Given the similar conditions that e-Sport participant and athletes face during competition, itbecomes challenging to scientifically test if traditional applied sport psychological techniquescould affects e-Sport participants in their practice. Altogether, eight participants (age 22-25)participated in the study based on a convenience sample localized in the southwestern regionof Sweden. Each participant was randomly assigned to one of three training techniques (i.e.PETTLEP, concentration or physical activity) or placed as a control. The instrument in usewas the CSAI-2 survey combined with a brief semi-structured qualitative interview. The studyranged from 7th till 23rd of April, 2014. The hypothesis suggested that the participant assignedto PETTLEP and concentration training would increase more in (a) self-perceivedperformance and (b) self-confidence while decreasing in (c) cognitive and somatic stateanxiety, compared to the participants assigned to physical activity or as control. The resultindicates that PETTLEP and concentration training could, to a certain extent, be beneficial toenhance self-perceived performance and self-confidence within e-Sport practice. The result isdiscussed especially in relation to the IZOF-multidimensional model. The thesis also includesdiscussions regarding methodological issues (e.g. bias effect) followed by suggestions forfuture research. / Sedan likartade konditioner finns mellan vad en e-Sport utövare och atlet bemöter utmedtävling, blir det utmanande att vetenskapligt testa huruvida traditionellt tillämpadeidrottspsykologiska tekniker skulle inverka på e-Sport utövare i dess utövade. Åtta deltagare(ålder 22-25) deltog i studien baserat på ett bekvämlighetsurval lokaliserade i sydvästraregionen av Sverige. Varje deltagare var randomiserat anförd till en av tre tränings tekniker(i.e. PETTLEP, koncentration eller fysisk aktivitet) eller placerade som kontroll. Det användainstrumentet var CSAI-2 enkäten kombinerat med en kort semistrukturerad kvalitativeintervju. Studien pågick från 7’e till 23’e april, 2014. Den föreslagna hypotesen var att dedeltagare som var anförda till PETTLEP och koncentrations träning skulle öka mer i (a)självuppskattad prestation och (b) självförtroende samt uppvisa minskning i (c) kognitiv ochsomatisk tillstånd av oro, vid jämförelse med de deltagare som var anförda till fysisk aktiviteteller som kontroll. Resultatet indikerar att PETTLEP och koncentrations träning kan, till enviss grad, vara fördelaktig för att öka självupplevd prestation samt självförtroende inom e-Sport utövande. Resultatet är diskuterats synnerligen i relation till IZOF-multidimensionelamodellen. Uppsatsen innehåller även diskussion gällande metodologiska problem (t.ex.fördoms effekter) följt av förslag till framtida forskning.

Dagens samhälle förlitar sig på och investerar enorma resurser på informationssystem. Inte minst inom hälso- och sjukvården där IT idag inte enbart används som en stödkomponent, utan är en stor del av verksamhetens kärna. Digitala patientjournalsystem återfinns inom alla sjukvårdsverksamheter, där användarna enligt lag måste journalföra information om samtliga patienter. Systemen implementeras i verksamheten till förmån för både patienter och användare som genom användning av IT-stöd effektiviserar och underlättar det dagliga arbetet. Dagens patientjournalsystem inom hälso- och sjukvården är utvecklade samt designade för flertalet decennier sedan och är ur ett användarcentrerat användbarhetsperspektiv mycket bristfälliga, vilket flertalet studier tidigare har påvisat. Syftet med denna studie är att ur ett användarcentrerat användbarhetsperspektiv undersöka uppfattad bristfällighet i det elektroniska journalsystemet AmbuLink, i relation till dess design. Detta för att skapa en generell uppfattning kring graden av användbarhet hos patientjournalsystem inom ambulanssjukvården. Resultatet av undersökningen är tänkt att agera som underlag för fortsatt utveckling och hantering av AmbuLink, samt liknande och nya patientjournalsystem. Uppsatsen presenterar en kvalitativ fallstudie där empirin har samlats in på två sätt; genom intervjuer och en dokumentgranskning. Processen är uppdelad i främst tre olika faser. Under den första fasen samlade forskningsgruppen på sig kunskap genom att läsa tidigare forskning inom ämnet och samla in ett teoretiskt fundament som sedan låg till grund för det