<p> </p><p><strong> </strong></p><p> </p><p><strong> </strong></p><p>The purpose of this essay is to examine trust, or lack of trust, in the social services. Previous research considering this topic is limited, which, in our point of view, implies the need of further studies. A quantative method was used, consisting of an online questionnaire containing statements about the social services. The statements were designed using a five level Likert-scale which required the respondent to rate their level of agreement. The questionnaire was published on five webcommunities directed to parents. We found, as previous research has shown, that the majority of the public, who lack personal experience of the social services, find it difficult to respond to statements about institutions such as the social services. Our results also indicates that the social services fail to gain the trust of a majority of the respondents and more then half of the respondents are of the opinion that the social services is in absence of the knowledge that they need to carry out their work. Despite these results half of the respondents would initiate a contact with the social services if they felt the need to do so.</p><p><strong> </strong></p><p> </p><p> </p>

<p>Arbetets övergripande syfte var att undersöka elever i matematik- och lässvårigheter, ur pedagogers perspektiv. Studien fokuserar på hur pedagoger uppfattar att de arbetar med och bedömer elever som inte uppnår målen i matematik på grund av att de är i lässvårigheter. Dessutom undersöks om elever i lässvårigheter får den hjälp de behöver för att uppnå målen i matematik samt om pedagoger tar hänsyn till elevers lässvårigheter i bedömningen av deras matematikkunskaper. För att genomföra undersökningen gjordes en enkätundersökning med pedagoger på tre grundskolor i Stockholmsområdet, skolår 1-5. Av enkätresultatet framgår att pedagogerna i regel hjälper elever i matematik- och lässvårigheter med läsningen av matematikuppgifter. Det framgår även att eleverna bedöms på samma sätt i matematik, oavsett om de är i lässvårigheter eller inte. Varierande bedömningsformer, både muntliga och skriftliga, används för att bedöma elevernas matematikkunskaper. Ett resultat är att en enkätundersökning inte var den bästa metoden för att undersöka ämnesområdet. Det skulle därför vara intressant att genomföra undersökningen med intervjuer och observationer för att jämföra resultaten.</p>

<p>The Social Democratic Party and the Moderate Party are two parties with different ideological background. The parties have different opinions in issues of public and private matters. The Social Democratic Party profiles it self, through the local and national party programs, as a party for solidarity and security. The Moderate Party, on the other hand, profiles it self through their programmes as a party with a possibility for the individual to shape his or her own life. Through a survey on members in the local government, and two key persons at national level, the view of municipal self-government has appeared. The party programmes constitute a platform for the parties´ views on municipal self-government. These views have been put together with the result of the survey. Urban Strandberg has designed an analysis frame related to municipal self-government. His concept, municipalities’ basic character, board of directors and administration, is the theoretical foundation of the thesis. The content of the Party programmes and the results of the survey are thendiscussed within the frame of Strandbergs concept and Demokratiutredningens rapport SOU 2000:1. From the collective perspective of the theory, the content of party programmes and the result of the survey an image of the parties’ views on municipal self-government starts to grow. Within each party respectively, they keep a common strategy in important issues, which the local governments and the parties’ basic characters have raised. There are dividing lines due to the administration of the municipalities. Civic participation unites the parties in ideological issues. The opinions, in the issue of municipal self-government, differs between the Social Democratic Party and the Moderate Party. The reason for that is because of their fundamental different views in the fields of social order and ideology, as it is described in the party programmes. In reality when the parties shape the politics they cannot profile themselves as much as in the"vision"in their party programmes. The parties have to find a middle course, which is reflected in the answers from some of the respondents.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Andelen unga bostadssökande i 18-30 årsåldern kommer inom den närmaste framtiden att öka. Parallellt med detta tenderar också Sveriges befolkning att bli allt fler och äldre.