Bakgrund: Skolsköterskans arbete inom elevhälsan är att erbjuda hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för att värna om elevers välmående. Elever med övervikt i tidig ålder riskerar att få hälsoproblem och psykosociala problem senare i livet. Det är därför viktigt att kommunikationen mellan skolsköterska och föräldrar fungerar bra för att ett gemensamt mål kring eleven ska kunna uppnås. Syfte: Att studera skolsköterskans upplevelse av att samtala med föräldrar om elevens övervikt. Metod: En kvalitativ e-poststudie med induktiv ansats gjordes. Åtta skolsköterskor deltog i studien. Resultat: I resultatet framkom tre innebördsteman som beskrev skolsköterskans upplevelse av att samtala med föräldrar om elevens övervikt. Skolsköterskorna i studien uttryckte att det var svårt att nå målet med en livsstilsförändring för eleven om inte förtroendet och en bra kommunikation med föräldrarna fanns. Slutsats: Genom samtalen med föräldrarna hade skolsköterskan möjlighet att skapa en bra relation och bygga upp ett förtroendefullt samarbete med elev och föräldrar. Skolsköterskan hade även som uppgift att försöka nå de föräldrar som hade en negativ inställning. Några viktiga aspekter som skolsköterskan beaktade var att kunna förmedla trygghet, visa kunskap och låta elev och föräldrar vara delaktiga i elevens hälsoförbättring. / Background: The school nurse´s work in the field of student health care is to offer health promotion and disease prevention efforts to protect the wellbeing of students. Students with overweight in early age are in risk of having health issues and psychosocial problems later in life. It is important that communication between school nurse, student and parents works well so they can achieve a common goal. Purpose: To study the school nurse's experience of talking with parents about the student's overweight. Method: A qualitative mail interview study with an inductive approach was made. Eight school nurses participated in the study. Result: In the results, four meaning themes described the school nurse's experiences of talking with parents about the student's overweight. The school nurses described that unless the trust and good communication with the parents existed, it was difficult to reach the goal of a lifestyle change for the student. Conclusion: Through the conversations with the parents, the school nurse had the opportunity to establish a good relationship and build up a trustworthy collaboration with students and parents. The school nurse also had the task of trying to reach the parents who had a negative attitude. Some important aspects that the school nurse considered was to convey security, show knowledge and allow students and parents to participate in the student´s health improvement.

Denna studie omfattar erfarenheter som uppstår när en elev med särskilt behov får ta del avdigitala verktyg som hjälpmedel i undervisning. Arbetet grundar sig i en deltagandeobservation samt fem intervjuer om fenomenet användandet av digitala verktyg i skolan, medfokus på visuella metoder via digitala verktyg som stöd för elev med NPF. Det hela bearbetasgenom en fenomenografisk ansats där slutsatser även har representerats visuellt som ettkonstverk i ett pedagogiskt forum på Konstfack. Genom inkludering som teori vill dennastudie bidra med en diskussion om hur digitala verktyg kan vara ett stöd för elever medneuropsykiatriska funktionsvariationer. Studien utgår från att digitala verktyg har en relationtill ämnet bild eftersom de visuella metoderna via digitala verktyg grundar sig i bildteknikersom går att använda som undervisningsmetoder i alla ämnen. Därmed använder sig studien aven visuell metod för att gestalta erfarenheterna kring neuropsykiatriska funktionsvariationer iett konstverk som skapas digitalt med en ritplatta.Studien resulterar i kännedom om erfarenheter kring visuella ledtrådar som hjälpmedel genomfenomenet användandet av digitala verktyg i skolan kopplat till forskning och en inkluderandelärmiljö. Relevanta elever och pedagoger har deltagit som informanter i denna studie genomatt svara på intervjufrågor. Analysen sammanställer det empiriska materialet i kategorierna:Inkludering, digital kompetens och sociala samspel/utsatthet. Studien påvisar att digitalaverktyg har en viss påverkan i skolan som berör elevers studieförmågor och trivsel. Dettabaseras på elever och pedagogers erfarenheter i helhet kring själva fenomenet användandet avdigitala verktyg i skolan.

