Syftet med denna studie var att undersöka hur tre pedagoger upplevt förändringar i sin yrkesroll med fokus på dokumentation. Hur har talet om dokumentation förändrats under deras år som verksamma inom barnsomsorgen, vad är den bakomliggande orsaken till denna förändring och vad har detta för betydelse för förskolläraryrket? Detta är frågeställningar som behandlas i studien som bygger på tre Reggio-Emilia pedagogers berättelser kring sitt yrkesliv. Studien har för avsikt att med inspiration från livsberättelseansatsen sätta in förskollärarnas berättelser i en samhällshistorisk kontext. Detta görs genom att analysera dem ur ett Newpublicmanagement-perspektiv samt ur ett educare-perspektiv.

Omsorgsfull, välkommen beröring har funnits vara avgörande för barns tillväxt och utveckling. Samspel mellan pedagoger och barn ses som det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. I flera förekommande diskurser inom förskolan i Sverige värderas emellertid fysisk distans mellan barn och pedagoger. Dit hör diskursen om det kompetenta barnet som kan mycket mer än de vuxna tror; diskursen om att barn måste tränas i självständighet av vuxna samt No touch-diskursen, vars syfte sägs vara att skydda barnen från sexuella övergrepp. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur samspel mellan barn och pedagoger i form av beröring kan komma till uttryck i förskolans vardag. Den övergripande forskningsfrågan handlar om hur beröringsklimatet är på de undersökta förskolorna.En observationsstudie med mixed methods genomfördes på tre småbarnsavdelningar på olika förskolor i en sydsvensk stad, med sammanlagt 29 barn och 15 pedagoger. De teoretiska begrepp som användes vid analysen kommer från anknytningsteori, intersubjektivitetsteori, Educare-modellen och omsorgsetik.Resultatet visade att pedagoger framför allt initierade beröring av barnen i samband med den praktiska fysiska omsorgen med på- och avklädning av ytterkläder samt barnens hygien samt vid förflyttningar. De initierade beröring av barnen i socialt och kommunikativt syfte; i lek, för att påkalla uppmärksamhet samt för att skapa lugn. Vid några tillfällen uppstod situationer när beröring uteblev men möjligen hade ökat barnens fokus om det förekommit. Pedagogerna initierade även beröring i känslomässigt påfrestande situationer, som när barn grät, vid överlämningen från föräldrarna samt i samband med att barnen lades till vila och vaknade efter vilan. Pedagogerna, med undantag för en pedagog, initierade beröring i situationer när de hade en för observatören uppenbar anledning. Barnen å sin sida initierade beröring som till större del handlade om sökande av emotionell bekräftelse. Barnen kunde röra vid pedagogen med en hand eller fot när de var tillräckligt nära eller luta sig mot eller klamra sig intill pedagogen när de befann sig i pedagogens famn eller knä. Olika pedagoger förhöll sig olika inbjudande till beröring.Barnen vidrörde påfallande ofta pedagogernas ben eller fötter, även om pedagogen satt på golvet och hela kroppen var inom räckhåll. Barnen behövde beröring för att återfå jämvikt när de grät. Försök till avledning misslyckades och pedagogerna övergick till att trösta med beröring. I några fall vände sig barnen till en annan pedagog för att få tröst. De barn sin fick mest beröring fanns bland de som såg yngst ut. Dock fick inte alla de yngsta barnen mycket beröring. Några barn förhöll sig mer passiva och då uteblev beröring. Detta blev ytterligare betonat utomhus, där ytorna var större och bemanningen lägre på två av förskolorna. När ingen pedagog fanns till hands hände det att barn vände sig till en främmande vuxen (observatören) eller till äldre barn.Beröringsklimatet kan beskrivas som vänligt och tillåtande, men inom vissa gränser. Barnen fick beröring av pedagogerna i situationer som kan tänkas vara emotionellt krävande som när de grät eller skulle somna eller vakna, men de fick sällan beröring för dess egen skull. För barnens del innebar det att de till stor del hölls ansvariga för att de skulle få beröring i annat än den praktiska omsorgen. En enda pedagog bjöd in till beröring och fysisk kontakt utan att det fanns någon uppenbar anledning, och hen blev också oftare berörd av barn än andra pedagoger. Kompetensdiskursen och den kvardröjande självständighetsdiskursen kan ge vid hand att det är ”duktigt” att avstå från beröring.Ser man relaterande som barns främsta utvecklingsuppgift