Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares upplevelse av stress och utmattning. Min upplevelse är att det inte finns tillräckligt med forskning kring förskollärares upplevelser av stress och utmattning, men att det finns en större andel forskning kring lärares upplevelser. För att uppnå detta syfte genomfördes både en kvantitativ enkätundersökning och två kvalitativa intervjuer med förskollärare. Enkäten riktade sig till alla förskollärare medan intervjuerna gjordes med två förskollärare som har erfarenhet av stress på grund av sitt yrke. Svaren analyserades utifrån begreppet handlingsutrymme. Resultaten visar att förskollärare upplever hög nivå av stress. De främsta källorna till stress identifierades som hög arbetsbelastning, brist på resurser och stöd, stora barngrupper samt en bristande organisering och ledning. Studien belyser behovet av ökat stöd och resurser för förskollärare för att minska stress och förebygga utmattning, samt vikten av att skapa en hållbar arbetsmiljö inom förskolan. Förslag till vidare forskning är att undersöka hur barnen påverkas av den höga belastning förskollärarna upplever.

Redan i tidig ålder utvecklas individens anknytningsmönster vilket påverkar ens relationer och uppfattning på omvärlden genom livet. Dessutom formas ens självbild, vilket handlar om hur man uppfattar sig själv, i anknytningsrelationen. Individer ställs inför olika utmaningar. Hur individen hanterar stressen påverkar individens välmående. För att underlätta hanteringen av stress kan individen använda sig av olika copingstrategier. Syftet med studien var att undersöka eventuella könsskillnader i hur en individs coping korrelerar med och predicerar dennes anknytningsmönster. I studien deltog 196 (N kvinnor =93, Ålder 18–82 Mdn=25; M=28,54; SD=10,39. N män = 98, Ålder 18–71 Mdn=27; M=30,70; SD=10,66) personer vilka besvarade en enkät bestående av The Relationship Structures Questionnaire global och Brief COPE. Resultaten indikerar att det finns skillnader mellan män och kvinnors copingstrategier och anknytningsmönster. Copingstrategier predicerade anknytningsmönster hos män i större uträckning än hos kvinnor. Kvinnors anknytningsmönster hade dessutom fler associationer med copingstrategier än vad män hade. Kvinnor och män med undvikande anknytningsmönster använder olika copingstrategier. Dessa resultat kan tyda på att kön kan spela en roll i hur individer upplever och hanterar emotionella och relationella utmaningar. Resultatet från studien är en viktig språngbräda för kommande forskning, där även könsidentitet, könstillhörighet och samhällsnormer bör tas i beaktande. / A person develops their attachment style at a young age, which affect their relationships and perspective of the world throughout their life. Furthermore, it shapes one´s self-image and how they perceive themself in attachment relationships. People face various challenges, and their ability to manage stress impacts their well-being. To cope with stress, a person can use different coping strategies. The purpose of the study was to investigate potential gender differences in how coping correlates with and predicts their attachment patterns. The study involved 196 adult participants (N women = 93, age 18–82 Mdn=25; M=28,54; SD=10,39. N men = 98, age 18–71 Mdn=27; M=30,70; SD=10,66), who answered a questionnaire consisting of The Relationship Structures Questionnaire global and Brief COPE. The results indicate differences in copingstrategies and attachment patterns between women and men. Coping strategies predicted attachment patterns in women to a greater extent than in men. Women’s attachment patterns had more associations with coping strategies than men´s. Women and men with avoidanceattachment patterns tend to use different coping strategies. These findings suggest that gender may play a role in how individuals experience and deal with emotional and relational challenges. The results of this study are important to springboard into future research, where gender identity, gender expression and social norms should also be taken into consideration.

This is a quantitative survey of young people's news habits and trust in media. Our main points mainly concern how and how often young people consume news, and what confidence they have in different news sources. The result shows that half of the 126 respondents are consuming news every day. Social media is the respondents main source of news, and they think it's easiest to get news from there. At the same time, it appears that the surveyed people have low confidence in social media as a news source, compared to traditional media such as television, radio and newspapers, that only a few of the respondents use as main sources for news. We discuss how this outcome may affect journalism in the future, as the new generation of media- and news-consumers choose new media in front of traditional ones.