Den psykiska hälsan konstateras ha försämrats hos ungdomar och stress är vanligt förekommande i skolan, något som elever i skolan också ofta upplever. Eftersom skolan är en plats dit de allra flesta barn kommer kan den anses som en viktig arena till att skapa möjligheter för att hantera problem runt stress hos barn och unga. Den här studien syftar till att inventera skolpersonals upplevelser av stress och stressreducerande aktiviteter bland barn och ungdomar i grundskolans tidigare år. Studien bygger på en kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolpersonal som har upplevelser av elever i grundskolans tidigare år. Det insamlade materialet tematiseras sedan genom en kvalitativ analysmetod. Följande frågeställningar användes: 1. Upplever skolpersonalen att eleverna är stressade och i så fall på vilket sätt upplever skolpersonalen stress hos eleverna? 2. Vilka om några insatser görs för att minska stressen hos barn och ungdomar i skolan? Resultatet visar att skolpersonal upplever att elever i grundskolan är stressade. Personal på den skolan där studien genomförts arbetar till viss del med att lindra stressen hos eleverna. Slutsatser som kan dras utifrån studien är att samtliga undersökningsdeltagare menar att de upplever stress hos elever på skolan. Samtidigt framgår det att begreppet stress är svårtolkat och kan variera från person till person. Alla undersökningsdeltagare använder sig av någon metod för att lindra stressen hos eleverna men i grund och botten upplevs det att kunskap saknas om ämnet för att metoderna ska verka effektivt.

Svenska pojkars läslust har minskat över tid. Kunskapsöversiktens syfte är att granska och sammanställa aktuell forskning kring pojkar från studieovana hem och deras attityder till skönlitterär läsning, samt hur lärarens val av metodik kan främja läslust. Frågeställningarna är: “Vilka attityder har pojkar till läsning?” samt “Vilka metoder kan läraren använda för att främja läslusten hos pojkar från studieovana hem?”. Kunskapsöversiktens metod har varit en systematisk sökprocess som genom nyckelord och olika begränsningar har funnit nio vetenskapliga dokument kring ungdomars attityder till läsning samt vilka metoder som kan främja läslust. Dokumenten är det empiriska underlaget för denna kunskapsöversikt. Underlaget består av en blandning av ungdomar från både studieovana och studievana hem. Resultatet visade en tudelad attityd till läsning samt en mängd olika metoder för att främja läslust. Främst var personlig relevans och gynnsamma sociala kontexter av vikt för att generera positiva attityder till läsning. Slutsatsen är att det inte finns någon universallösning till den minskande läslusten. Alla individer har varierande behov och förutsättningar. Metoderna måste därför anpassas efter elevgruppen.

Det finns forskning som tyder på att den naturvetenskapliga undervisningen främst riktas åt elever som kommer att vidareutbilda sig inom området, vilket sker på bekostnad av medborgarbildning. Det verkar således finnas en klyfta mellan skolans naturvetenskapliga innehåll och det naturvetenskapliga innehållet elever möter och hanterar utanför skolan. Syftet med studien var att undersöka hur sex lärare i årskurs 1 - 3 beskriver att de undervisar så att elever utvecklar de kunskaper och förmågor de anser att elever behöver besitta för att möta och hantera naturvetenskap utanför skolan. Den kvalitativa metoden för datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer. Den pragmatiska lärandeteorin har utgjort studiens tolkningsraster. Resultatet visar att det finns en tvetydighet angående innehållsrelevansen i de naturvetenskapliga ämnenas kursplaner, men att lärare ändå landar i att det är viktiga baskunskaper som alla elever behöver ha kännedom om. Innehållsrelevansen blir snarare en fråga om hur enskilda lärare undervisar. För att elever ska kunna möta och hantera naturvetenskap i vardagen undervisar lärare utifrån undersökande arbetssätt där elever ges möjlighet att öva på kommunikativa förmågor. Slutsatsen är att innehållet i den naturvetenskapliga undervisningen är objekt för elever att öva kommunikativa förmågor på, vilket lärarna anser är det primära i undervisningen.

