Child poverty in Sweden as a social phenomenon has been highlighted in various debates and in poverty research during the recent years. Children's economic vulnerability has gotten more place in research. An interest to highlight child poverty awakened and this study highlights child poverty through a resource perspective among children in preschools. This study aims to examine how preschool teachers perceive the child's assets to various resources as well as how preschool teachers perceive the impact of the preschool where they work on children's access to these resources. The study is qualitative and has used interviews as a tool. The respondents' answers were analyzed using previous research, and Pierre Bourdieu's theoretical concepts capital, field and habitus as analytical tools. Four preschool teachers in two different preschools in the area Norsborg were interviewed. The results show that preschool teachers perceive that there are differences between children in access to different resources. Some lacks in resource assets has proven to be clearer than others, such as children's clothing. However, the causes of children's access to various resources have been harder to understand. Another result of this study is that preschools in various ways contribute to children's different resource assets by example that all activities that kids do with preschools will be free for children and their parents. Another way for preschools that affect children's access to resources is the way preschools informs the children’s parents about different activities. But there are also differences between the preschools where one of the preschools in this study allows kids to bring their own toys from home, which can contribute to resource differences between the children in the preschool. / Barnfattigdom i Sverige som ett samhällsfenomen har på senare år lyfts fram i olika debatter. Inom fattigdomsforskning har studier om just barns ekonomiska utsatthet fått allt större plats. Utifrån detta väcktes ett intresse att belysa barnfattigdom bland barn på förskolor genom ett resursperspektiv. Denna studies syfte är att undersöka hur förskolepedagoger uppfattar barns tillgångar till olika resurser samt om förskolepedagogerna uppfattar om den förskola de arbetar på påverkar barns tillgång till dessa resurser. Studien har använt sig av kvalitativa intervjuer där respondenternas svar har analyserats med hjälp av tidigare forskning och Pierre Bourdieus teoretiska begrepp fält, habitus och kapital som analysverktyg. Fyra förskolepedagoger på två olika förskolor i området Norsborg har intervjuats. Resultaten visar att förskolepedagogerna uppfattar att det finns skillnader mellan barn avseende tillgång till olika resurser. Några bestämda brister i resurstillgångar har visat sig vara tydligare än andra så som barns kläder. Däremot har det varit svårare att kartlägga orsakerna till barns olika tillgångar. Ett annat resultat av denna studie är att förskolorna på olika sätt bidrar till barns olika resurstillgångar genom exempelvis att alla aktiviteter som barnen gör med förskolorna är kostnadsfria för barn och deras föräldrar. Ett annat sätt för förskolorna att påverka barns tillgång till resurser är att förskolorna sprider information om olika fritidsaktiviter till barnens föräldrar. Men det finns även skillnader mellan förskolorna där en av förskolorna för denna studie tillåter barn att ta med egna leksaker hemifrån, vilket kan bidra till resursskillnader mellan barnen på förskolan.

This independent project is about child poverty from a preschool teacher perspective. The aim of the study is to examine how a team of preschool teachers converse about the concept of child poverty, and how they discuss their professional role, in relation to children who live in economic vulnerability. Questions of the study are: What image of the concept of child poverty appears in the preschool teachers’ conversations? How do the preschool teachers regard their room for manoeuvre and their social responsibility, in relation to children who live in economical vulnerability? The results of the study were gathered through the method of focus group and the results processed through a qualitative content analysis. Conclusions show that the representation of child poverty that appears in the preschool teachers’ conversation, indicates that it is an invisible phenomenon that is hard to define, and that it strongly connects to expected feelings of shame among children and parents. This representation is setting the frame of how the preschool teachers regard their room for manoeuvre and their social responsibility. Foremost they express difficulties in supporting the economically vulnerable children and their families in a way that is non demonstrative and in the same time retains a relation of confidence to the parents. / Detta examensarbete handlar om barnfattigdom ur ett förskollärarperspektiv. Syftet för studien är att undersöka hur ett arbetslag av förskollärare samtalar om begreppet barnfattigdom, och hur de diskuterar sin professionella roll, i relation till barn som lever i ekonomisk utsatthet. Studiens frågeställningar är: Vilken bild av begreppet barnfattigdom framträder i förskollärarnas samtal? Hur ser förskollärarna på sitt handlingsutrymme och sociala ansvar, i relation till barn som lever i ekonomisk utsatthet? Studiens resultat samlades in genom metoden fokusgrupp, och resultatet bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Slutsatserna visar att den bild av barnfattigdom, som framträder i förskollärarnas samtal, indikerar att det är ett svårdefinierat och osynligt fenomen, som starkt kopplas till förväntade skamkänslor hos barn och föräldrar. Denna bild sätter sedan ramarna för hur förskollärarna ser på sitt handlingsutrymme och sociala ansvar. Framförallt uttrycker de en svårighet i att kunna stödja de ekonomiskt utsatta barnen och deras familjer på ett sätt, som inte är utpekande och som samtidigt bevarar en förtroendefull relation till föräldrarna.