kan barns sökande efter beröring av pedagogerna kan räknas in i ett vidgat kompetensbegrepp. Kulturella och diskursiva föreställningar om att även små barn ska vara självständiga och fysiskt separerade från föräldrarna och andra omsorgsgivare kan försvåra barns anpassning till förskolan. Föreliggande undersökning ger inte stöd för idén att fysisk närhet blir en (dålig) vana som pedagoger aktivt måste träna bort.Omsorg i form av fysisk och känslomässig närhet har ett eget värde som behöver lyftas och kläs i ord. Eftersom långvarig fysisk kontakt mellan barn och pedagoger framför allt ägde rum när pedagogen satt ner behövs också soffor och andra sittmöbler såväl inomhus som utomhus på förskolorna.Pedagogers och barns beröring av varandra är ett ämne som är angeläget att utforska vidare. Är den diskrepans mellan pedagogers och barns syfte med att initiera beröring generell? Beröring har visats vara avstressande. Blir barn som får rika tillfällen till beröring med pedagogerna mindre stressade än barn med större fysisk distans till pedagogerna? Även pedagogernas förhållningssätt till beröring, och huruvida utbildning eller andra parametrar påverkar om och hur pedagoger berör barnen kan vara föremål för framtida forskning. / Caring, human touch has been found to be crucial for young children’s growth and development. However, in several discourses regarding Swedish preschools value is placed on physical distance between children and caregivers. The aim of this investigation is to increase knowledge about how physical care of young children might be expressed in Swedish preschools, by observing physical interaction between teachers and children. The dominant research question is: What is the touch climate between teachers and young children in Swedish preschools like? An observational study was conducted of 3 preschool groups constituted by 29 children ages 1-2, and 15 teachers. Data was analyzed using mixed methods with several theoretical concepts including care ethics, the Educare framework, attachment theory and inter-subjectivity theory.The results showed that teachers initiated physical contact primarily through their roles as physical caregivers (i.e. in satisfying the children’s physical needs such as helping to put on clothes, toilet training, help with mobility). Touch was also used while teaching and playing, but to a lesser extent, and seemingly not necessarily in a self conscious way, by the teachers. Physical contact also occurred during social interactions between caregivers and children. Of the contact initiated by the teachers, 20% was “emotional”, or comfort giving touch, i.e., touch not related to the execution of other specific duties such as diaper changing or helping to put on clothes. In contrast, 76% of the touch initiated by the children was “emotional”, or comfort seeking. The children strikingly often touched the teachers’ hips, legs and feet. The children initiated physical contact more frequently with teachers who were more receptive and open to physical contact. The youngest children tended to receive the most physical contact. However, children who were vague in the cues used to communicate a desire for physical contact tended to receive less attention in this regard. This was more pronounced during outdoor activities. When a child began to cry, they would eventually be comforted. Attempts to divert the child’s attention tended to fail. Some children experienced extended periods of contact, some as long as 15- 27 minutes, when they were being put to sleep. Older preschool children would sometimes care for the younger children when no teachers were immediately available. There was a discrepancy between the kind of physical contact the teachers offered the children, and the kind of contact the children sought. When children are seen as subjects that actively relate to fellow humans, a greater emphasis on the emotional component of child care is required. The children’s touching of the lower parts of the teachers’ bodies may indicate a slight feeling of distance. Whereas the teachers offered contact mostly in the conduct of practical circumstances, the children sought emotional support. Thus, the children were, to some extent, responsible for physical contact.Touching the children gently, while respecting the childrens’ integrity, can be seen as a means to unite caring and teaching within the Educare framework.