Dansundervisning i skolan innebär både möjligheter och utmaningar. Ämnesinnehållet dans presenteras i Skolverket (2011) som ett centralt innehåll elever ska lära sig, samtidigt som det i dans förekommer en otydlighet i vad ämnesinnehållet faktiskt ska innehålla. Syftet med denna studie är att undersöka vilka didaktiska utmaningar idrottslärare på gymnasiet möter i dansundervisningen och vilka didaktiska metoder som används för att bemöta dessa. För att undersöka detta har en kvalitativ ansats använts och semistrukturerade genomförts. Studien innefattar åtta respondenter som alla är utbildade idrottslärare och som även arbetar på olika skolor runtom i Sverige. Samtliga intervjuer har på grund av rådande pandemi av Covid-19 skett på distans via internetappen Zoom. Den sociokulturella lärandeteorin har använts som hjälpmedel i detta arbete för att analysera det empiriska materialet och stödja slutsatserna i diskussionen. Resultatet i denna studie visar att idrottslärare både möter möjligheter och utmaningar genom dans i skolan och hur lärare kan arbeta genom att förstå elevers olika synsätt samt kunskaper om dans. Anpassning, engagemang och kommunikation karakteriserar arbetssätt som är viktiga för idrottslärare att arbeta med i dansundervisningen utifrån denna studie. Sammanfattningsvis presenterar denna studie en beskrivning av hur lärare genomdansundervisningen kan skapa ett rum för eleverna att våga skapa egna uttryck genom dans samt normalisera ett ämnesinnehåll som i vissa fall kan uppfattas som ett utmanande moment

Syftet med denna studie är att ta reda på vad oboelärare på musik- och kulturskolor har för erfarenheter kring sina elevers motivation att spela oboe. I bakgrundskapitlet presenteras en beskrivning av instrumentet oboe följt av en beskrivning av musik- och kulturskolans framväxt i Sverige under 1900-talet och en kort beskrivning av motivationsteorier genom historien. Tidigare forskning som presenteras berör studier kring elevers motivation att spela musikinstrument och elevens sociala relationers betydelse för motivationen. Motivationsteorier som används är Maslows behovstrappa samt yttre och inre motivation. Studien har en interpretativistik kunskapsteori och genom det fenomenologiska perspektivet används begreppen livsvärld och intersubjektivitet. Forskningsmetoden är semistrukturerade intervjuer med fyra oboelärare som arbetar på musik- eller kulturskolor i Sverige. Intervjuerna analyserades genom en tematisk analysmetod. Resultatet presenterar fyra olika områden som oboelärarna erfar påverkar deras elevers motivation; varför elever blir motiverade att spela oboe och varför elever tappar motivationen till att spela oboe, oboens specifika förutsättningar, material och moment som används i undervisningen och betydelsen av sociala relationer för elevens motivation. Avslutningsvis presenteras en diskussion mellan resultatet och tidigare nämnd forskning, teorier och litteratur. / The purpose of this study is to find out what oboe teachers in the community school of music and art have for experiences around their students' motivation to play oboe. The background chapter presents a description of the instrument oboe followed by a description of the growth the community school of music and art in Sweden during the 20th century and a brief description of motivation theories throughout history. Previous research that is presented concerns studies on students' motivation to play musical instruments and the student's social relations' significance for motivation. Motivation theories used are Maslow's ladder of needs as well as external and internal motivation. The study has an interpretivist theory of knowledge and through the phenomenological perspective the concepts of life world and intersubjectivity are used. The research method is semi-structured interviews with four oboe teachers who work at the community school of music and art in Sweden. The interviews were analyzed using a thematic analysis method. The results present four different areas that the oboe teachers experience affect their students' motivation; why students are motivated to play oboe and why students lose motivation, the oboe's specific conditions, materials and elements used in teaching and the importance of social relations for the student's motivation. Finally, a discussion is presented between the results and the previously mentioned research, theories and literature.