</p><p>   Denna populationsförändring förväntas ställa stora krav på kommunerna och bostadsföretagen som ska kunna tillhandahålla dels moderna anpassade bostäder lämpliga för den äldre generationen dels lägenheter som är passande för och som efterfrågas av de unga.</p><p>   Syftet med denna uppsats är att på uppdrag av Uppsalahem undersöka kundgrupperna ungdomar och seniorer med avseende på deras betalningsvilja samt efterfrågan på bostäder riktade till dessa kundsegment.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod:</strong> I studien har en kvantitativ metod använts och två enkätundersökningar har genomförts. Enkätundersökningarna har genererat ett stort datamaterial. Det har därpå bearbetats och analyserats för att sedan sammanställas till en innehållsrik och trovärdig uppsats. Undersökningarna var i form av webbenkäter som skickades ut till respondenterna, vars mailadresser finns angivna i Uppsalas kommunala bostadsföretag Uppsalahems bostadsköregister. Totalt skickades 1624 enkäter ut varav 806 skickades ut till kundgruppen ungdomar och resterade 818 till kundgruppen seniorer. Litteraturstudier har också genomförts och dessa ligger till grund för och utgör studiens referensram.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat och Slutsatser: </strong>Genom de två enkätundersökningarna har jag kartlagt hur efterfrågan ser ut på lägenheter avsedda för seniorer och ungdomar i Uppsala samt vilken typ av lägenhet som efterfrågas av de två kundsegmenten. Studien visar att det finns en efterfrågan på dessa typer av lägenheter. Att döma av undersökningarna efterfrågar seniorerna i högre grad än ungdomarna ett boende specifikt riktade till just den kundgruppen. Vidare har studien gett svar på vilka faktorer som respektive kundgrupp anser spela störst roll vid valet av bostad. Enkätundersökningarna kartlade även betalningsviljan hos kundgrupperna och svaren indikerar på att såväl de yngre som de äldre skulle ha möjlighet att betala något mer för sin bostad än vad de gör idag.</p><p>   Betalningsviljan för ett boende med en högre standard utforskades också. En generell gräns för kundgrupperna var svår att fastslå men resultatet visade att ungdomar är villiga att betala i princip lika mycket för ett kök med en högre standard som för ett badrum med det.</p><p>   Seniorerna visade dock ett större intresse för att betala något mer för köket än för badrummet.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Ett förslag till fortsatta studier inom ämnet är att utföra en undersökning om Uppsalahems seniorboendekoncept. Ambitionen med studien skulle kunna vara att kartlägga vad Uppsalahem ska prioritera i sin expandering och utveckling av framtida seniorboenden. Ytterligare förslag på fortsatt forskning är att komplettera denna studie med en mer omfattande undersökning om boende i villa/radhus. Ett motiv för att utföra en sådan studie är att det är många äldre personer som bor i villa/radhus idag men som snart väntas söka nya mindre krävande bostäder.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Målet med slutresultatet är att det ska bidra Uppsalahem med ny fakta. Uppsatsen hjälper bostadsföretaget i sitt arbete med att skapa strategier för hur de ska arbeta för att på bästa sätt kunna tillfredställa de unga och de äldres bostadsbehov.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>Uppsalahem, populationsförändring, efterfrågan, betalningsvilja, ungdomar, seniorer, enkätundersökning, kvaliteter, värderingar, levnadsstandard, trygghet, ungdomslägenheter, studentlägenheter, seniorbostäder.</p> / <p><strong>Aim: </strong>The share of young people seeking a place to live, in the range of 18-30 years old, will in the near future increase. Parallel to this the Swedish population tends to expand and become even older. This change in population, expects to put big demands on the municipalities and the housing companies, who needs to be able to supply both modern suitable living quarters, appropriate for the older generation and also living quarters who young people demand. The purpose of this study, by order of Uppsalahem, is to examine the segments, young and old, respecting their willingness to pay and demand for the right type of place to live in.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method: </strong>In this study has a quantitative method of data collection been used, and two questionnaires have been implemented. The surveys generated a great material of data. This collection of material have been worked up and analysed and after that have a gather of material been done. The surveys were a sort of a web- based questionnaire who was sent out to the respondents. The email addresses were picked from Uppsalahems housing queue register. Totally 1624 surveys were sent out of whom 806 were sent out to the segment of young people and the remaining 818 to the segment of older people. Studies of literature have also been done and this underlies and constitutes the frame of reference for this study.