ramverk som presenteras i uppsatsen. Ramverket var tänkt att fungera som en referenspunkt för att utvärdera användbarhet inom medicinska informationssystem. Under den andra fasen genomfördes fallstudien på ambulansens huvudkontor i Göteborg, där informanterna fick svara på frågor angående patientjournalsystemet AmbuLink, som de brukar i dagligt arbete. Under den tredje fasen analyserades den insamlade empirin, samt utbildningsmaterial för systemet som tillhandahölls av verksamheten. Resultatet som presenteras i studien bidrar till en ökad förståelse av de användbarhetsbrister som idag återfinns inom standardiserade patientjournalsystem. Det framtagna ramverket går att återanvända vid fortsatta undersökningar och fallstudier inom ämnet, både i Sverige och internationellt. / Today’s society relies on and invests enormous resources on information systems. Not least in healthcare where IT today is not only used as an aid component, but is a major part of the core business. Digital patient record systems are currently seen in all types of healthcare industries, where users are required to log all patient journals according to the law. The systems are implemented in the business for both patients and users who, through the use of IT support, streamline and facilitate daily work in healthcare. Today´s patient journal systems in the healthcare business has been developed and designed decades ago and many of them are today highly deficient from a user-centric usability perspective, as the majority of previous studies have shown. The purpose of this study is to investigate perceived shortcomings in the electronical journal system AmbuLink, in relation to its design, from a user-centered utility perspective. This to create a general perception of the degree of utility of patient record systems in the field of ambulance care. The result of the survey is intended to act as basis for continued development and management of AmbuLink, as well as similar and new patient record systems. This essay presents a qualitative case study where the empiricism has been collected in two ways; through interviews and a documentary review. The process is divided into three main phases. During the first phase, the research group gathered knowledge by reading previous research within the subject and collecting a theoretical foundation that then served as the basis for the framework presented in the paper. The framework intends to serve as a reference point for evaluating usability in electronical medical information systems. During the second phase, a case study was conducted at the ambulance headquarters in Gothenburg, where the informants were able to answer questions regarding the AmbuLink patient record system, which they use in their daily work. During the third phase, the collected empiricism was analyzed, as well as educational material for the system provided by the business. The results presented in the study contribute to an increased understanding of the usability shortcomings found today in standard patient record systems. The framed framework can be reused in further studies and case studies in the subject, both in Sweden and internationally.

Syftet med denna studien var att utforska den möjliga användningen av digitala inköpslistor i enfamiljekonstellation. Detta genomfördes genom kvalitativa metoder och insamlad empiri från dagböcker,intervjuer, observationer och en fokusgrupp. I studien deltog fyra medlemmar i en familj. Resultatet harsedan analyserats med hjälp av tidigare forskning och en del av analysen har omvandlats till tabeller.Resultatet visade att det finns ett behov av digitala inköpslistor i en familjekonstellation och funktionersom behöver uppfylla behoven. Studien avslutas genom att ge fem övergripande guidelines till design. / The purpose of this study was to explore the possible use of digital shopping lists in a family constellation.This was accomplished through qualitative methods and collected empirical data from diaries, interviews,observations and a focus group. The study involved four family members. The result has then beenanalyzed using previous research and parts of the analysis has been transformed into tables. The resultshowed that there is a need for digital shopping lists in a family constellation and features that need tomeet the needs of the family. The study concludes by giving five overall guidelines for design.