I tidigare forskning har beskrivits vad motivation kan innebära, hur motivation kan kännetecknas och beskrivas samt att det finns olika typer av motivation, såsom inre och yttre motivation. Bakgrunden till den här studien är ett intresse för hur motivation fungerar och påverkar oss människor. Syftet med den här studien är att undersöka två motivationer hos musiklärare, motivationen att undervisa och motivationen att arbeta som musiker. Studien har en kvantitativ forskningsdesign och har genomförts med enkäter som datainsamlingsmetod. Populationen i undersökningen består av musiklärare på estetiska programmet på gymnasiet i hela Sverige. 30 respondenter svarade på frågor gällande motivation att undervisa och motivation att arbeta som musiker. Utifrån enkätsvaren analyseras sambandet mellan dessa två motivationer samt sambandet mellan motivationerna och andra utvalda variabler såsom ålder, kön och nuvarande familjesituation. Studien visar ett obefintligt samband mellan motivationen att undervisa och motivationen att arbeta som musiker. Vidare har även studien visat ett obefintligt samband mellan motivationerna och andra utvalda variabler. / Previous research has described what motivation can mean, how motivation can be characterized and described, and that there are different types of motivation, such as internal and external motivation. The background to this study is an interest in how motivation works and affects us people. The purpose of this study is to investigate two motivations of music teachers, the motivation to teach and the motivation to work as a musician. The study has a qualitative research design and has been conducted with surveys as a data collection method. The population in the survey consists of music teachers in the aesthetic program at high school in Sweden. 30 respondents answered questions about motivation to teach and motivation to work as a musician. Based on the questionnaire, the relationship between these two motivations is analyzed, as well as the relationship between the motivations and other selected variables such as age, gender and current family situation. The study shows an unrelated relationship between motivation to teach and motivation to work as a musician. Furthermore, the study also showed an unrelated relationship between the motivations and other selected variables.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka motivationsfaktorer som varit viktiga för musikhögskolestudenter när det gäller musikutövande och musikstudier. Syftet är även att undersöka om några samband finns gällande kön, huvudinstrument och genre i relation till motivationsfaktorerna. Områdesorienteringen belyser olika synsätt på området och definitioner av begreppet motivation. Den tidigare forskningen lyfter vidare fram tidigare studier på området som visar att bland annat lust, elevinflytande, lärare och musik inom familjen kan vara viktiga motivationsfaktorer till musikutövande och till att delta i musikundervisning. Studiens forskningsfrågor undersöks med hjälp av ett kvantitativt angreppssätt i form av en enkät där olika bakgrundsfaktorer kartläggs och respondenterna svarar på frågor om motivation och förhåller sig till påståenden av Likert-typ. I enkäten lämnade respondenterna även vissa fritextsvar som har krävt en kvalitativ behandling i form av tematisk analys. Resultatet visar på flera vanliga motivationsfaktorer, så som lust, förebilder och utbildningar och flera signifikativa samband gällande bakgrundsfaktorerna kön, huvudinstrument och genre i relation till motivation hittades. Studiens resultat bekräftar till viss del tidigare forskning. På grund av studiens urvalsmetod kan dock inga generaliseringar göras utifrån studiens resultat. Diskussionen belyser bland annat gränslandet mellan yttre och inre motivation. Arbetets titel är ett citat ur det insamlade fritextmaterialet. / The purpose of the present study is to examine what motivates Music College-students in their musicianship and in their choice to study music. The purpose is also to examine whether there are any significant connections between factors such as gender, primary instrument or genre in relationship to motivation. Chapter two presents different views on the subjectmotivation, with the help of relevant literature and earlier studies. Earlier studies show that desire, student participation, teachers, and music in the family are important motivational factors. The research questions are examined with a quantitative method where a poll was used to gather the data. Some qualitative data was also collected, through free text answers written by the participants. The participants answer questions about background factors and fill in Likert scales that measure different motivational attitudes. The results show that, among others, desire, role models and education are common motivational factors. Several significant connections between gender, primary instrument and genre in relationship to motivation was found. The result confirms earlier studies in some ways. Due to the method used to select the participants, no generalizations towards the total population can be made from presented results. The discussion lifts questions about what the distinction between intrinsic and extrinsic motivations are. The title is a quotation from one of the free text answers