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Result and Conclusions:</strong> By the two questionnaire surveys, I have been able to identify how the demand is for apartments aimed to seniors and youth in Uppsala, and what type of apartment that is requested by the two segments. The study shows that there is a demand for these types of apartments. Judging from the two questionnaire surveys, seniors are to a greater extent than young people asking for an apartment specifically targeted to the specific customer group. Further, the study provided answers to what factors the customer considers to play the greatest role in the choice of housing. The questionnaire surveys also identified the willingness to pay of the two customer groups and the answers indicate that both the young and the older would be able to pay slightly more for their housing than they do today.</p><p>   The willingness to pay for an apartment with a higher standard was also explored. An overall limit on the customer groups were difficult to establish but the result showed that young people are willing to pay, in principle, as much for a kitchen with a higher standard as for a bathroom with it. The seniors, however, showed a greater interest to pay slightly more for the kitchen than the bathroom.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>A proposal to continuing studies within this subject is to implement a survey about Uppsalahems “seniorboende” concept. The ambition with this study could be to discover what Uppsalahem should give priority to regarding the expand and development of future housing for the older generation. Further proposal to continuing studies is to complement this study with an extensive investigation about home-owners and people who are living in a terrace house. A motive to do this kind of research, is all the older people who are home-owners or living in terrace house today, but in the near future will seek smaller less demanding housing. </p><p><strong> </strong></p><p><strong>Contributions of the thesis: </strong>The objective with the final result is that it will contribute Uppsalahem with new facts. The thesis helps the housing company in their work to create strategies for them to work in order to best be able to satisfy the young and the elderly housing needs.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Key words: </strong>Uppsalahem, change in population, demand, willingness to pay, young people, seniors, questionnaire, qualities, valuation, standard of living, security, housing for young people, student’s lodgings, housing for seniors.</p>

<p>Abstract</p><p>The purpose with this paper is to describe focus in the school subject swedish through a historic perspective. The purpose is also to intestigate how a group of pupils in the last grade in upper (senior) level of compulsory school and teachers with the subject swedish thinks about the subject, what is the most meaningful to pupils in the last grade in upper level of compulsory school.</p><p>The history of the Swedish school system from the 15 th century till today and the entrance of Swedich as a subject in school has been studied by literature and curriculum. With help from Mr Lars-Göran Malmgrens analysis of different swedish subjects the curriculums analyses to see which subject who appear.</p><p>Pupils from the last grade in upper level of compulsory school and their teachers in the the subject swedish have answered questions in two different questionnaires regarding what is most meaningful with the subject. The result are to be present in this paper as diagram and also in ordinary text.</p><p>The conclusion is that the subject swedish has changed from functionalism to formalism and then turned to a more literary education and finally towards functionalism again. The results from the questionnaire papers show that the pupils put most value in learning different skills while the teachers see the importance of both skills and developing the personality.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med detta arbete är att redogöra för fokus i svenskämnet ur ett historiskt perspektiv. Syftet är också att undersöka vad en grupp svensklärare och elever i dagsläget tänker om svenskämnet då det gäller vad som är mest meningsfullt för elever i år 9.</p><p>Via litteraturstudier och studier av undervisningsplaner och läroplaner beskrivs skolväsendets historia från 1600-talet fram till nutid och svenskämnets inträde i skolan. Med hjälp av Lars-Göran Malmgrens ämneskonceptioner analyseras de olika undervisningsplanerna och läroplanerna för att se vilket svenskämne det är som framträder.</p><p>Två enkätundersökningar har genomförts där elever i år 9 och svensklärare har svarat på frågor kring det meningsfulla i svenskämnet. Svaren redovisas dels i diagramform och dels i löpande text.</p><p>Slutsatser som har dragits är att svenskämnet har gått från en mer funktionalistisk ämneskonception till en formalistisk ämneskonception, för att sedan fokusera mer mot ämneskonceptionen litteraturhistoriskt bildningsämne, och återigen gå mot det funktionalistiska hållet. Enkätundersökningen visar att elever i år 9 lägger störst vikt vid färdigheter medan svensklärare både lägger vikt vid färdigheter och ett personlighetsutvecklande arbete.</p>