Offentliga e-tjänster ska syfta till att förenkla ärenden, för verksamheten, men framförallt för dess användare. Det finns dock offentliga e-tjänster efter vars införande denna effektivisering inte skett. Bolaget ÖstgötaTrafiken ansvarar för kollektivtrafiken i Östergötlands län, och upphandlade under 2012 en ny sms-tjänst, vilken infördes den 1 februari 2013. Denna nya sms-biljettjänst, som ersatte en tidigare sådan, krävde att alla sms-betalningar skedde från ett registrerat mobilnummer. Bakgrunden till detta var ett EU-direktiv som kom att påverka svensk lagstiftning och krävde att alla sms-köp skulle komma från ett svenskregistrerat mobilnummer. Den nya sms-tjänsten har fått utså stor kritik i lokal media och har visat sig medföra en kraftigt minskad försäljning av sms-biljetter. Denna studie utreder ÖstgötaTrafikens bild av upphandlingen, vilka riktlinjer och strategier som påverkat upphandlingen, användarnas medverkan och syn på tjänsten, samt vilka konsekvenser den nya tjänsten har medfört för verksamheten och användarna. Vårt resultat visar att ÖstgötaTrafikens nya sms-biljettjänst inte lyckats med att till fullo ersätta den tidigare tjänsten, detta på grund av en kombination av faktorer, där tolkningen av EU-direktivet, påtaglig tidsbrist, att användarnas roll i utvecklingen till viss del förbisetts och att det uppstått förvirring bland kunderna utgör några av dem. Då det kom en lagändring med registreringskravet har ÖstgötaTrafiken fått tänka om vad gäller sin strategi för att sälja biljetter. Bolaget satsar numera på att sälja mer resekort och på så sätt styra sina kunder bort från sms-biljetten för att bättre kunna kartlägga kollektivtrafiken och på så sätt fördela resurser effektivare.

Med grund i tidigare forskning som belyser problematiken om att barn lämnas ensam med digitala verktyg vid högläsning av elektroniska böcker har denna studie fokuserat på högläsning av elektroniska böcker med pedagoger. Syftet med studien är att undersöka vilka kunskaper inom literacy som konstitueras när pedagoger läser högt ur elektroniska böcker. Studien har tar sin utgångspunkt ifrån följande frågeställningar, Vad kännetecknar pedagogens handlingar under högläsningsaktiviteten av den elektroniska boken och hur möjliggör handlingarna interaktionen mellan deltagarna? Vilka kunskaper medierar den elektroniska boken till barnen? samt Hur medierar den elektroniska boken dessa kunskaper? Studien grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv på lärande och genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med observation som metod och videodokumentation samt fältanteckningar som dokumentationsverktyg. Observationerna skedde på en avdelning, på en förskola, i södra Sverige med barn i åldern 2-4 år. Resultatet har analyserats med analysmetoden interaktionsanalys och är tematiserad tre i teman, Pedagogens handlingar som ett stöd för barns begreppsförståelse, Pedagogens handlingar som ett stöd för e-bokens hotspots  och E-bokens mediering av begrepp. Resultatet visar hur pedagoger genom verbala och icke-verbala handlingar stöttade barns begreppsförståelse samt vägledde de genom e-bokens interaktiva funktioner och berättelse. De verbala handlingarna kännetecknas av undervisande frågor, uppmaningar och vägledning medan de icke-verbala handlingarna är blickarnas riktning, gester och fysisk beröring. Pedagogernas handlingar har även möjliggjort interaktion mellan deltagarna. Ett annat framstående resultat är hur e-boken medierade olika begrepp för barnen genom sina illustrationer, animationer och ljudeffekter. Dessa interaktiva funktioner levandegjorde begreppen stundvis och gav barnen möjlighet att delta i undervisningen, istället för att endast lyssna.