Studiens syfte var att undersöka elevers och lärares uppfattningar om vilken frågetyp, flervalsfrågor eller öppna frågor, som ger mest rättvisande bild av elevernas läsförståelse. I studien deltog två svensklärare och två av deras klasser, en årskurs 7 och en årskurs 8.  För att fånga in båda parters perspektiv och i viss utsträckning relatera dem till varandra användes frågeformulär och semistrukturerad intervju som kompletterande metoder. Dessa gav såväl kvantitativ som kvalitativ data. I studien användes fyra för studien framtagna lästester, två med enbart flervalsfrågor och två med enbart öppna frågor. Resultatet visar på såväl skilda som lika uppfattningar bland lärarna och eleverna. Under intervjuerna tog såväl eleverna som lärarna upp möjligheten att chansa som en nackdel med flervalsfrågor och lärarna ifrågasatte till viss del frågornas pragmatiska validitet. Hos lärarna och till viss del även hos eleverna framträdde uppfattningen om flervalsfrågor som något för de som inte orkar anstränga sig, vilket inte stämde med resultaten från frågeformulären där uppfattningen om grad av utmaning var relativt lik för de båda frågetyperna.

En betydelsefull faktor för att kunna förebygga eller minska elevers svårigheter i matematik är att de upptäcks tidigt. Det är viktigt att ha kunskap om vilka signaler som ska betraktas som avvikande och kräver en särskild utredning (Butterworth, 2011; Malmer, 2006). Syftet med denna rapport är att undersöka och analysera lärares,speciallärares och specialpedagogers strategier att identifiera SUM-elever, årskurs 1-3 via deras beskrivningar. Studien har en kvalitativ ansats med vissa kvantitativa delar. Metoderna har varit dels semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger och speciallärare och dels enkäter med många öppna frågor till lärarna. Undersökningen visar bland annat att pedagogerna ofta använder sig av olika kartläggningsmaterial för att upptäcka SUM-elever. De upptäcker även SUM-eleverna i det dagliga arbetet och i olika former av dialoger med andra pedagoger, elever och vårdnadshavare. Kartläggningsmaterial används olika, på vissa skolor genomförs kartläggning regelbundet efter en viss plan och på andra skolor används kartläggning vid behov. Vidare varierar det hur specialpedagogen och specialläraren använder sin tid för att hitta SUM-elever. Vissa bedömer det som betydelsefullt att observera och vara i klassen, andra bedömer det som mer verkningsfullt att handleda personal och jobba enskilt med elever för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd i matematik. I undersökningen framkom att pedagogerna inte är konsekventa i sina åsikter när det gäller hur de är grundade de specialpedagogiska perspektiven. De olika tankar som pedagogerna ger uttryck för kan sägas spegla hela skalan av specialpedagogiska perspektiv. Avslutningsvis kan man säga att pedagogerna anser att lärarnas behörighet och kompetens är det mest avgörande för om SUM-eleverna ska upptäckas. Även klasstorleken har viss betydelse för möjligheter att upptäcka SUM-elever. Speciallärarna och specialpedagogerna anser utöver detta att ett bra kartläggningsmaterial och att erfarenhet har betydelse då det gäller att upptäcka SUM-elever. Det framkom även att pedagogerna tyckte att det saknades tydlig ledning och engagemang från rektor i arbetet att upptäcka SUM-elever. Nyckelord: dialog, kartläggning, specialpedagogiska perspektiv, SUM-elev, särskilt undervisningsbehov i matematik.