Syftet med denna studie var att genom intervjuer med 6 personer, som levt på ekonomiskt bistånd i mer än 10 månader, skildra deras upplevelse av sin livssituation och möjligheter att påverka den. Genom semi-strukturerade intervjuer samlades material in, material som analyserades med utgångspunkt i en induktiv tematisk metod. I analysen träder fyra huvudteman fram som beskriver upplevelsen av att vara långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd: skam, förändring, bristande kontroll och låg framtidstro. Teman som i en sammantagen förståelse leder till kärnkategorin som är ett: förstärkt beroende - att hamna mellan stolarna. / The purpose of this study was to describe, through 6 interviews with people who have been living on social security service for more than 10 months, their experience of their lifesituation and opportunities to influence it. The material was collected through semi-structered interviews and anlayzed based on an inductive thematic method. The analysis revealed four main themes that describe the expeience of being long term dependent on social security service; shame, change, lack of control and low faith in future. These themes could be understood on the basis of the core category: reinforced dependency on social security – to end up between the chairs.

Förtroendeforskning för det svenska välfärdssystemet är av stor betydelse för såväl demokratin som ett välfungerande välfärdssystem. Sverige erbjuder i jämförelsevis med de övriga europeiska länderna ett generellt och jämlikt välfärdssystem. Dessutom kännetecknas Sverige som ett högtillitsland. Dock visar tidigare forskning att förtroendet för det svenska välfärdssystemet skiljer sig åt mellan individer och grupper. Studien syftar därför till att undersöka vem som har förtroende till det svenska välfärdssystemet, med fokus på ekonomisk- och social utsatthet. Det svenska välfärdssystemet består av både universella och behovsprövade institutioner och är därför av intresse i studien. Datamaterialet som studien baseras på härrör från den nationella SOM-undersökningen 2019. Insamlingen av datamaterialet utförs årligen och har samlats in genom utskickade frågeformulär samt en komplettering av webbenkäter. De respondenter som vid undersökningstillfället har uppgett sitt förtroende gentemot sjukvård (universella institutioner) och Försäkringskassan (behovsprövade institutioner) är de som ingår i studien. Respondentgruppen som analyseras i studien utgörs av 1461 respondenter. Genom multipla linjära regressioner prövas studiens fyra uppställda hypoteser. Studien redogör främst att varken den ekonomiska- eller socialt utsatta situationen är relaterad till förtroendet för de behovsprövade institutionerna. Däremot redogör studien för att det finns ett negativt samband mellan att vara socialt utsatt och förtroendet för universella institutioner. Likaså återfinns ett negativt samband mellan att vara ekonomiskt utsatt och förtroendet för universella institutioner. Genomgående visar studien på att individens ålder och dennes politiska placering är av relevans beträffande förtroendet, både för universella och behovsprövade institutioner.