Bakgrund: Florence Nightingale ligger till grund för omvårdnadsdokumentation som är en del av omvårdnadsprocessen och en av legitimerade sjuksköterskors skyldigheter. Ofullständig omvårdnadsdokumentation är ett återkommande problem. Den vårdsökande personens delaktighet samt sjuksköterskors attityder och förhållningssätt påverkar omvårdnadsdokumentationen.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsdokumentation inom öppenvård och slutenvård.  Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes där tolv artiklar med kvalitativ metod analyserades i fem steg av Friberg. Resultat: Analysen ledde till en huvudkategori: Utmaningar vid omvårdnadsdokumentation, två kategorier: Genomförande av elektronisk omvårdnadsdokumentation och Annat som styr omvårdnadsdokumentationen samt fem underkategorier. Sjuksköterskor i sluten- och öppenvård hade erfarenheter av att utföra omvårdnadsdokumentation. Genomförande av elektronisk omvårdnadsdokumentation upplevdes nödvändig då den gav tillgång till viktig information. Elektronisk omvårdnadsdokumentation upplevdes som tidskrävande särskilt vid tekniska fel eller vid användning av nya dokumentationssystem. Individuella idéer, lagar, arbetsmiljö och chefens påverkan var bidragande till sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsdokumentation.   Slutsatser: Sjuksköterskor upplevde olika utmaningar vid omvårdnadsdokumentation. Utbildningar i användning av, forskning på arbetsmiljö och ledarens påverkan på omvårdnadsdokumentation kan vara betydelsefull för utvecklingen av området. / Background: Florence Nightingale laid the basis of nursing documentation. Nursing documentation is part of the nursing process and is an obligation of registered nurses. Incomplete nursing documentation is a recurring problem. Participation of the person seeking care and nurses' attitudes influence nursing documentation. Aim: To describe nurses' experiences of nursing documentation in inpatient and outpatient care. Method: A literature review with an inductive approach that analyzed twelve qualitative articles using the five steps of analysis according to Friberg. Results: The analysis gave a main category: challenges in nursing documentation two categories: implementation of electronic nursing documentation and other things controlling nursing documentation and five sub-categories. Nurses in inpatient and outpatient care had experience in nursing documentation. Implementation of electronic nursing documentation was considered necessary as it provided access to important information. Electronic nursing documentation was experienced as time-wasting especially because of technical errors and when new documentation systems were used. Individual ideas, laws, working environment and leaders’ influence contributed to nurses' experiences. Conclusion: Nurses experienced challenges during nursing documentation. Training in the use of electronic documentation systems, research on the influence of the work environment and leadership on nursing documentation could be important for the development of the field.

Bakgrund: Omvårdnadsdokumentation är en viktig del av sjuksköterskans arbete. På grund av utvecklingen inom vården, lagar och patienternas olika problem, behövs alltmer dokumenteras, vilket leder till att omvårdnadsdokumentationen förändras ständigt. För att förbättra dokumentationen och dess kvalité är det viktigt att sjuksköterskornas erfarenheter av omvårdnadsdokumentation undersöks. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av faktorer på arbetsplatsen som påverkar omvårdnadsdokumentation i slutenvård. Metod: Litteraturstudien baserades på empiriska studier. Databearbetning utfördes enligt en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Databearbetning av tio artiklar resulterade i tre kategorier: Teknik, Kommunikation, och Organisation. Erfarenheterna var delade mellan sjuksköterskor som ansåg att tekniken bakom de elektroniska dokumentationssystemen var positiv och andra som erfor den som negativ. Dessutom var sjuksköterskornas erfarenheter av omvårdnadsdokumentation inom slutenvården som ett kommunikationsverktyg delad mellan de som ansåg att den var lämplig och andra som upplevde den dålig. Även ledningen och deras kontroll över sjuksköterskorna var faktorer på arbetsplatsen som påverkade omvårdnadsdokumentationen. Konklusion: Vårdkedjan bör hållas samman genom en tydlig kommunikation och en stöttande organisation. Vidare forskning bör utreda hur elektronisk omvårdnadsdokumentation kan förenklas och hur patienten upplever delaktigheten i omvårdnadsdokumentationen. / Background: Nursing documentation is an important part of the nurse's work. Because of developments in healthcare, laws and the patients’ varying problems, documentation is increasingly needed, leading to nursing documentation constantly changing. For improving nursing documentation and its’ quality, it is important to explore the nurses' experiences of factors that affect nursing documentation in an inpatient setting. Aim: The aim of the literature study was to explore nurses' experiences regarding factors at the workplace affecting nursing documentation in inpatient setting. Methods: The literature study was based on empirical studies. Data analysis was performed according to a qualitative manifest content analysis. Results: The analysis of ten articles resulted in three categories: Technique, Communication, and Organization. The experiences differed between nurses who considered thetechnology behind the electronic documentation systems as positive and others who experienced it as negative. In addition, the nurses' experiences of nursing documentation in an inpatient setting as a communication tool differed between those who considered it appropriate and others who experienced it poorly. Moreover, nurses’ experiences of nursing documentation were affected by the management and their control over the nurses. Conclusion: The chain of care should be hold together through a clear communication and a supportive organization. Further research should investigate how electronic nursing documentation can be made simpler and how the patients experience participation in nursing documentation.

