Abstrakt Syftet med den här studien är att undersöka och belysa vilka strategier som samhällskunskapslärare i årskurs 7-9 anser vara mest effektiva för att öka elevernas motivation och positiva inställning till lärande. Vår frågeställning: Hur arbetar samhällskunskapslärare för att öka elevers motivation? genomsyrar hela arbetet. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer där fem lärare från olika skolor har intervjuats.  Studien inleds med att ge perspektiv på elevers motivation där kopplingar till skolans styrdokument dras. Inledningen följs sedan av tidigare forskning som belyser perspektiv på elevers motivation i skolan, som ger en inblick i forskningsområdet. De teoretiska utgångspunkterna för arbetet är inre och yttre motivation, den didaktiska triangeln och relationskompetens. De här har bidragit med olika dimensioner för att tydliggöra och fördjupa resultatet. Resultatet kategoriseras i stor utsträckning utifrån de kategorier de teoretiska utgångspunkterna skapar: motivation, undervisningsstrategier och relationer. I resultat och diskussion framgår det att elevernas intresse för ämnet, tro på sin egen förmåga och relation till läraren är de stora påverkansfaktorerna på deras motivation.

Syftet med studien var att utvärdera om samarbetsbaserad problemlösning (SBP) är ett effektivt verktyg för pedagoger att hjälpa elever som har bristande sociala, känslomässiga eller beteendemässiga färdigheter. Studien avsåg också undersöka om implementeringen av SBP hade någon ytterligare inverkan på pedagogernas arbete utöver det direkta arbetet med enskilda elever. Studien kastar också ljus över vilken betydelse relationen mellan lärare och elev har för elevers utveckling. Studien baseras på pedagogernas egna uppfattningar av vad implementeringen av SBP har bidragit till. För att utvärdera effekterna och upplevelserna av den samarbetsbaserade problemlösningsmodellen användes det standardiserade bedömningsinstrumentet, The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) samt en egen utformad kvalitativ enkät.   Resultatet av denna studie visar att pedagogerna upplever att SBP är ett effektivt verktyg för att hjälpa elever att utveckla bristande sociala, känslomässiga och beteendemässiga färdigheter. Implementeringen av SBP har dessutom bidragit till att pedagogerna har fått ett gemensamt språk och tankesätt samt samarbetar bättre med varandra. Pedagogerna har också fått ett mer salutogent synsätt. Tidigare fokuserade pedagogerna främst på vad eleverna inte kan, och nu ligger fokus på att finna lösningar. Implementeringen av SBP har vidare bidragit till ett ökat deltagande för eleverna, eleverna får göra sina röster hörda och blir lyssnade på i större utsträckning. / The purpose of this study was to evaluate whether collaborative problem solving (CPS) is an effective tool for educators to help students who are lacking social, emotional or behavioral skills. The study also aimed to examine whether the implementation had any further impact on teachers' work in addition to their direct work with individual students. The study sheds light on the significance of the relationship between teacher and student, when it comes to students' development. The study is based on teachers own perceptions of what the implementation has contributed to. This study's evaluation of the effects and experiences of the collaborative problem solving model used standardized assessment instruments, The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) and a self -designed qualitative survey.   The results show that teachers perceive that CPS is an effective tool for helping students to develop lacking social, emotional and behavioral skills. The implementation of the CPS model has contributed to the educators' development of a common language and way of thinking, which has improved the overall collaboration at work. The teachers have also been given a more salutogenic approach. Previously the educators primarily focused on what students cannot do, and now they focus on finding solutions. The implementation of the CPS has further contributed to increased participation of the students, the students can make their voices heard and are being listened to more closely.

The study aims to investigate how studies abroad in the English subject are made possible, motivated for, valued and evaluated. By using a qualitative method where three interviews with three students and two teachers were conducted the following results came to light: The results show that the municipality decides whether studies abroad will or will not be approved and financed. Furthermore, teachers and students work together with assignments before, during and after the trip which is followed by an evaluation. Finally, teachers’ and students’ attitudes and values towards studies abroad are both positive and negative. Both teachers and students can see an improvement in the English language where students develop a courage to use the English language, which in long term perspective leads to more use of the English language in the classroom, thus improved English. Teachers and students can also see an improvement in the students’ knowledge about English culture with a better understanding for what English culture is. Besides improvement connected to English as a subject, teachers and students can see that studies abroad lead to individual growth among the students.

