnets betydelse för företaget, vanliga användningsområden för tjänsterna samt fördelar och nackdelar med användningen. Resultat och jämförelser visade på en relativt stor roll för molntjänster i svenska startup-företag. Användningsområden för molnet, val av molntjänst och vanligt nämnda fördelar och nackdelar följde till stor del samma mönster som framgått i internationella undersökningar. Vissa resultat skiljde sig dock åt - exempelvis ansåg inte svenska företag att kostnadseffektivitet var en viktig fördel till den grad som kunde förväntas utifrån den internationella forskningen.

Syfte Syftet med denna studie var att undersöka om det finns någon skillnad i förekomsten av riskfaktorer för Patellar Tendinopati (PT) mellan volleybollspelande ungdomar med PT och utan PT. Metod Målpopulationen som valdes i studien var 59 elever på volleyboll Riksidrottsgymnasiet. Eleverna var mellan 15 och 19 år. Den elektroniska webbenkäten bestod av 43 frågor uppdelade i 3 huvudområden; icke-träningsrelaterade variabler, träningsrelaterade variabler, och psykologiska variabler användes. Oberoende T-test och Mann-Whitney U-test användes för analys av skillnaden mellan gruppen av individer drabbade av PT (PTG) och kontrollgrupp (KG). Resultat Av alla deltagare som svarat på enkäten led 40 % av PT. Resultatet från enkäten visar att det finns skillnader mellan PTG och KG för faktorerna; BMI (PTG=23,1 ± 1,5 jämfört med KG= 21,7 ± 2.1, P=0,01), vikt (PTG=78,81 ± 6,5, KG= 71,6 ± 10,7, P=0,01), brist på återhämtning och sömn (P=0,001), acceptansen av smärta som en del av elitidrott (P=0,006), samt deltagarnas inställning att träna trots smärta (P=0,006). Resultatet visar ingen skillnad mellan PT-gruppen och kontrollgruppen med avseende på träningsrelaterade variabler. Slutsats BMI, vikt, brist på sömn, acceptansen av smärta samt deltagarnas inställning att träna trots smärta är riskfaktorer som skiljer sig mellan volleybollspelande elever drabbade av PT och elever som inte är drabbade av PT.

Syftet med denna studie är att få en bild av vilken omfattning lärare i förskoleklass till årskurs 3 känner säkerhet i sin naturvetenskapliga undervisning. I studien undersöks även om känsla av säkerhet påverkar vilket arbetssätt och läromedel som används i undervisningen. Frågorna som studien utgår ifrån är: I vilken omfattning känner lärare i förskoleklass till årskurs 3 säkerhet i sin naturvetenskapliga undervisning och vilka skillnader i känsla av säkerhet finns i relation till de olika naturvetenskapliga ämnena? Vilket samband har känslan av säkerhet till vilket läromedel som används i undervisningen? Metoden som används vid studien är den kvantitativa metoden enkät. Resultatet som visas i studien är att den största delen av respondenterna känner sig mer eller mindre säkra i den naturvetenskapliga undervisningen. Resultatet visar även att läromedlet som används mest är fakta- och läroböcker. De flesta respondenterna arbetar mest med ett praktiskt arbetssätt i den naturvetenskapliga undervisningen. Viss skillnad förekommer mellan de olika naturvetenskapliga ämnena. Exempelvis känner fler respondenter säkerhet i sin biologiundervisning än i sin kemi- och fysikundervisning. Respondenterna arbetar även mestadels praktiskt i större utsträckning i kemi- och fysikundervisningen än respondenterna gör i biologiundervisningen.

Choosing an architecture or a framework for a system can be tricky at times especially for beginners. The wrong choice can not only affect the projects success rate negatively but can also be a bad business decision. When developing a new framework or architecture the developer should know what properties that framework or architecture should support. This study have therefore chosen to present different architectures and frameworks and analyze their properties.’By using semi-structured interviews and internet surveys to ask developers about these properties we have presented why and which properties are most important and what developers are looking for in an architecture or a framework. Thereby the purpose of this study is to either offer the reader help with choosing the right architecture or acknowledge the properties when developing a new one. Similar studies seem to focus on undefined adjectives whereas this study will explain and discuss these properties in detail. The result of the study is too weak to be able to represent all developers but could indicate that ease of use, documentation, a community and a unidirectional data flow are properties that are preferred. The respondents are however torn and seem to have different opinions on whether or not properties such as pre-generated code, modularity and testability should be preferred over other properties. The goal is to hopefully inspire other studies to examine these properties further or to help developers understand frameworks and architectures and their properties better, thereby making it easier for them to choose one or to develop one.