Micronic Mydata AB utvecklar och tillverkar maskiner för att automatisk montera elektroniska komponenter på kretskort, s.k. ”Pick and place” (PnP) maskiner. Komponenterna blir lokaliserade och inspekterade optiskt innan de monteras på kretskorten, för att säkerhetsställa att de monteras korrekt och inte är skadade. En komponent kan t.ex. plockas på sidan, vertikalt eller missas helt. Det nuvarande systemet räknar ut uppmätta parametrar så som: längd, bredd och kontrast.Projektet syftar till att undersöka olika maskininlärningsmetoder för att klassificera felaktiga plock som kan uppstå i maskinen. Vidare skall metoderna minska antalet defekta komponenter som monteras samt minska antalet komponenter som felaktigt avvisas. Till förfogande finns en databas innehållande manuellt klassificerade komponenter och tillhörande uppmätta parametrar och bilder. Detta kan användas som träningsdata för de maskininlärningsmetoder som undersöks och testas. Projektet skall även undersöka hur dessa maskininlärningsmetoder lämpar sig allmänt i mekatroniska produkter, med hänsyn till problem så som realtidsbegräsningar.Fyra olika maskininlärningsmetoder har blivit utvärderade och testade. Metoderna har blivit utvärderade för ett test set där den nuvarande metoden presterar mycket bra. Dels har de nuvarande parametrarna använts, samt en alternativ metod som extraherar parametrar (s.k. SIFT descriptor) från bilderna. De nuvarande parametrarna kan användas tillsammans med en SVM eller ett ANN och uppnå resultat som reducerar defekta och monterade komponenter med upp till 64 %. Detta innebär att dessa fel kan reduceras utan att uppgradera de nuvarande bildbehandlingsalgoritmerna. Genom att använda SIFT descriptor tillsammans med ett ANN eller en SVM kan de vanligare felen som uppstår klassificeras med en noggrannhet upp till ca 97 %. Detta överstiger kraftigt de resultat som uppnåtts när de nuvarande parametrarna har använts. / Micronic Mydata AB develops and builds machines for mounting electronic component onto PCBs, i.e. Pick and Place (PnP) machines. Before being mounted the components are localized and inspected optically, to ensure that the components are intact and picked correctly. Some of the errors which may occur are; the component is picked sideways, vertically or not picked at all. The current vision system computes parameter such as: length, width and contrast.The project strives to investigate and test machine learning approaches which enable automatic error classification. Additionally the approaches should reduce the number of defect components which are mounted, as well as reducing the number of components which are falsely rejected. At disposal is a large database containing the calculated parameters and images of manually classified components. This can be used as training data for the machine learning approaches. The project also strives to investigate how machine learning approaches can be implemented in mechatronic systems, and how limitations such as real-time constraints could affect the feasibility.Four machine learning approaches have been evaluated and verified against a test set where the current implementation performs very well. The currently calculated parameters have been used as inputs, as well as a new approach which extracts (so called SIFT descriptor) parameters from the raw images. The current parameters can be used with an ANN or a SVM and achieve results which reduce the number of poorly mounted components by up to 64 %. Hence, these defects can be decreased without updating the current vision algorithms. By using SIFT descriptors and an ANN or a SVM the more common classes can be classified with accuracies up to approximately 97 %. This greatly exceeds results achieved when using the currently computed parameters.