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som drabbar runt 10 % av den kvinnliga befolkningen i Sverige. Sjukdomen kan leda till mycket svåra symptom och smärta med sjukfrånvaro och lidande som resultat. Sedan 2018 finns nationella riktlinjer för vård vid endometrios. Bedömning av livskvalitet med formuläret The Endometriosis Health Profile (EHP-30), ett endometriosspecifikt utvärderingsinstrument, rekommenderas i vårdriktlinjerna. EHP-30 är det enda validerade endometriosspecifika utvärderingsinstrumentet som finns i svensk översättning. Det saknas kunskap om användningen av utvärderingsinstrument inom endometriosteam i Sverige idag. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga användningen av och åsikter om utvärderingsinstrument inom endometriosteam i Sverige och de i teamet ingående vårdprofessionerna. Syftet var även att mer specifikt kartlägga användningen av det endometriosspecifika utvärderingsinstrumentet EHP-30 vilket rekommenderas i vårdriktlinjerna. Metod: En icke-experimentell tvärsnittsstudie baserad på en egenkonstruerad webbenkät med såväl flervals- som fritextfrågor. Studien riktade sig till endometriosteam i Sverige, resultatet baseras på 47 respondenter som svarade på enkäten. Resultat: 33 % av respondenterna använde utvärderingsinstrument samtidigt som 85 % av respondenterna ansåg att det är mycket eller ganska viktigt att använda vid bedömning av patienter med endometrios. VAS/NRS var det vanligast förekommande utvärderingsinstrumentet. Arton respondenter angav att de känner till EHP-30. Fyra respondenter angav att de använder EHP-30, en använder det regelbundet. Tids- och resursbrist samt dålig kännedom och dålig tillgänglighet anges som förklaringar till varför utvärderingsinstrument inte används. Slutsats: Utvärderingsinstrument för att skatta smärtintensitet användes i högre utsträckning än utvärderingsinstrument för exempelvis livskvalitet. Här kan finnas ett behov av att bättre lyfta in ett biopsykosocialt förhållningssätt när det gäller utvärdering av patienter med endometrios. Tillgängligheten och spridningen av EHP-30 behöver prioriteras precis som Socialstyrelsen anger i vårdriktlinjerna. Tid och resurser kan behöva tillsättas för att underlätta för verksamheterna att implementera EHP-30. / Background: Endometriosis is a condition that affects around 10 % of the female population in Sweden. The disease can lead to very severe symptoms and pain with sickness absence and suffering as a result. Since 2018 there are national guidelines for healthcare for endometriosis. Quality of life assessment with the form The Endometriosis Health Profile (EHP-30), an endometriosis-specific numeric rating scale, is recommended in the Clinical guidelines. EHP30 is the only validated endometriosis-specific patient reported outcome measure available in Swedish translation. There are knowledge gaps about which patient reported outcome measures that are used in endometriosis teams in Sweden. Purpose: Mapping of outcome and options on outcome measures for endometriosis within endometriosis teams in Sweden and the health professions included in the team. The purpose was also to more specifically map the use of the endometriosis-specific evaluation insrument EHP-30, which is recommended in the care guidelines Method: A non-experimental cross-sectional study based on a self-designed web survey with both multiple-choice and free-text questions. The study was aimed at endometriosis teams in Sweden, the result being based on 47 respondents who answered the questionnaire. Results: 33 % of the respondents used outcome measures, while 85% considered it is very or fairly important to use endometriosis patients. VAS/NRS was the most commonly used patient reported outcome measures. Eighteen respondents indicated that they know the EHP30. Four respondents stated that they use the EHP-30, one uses it regularly. The lack of time and resources as well as knowledge and availability are stated as explanations for the fact that evaluation instruments are not used. Conclusion: Numeric rating scales for estimating pain intensity are used to a greater extent than patient reported outcome measures for, for example, quality of life. There may be a need to better address a biopsychosocial approach in evaluating endometriosis patients. The availability and dissemination of the EHP-30 needs to be prioritized just as the National Board of Health and Welfare states in the health guidelines. Time and resources may need to be added to make it easier for the healthcare facilities to implement the EHP-30.