Syftet med vår studie är att, utifrån elevers och pedagogers perspektiv, jämföra synen på fritidshemmets två fundament; fri lek och pedagogstyrda aktiviteter. Bakgrunden till vår studie är ur vilken historia fritidshemspedagogiken vuxit fram med fokus på det fria barnet, men också dagens ökade fokus på undervisning med det nya läroplanstillägget. Vi använder oss av kvalitativa och kvantitativa metoder i form av intervjuer och enkäter. Studiens insamlade data har sedan analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv, mer specifikt med hjälp av Lev S Vygotskijs lekteorier. Resultatet visar att elever och pedagoger är överens om att aktiviteter är mest populära och att det är utifrån dessa fritidsverksamheten definieras. Resultatet visar också att den fria leken är viktig, men att den dels är svår att definiera samt att den fungerar mer som ett komplement till de pedagogstyrda aktiviteterna. Den slutsats som presenteras i studien är att det som vi på förhand såg som varandras motsatser istället har en beroendeställning till varandra. Pedagogstyrda aktiviteter definierar fritidshemmets verksamhet och ger elever som pedagoger en tydlighet, struktur och trygghet. I den fria leken ges fantasi, kreativitet och lustfylldhet utrymme och symboliserar på så sätt fritidshemmets själ. Det handlar med andra ord inte om att bygga verksamheten på det ena eller det andra, utan att de kompletterar varandra på så sätt att eleverna har en valmöjlighet. / The purpose with our study is to compare from pupils and pedagogues point of view, the two foundations of leisure time; free play and pedagogue lead activities. The background to our study is found in the history of leisure time and its focus on the free child, but also with the increasing demands of a more didactic context in the Swedish curriculum. We use both qualitative and quantitative methods in forms of interviews and surveys. The collected data in our study is analysed from a sociocultural perspective, more specific with Lev S Vygotskijs play theory. Our result shows that pupils and pedagogues agree that activities are more popular than free play, and it is with the help of activities leisure time is defined. The result also shows that free play is important, but difficult to define and more used as a complement to activities. The conclusion that is presented in the study is that what we thought would be contrary to each other instead is dependent of each other. Activities define leisure time and provide a sense of clarity, structure and security. The free play includes values such as fantasy, creativity and amusement and symbolizes the soul of leisure time. In other words, leisure time cannot be built on either activities or free play but on collaboration between both. That collaboration gives pupils a possibility to choose.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och problematisera hur regler inverkar på den överordning pedagoger har i förhållande till elever utifrån generationsmaktordningen. Som grund för resultatet ligger kvalitativa observationer från tre fritidshem och kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger från dessa. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av socialkonstruktivism samt ett barnistiskt perspektiv. Dessa teorier grundar sig i antaganden om att vi socialt konstruerar vår verklighet samt att man kan se orättvisor och underordning utifrån ett ålders och maktperspektiv. Resultatet visar att fritidshemmet är en komplex arena där elever förväntas navigera mellan regler som är synliga, osynliga, föränderliga och svårtolkade. Det visar sig även att regler synliggörs genom tillrättavisningar som sker i olika situationer och på olika sätt. Under intervjuerna beskrivs elevernas motstånd mot regler, men är inte helt oproblematiskt på grund av hur pedagogerna tolkar motståndet och värderar det. En slutsats är att regler, hur de skapas och hur de upprätthålls förstärker den överordning pedagoger har på ett till viss del omotiverat sätt. Men att detta är något som kan utmanas och omförhandlas. / The purpose of this study has been to explore and problematize how rules affect the superiority educators have in relation to pupils, based on the generation power structure. As a basis for the result are qualitative observations from three recreation centers and qualitative interviews with four educators from these. The empirical material is analyzed with the help of social constructivism and a childish perspective. These theories are based on the assumption that we socially construct our reality as well as to see injustices and subordination based on an age and power perspective. The results show that the recreation centre is a complex arena where pupils are expected to navigate between rules that are visible, invisible, changeable and difficult to interpret. It also shows that rules are made visible through reprimands that take place in different situations and in different ways. During the interviews, pupils resistance to rules is described, but is not entirely unproblematic because of the way educators interpret the resistance and value it. One conclusion is that rules, how they are created and how they are maintained reinforce the superiority educators have in a partially unjustified manner. But that this is something that can be challenged and renegotiated.