Syftet med denna studie var att lokalisera, värdera och sammanfatta befintlig litteratur som besvarar på den centrala frågeställningen. De två centrala frågorna för studien är om tv- och datorspel kan användas för att hjälpa underlätta problematiken som människor med någon form av autism kan uppleva, och hur bra denna metods effektivitet är gentemot mer traditionella metoder som terapi. Den teoretiska tolkningsramen som ligger till grund för denna studie är The Social Model of Disability, en modell som menar att samhället exkluderar människor med funktionsnedsättning via fördomar och okunskap på hur man bör inkludera människor med funktionsnedsättning. Data har samlats in via en form av litteraturstudie som kallas för Scoping Study och har därefter analyserats via analys genom uppräkning och tematisk analys. Resultatet visar på att datorspel kan användas för att lära ut språkliga kunskaper, igenkänning av ansiktsuttryck och emotioner, sociala erfarenheter, samt living skills (levnadsfärdigheter). Slutligen försöker studien även utpeka kunskapsluckor inom forskningsfältet och hur dessa kan besvaras på ett lämpligt sätt. / The aim of this study was to localize, evaluate and summarize existing literature to answer two central questions. The two central questions for this study is whether video and computer games can be used to ease the problems that people with some form of autism can experience, and how well this method works in comparison to traditional methods such as therapy. The theory which this study is based upon is The Social Model of Disability, a model which claims that society excludes people with disabilities through means such as prejudices a lack of knowledge for how to provide for said people with disabilities. Data was collected through a form of literature review called a Scoping Study, and was analyzed through enumerative content analysis and thematic analysis. The findings show that computer games can be used to teach language skills, recognition of facial expressions and emotions, social skills and living skills. Finally, this study also attempts to find gaps in the existing literature and the field of research, suggesting on how to adequately address these.

Causal discovery is the problem of learning causal relationships between variables from a set of data. One interesting area of use for causal discovery is the health care domain, where application could help facilitate a better understanding of disease and treatment mechanisms. The health care domain has recently undergone a major digitization, making available a large amount of data for use in learning algorithms, available in formats such as medical images or electronic health records. This thesis aims to explore the application of causal discovery on electronic health record data. We provide an overview of the field of causal discovery and identify 3 contemporary methods for causal discovery on time-series data which we apply on a preprocessed version of the MIMIC-IV data set. Each causal discovery method is run on time-series comprising of electronic health record data related to hospital stays for patients with sepsis. We provide an empiric report of the overlap between the learned graphs from different hospital stays as a heuristic evaluation measure. We find that it is possible to identify common themes in the learned graphs between different causal discovery methods, indicating potential practical value of causal discovery on electronic health record data. We also identify important considerations for future application and evaluation, such as incorporating extensive domain knowledge, and provide suggestions for future work. / Kausal upptäckt är problemet med att lära sig orsakssamband mellan variabler från en uppsättning data. Ett intressant användningsområde för kausal upptäckt är hälso- och sjukvårdsdomänen, där tillämpning kan bidra till en bättre förståelse av sjukdomar och behandlingsmekanismer. Sjukvårdsdomänen har nyligen genomgått en stor digitalisering vilket gör en stor mängd data tillgänglig för användning i inlärningsalgoritmer, tillgänglig i format som medicinska bilder eller elektroniska patientjournaler. Denna avhandling syftar till att utforska tillämpningen av kausal upptäckt på elektroniska patientjournaler. Vi ger en översikt över området för kausal upptäckt och identifierar 3 samtida metoder för kausal upptäckt på tidsseriedata som vi tillämpar på en förbearbetad version av MIMIC-IV-datauppsättningen. Varje identifierad metod för kausal upptäckt körs på tidsserier som består av elektroniska patientjournaler relaterade till sjukhusvistelser för patienter med sepsis. Vi tillhandahåller en empirisk rapport över överlappningen mellan de inlärda graferna från olika sjukhusvistelser som ett heuristiskt utvärderingsmått. Vi finner att det är möjligt att identifiera gemensamma teman i de inlärda graferna mellan olika kausala upptäcktsmetoder, vilket indikerar potentiellt praktiskt värde av kausal upptäckt på elektroniska patientjournaler. Vi identifierar också viktiga överväganden för framtida tillämpning och utvärdering, såsom att integrera omfattande domänkunskap, och ger förslag för framtida arbete.