<p>Med den här uppsatsen vill jag belysa estetikämnenas roll och status i två grundskolor i en medelstor västsvensk stad. Jag vill även se i vilken mån de estetiska arbetsformerna praktiseras i skolornas vardag och i vilken mån lärarna anser sig ha nytta av styrdokumenten i detta arbete. För det här syftet har min metod blivit en enkätundersökning där pedagoger från de båda skolorna har fått besvara frågor kopplade till följande fyra estetiska arbetsformer: bild och form, drama, musik och dans. Resultaten redovisas utifrån tre kategorier: skola, ålder och yrkesgrupp. Vad som bland annat framkommit i undersökningen är att bilden är den arbetsform som tar upp mest tid och dansen den arbetsform som tar upp minst tid. Vidare ser man att skolorna planerar och förbereder estetiska arbetsformer mindre än 30 minuter i veckan eller inte alls samt undervisar generellt sett mindre än 60 minuter i veckan i dessa arbetsformer. Dessutom framgår det att pedagogerna anser sig ha endast viss eller mycket liten nytta av central och lokala styrdokument när de skall planera lektioner inom de estetiska arbetsformerna.</p> / <p>The aim of this composition is to enlighten the role and status of the artistic work forms in two compulsory schools in an average town in the western part of Sweden. I would also like to see to what degree the artistic work forms practises in the average school day. For this object, my method has become a questionnaire investigation where the educating staff from each school has answered questions connected to these four artistic work forms; art, drama, music and dance. The results is presented thru three categories; School, age and work category. A part that has been presented from the investigation is that the art form is the one that takes up most of the time and dance the one that takes least of the time. Furthermore can one see that the schools plans and prepare less then 30 minutes a week or no time at all and educate generally seen less then 60 minutes a week in artistic work forms. It also shows that the educators only have some or little use of the steering documents when they plan the lessons within the artistic work forms.</p>

Arbetets övergripande syfte var att undersöka elever i matematik- och lässvårigheter, ur pedagogers perspektiv. Studien fokuserar på hur pedagoger uppfattar att de arbetar med och bedömer elever som inte uppnår målen i matematik på grund av att de är i lässvårigheter. Dessutom undersöks om elever i lässvårigheter får den hjälp de behöver för att uppnå målen i matematik samt om pedagoger tar hänsyn till elevers lässvårigheter i bedömningen av deras matematikkunskaper. För att genomföra undersökningen gjordes en enkätundersökning med pedagoger på tre grundskolor i Stockholmsområdet, skolår 1-5. Av enkätresultatet framgår att pedagogerna i regel hjälper elever i matematik- och lässvårigheter med läsningen av matematikuppgifter. Det framgår även att eleverna bedöms på samma sätt i matematik, oavsett om de är i lässvårigheter eller inte. Varierande bedömningsformer, både muntliga och skriftliga, används för att bedöma elevernas matematikkunskaper. Ett resultat är att en enkätundersökning inte var den bästa metoden för att undersöka ämnesområdet. Det skulle därför vara intressant att genomföra undersökningen med intervjuer och observationer för att jämföra resultaten.

The purpose of this essay is to examine trust, or lack of trust, in the social services. Previous research considering this topic is limited, which, in our point of view, implies the need of further studies. A quantative method was used, consisting of an online questionnaire containing statements about the social services. The statements were designed using a five level Likert-scale which required the respondent to rate their level of agreement. The questionnaire was published on five webcommunities directed to parents. We found, as previous research has shown, that the majority of the public, who lack personal experience of the social services, find it difficult to respond to statements about institutions such as the social services. Our results also indicates that the social services fail to gain the trust of a majority of the respondents and more then half of the respondents are of the opinion that the social services is in absence of the knowledge that they need to carry out their work. Despite these results half of the respondents would initiate a contact with the social services if they felt the need to do so.