Student influence in school-age educare. A scientific essay on student influence, student participation and a democratic approach in school-age educare. This scientific essay explores how teachers relate to student influence, student participation and democratic praxis in compulsory primary school and school-age educare. The main focus being the relationship between student influence and the professional role of the school-age educare teacher in Primary school. The aim was to gain an understanding of whether student influence and student democracy affect students' wellbeing, and if so, how? Could practical knowledge and well working social relations increase student influence? We describe two different events based on our own experiences. The first one tells how a teacher in school-age educare only listens to contributions from one student, the second recounts several school-age educare teachers’ attitudes towards students’ various proposals at a student council. We have also carried out participatory observations. The curriculum for the school-age educare clearly states that democratic values and students’ influence through participation should govern the activities. We feel there is a certain contradiction between theory and practice, in that the school-age educare teacher truly believes he or she has a democratic approach when in reality, it is a sham democracy. Thus, we have chosen to write about student influence to highlight the importance of including this in the activities and how school-age educare teachers can affirm the students' initiatives and interests. We firmly believe in true democracy and everyone’s equal value and with that the possibility for each student to influence the content of the school-age educare schedule. Through reflections, studies of different theories, observations and our own experiences we have come to the conclusion that student influence makes students heard, seen and taken seriously. In addition, it also generates a stronger student self-esteem and increased well-being. Furthermore, if school-age educare teachers encourage student influence, the students dare to, and want to, express their thoughts. In our opinion, school-age educare teachers have an obligation to create a non-judgemental environment where all this is possible. In all, students who experience true democracy and student influence will most likely feel more involved in the context. / Sammanfattning Vår vetenskapliga essä handlar om hur fritidslärare förhåller sig till elevinflytande, delaktighet och demokrati. Vi har tagit fasta på begreppet elevinflytande i förhållande till vår yrkesroll som fritidslärare. Genom denna essä vill vi undersöka och få förståelse om elevinflytande och demokrati påverkar elevernas välbefinnande och i så fall hur? Kan praktisk klokhet och goda relationer öka elevinflytandet? Vi kommer i essän att använda oss av självupplevda händelser och gestalta två olika berättelser. Den ena berättelsen handlar om att fritidsläraren låter endast en elev ha inflytande. Den andra handlar om fritidslärarnas inställning till elevernas olika förslag på ett fritidsråd. I fritidslärarnas styrdokument deklareras tydligt att demokrati, delaktighet och elevinflytande ska styra verksamheten. Vi uppfattar att det finns en viss motsättning mellan teori och praktik, att fritidsläraren “tror” att förhållningssättet är demokratiskt men i realiteten är det skendemokrati. Vi har även genomfört deltagande observationer. Vi har valt att skriva om elevinflytande för att synliggöra vikten av att inkludera inflytande och demokrati i verksamheten och hur fritidslärare kan bejaka elevernas initiativ och intresse. Vi brinner för demokrati och allas lika värde och anser att varje elev ska få möjlighet att påverka innehållet i fritidsverksamheten. Reflektioner, tankar och insikter kring olika teorier, observationer och våra egna erfarenheter har fått oss förstå att genom att utöva elevinflytande blir eleven sedd, hörd och tagen på allvar. Det genererar i en starkare självkänsla och ett ökat välbefinnande. En slutsats som vi har kommit fram till är att om fritidsläraren bejakar elevinflytande, vågar, vill och stärks eleven i att kunna uttrycka sina åsikter. Vi anser att det är fritidslärarens skyldighet att skapa en sådan sfär för eleverna i fritidsverksamheten. Genom att eleverna bemöts med ett förhållningssätt som främjar elevinflytande, delaktighet och demokrati leder det till att eleverna med största sannolikhet kan uppleva känsla av sammanhang i verksamheten.