<p>Detta är en examensuppsats som vill ta upp ungdomars religiositet och hur den ser ut idag. Undersökningen är baserad på en tidigare doktorsavhandling om tro som publicerades 1987. Inte bara finns det en tidsrymd på 20 år sedan förra enkäten, även andra skillnader står att finna i undersökningsgrupperna. I den tidigare undersökningen ingick fyra grupper, de politiska, de religiösa, de vuxenstuderande och pensionärerna. Denna undersökning baserar sig i sin tur på den initiala undersökningen, utförd 1984, på ett antal gymnasieklasser.</p><p>I min undersökning ingick 122 högstadielever i åldrarna 13 – 15 år. Dock har jag haft en tanke med att använda samma frågor som i den tidigare studien, detta är för att kunna jämföra svaren utan att ta direkt notis om att grupperna inte nödvändigtvis är, i egentlig mening, jämförbara. I frågeställningarna finns sex frågor som är identiska med den förra studien och två nytillkommna frågor. Rent generellt kan väl sägas att svaren inte differentierar så mycket med varandra i de första sex frågorna, man kan dra paralleller med exempelvis vuxenstuderande för tjugo år sedan och högstadielever av idag. Däremot inte alls med gruppen religiösa som hade en procentsats av 70 procent som kallade sig bekännande kristna.</p><p>Det går att göra jämförelser med gymnasieklasserna 1984 och dagens högstadieungdomar. Båda grupperna förstod inte frågorna, ville inte reflektera närmare utan gjorde en ståndpunkt till sin egen utan att egentligen vilja tänka efter på djupet. De blev istället mest förvirrade och ville avsluta enkätillfället snarast möjligt, samma fenomen uppstod med 24 års intervall.</p><p>Dock finns det ett annat sprängstoff i de två nytillkomna frågorna som jag själv har formulerat. “Tycker du att 10 Guds bud är vettiga regler för dig i vardagen” blev något av en vattendelare. Detta då en majoritet av de tillfrågade ungdomarna påstod sig aldrig ha hört talas om dessa bud. När de väl fick se dem i en bilaga till min enkät var faktiskt närmare 50 procent positivt inställda till dessa bud. Det var faktiskt anmärkningsvärt att notera att dessa elever aldrig hade blivit informerade om de Guds bud som exempelvis påverkat vår tids brottslagstiftning.</p><p>Den andra frågan “Hur ofta besöker du kyrkan ?” gav vid handen att en överväldigande majoritet av de 122 tillfrågade eleverna endast besökte ett kyrkorum några få gånger per år. Någonstans så pekar mina resultat i samma riktning som tidigare funnits i undersökningar om ungdomars tro. Visst finns funderingarna där men de kan kanaliseras i andra riktningar i dag än vad som var fallet för exempelvis 20 år sedan.</p>

<p>Bakgrund:</p><p>De internationella diskussionerna kring goodwill är och har alltid varit många. Man har bland annat diskuterat huruvida goodwill överhuvudtaget är en tillgång samt hur denna tillgång skall värderas, redovisas och skrivas av. Goodwill har fått allt större betydelse i företagen på senare år, bland annat genom de många IT-företag som uppkom i slutet av 1990-talet och därefter. Goodwill, som utgör den största delen av immateriella tillgångar i den ”nya ekonomins” företag, har varit ett av de största redovisningsproblemen. Från och med 1 jan 2005 är det obligatoriskt för alla börsbolag att övergå till IFRS 3 och detta innebär att goodwill inte får skrivas av längre utan man måste utföra årliga så kallade impairment test för att se om det finns nedskrivningsbehov.</p><p>Problem:</p><p>Övergången till IFRS kommer att leda till stora omfattande förändringar bland annat vad gäller sättet att redovisa och se på goodwill. I och med att dessa regler har trätt i kraft från och med 1 januari 2005 kan man inte veta exakt hur detta kommer att påverka företagen då allt kommer att ske i framtiden. Man har inte heller kunnat enas om dessa regler verkligen kommer att ge en rättvisande bild.</p><p>Syfte:</p><p>Syften med denna uppsats är att undersöka hur värderingsprocessen för koncernmässig goodwill går till vid impairment test i och med övergången till IFRS 3 samt om det finns några modeller för värdering av dessa goodwillposter. Vi vill även undersöka om dessa regler medför några problem för börsföretagen samt om de ger upphov till en mer rättvisande bild av goodwill.