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare ser på innebörden av begreppen undervisning och omsorg i förskolans verksamhet. Uppsatsen baseras på frågorna:-Hur beskriver pedagogerna vad undervisning är?-Hur beskriver pedagogerna vad omsorg är?-Hur förklarar pedagogerna relationen mellan undervisning och omsorg? -Hur redogör pedagogerna för fördelar respektive nackdelar med en mer skolinriktad förskola?Metoden vi använt för denna studie är intervjuer med pedagoger från olika avdelningar på en och samma förskola. Arbetets tidigare forskning och teoridel förklaras bland annat utifrån John Bowlby och Mary Ainsworths forskning kring anknytning, Lev S Vygotskijs forskning om språk och sociala samspel samt nationella forskare, som till exempel Ingrid Pramling Samuelsson, Sonja Sheridan och Sven Persson. I delen resultat och analys sammanfattar och förklarar vi vår empiri med hjälp av teori och forskning. Begreppen undervisning och omsorg förklaras var för sig för att avslutningsvis knytas samman till en helhet. Slutsatsen av vår studie visar att det spänningsfält som vi först upplevde fanns mellan undervisning och omsorg egentligen inte finns. Efter vår analys av empirin har vi insett att problematiken och spänningsfältet istället ligger mellan begreppen undervisning och lärande. Resultatet visar på att undervisning och omsorg går hand i hand i den verksamhet vi undersökt. Däremot så upplevs undervisning som ett laddat begrepp som hellre ersätts med begreppet lärande när det handlar om förskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidshemmen på utvalda skolor arbetar med styrd fysisk aktivitet och vilka förutsättningar personalen vi intervjuat har haft för att uppfylla lärandemålen gällande rörelseaktivitet med eleverna. Vi utgick ifrån våra frågeställningar när vi förberedde våra intervjufrågor. Frågeställningarna lyder:  I hur stor utsträckning planeras och genomförs styrd fysisk aktivitet på fritidshemmet och hur kan man skapa rörelseglädje och motivation för eleverna enligt fritidshemslärarna?  Hur ser det ut på de utvalda skolorna när flickor respektive pojkar väljer de styrda fysiska aktiviteterna som erbjuds enligt fritidshemslärarna respektive eleverna?  Undersökningen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med färdiga, öppna frågor med personal och gruppintervjuer med eleverna som metod. De teoretiska utgångspunkterna i undersökningen består av det didaktiska perspektivet, det sociokulturella perspektivet och genusperspektivet. Dessa perspektiv har använts för att analysera och få en djupare förståelse för hur fritidshemslärare arbetar med och planerar fysisk aktivitet på fritidshemmet samt huruvida de intervjuade fritidshemslärarna kan urskilja några könsmönster i deltagandet bland eleverna.  Resultatet visade att fritidshemslärarna tycker att det är viktigt att vara fysiskt aktiv som barn. Majoriteten av våra informanter erbjöd endast styrd fysisk aktivitet 1–2 gånger i veckan på deras fritidshem, beroende på tillgängligheten till idrottshallen. Två av våra informanter upplevde att det fanns könsmönster inom vissa aktiviteter på deras fritidshem som påverkade deltagandet negativt. Samma informanter uppgav även att de saknade planeringstid för att kunna planera aktiviteter som gynnar alla barn, jämfört med de andra två informanterna som hade betydligt bättre förutsättningar gällande planeringstid. / The aim of this study was to examine how school-age educare centers at selected schools work with controlled physical activity and what premises the staff had to fully achieve the knowledge requirements with the students. Our research questions were therefore the following:  To what extent is controlled physical activity planned and carried out at school-age educare centers and how can the joy of movement and motivation be created for the students according to school-age educare center teachers? How does the division stand between girls and boys in their choice of controlled physical activities according to school-age educare center teachers and students? The survey was conducted through semi-structured interviews with complete, open questions with staff and group interviews with the students as a method. The theoretical starting points in the essay consisted of the didactic perspective, the socio-cultural perspective and a gender perspective. These perspectives were used to analyze and gain a deeper understanding of how school-age educare center teachers work and plan physical activities, as well as whether they could distinguish gender patterns in the participation among the students.   The result showed that school-age educare center teachers find it important to be physically active as a child. Most of our informants only offered controlled physical activity 1-2 times a week at school age-educare centers, depending on the accessibility to the school gym. Two of our informant’s experience gender patterns in certain activities that have a negative impact on the participation among students. The same informants also state that they lack time for planning activities that benefit all children, compared with the other two informants who have significantly better conditions regarding time for planning.