This essay is included as a sub-study of a survey about child poverty, which the Department of Sociology at Uppsala University, the Ombudsman for Children and Gillbergska Stiftelsen (the Gillberg’s foundation) has been commissioned by Uppsala Town to implement. The intent of this essay is to investigate how three pre-school managers in the municipal preschool in Uppsala describe child poverty, how they see the preschool’s social responsibility and how they manage child poverty in their practical operation. The essay is a qualitative study and informants' responses has been analyzed and related to symbolic interactionism, the thesis theoretical basis. The results show that pre-school managers' understanding and description of child poverty differ. Child poverty is not a topic discussed very much in early childhood education and insight into families' financial situation is very small. Preschool managers testify that families rarely talk about their financial situation and poverty seem to be seen as something private that the school should not put themselves in, poverty also seems to be associated with shame. Preschool heads out that preschool has responsibility for all children within the business and is responsible for getting views on child abuse but preschool's role in relation to economically disadvantaged children seems to be unclear and there are no general guidelines on how to act if a child is struggling financially. / Denna uppsats ingår som en delstudie i ett kartläggningsprojekt om barnfattigdom som Sociologiska Institutionen vid Uppsala Universitet, Barnombudsmannen och Gillbergska Stiftelsen fått i uppdrag från Uppsala kommun att genomföra. Uppsatsens syfte är att undersöka hur tre förskolechefer inom den kommunala förskoleverksamheten i Uppsala beskriver barnfattigdom, hur de ser på förskolans sociala ansvar samt hur man arbetar med och hanterar barnfattigdom inom verksamheten i praktiken. Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie och informanternas svar har analyserats utifrån meningskoncentrerad innehållsanalys kopplat till tidigare forskning och begrepp från symbolisk interaktionism, uppsatsens teoretiska utgångspunkt. Resultaten visar att förskolechefernas förståelse och beskrivning av barnfattigdom skiljer sig åt. Barnfattigdom är inget ämne som diskuteras speciellt mycket inom förskoleverksamheten och insynen i familjernas ekonomiska situation är mycket liten. Resultaten visar att det finns en välvilja hos personalen att hjälpa utsatta barn men att det är svårt att tala om fattigdom med föräldrarna eftersom det är förknippat med skam. Fattigdom tycks ses som något privat och något som förskolan inte ska lägga sig i ifall inte familjerna själva väljer att öppna sig, vilket familjer tycks göra i mycket liten utsträckning. Förskole-cheferna påpekar att förskolan har ansvar för alla barn inom verksamheten och är ansvarig för att få syn på barn som far illa men förskolans roll i förhållande till ekonomiskt utsatta barn tycks vara oklar och det saknas generella riktlinjer för hur man ska agera om ett barn har det svårt ekonomiskt.

ABSTRACT Poverty, and in particular child poverty, is a serious social problem. Statistics show that the number of children living in poverty has increased over the last ten years. Earlier research shows that there are huge gaps in our knowledge of how the actors in civil society handle child poverty. With this study we hope to help fill this gap. The aim of our study is to look at how four different organisations working in the civil society in Uppsala perceive and handle child poverty. We have chosen to conduct an empirical study of fieldwork interviews. Our informants were selected from organisations in the municipality of Uppsala that were known to us as working with children's needs.   The results show that our informants consider child poverty an overly narrow and one-sided concept and rather see child poverty as a multifaceted social phenomenon. They view poverty as not only a matter of lack of economic resources but also as other welfare deficits – a view which agrees with previous research (Bitterman and Franzén 2008:243). All our informants express and, to a great extent, practice a children's rights perspective (Archard 2009). They construct children as citizens and bearers of rights, with the idea that adults have a common responsibility to supply for children’s needs of care and participation. None of the four organisations have a family poverty approach to the children. Instead they view children as unique individuals with their own needs beyond the family. The selection process is based on trust. There is no means test or strict investigation though the concept of need is an important criterion. All our informants’ organisations position themselves as something other than social services. They see their role as a complement to social services and public welfare. None of our informants express any desire to replace it.   Key Words: child poverty, economic vulnerability, civil society, voluntary work, child rights perspective.