Bakgrund: Klåda nämns vanligen i samma andetag som hudbesvär och har sedan länge fått stå i skuggan av begreppet smärta. Betydande forskning rörande klådans bakomliggande fysiologi har dock givit detta ämne ett uppsving och även distingerat det från smärta. Klåda är mer än ett trivialt symptom i samband med hudsjukdom och kan även vara ett tidigt tecken på många allvarliga sjukdomar, däribland HIV och cancer. Således kan klåda vara en källa till stor ohälsa i samhället, då den leder till lidande och sänkt livskvalitet – något som ofta underskattas av vårdpersonal. Sjuksköterskans attityd rörande detta är dock till synes outforskat, varför denna studie ämnade att undersöka detta. Syfte: Denna studies syfte var att undersöka attityd och kunskap rörande begreppet klåda hos sjuksköterskor verksamma vid vårdcentraler. Metod: Empirisk tvärsnittsstudie med enkät som instrument och deskriptiv statistik som dataanalys. Urvalet bestod av 31 sjuksköterskor från fem offentliga vårdcentraler i södra delen av Region Skåne. Resultat: Enkäten visade att patienter med klåda tas på allvar och att 14/31 informanter mer än tre gånger/månad träffar på patienter som primärt söker vård för detta besvär. Kunskapen om ämnet är i högre utsträckning ett resultat av praktisk erfarenhet, än lärdom från sjuksköterskeutbildningen. På vårdcentralen diskuterades dock inte området i någon större utsträckning, men majoriteten menade ändå att klåda som omvårdnadsområde förtjänar mer uppmärksamhet. Konklusion: Resultatet av denna enkätstudie gav en inblick i sjuksköterskors attityder gentemot klåda, vilket till synes är ett nytt perspektiv. Dock kvarstår fortfarande många frågetecken och forskningsområdet behöver utvidgas med både kvalitativa och kvantitativa studier för att fullt kunna förstå klådans komplexitet. / Background: Itch is often mentioned in relation to skin disorders and throughout the years it has received less attention in comparison to pain. However, new and important research regarding physiological mechanisms behind itch has given the subject a renewed importance and has even distinguished it from pain. Itch is more than a trivial symptom related to skin diseases and may even be an early warning sign of many serious conditions, including HIV and cancer. Accordingly itch is a major health problem in the society, causing suffering and a reduced quality of life –which is often underestimated by healthcare staff. Nurses’ attitudes regarding the subject remain unexplored and was thus the intentions of this thesis. Aim: The aim of this study was to investigate the attitudes towards itch among nurses at healthcare centers. Methods: Empirical cross-sectional study with a questionnaire as a tool and descriptive statistics as the data analysis. The sample consisted of 31 nurses from five public healthcare centers in the southern part of Skåne, Sweden. Results: The questionnaire indicated that patients with itch are taken seriously and that 14/31 respondents encounter patients who primarily seek treatment for the symptom more than three times per month. The knowledge obtained in regards to itch was largely due to practical experience and not to nursing education. Itch was not frequently discussed at the healthcare center, but the majority still agreed that itch, in relation to the science of nursing care, deserves more attention. Conclusion: The results of this questionnaire study gave insight into the attitudes among nurses in regards to itch, which was found to be a new perspective. Nevertheless, many questions remain unanswered and the research needs to be enlarged with both qualitative and quantitative studies in order to fully understand the complexity of itch.

En del av sjuksköterskans grundläggande arbete är att identifiera olika faktorer som kan påverka patienters upplevelse av smärta och smärtuttryck. För att en sjuksköterska skall kunna se en balans mellan effekt och biverkningar samt använda sig av nödvändig övervakning av smärtlindringen behövs kunskap. Föreliggande studies syfte var att belysa hur sjuksköterskor upplever sina kunskaper om och erfarenheter av intravenös smärtbehandling. I studien besvarade 35 sjuksköterskor arbetande på kirurgiska vårdavdelningar på ett sjukhus i södra Sverige, en enkät med såväl öppna som slutna frågor. De öppna frågorna analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskorna upplevde att de hade tillräckliga kunskaper i att administrera intravenös smärtbehandling. Erfarenhet och utbildning var de främsta påstående sjuksköterskorna beskrev. Både som något de hade men även något som sjuksköterskorna vill ha mer av för att känna sig säkrare i sin roll som sjuksköterskor när det gällde att behandla smärta hos patienter. Även att fördjupa och få uppdaterad kunskaper om till exempel olika läkemedel var något majoriteten av sjuksköterskorna önskade. Cirka 59 procent av sjuksköterskorna administrerade mellan 1-10 procent av smärtbehandlingen som intravenös smärtbehandling. De flesta av sjuksköterskornas kunskaper grundade sig på praktisk tillämpning. / A part of the nurse’s fundamental work is to identify different factors which can affect the patient’s experience of pain and pain expression. If a nurse should be able to see a balance between the effects, the side-effects and use necessary supervision of the pain management, she needs knowledge. The aim of this study was to illuminate how nurse’s feel about their knowledge and experience of intravenous pain management. A questionnaire with both closed-ended and open-ended questions was applied as a method. The nurses were working at some of the surgery wards at a hospital in the south of Sweden. It was 35 nurses who answered the questionnaire. When analysing the open-ended questions the writers used manifest content analysis. The result showed that the majority of the nurse’s thought that they had enough knowledge to administering intravenous pain management. Having experience and education were the most common answer that the nurses gave. It was both something that they had but also something they wanted more of. Than they could be more secure in their role as nurses, when they treated patients with pain. The majority of the nurses wanted also to have a deeper and updated knowledge in different medicines. About 59 percent of the nurse’s administrates between 1-10 percent intravenous pain management. Most of the nurse’s knowledge was based on practical application.