In this study we examine the experience of working with a two-sided assignment as a leisure time teacher. The dual profession involves teaching a subject during school hours and working during the afternoon hours in the school-age educare center. By using interview as a qualitative method, we interview five teachers with subject qualification, who either actively work, or have worked, in both fields. The purpose of this study aims to explore the role of being a school-age educare teacher with subject qualifications and the possibilities and challenges they may come across in their daily work. We aim to answer three questions: which prerequisites do school-age educare teachers think are needed to be able to work with both assignments? What possibilities and challenges occur with a dual profession? How does a dual profession function during daily work? The results show that school-age educare teachers are positive towards the dual profession and that the many challenges are manageable with the right requisites. The results are analyzed by using new-institutional theory and concepts from frame factor theory. Our conclusion is that this dual profession takes a toll on the school-age educare teacher and demands a lot of their energy, but enough proper requisites can provide for a safer, better teaching environment among the pupils and teachers. / I denna studie undersöker vi upplevelserna hos lärare i fritidshem med en dubbel yrkesroll. Den dubbla yrkesrollen innefattar undervisning i ett skolämne under skoltimmarna och undervisning på fritidshemmet under eftermiddagstid. Genom intervju som kvalitativ metod intervjuar vi fem lärare med ämnesbehörighet, som antingen aktivt arbetar med, eller tidigare har arbetat, inom båda verksamheterna. Syftet med studien är att undersöka den dubbla yrkesrollen hos lärare i fritidshem och potentiella möjligheter och utmaningar som dessa möter i sitt arbete. Vi avser besvara följande tre frågeställningar: vilka förutsättningar anser lärare i fritidshem att de behöver för att uppfylla uppdragen? Vilka möjligheter och utmaningar uppstår med en dubbel yrkesroll? Hur fungerar den dubbla yrkesrollen i praktiken? Resultatet visar att lärare i fritidshem ställer sig till stor del positiva till den dubbla yrkesrollen och att utmaningarna, om än många, är hanterbara med rätt förutsättningar. Det empiriska materialet analyseras med nyinstitutionell teori samt begrepp ur ramfaktorteorin. Vår slutsats är att den dubbla yrkesrollen är utmanande för lärare i fritidshem och kräver mycket av deras energi, men med rätt förutsättningar och ett professionellt engagemang kan arbetet göras mer hanterbart och bidra till bättre och tryggare undervisningsmiljöer för både elever och lärare.

Våren 2023 läste jag en text skriven av Wayne Bowman, där han redogör att begreppet educationsom stammar från lat är en process som förbereder personer för okända, oförutsägbara framtider.Education stammar från latinska educatio och är i sin tur en hopslagning av två begrepp, educareoch educere, som bidrar med två olika typer av undervisning och inlärningsresultat. Syftet meddenna studie är att beskriva och med hjälp av begreppet ”Educatio” försöka förstå någragrundskolemusiklärares ämneskonception. Genom att ovan nämnda begrepp som analysverktygkan identifieras hur musiklärare beskriver betydelse av musik och musikundervisning, samt hur debeskriver deras egen musikundervisning i samtal. Samtalen i detta självständiga arbete är i formav enskilda intervjuer med fem lärare vilka undervisar i ämnet musik på grundskolan. Imusiklärarnas ämneskonception visar sig vilken betydelse musik har för musiklärarna, och hur detpåverkar hur de lägger upp egen musikundervisning. Denna betydelse och påverkan har ett fokuspå möte med elever, vilket ses viktig ur studiens båda teoretiska begrepp. Begreppens perspektivframträder i resultatet i form av informanternas strävan att undervisa utefter bägge perspektiven,möter aktiviteter eller moment i musikundervisningen. Styrdokument och betygens auktoritetfrämjar educare samt exkluderar educere. Detta möte faller generellt i linje med tidigare forskningkring musikämnet i