Salonen (2012a) skriver att Sverige är ett av världens rikaste länder där välståndet har ökat. I samma veva som välståndet har ökat har även klyftorna mellan rika och fattiga ökat och därmed har siffran gällande barnfattigdom stigit (Salonen 2012a). Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur fem aktörer inom den ideella sektorn definierar begreppet barnfattigdom. Målet är att identifiera och förstå hur organisationer arbetar med att förbättra barnens livssituation. Våra tre forskningsfrågor är: Hur definierar aktörerna barnfattigdom i sin yrkesroll? Vilka problem kring barnfattigdom har aktörerna identifierat? Hur beskriver aktörerna sitt arbete mot barnfattigdom och på vilket sätt kan de förbättra sitt arbete? Vi har valt att använda oss av empowerment teorin för att våra informanter beskriver att deras arbete till mycket handlar om att stödja och stärka individer som lever i en utsatt situation. Genom detta arbete försöker man skapa en grund för barnens rätt att delta på samma villkor. Den andra teorin vi har valt är organisationsteori som beskriver att organisationer anpassar sig utifrån det omgivningen behöver och intresset av ömsesidiga och kulturella band mellan organisation och omgivning är centralt. Vi har utgått från en kvalitativ vetenskaplig metod där studien är uppbyggd på en empirisk studie grundad på intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio informanter från organisationerna: Rädda Barnen, Majblomman, Svenska kyrkan, Frälsningsarmén och Stadsmissionen. Frågorna utgick ifrån vilken uppfattning de har kring barnfattigdom i Stockholm och hur deras arbete och problemidentifiering kring barfattigdom såg ut. Resultatet från vår studie visar att informanterna upplever att barnfattigdom finns i Stockholm, men dem definierar det på olika sätt. Alla våra informanter upplever många gånger samma problem kring barnfattigdom. De berättar att det finns olika problemområden och lyfter fram den problematik de själva har sett. Våra informanter berättar främst om det utanförskap som uppstår, vidare berättar de även om andra problemområden inom barnfattigdom. De lyfter fram att flera organisationer måste arbeta med påtryckningar och opinionsbildning för att påverka dagens politiker och göra allmänheten medvetna om barnfattigdomen i Sverige. / Salonen (2012a) writes that Sweden is one of the richest countries where the wealth has increased. In the same time while prosperity has increased, the gap between rich and poor people has increased and the figure of child poverty has risen. The study aims to explore and describe how five actors in the nonprofit sector define the definition of child poverty and to identify and understand how organizations are working to improve children's lives. Our three research questions are: How do the actors define child poverty as professionals? What problems around child poverty have the actors identified? How do they describe the work against child poverty and how can they work to improve their work against child poverty? We have chosen to use the theory of empowerment because our informants describe their work about supporting individuals living in a vulnerable situation and are working to enable children to participate on an equal basis by strengthening children. The second theory we have chosen is the organizational theory that describes that the organizations adapt, based on the needs and environment of mutual interest and cultural ties between organization and environment. We have used a qualitative research method in which the study has been based on an empirical study, based on interviews. Our interviews were conducted with ten informants from the organizations: Save the Children, Mayflower, Swedish Church, the Salvation Army and the City Mission. The questions were based on what perception they have about child poverty in Stockholm and how their work and problem identification around child poverty looked like. The result of our study shows that respondents perceive the fact that there exists child poverty in Stockholm, but the definitions vary. Many times all of our informants see the same problems around child poverty. They tell us that there are various problem areas and highlight the problems they have seen themselves. All of our informants tell us about the alienation that occurs, further they explain the other areas of concern about child poverty. They also told us that more organizations need to work with pressure and advocacy to influence today's politicians and make an awareness of child poverty in Sweden.

