I följande kunskapsöversikt är syftet att undersöka vilka positiva respektive negativa faktorer som påverkar elevers inställning till matematikämnet från de tidigare skolåren upp till högstadiet. En variation av vetenskapliga artiklar från i huvudsak databasen ERIC valdes för jämförelse och analys. Fokus låg på artiklar som tog upp matematiska attityder och dess orsaker. Sammanfattningsvis visade resultaten att det finns fyra övergripande faktorer som kan påverka elevens inställning till ämnet matematik. Faktorerna som redovisades var lärare, lärmiljö, föräldrar och eleven själv. Samtliga ovan nämnda faktorer kan ha en positiv respektive negativ påverkan på elevens inställning till matematikämnet. Dessa kan även samspela med varandra. Både läraren och föräldrarna har en betydande roll för vilken inställning eleven får. Lärmiljön hör även ihop med läraren och hens metodiska och didaktiska val i undervisningen. Avslutningsvis har kunskapsöversikten bidragit till att vi som framtida lärare tidigt kan uppmärksamma att det finns ett samband mellan elevens attityd till ett ämne och med vad vi kommit att upptäcka om självförtroendets roll.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på yrkesprogram resonerar kring elevers motivation i förhållande till deras skolgång. I inledningen presenteras forskning som påvisar att yrkeselever har bristande studiemotivation och svårt att uppnå en examen. I samband med detta synliggörs att vetskapen om hur studie- och yrkesvägledare kan bidra i motivationsarbetet är bristfällig och att ytterligare studier fordras för att klargöra hur vägledare kan bidra i arbetet. Mot bakgrund av detta formulerade vi följande frågeställningar; Vilka faktorer anser studie- och yrkesvägledarna har inverkan på elevers motivationsnivå och på vilket sätt talar studie- och yrkesvägledarna om sitt arbetssätt och sin yrkesroll i relation till dessa faktorer? Vi har använt oss av kvalitativ metod där sju yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare på yrkesprogram har intervjuats. Det empiriska materialet analyserades utifrån motivationsteorin Self-Determination Theory som beskriver de tre motivationsbehoven känsla av autonomi, kompetens och samhörighet. Vårt resultat visar att motivation tillskrivs stor betydelse av samtliga informanter och att det finns flera faktorer som inverkar på elevernas motivation, något som vägledarna anser att de i olika utsträckning kan arbeta med. En styrd gymnasieskola influerad av mål- och betygssättning utgör utmaningar i arbetet med att få elever motiverade för sin skolgång. Dock ger vägledarna flera exempel på hur de kan arbeta för att skapa en stödjande kontext där eleven står i fokus.

Abstract in Swedish

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka specialpedagogensuppdrag som del av elevhälsans uppdrag. Studien har vilat på en kvalitativansats där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tiospecialpedagoger i grundskolan och gymnasiesärskolan från åtta olika skolori samma kommun. Resultaten av studien visar att specialpedagogerna arbetari mycket liten skala med förebyggande och hälsofrämjande arbete. Ettmönster som framkom var att elevhälsans arbete bestod till större delen avåtgärder istället för det förebyggande hälsoarbetet gentemot eleverna. Ettannat mönster var att samarbetet mellan specialpedagoger och övrigaprofessioner fungerade väl, vilket den övriga forskningen också visar. Engemensam samsyn på att skapa en god lärmiljö lyftes som avgörande för godelevhälsa.