grundskolan och visar i vissa delar ett förändrat synsätt under de senaste 10åren. Pedagogiska implikationer pekar på att musiklärare anser att Lgr22 är enklare att följa änLgr11, men det finns en motsägelse där de önskar tydligare vägledning och behöver konkreta tipsfrån kursplanen. Betygens auktoritet i musikundervisningen leder till betygshets och jämförelsemellan elever och kritiseras av informanterna. / In the spring of 2023, I read a text written by Wayne Bowman, where he explains explains that theconcept of education is a process that prepares individuals for unknown, unpredictable futures.Education stems from the Latin word educatio, and is in turn a combination of two concepts,educare and educere, which contribute to two different types of teaching and learning outcomes.The purpose of this study is to describe and, using the concept of ”Educatio”, attempt tounderstand some primary school music teacher's conception of their subject. By using theaforementioned concept as an analytical tool, we can identify how music teachers describe thesignificance of music and music education, as well as how they describe their own musiceducation in conversation. The conversations in this independent work take the form of individualinterviews with five teachers who teach music at the primary school level. In the music teacher’ssubject conceptions, the significance of music for the teachers becomes apparent, and how itaffects how they structure their own music education. This significance and impact focus onencounters with students, which are seen as important from both theoretical perspectives of thestudy. The perspectives of the concepts emerge in the results in the form of the informant’s effortsto teach according to both perspectives meet activities or moments in music education.Curriculum documents and the authority of grades promote educare while excluding educere.This encounter generally aligns with previous research on the subject of music in primary schoolsand shows, in some aspects, that music teachers find Lgr22 easier to follow than Lgr11, but thereis a contradiction where they wish for clearer guidance and need concrete tips from thecurriculum. The authority of grades in music education leads to grade pressure and comparisonbetween students and is criticized by the informants.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger uppfattar entreprenöriellt lärande i grundskola och fritidshem.  Anledningen till att vi valt att forska kring pedagogers uppfattningar och erfarenheter om entreprenörskap och entreprenöriellt lärande, som också är vårt syfte med studien, är att vi läst i styrdokument att det är viktigt att arbeta med entreprenöriella förmågor i skolan men inte erfarit hur ett sådant arbete kan se ut eller märkt av att andra skolor arbetar med det. Med hjälp av en kvalitativ metod och en fenomenologisk ansats har vi därför samlat in datainformation om pedagogers erfarenheter och upplevelser kring entreprenöriellt lärande i skola och fritidshem. Vi genomförde parintervjuer för att värdera den sociala interaktionen vi märkte under en pilotintervju, samt att pedagogerna skulle kunna hjälpas åt med att berätta om deras upplevelser och erfarenheter kring entreprenöriellt lärande. Resultatet visar på att pedagogerna delar samma uppfattningar om vad begreppet innebär, nämligen att det är svårdefinierat samt att det handlar om andra förmågor och kompetenser än vad de vanliga skolämnena kräver, även fast arbetet ser olika ut på olika skolor och fritidshem. Samtliga pedagoger tycker även att detta är viktigt att arbeta med trots att det finns många saker runtomkring som påverkar arbetet med entreprenöriellt lärande, som till exempel tidsbrist, brist på kunskap om begreppet samt att många utav de skolor som pedagogerna arbetar på har bestämt att pedagogerna ska gå olika fortbildningar för att utveckla verksamheten på olika sätt. Något som vi har kommit fram till under studiens gång är att skolans roll inte endast är att utveckla elevernas kunskaper inom de olika ämnena, utan skolan har även i uppgift att förbereda eleverna inför livet efter skolan som ansvarsfulla medborgare, att lära för livet.