In this study, we have examined if and how parents who receive financial support from the social services experience that their children are being affected by financial stress, as well as whether the parents experience that they are given satisfactory support from the social services. Empowerment and Sense of coherence were used as a theoretical framework to analyze the results. Interviews with three informants who all were receiving financial support at the time, and have at least one child below the age of 18 in their custody were performed. The parents were devising strategies attempting to give the children the experienced of a better financial situation, in order to protect them from being adversely affected. The conclusion is that all informants experienced a lack of support from the social services. Further results show that the parents experienced that their children were adversely affected by financial stress, especially when comparing themselves with other children. Further the results show that the parents develop their own strategies in order to protect the children from being affected by financial stress. These strategies are for example to draw the children’s attention away from the family’s economic issues and to ignore their own basic needs to be able to give the children more varied opportunities. / I denna studie har vi undersökt hur föräldrar som uppbär försörjningsstöd upplever att barnen påverkas av den ekonomiska utsattheten. Vidare undersöktes på vilket sätt föräldrarna upplever att de får stöd från socialtjänsten till att förändra den ekonomiska situationen. Empowerment och KASAM har använts som teoretisk referensram för att analysera resultatet. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med 3 informanter som alla uppbär försörjningsstöd och har barn under 18 år i hemmet. Resultatet visar att föräldrarna upplever att barnen påverkas negativt av den ekonomiska situationen, främst i relation till andra barn då barn jämför sig mycket med varandra. Resultatet visar även att föräldrarna skapar egna strategier för att skydda barnen från att påverkas negativt, dessa är bland annat att avleda uppmärksamhet från den ekonomiska situationen samt att föräldrarna bortser från egna basala behov för att istället erbjuda barnen fler möjligheter.

Uppsatsen utgår ifrån hur socialarbetares vittnesmål problematiserar det sociala arbetets struktur gällande ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer. Genom kvalitativa intervjuer undersöker studien hur barnfamiljer med svag ekonomi upplever att vardagen påverkas av deras ekonomiska situation, vad de tvingas avstå ifrån samt vilket stöd de erfarit från myndigheter och civilsamhälle. Studiens teoretiska ansats utgörs av Baumans teori om konsumtionssamhället, Goffmans Stigma, Bourdieus kapital samt Beckers stämplingsteori.  Uppsatsens resultat påvisar hur familjernas upplevelser av ekonomisk utsatthet i Sverige 2018 skiljer sig ifrån varandra samtidigt som beröringspunkter kan uttydas; föräldrarnas krympta valmöjligheter att samt deras kamp för att ge sina barn möjligheter att delta i samhället på samma villkor som andra. Familjernas upplevelser av att tvingas avstå från saker som andra har av ekonomiska skäl förklarar den ekonomiska utsatthetens skiftningar och hur deprivationens omfattning varierar mellan studiens deltagare. Familjernas erfarenheter av stöd genom statliga myndigheter i samband med ekonomiska problem kan sammanfattas genom deras negativa erfarenheter av socialtjänstens bemötande. De flesta föredrar att vända sig till civilsamhällets ideella organisationer när de behöver stöd: ekonomiskt såväl som känslomässigt. Innebörden av familjernas upplevelser av att avvika från normen i konsumtionssamhället kan ifrågasätta tanken bakom en skälig levnadsnivå och statliga myndigheters förhållningssätt gentemot ekonomiskt utsatta barnfamiljer.