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar bland elever i Sverige. Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar kan få livslånga negativa konsekvenser. Skolprestationer, betyg och närvaro påverkas negativt liksom självkänsla och sociala relationer. Elevhälsan bedömer psykisk ohälsa bland elever som den största utmaningen i deras arbete. Skolsköterskor har en unik position i att kunna identifiera och förebygga psykisk ohälsa hos elever. Samtidigt som psykisk ohälsa ökar i skolan finns det relativt lite forskning om skolsköterskors roll i arbetet med elevers psykiska ohälsa.  Motiv: Denna studie avser att bidra med en djupare förståelse för skolsköterskors arbete med elever med psykisk ohälsa samt kunskap om skolsköterskors arbetsmetoder, för att bättre upptäcka och hjälpa elever med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet är att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att upptäcka och möta elever med psykisk ohälsa i grundskolan. Metod: Semistrukturerade intervjuer har genomförts med nio skolsköterskor verksamma i norra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats har använts. Resultat: Resultatet presenteras i två kategorier med tillhörande subkategorier. Kategorierna är Att upptäcka tecken på psykisk ohälsa och bemöta eleven samt Att vara central för stödet till eleven men ensam och otillräcklig i sin profession. Konklusion: Skolsköterskor har goda möjligheter att både upptäcka och skapa trygga och givande relationer till elever med psykisk ohälsa. Genom ett nära samarbete med skolans övriga yrkeskategorier och med elevers föräldrar kan skolsköterskan få en central och avgörande roll i arbetet med att upptäcka och hjälpa elever med psykisk ohälsa. Skolsköterskor upplever ensamhet och lider av brist på tid, stöd och det finns ett behov av utbildning. Dessa faktorer riskerar skolsköterskors möjligheter att ge god omvårdnad till elever med psykisk ohälsa. / Background: ​​Mental ill health is increasing among pupils in Sweden. Mental ill-health in children and adolescents can have lifelong negative consequences. School performance, grades and attendance can be affected negative as are self-esteem and social relationships. Student health considers mental ill health among students to be the biggest challenge in their work. The school nurse has a unique position in being able to identify and prevent mental ill health in students. While mental ill health is increasing in schools, there is relatively little research on the school nurse's role in working with students' mental ill health. Motive: This study aims to contribute with a deeper understanding of the school nurse's work with students with mental ill health and knowledge of the school nurse's working methods, to better detect and help students with mental ill health. Aim: The aim of this study is to describe the school nurse's experience of discovering and dealing with students with mental ill health in primary school. Methods: Qualitative content analysis with an inductive approach has been used. Semi-structured interviews were conducted with nine school nurses active in northern Sweden Result: The results are presented in two categories with associated subcategories. The categories are To detect signs of mental illness and respond to the student and To be central to the support of the student but alone and inadequate in the profession. Conclusion: School nurses have good opportunities to discover and create safe and rewarding relationships with students with mental illness. Through close collaboration with the school's other professional categories and with students' parents, the school nurse can have a central and crucial role in the work of discovering and helping students with mental illness. School nurses experience loneliness and suffer from lack of time, support and there is a need for education. These factors risk school nurses' opportunities to provide good care for students with mental illness.