</p><p>Metod:</p><p>Enkätundersökning, intervjuer, amerikanska artiklar samt skriftliga källor. Vi har kontaktat 50 företag per telefon och 31 av dessa svarade på enkätundersökningen. Vi har även genomfört 3 intervjuer med ekonomiansvariga inom uppsatsens ämne samt en expert på goodwillfrågor på PWC.</p><p>Slutsatser:</p><p>Värderingsprocessen vid impairment test tillämpas på samma sätt av alla företag. Den mest använda modellen för värdering av goodwill är den diskonterade kassaflödes modellen (DCF). Det har visat sig att impairment test är mer tidskrävande och komplicerat än man hade förväntat sig. Under förutsättning att alla företag använder samma parametrar och avkastningskrav vid beräkning av goodwill kan de nya reglerna ge en mer rättvisande bild.</p> / <p>Background:</p><p>The international discussions around goodwill is and has always been many. People have been discussing whether goodwill is an asset and how it should be valued, calculated and amortized. Goodwill have had more importance among the companies during the last years and that is because of arise of the IT-companies at the end of 90´s. The transition to IFRS 3 will apply as of January 1, 2005 for all exchange-listed companies. The main change is that acquired goodwill is no longer amortized over a set time period. Rather, it is tested for impairment and adjusted as needed.</p><p>Problem:</p><p>The transition to IFRS is going to lead to big extensive changes, among other things the way we will see goodwill. These rules were applied January 1, 2005 and we don’t know exactly how there rules are going to influence the companies because everything is going to happen in the future. People have not yet agreed if these rules really give a correct picture of the reality.</p><p>Purpose:</p><p>The purpose of this thesis is to look into how the valuation process of goodwill comes about after the transition to IFRS 3 and also if there is any models for goodwill valuation. We also want to look into if the new rules will bring along problems for exchange-listed companies. The purpose is furthermore to se if IFRS 3 will give rise to a more correct picture of goodwill.</p><p>Method:</p><p>Questionnaire survey, interviews, American articles and litterateur sources. We have contacted 50 companies by phone and 31 of these companies answered our questionnaire survey. We have also made three interviews with people who have experience of goodwill valuation and one interview with an expert in our thesis’ subject area.</p><p>Conclusions:</p><p>The valuation process of goodwill is applied in the same way by all companies. The most used model to measure goodwill impairment is the discounted cash flow model (DCF). It turned out that impairment test is more time-consuming and complicated then one had expected. Under the condition that all companies will use same parametric and earnings requirement when valuating goodwill, IFRS 3 will give rise to a more correct picture of goodwill.</p>

<p>Den här uppsatsen behandlar idiomatiska uttryck i det svenska språket. Huvudsyftet har varit att undersöka i vilken utsträckning det svenska folket känner till betydelsen av ett utvalt antal idiom samt också i vilken mån dessa idiom används. Undersökningen genomfördes med enkäter där 139 informanter, varav ungefär hälften gick i högstadiet och den andra hälften var över 50 år, fick kryssa i flervalsfrågor om betydelse och användning för 20 idiom. Resultatet visade att de äldre informanterna inte bara hade en bättre kännedom om idiomens betydelser, utan också använde sig av idiomen i större utsträckning än de yngre. Vidare gick det att utifrån resultatet se att några av idiomen, främst "Göra en björntjänst", håller på att genomgå en förändring i sin betydelse medan andra idiom, såsom "Vara en katt bland hermeliner", verkar vara på väg att försvinna ur vårt språk.</p>