Återkoppling som praktik i den svenska skolan är en komplex företeelse med många faktorer att ta hänsyn till. Forskare är eniga om att återkoppling är ett nyckelverktyg för att föra lärandet framåt, men det finns många fällor på vägen. Den här studien visar på några olika teoretiska perspektiv kring återkoppling som jämförs med undersökningarna gjorda vid två olika skolor. Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur och varför lärare ger återkoppling. Studien baseras på kvantitativa och kvalitativa undersökningar, enkät och fokusgruppintervju. Resultatet visar att lärare tycker att återkoppling är viktigt men att de ofta upplever tidsbrist som en anledning till att inte ge mer omfattande eller mer frekvent återkoppling till sina elever. Lärarna i studien visade medvetenhet kring effekten av återkoppling men motiverade inte sina val av typ av återkoppling. En möjlig anledning till detta kan vara att utifrån den målstyrda verksamhet som skolan är, kan motivet till återkoppling kopplas till kriterier och mål som på så sätt gör att återkopplingen tjänar som information till eleven kring hur eleven ska nå målen. Vilket kan leda till att informationen i återkopplingen inte bidrar till ökad insikt hos eleven kring sina kunskaper, eller information till läraren om vad eleven kan som är grunden i formativ bedömning. / Feedback as a practice in Swedish schools is a complex phenomenon with many factors to consider. Researchers agree that feedback is a key tool for moving learning forward, but there are many pitfalls along the way. This study presents a few different theoretical perspectives on feedback that are compared to a study conducted at two different schools. The purpose of the study is to investigate and describe how and why teachers provide feedback. The study is based on two surveys, a questionnaire and a focus group interview. The results show that teachers feel that feedback is important but that they often experience lack of time as a reason for not providing more extensive or more frequent feedback to their students. The teachers in this study showed awareness of the effect of feedback but did not motivate their choice of type of feedback. One possible reason for this, may be that based on the goaldriven activities in school, the reason for feedback can be linked to criteria and goals. In this way, feedback serves as information to the student about how the student can reach the goals. This may lead to the information in the feedback not leading to students´ increased insights about their knowledge, or information to the teacher about what the student can do, which is the basis of formative assessment. / <p>2020-06-08</p>

ADHD är en vanlig diagnos bland elever i dagens skola. Bemötandet av dessa elever är inte bara viktigt för eleven med ADHD utan det berör också de andra klasskamraterna och pedagogen själv som undervisar. De senaste åren har det också varit fokus på att elever med olika svårigheter ska vara inkluderade med sin klass och att stöd och anpassningar ska ske i klassrummet. Studiens syfte var att undersöka pedagogers bemötande av elever med ADHD på en årskurs 7–9 skola gentemot det relationella och kategoriska perspektivet. Något som vi också undersökte närmare var om det hade någon betydelse om det var en pojke eller flicka som hade ADHD eller om eleven hade en diagnos eller inte. Metoden som har använts, för att få in empiriskt material, till vår studie var kvalitativa intervjuer. Teorierna som vi analyserade det empiriska materialet med var det relationella perspektivet, kategoriska perspektivet, normalitet och genus. Vi kom fram till att bemötandet av elever med ADHD kan vara annorlunda om det är en pojke eller flicka och om eleven har en diagnos eller inte. Det framkom också att pedagogernas erfarenheter och kunskaper om ADHD har betydelse för hur bemötandet till eleven blir.

Denna litteraturstudie kartlägger forskning som rör gymnasieelevers och ungdomarsupplevelse av och attityd till skrivande. Syftet är att synliggöra kopplingar mellan vadoch hur elever skriver och den inställning eleverna har till skrivande. De två frågeställningarna som ligger till grund för denna studie är: (1) Ser gymnasieelever ochungdomar meningen med att skriva? Om de ser meningen, när är då skrivandet meningsfullt? (2) Vilka faktorer tycks påverka gymnasieeleverna och ungdomars attityd tillskrivande? Genom systematiska sökningar har tidigare forskning rörande ungdomar ochelevers skrivande och attityd samlats in, värderats och analyserats. Resultatet visar attungdomar ser meningen med att skriva för personlig utveckling och för identitetsskapande, men att skrivandets villkor i framför allt skolan gör att skrivandet inte upplevsmeningsfullt. Resultatet visar också att attityden till skrivande påverkas av olika faktorersom: tron på den egna förmågan, hur gammal man är, vilket kön man har, i vilkenutsträckning man läser och skriver samt lärarens engagemang. När det resultat somframkommer i analysen och som presenteras i studien ställs i relation till gymnasieskolans ämnesplan för svenska synliggörs det att skrivundervisningen i skolan sällanlyckas stimulera elevernas lust att skriva, samt att den inte upplevs stödja den personligautvecklingen. Läraren har därmed också ett ansvar att använda elevernas kunskaper ochtidigare erfarenheter för att göra undervisningen stimulerande och lustfylld.