Syftet med denna studie är att synliggöra fritidslärarares arbete med att inkludera nyanlända elever i fritidshemmet. I vår studie har vi utgått ifrån kvalitativa studier i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna skedde på två olika skolor i samma kommun med åtta fritidslärare. Utifrån erfarenheter och upplevelser från fritidslärarna har vi fått fram ett resultat och analys i samband med två olika teorier. Analysen skrevs utifrån en tematisk analys och diskussionen i stöd av tidigare forskning. Resultaten av denna studie har visat hur fritidslärarna beskriver sitt arbete med inkludering. Detta med hjälp av tillgängliga redskap såsom bilder, lekar, sånger och IKT. Hinder som har lyfts fram av fritidslärarna är att det är brist på personal och att de behöver mer tillgång till fler redskap. Slutsatsen av vår studie visar att fritidslärarna är eniga om att fritidshemmet är en viktig plats för de nyanlända eleverna för att de ska kunna inkluderas, skapa sociala relationer samt utvecklas språkligt och i sitt lärande.

Society depend on good education for preparing its citizens to meet the demands of tomorrow. In the last decades, society has gone through a digital revolution that has changed how social bearing institutions and organizations integrate with each other on an evolutional level. This digitization has seeped its way into our schools as well, but with varied results. While organizations like those of the retail genre has benefited massively of the digitization with features like online shopping and personalized ads, the schools have in some cases seen worse results from students using digital means. Until this day, digitization of the education sector has proved to be most challenging and has not yet digitally evolved in a beneficial way for all students and schools. That means we have to look more deeply into what makes a good digital tool for students that actually enhances the results. Thus the questions asked in this research are: How can digital exercise platforms be designed to promote effective learning? By interviewing teachers from modern day schools, we can see that there is a wide variety of apps and tools for students to use and it is up to the teacher to find the best suitable ones, which might be an extremely time consuming and challenging process to navigate the sea of apps. Many of the apps lacks a sound pedagogy, or they might be too expensive or have ads that creates distractions and lowers motivation. This creates a gap in the efficient learning process. That gap can be filled by teachers and developers identifying shortage of motivation, reflection, goal orientation and social learning. Thus, as a secondary research question I ask: How can we implement a gatekeeping process by identifying gaps in efficient learning for apps in the educational sector?

Galatians 6:6 is commonly interpreted as instructing pupils to provide material support to their teachers, in return for the teaching received. It does not seem, however, that this is what the immediate context is about. To motivate this interpretation, one thus needs to show either that the words or expressions in 6:6 themselves, on grammatical, semantical or idiomatic grounds, give this meaning (that the verse can stand by itself), or else that it is probable from a cultural context that the words would be meant (and understood) in this way. This essay examines whether such arguments are viable and reaches a negative result. Thus the expression needs to be read in a way that is informed by the context, rather than diverging from it. / Galaterbrevet 6:6 tolkas vanligtvis som att det handlar om att eleven ska bistå sin lärare materiellt, alltså understödja denne ekonomiskt, som motprestation för den undervisning eleven får. Samtidigt framställs uttrycket ofta som förbryllande – det kommer innehållsmässigt abrupt, avsnittet i övrigt handlar inte om detta. Varför tolkas då ändå uttrycket på detta sätt? För att motivera att det bryter sammanhanget i texten kan man tänka sig a) att detta markeras syntaktiskt, b) att uttryckets subjekt avviker från resten av avsnittet, c) att uttrycket i sig är entydigt, d v s ingen annan tolkning är möjlig eller rimlig,  eller d) att det finns bakgrundsfaktorer – kulturella, teologiska etc - som ger betydelsen. Denna uppsats visar på att inga av dessa argument är hållbara, utan det rimligaste är att förstå texten utifrån det närmaste sammanhanget.

<p>The United Nations Convention on the Rights of the Child (UNCRC) was ratified by Sweden in 1990. Among its principles is devotion to the best interests of the child (article 3). This principle is hard to define, and it is difficult to find studies on how children express themselves about how the convention should be realized. The Swedish government wants local councils to introduce routines that follow the proposed rights. The Swedish school system is an important arena where UNCRC’s rights can be put into practice. This study’s purpose is to discover how the Swedish upper secondary schools follow article 3, using pupils’ description of what is best for them as a starting point. Two pupil focus-group interviews have been used to obtain this description, and the pupils views were divided into four main themes: Security, Reception, Studies and development and Influence. These were converted into questionniares for two schools. The result was analyzed using empowerment and SOC (sense of coherence) as theoretical perspectives. Some answers differed between the schools as to how the principle of article 3 is fulfilled. The majority of the pupils are happy with their schools, in spite of difficulties with structural conditions and that life at school isn’t always on the pupils’ conditions.</p>