I Sverige omfattas äldre personer av ett historiskt och internationellt sett generöst offentligt ekonomiskt grundtrygghetssystem. Trots det ökade risken för relativ fattigdom bland unga ålderspensionärer (65 till 74 år) under 2000-talets första decennium. Det nya pensionssystemet, tillsammans med den demografiska och ekonomiska utvecklingen, förväntas bidra till att denna trend fortsätter. Inom ramen för dessa omständigheter undersöker avhandlingen yngre ålderspensionärers relativa ekonomiska utsatthet, vad den får för konsekvenser i deras vardag och hur de hanterar situationen. Särskilt vikt läggs vid hur människors livshistorier inverkar på problematiken. Avhandlingen baseras på 30 intervjuer med ekonomiskt utsatta och 17 intervjuer med ekonomiskt trygga yngre ålderspensionärer. Ekonomisk utsatthet preciseras till att motsvara ekonomiska förutsättningar som återfinns bland yngre ålderspensionärer med bostadstillägg. Ekonomisk trygghet definieras följaktligen som bättre ekonomiska förutsättningar än så. Tidigare forskning förklarar ekonomisk utsatthet i ålderdomen med att socioekonomiska nackdelar samverkar och följer på varandra i en negativ spiral över tid. De ger intryck av att det finns en väg fram till ekonomisk utsatthet i ålderdomen. Denna väg tar sin början i en svår ekonomisk situation i barndomen som sedan förvärras allt eftersom tiden går. I kontrast till det visar denna avhandling på fyra vägar fram till ekonomisk utsatthet i ålderdomen – kontinuitet, sluttning, fall och berg- och dalbana. Tre av dessa inkluderar erfarenheter av relativt goda ekonomiska förutsättningar tidigare under livshistorien. Tidigare forskning visar även att äldre personer som lever med ekonomisk utsatthet har anpassat sina preferenser efter små ekonomiska förutsättningar över tid och därför är nöjda med sina vardagsliv trots ekonomisk utsatthet i ålderdomen. I kontrast till det är målen i vardagen likartade bland ekonomiskt utsatta och ekonomiskt trygga pensionärer i avhandlingen. Ju sämre ekonomiska förutsättningar pensionärerna har, desto mer exkluderas de från möjligheten att nå mål om ett hälsosamt åldrande, oberoende, valfrihet och meningsfullhet. Avhandlingens visa också hur äldre personer hanterar den ekonomiska utsattheten på flera olika sätt – genom att hushålla med resurser, försöka öka inkomsterna, använda tillgångar, acceptera situationen, fokusera på positiva aspekter av vardagslivet och anpassa anspråken efter vad som blivit möjligt att uppnå. Hanteringen framträder företrädesvis som resultatet av yngre ålderspensionärers inlåsning i ekonomisk utsatthet under den resterade förväntade livstiden och inte som resultatet av deras tidigare livshistoria. I avhandlingen diskuteras slutligen hur 40-talisternas eller den så kallade rekordgenerationens ålderspensionering kan komma att påverka den ekonomiska utsatthetens betydelse i ålderdomen. Dessutom lyft standardindexering av den skäliga levnadsnivån för äldre personer samt ytterligare subventioner på utgiftssidan fram som möjliga socialpolitiska insatser mot social exklusion bland yngre ålderspensionärer. / During the first decade of the 21st century in Sweden, inequality and risk rates of poverty have increased among young pensioners (between 65–74 years of age). A new public pension system, combined with demographic and economic developments, is expected to add further to these trends. Following this context, the aim of the present dissertation is to survey and understand patterns of economic hardship and its meaning in young pensioners’ everyday lives. The study design is qualitative and takes “subtle realism” as its philosophical theoretical starting point. Economic hardship represents the economic conditions faced by young pensioners who receive the housing supplement for pensioners. It is examined through a relative perspective on poverty. The empirical data primarily consists of interviews with 30 people who live with economic hardship and 17 people who live with comparatively better economic conditions. The theoretical framework consists of theories of social exclusion, coping and life course. The participants’ life histories show four paths to economic hardship – continuity, slope, fall and roller coaster. The last three have not been explicitly described in research before. In elderly life, young pensioners describe experiences of exclusion from the possibility to achieve healthy aging, independence, freedom of choice and meaningfulness, due to their economic hardship. When combined with psychological illness, social isolation, alcohol misuse, and restricted mobility, this exclusion becomes more severe. By focusing on favourable aspects of life and adjusting preferences to fit what has been achieved, young pensioners manage to feel satisfaction with their lives despite consequences of economic hardship. In conclusion, it was primarily situational factors earlier in life that explained economic hardship among young pensioners. In contrast, the findings indicate that it is the present and future – not the past – which for the most part shape young pensioners’ coping with economic hardship. This last finding is at odds with previous assumptions. Finally, as consumption becomes increasingly central in young pensioners’ everyday lives in general, the consequences of economic hardship become more striking within the age group. / <p>Ett erratablad medföljer avhandlingen, se separat fulltextdokument.</p>