I varje klass går cirka fyra barn som lever under dysfunktionella förhållanden och det är upp till oss pedagoger att se dessa barn. Syftet med denna uppsats är att efter intervjuer med fyra personer som vuxit upp med en eller två missbrukande föräldrar få en inblick i hur deras skolgång sett ut. Vilken hjälp, råd och stöd fick de från sina pedagoger? Hur vill de att en pedagog ska förhålla sig gentemot dessa barn? Vi valde Antonovskys´s KASAM som teori för att analysera vårt resultat som efter analys visade på följande slutsats, ingen av våra informanter upplevde att de fick någon hjälp eller något stöd i skolan och deras viktigaste råd till pedagoger idag är att VÅGA FRÅGA! Den forskning vi valde ”Se de tidiga tecknen ”och ”Barn från utsatta livssituationer” var relevant så tillvida att vi fick bekräftat att som pedagog måste du se alla barnen och du måste skaffa dig verktyg för att hjälpa dem. Vi känner att under utbildningen har vi inte fått så mycket kunskap om barn från dysfunktionella familjeförhållanden och vill med denna uppsats ta reda på hur barnen själv vill bli bemötta. Vi kom fram till att vår uppsats fyller en stor funktion eftersom det inte finns mycket om hur barnen själv har upplevt sin skolgång och hur de vill att pedagogerna ska förhålla sig till dem.

According to reports from the department of education the majority of school children consider school as a place for happiness, security and development. However, one of ten children experience cruelty and abuse on a daily basis and research shows that children are more often violated by their teachers rather than their peers. In year 2006 legislature decided that school children needed to be protected from the harmful abuse and bullying from other children as well as their teachers. Despite the law approximately 50 000 children are the victims of adult abuse in school every year. Meanwhile science also proves that teachers dare not, for different reasons, confront colleagues when witnessing violations of children. As a social worker I pondered about how this effected children growing up and if there was any correlation between teacher abuse and future deviant behavior and alienation. Due to the brief time frame this study only aims to describe the phenomena of teachers who violate their students. By asking adults working with children about their comprehension of abuse, children and school environment, but also what would improve relations between teachers and students, I tried to explain the matter. My result shows that the question was not easily answered but implied that several causes most likely interacted with one another. All informants condemned teachers violating their students but suggested the behavior be accounted for as an outcome of a single person overwhelmed by stress and failing to perform professionally. My chosen theory by Juul and Jensen explains competence at establishing positive relations between children and adults not only as a way to prevent violations of children but also as way of improving learning and structurally humanizing school.

Syftet med denna studie är att undersöka utifrån lärares perspektiv om religionskunskapsämnets potential för att skapa goda relationer mellan lärare och elev. Samt synliggöra de utmaningar och möjligheter som finns i klassrummet för att skapa relationer som är gynnsamma för inlärning av kunskaper och ge förståelse inom religionskunskapsämnet.Under vår utbildning har de relationella aspekterna i undervisningen varit ett stort intresse som sedan har utvecklats om hur relationer mellan lärare och elev inom specifikt religionskunskaphar för påverkan i undervisningen. Studien utfördes med kvalitativa enkätundersökningar där sju religionskunskapslärare deltog från fyra olika skolor runt om i Skåne. För att kunna analysera det empiriska materialet har vi utgått från ett fenomenografiskt perspektiv. De teoretiska perspektiven i studien innefattar, relationellt perspektiv, interkulturellt och sociokulturellt perspektiv. Det resultat vi fick fram var att lärarna värderar relationer högt för sin undervisning och anser att det är grundläggande i alla ämnen. Lärarna anser inte att religionskunskap är viktigare än andra ämnen för att skapa goda relationer mellan lärare och elev. Lärarna tycker att ömsesidig respekt, förtroende, tillit och engagemang är nyckelfaktorer i relationen mellan lärare och elev oavsett vilket ämne det gäller. Vidare ser lärarna dialog och diskussion som både en möjlighet och en utmaning, bland annat eftersom ämnet både är personligt, innefattar olika perspektiv, och att eleverna kan lära sig av varandra om exempelvis livet, trosföreställningar, kultur, etik, moral och värderingar.