Bakgrund: De internationella diskussionerna kring goodwill är och har alltid varit många. Man har bland annat diskuterat huruvida goodwill överhuvudtaget är en tillgång samt hur denna tillgång skall värderas, redovisas och skrivas av. Goodwill har fått allt större betydelse i företagen på senare år, bland annat genom de många IT-företag som uppkom i slutet av 1990-talet och därefter. Goodwill, som utgör den största delen av immateriella tillgångar i den ”nya ekonomins” företag, har varit ett av de största redovisningsproblemen. Från och med 1 jan 2005 är det obligatoriskt för alla börsbolag att övergå till IFRS 3 och detta innebär att goodwill inte får skrivas av längre utan man måste utföra årliga så kallade impairment test för att se om det finns nedskrivningsbehov. Problem: Övergången till IFRS kommer att leda till stora omfattande förändringar bland annat vad gäller sättet att redovisa och se på goodwill. I och med att dessa regler har trätt i kraft från och med 1 januari 2005 kan man inte veta exakt hur detta kommer att påverka företagen då allt kommer att ske i framtiden. Man har inte heller kunnat enas om dessa regler verkligen kommer att ge en rättvisande bild. Syfte: Syften med denna uppsats är att undersöka hur värderingsprocessen för koncernmässig goodwill går till vid impairment test i och med övergången till IFRS 3 samt om det finns några modeller för värdering av dessa goodwillposter. Vi vill även undersöka om dessa regler medför några problem för börsföretagen samt om de ger upphov till en mer rättvisande bild av goodwill. Metod: Enkätundersökning, intervjuer, amerikanska artiklar samt skriftliga källor. Vi har kontaktat 50 företag per telefon och 31 av dessa svarade på enkätundersökningen. Vi har även genomfört 3 intervjuer med ekonomiansvariga inom uppsatsens ämne samt en expert på goodwillfrågor på PWC. Slutsatser: Värderingsprocessen vid impairment test tillämpas på samma sätt av alla företag. Den mest använda modellen för värdering av goodwill är den diskonterade kassaflödes modellen (DCF). Det har visat sig att impairment test är mer tidskrävande och komplicerat än man hade förväntat sig. Under förutsättning att alla företag använder samma parametrar och avkastningskrav vid beräkning av goodwill kan de nya reglerna ge en mer rättvisande bild. / Background: The international discussions around goodwill is and has always been many. People have been discussing whether goodwill is an asset and how it should be valued, calculated and amortized. Goodwill have had more importance among the companies during the last years and that is because of arise of the IT-companies at the end of 90´s. The transition to IFRS 3 will apply as of January 1, 2005 for all exchange-listed companies. The main change is that acquired goodwill is no longer amortized over a set time period. Rather, it is tested for impairment and adjusted as needed. Problem: The transition to IFRS is going to lead to big extensive changes, among other things the way we will see goodwill. These rules were applied January 1, 2005 and we don’t know exactly how there rules are going to influence the companies because everything is going to happen in the future. People have not yet agreed if these rules really give a correct picture of the reality. Purpose: The purpose of this thesis is to look into how the valuation process of goodwill comes about after the transition to IFRS 3 and also if there is any models for goodwill valuation. We also want to look into if the new rules will bring along problems for exchange-listed companies. The purpose is furthermore to se if IFRS 3 will give rise to a more correct picture of goodwill. Method: Questionnaire survey, interviews, American articles and litterateur sources. We have contacted 50 companies by phone and 31 of these companies answered our questionnaire survey. We have also made three interviews with people who have experience of goodwill valuation and one interview with an expert in our thesis’ subject area. Conclusions: The valuation process of goodwill is applied in the same way by all companies. The most used model to measure goodwill impairment is the discounted cash flow model (DCF). It turned out that impairment test is more time-consuming and complicated then one had expected. Under the condition that all companies will use same parametric and earnings requirement when valuating goodwill, IFRS 3 will give rise to a more correct picture of goodwill.