In Canada and internationally, policy makers are moving towards more comprehensive and integrated service delivery models for early learning that include parent involvement and support as integral to their design. The current study was part of an ongoing evaluation of the Best Start project in Peel Region, a municipality in the Greater Toronto Area (GTA). Best Start aims to integrate preschool, junior/senior kindergarten, child care, public health and parenting programs into a seamless, easily accessible early child development system. This study examined whether parents with kindergarten children enrolled in Best Start schools, where kindergarten and child care were co-located and service integration was underway, would report lower levels of parenting daily hassles compared to parents of children in demographically similar schools where there was no service integration. Parental perceptions about hassles specific to child care and early learning settings were measured using the Early Childhood-Parenting Daily Hassles Scale (EC-PDH) (Arimura, 2008). Three areas of parenting stress that could potentially be reduced through service integration were explored: (1) seamless day – seamless access to care, education and family support; (2) connectedness – parents feeling involved and connected to their child’s school; and (3) parenting capacity – parents feeling confident in their parenting role. The study also combined hassles scores from Best Start and comparison schools to examine all parents’ involvement in the early learning and care system and the hassles they may or may not face on a daily basis as a function of parent demographics and program usage. Parents from 369 families in 10 schools were included in this study. Although Best Start parents did not report lower levels of parenting daily hassles compared to comparison parents, qualitative analyses at Best Start sites where parents used child care suggested that parents were feeling supported and they were forging positive relationships with staff. The positive relationships reported among parents and ECEs or other staff were not as frequent between parents and kindergarten teachers. Combined data indicated that all parents seemed to be experiencing the greatest hassles in the parenting capacity domain. Results are discussed in terms of policy implications for parent involvement in integrated full-day early learning programs such as full-day kindergarten.

In Canada and internationally, policy makers are moving towards more comprehensive and integrated service delivery models for early learning that include parent involvement and support as integral to their design. The current study was part of an ongoing evaluation of the Best Start project in Peel Region, a municipality in the Greater Toronto Area (GTA). Best Start aims to integrate preschool, junior/senior kindergarten, child care, public health and parenting programs into a seamless, easily accessible early child development system. This study examined whether parents with kindergarten children enrolled in Best Start schools, where kindergarten and child care were co-located and service integration was underway, would report lower levels of parenting daily hassles compared to parents of children in demographically similar schools where there was no service integration. Parental perceptions about hassles specific to child care and early learning settings were measured using the Early Childhood-Parenting Daily Hassles Scale (EC-PDH) (Arimura, 2008). Three areas of parenting stress that could potentially be reduced through service integration were explored: (1) seamless day – seamless access to care, education and family support; (2) connectedness – parents feeling involved and connected to their child’s school; and (3) parenting capacity – parents feeling confident in their parenting role. The study also combined hassles scores from Best Start and comparison schools to examine all parents’ involvement in the early learning and care system and the hassles they may or may not face on a daily basis as a function of parent demographics and program usage. Parents from 369 families in 10 schools were included in this study. Although Best Start parents did not report lower levels of parenting daily hassles compared to comparison parents, qualitative analyses at Best Start sites where parents used child care suggested that parents were feeling supported and they were forging positive relationships with staff. The positive relationships reported among parents and ECEs or other staff were not as frequent between parents and kindergarten teachers. Combined data indicated that all parents seemed to be experiencing the greatest hassles in the parenting capacity domain. Results are discussed in terms of policy implications for parent involvement in integrated full-day early learning programs such as full-day kindergarten.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares och barnskötares uppfattningar om ett fungerade samarbete mellan hem och förskola. Tidigare forskning visar att relationsskapande ligger till grund för ett fungerade samarbete, däremot saknas forskning kring hur goda relationer mellan pedagoger och vårdnadshavare skapas. Materialet samlandes in genom kvalitativa intervjuer med barnskötare och förskollärare från kommunala förskolor i Mälardalen.  Resultatet har analyserats utifrån fenomenografin och det didaktiska begreppet educare. Begreppet lägger vikt vid omsorgshandlingar och omsorg som förhållningsätt. Resultatet visar att vårdnadshavares inflytande och delaktighet är viktigt för arbetet kring ett relationsskapande. Det leder till att pedagoger ges förståelse för barns utveckling och lärande.  En skillnad mellan förskollärare och barnskötare som framkommer av resultatet är att samtliga förskollärare betonar trygghet för barnet under introduktionen medan barnskötarna istället fokuserar på trygghet för vårdnadshavaren. Resultatet visar också att förskollärares och barnskötares arbete kompletterar varandra i förskolan.