Syfte: Andelen unga bostadssökande i 18-30 årsåldern kommer inom den närmaste framtiden att öka. Parallellt med detta tenderar också Sveriges befolkning att bli allt fler och äldre.    Denna populationsförändring förväntas ställa stora krav på kommunerna och bostadsföretagen som ska kunna tillhandahålla dels moderna anpassade bostäder lämpliga för den äldre generationen dels lägenheter som är passande för och som efterfrågas av de unga.    Syftet med denna uppsats är att på uppdrag av Uppsalahem undersöka kundgrupperna ungdomar och seniorer med avseende på deras betalningsvilja samt efterfrågan på bostäder riktade till dessa kundsegment.   Metod: I studien har en kvantitativ metod använts och två enkätundersökningar har genomförts. Enkätundersökningarna har genererat ett stort datamaterial. Det har därpå bearbetats och analyserats för att sedan sammanställas till en innehållsrik och trovärdig uppsats. Undersökningarna var i form av webbenkäter som skickades ut till respondenterna, vars mailadresser finns angivna i Uppsalas kommunala bostadsföretag Uppsalahems bostadsköregister. Totalt skickades 1624 enkäter ut varav 806 skickades ut till kundgruppen ungdomar och resterade 818 till kundgruppen seniorer. Litteraturstudier har också genomförts och dessa ligger till grund för och utgör studiens referensram.   Resultat och Slutsatser: Genom de två enkätundersökningarna har jag kartlagt hur efterfrågan ser ut på lägenheter avsedda för seniorer och ungdomar i Uppsala samt vilken typ av lägenhet som efterfrågas av de två kundsegmenten. Studien visar att det finns en efterfrågan på dessa typer av lägenheter. Att döma av undersökningarna efterfrågar seniorerna i högre grad än ungdomarna ett boende specifikt riktade till just den kundgruppen. Vidare har studien gett svar på vilka faktorer som respektive kundgrupp anser spela störst roll vid valet av bostad. Enkätundersökningarna kartlade även betalningsviljan hos kundgrupperna och svaren indikerar på att såväl de yngre som de äldre skulle ha möjlighet att betala något mer för sin bostad än vad de gör idag.    Betalningsviljan för ett boende med en högre standard utforskades också. En generell gräns för kundgrupperna var svår att fastslå men resultatet visade att ungdomar är villiga att betala i princip lika mycket för ett kök med en högre standard som för ett badrum med det.    Seniorerna visade dock ett större intresse för att betala något mer för köket än för badrummet.   Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatta studier inom ämnet är att utföra en undersökning om Uppsalahems seniorboendekoncept. Ambitionen med studien skulle kunna vara att kartlägga vad Uppsalahem ska prioritera i sin expandering och utveckling av framtida seniorboenden. Ytterligare förslag på fortsatt forskning är att komplettera denna studie med en mer omfattande undersökning om boende i villa/radhus. Ett motiv för att utföra en sådan studie är att det är många äldre personer som bor i villa/radhus idag men som snart väntas söka nya mindre krävande bostäder.   Uppsatsens bidrag: Målet med slutresultatet är att det ska bidra Uppsalahem med ny fakta. Uppsatsen hjälper bostadsföretaget i sitt arbete med att skapa strategier för hur de ska arbeta för att på bästa sätt kunna tillfredställa de unga och de äldres bostadsbehov.   Nyckelord: Uppsalahem, populationsförändring, efterfrågan, betalningsvilja, ungdomar, seniorer, enkätundersökning, kvaliteter, värderingar, levnadsstandard, trygghet, ungdomslägenheter, studentlägenheter, seniorbostäder. / Aim: The share of young people seeking a place to live, in the range of 18-30 years old, will in the near future increase. Parallel to this the Swedish population tends to expand and become even older. This change in population, expects to put big demands on the municipalities and the housing companies, who needs to be able to supply both modern suitable living quarters, appropriate for the older generation and also living quarters who young people demand. The purpose of this study, by order of Uppsalahem, is to examine the segments, young and old, respecting their willingness to pay and demand for the right type of place to live in.   Method: In this study has a quantitative method of data collection been used, and two questionnaires have been implemented. The surveys generated a great material of data. This collection of material have been worked up and analysed and after that have a gather of material been done. The surveys were a sort of a web- based questionnaire who was sent out to the respondents. The email addresses were picked from Uppsalahems housing queue register. Totally 1624 surveys were sent out of whom 806 were sent out to the segment of young people and the remaining 818 to the segment of older people. Studies of literature have also been done and this underlies and constitutes the frame of reference for this study.   Result and Conclusions: By the two questionnaire surveys, I have been able to identify how the demand is for apartments aimed to seniors and youth in Uppsala, and what type of apartment that is requested by the two segments. The study shows that there is a demand for these types of apartments. Judging from the two questionnaire surveys, seniors are to a greater extent than young people asking for an apartment specifically targeted to the specific customer group. Further, the study provided answers to what factors the customer considers to play the greatest role in the choice of housing. The questionnaire surveys also identified the willingness to pay of the two customer groups and the answers indicate that both the young and the older would be able to pay slightly more for their housing than they do today.    The willingness to pay for an apartment with a higher standard was also explored. An overall limit on the customer groups were difficult to establish but the result showed that young people are willing to pay, in principle, as much for a kitchen with a higher standard as for a bathroom with it. The seniors, however, showed a greater interest to pay slightly more for the kitchen than the bathroom.   Suggestions for future research: A proposal to continuing studies within this subject is to implement a survey about Uppsalahems “seniorboende” concept. The ambition with this study could be to discover what Uppsalahem should give priority to regarding the expand and development of future housing for the older generation. Further proposal to continuing studies is to complement this study with an extensive investigation about home-owners and people who are living in a terrace house. A motive to do this kind of research, is all the older people who are home-owners or living in terrace house today, but in the near future will seek smaller less demanding housing.    Contributions of the thesis: The objective with the final result is that it will contribute Uppsalahem with new facts. The thesis helps the housing company in their work to create strategies for them to work in order to best be able to satisfy the young and the elderly housing needs.   Key words: Uppsalahem, change in population, demand, willingness to pay, young people, seniors, questionnaire, qualities, valuation, standard of living, security, housing for young people, student’s lodgings, housing for seniors.

Utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv undersöktes i uppsatsen vilka möjligheter och hinder som finns för jämställdhetsarbete på ett IT-företag. En enkätundersökning utifrån en bearbetning av ett enkätförslag från JämO kompletterades med kvalitativa intervjuer och relaterades till koncernens jämställdhetsplan och personalpolicy. Att organisationen bestod av tjänstemän och hade en platt organisationsstruktur var två faktorer som antogs prägla dess genuskontrakt, ett begrepp som hämtades från Hirdmans teoribildning. För att undersöka skillnaden mellan det samhälleliga jämställdhetsidealet och jämställdhet som praktik användes två teman, arbetsmiljö relaterat till genus och attityder till jämställdhet. Resultaten visade en organisation där jämställdhet var ett outtalat ideal, medan praktiskt jämställdhetsarbete saknades. Stort individuellt ansvar och hög grad av informell arbetsdelning var delar av de interna rutinerna. De främsta möjligheterna för aktivt jämställdhetsarbete var att det fanns kvinnor och män på alla nivåer och att individens kompetens värderades mycket högt. När det gällde hinder för jämställdhetsarbete var det för det första komplicerat för såväl chefer som medarbetare att över huvud taget definiera problem i termer av genus- och jämställdhetsfrågor. För det andra riskerade den som påtalade jämställdhetsproblem att mista viktiga kontakter och uppdrag. För det tredje fick medarbetarna själva på grund av den ständiga tidspressen och bristen på ledningsinitiativ i jämställdhetsfrågor hantera genusrelaterade problem individuellt, i mån av egen tid och kraft. Paradoxalt nog medförde anammandet av jämställdhetsidealet och företagets fokus på individens kompetens att genus inte tilläts bli en uttalad faktor som kunde påverka arbetsmiljön. På grund av det doldes ojämställdhet och därigenom även vikten av praktiskt jämställdhetsarbete. / In this essay, the opportunities and obstacles of gender equality work were examined from a gender theory perspective. A survey was used, based on a questionnaire from the Equal Opportunities Ombudsman (JämO), which was complemented by qualititative interviews. The data was then analyzed in relation to the equal opportunities policy and staff policy of the corporation head quarters. The organization had a non-hierarchical structure and consisted of salaried employees, which was asumed to influence its gender contract – a concept derived from the theories of Hirdman. In order to examine the difference between the ideal of gender equality in the Swedish society and the gender equality in practice, two themes were used, the work environment in relation to gender and attitudes towards gender equality. The result showed an organization where gender equality was an unspoken ideal, while active work for it was lacking. In the company, a high degree of individual responsibility and an informal distribution of work were parts of the internal routines. The foremost opportunities for actively working for gender equality were the fact that both men and women were found at all levels of the company, and that individual competence was highly valued. Three obstacles were identified. Firstly, it was complicated for both managers and staff to define problems in terms of gender and gender equality issues. Secondly, those who called attention to problems risked losing important contacts and commissions. Thirdly, due to the constant time pressure and the lack of initiative from management in gender equality issues, the employees had to handle problems arising relating to gender on their own, depending on their own time and energy. Paradoxically, the adopting of the ideal of gender equality and the focus on individual competence prevented gender being seen as a factor that could affect the work environment. By that, inequalities relating to gender were hidden and thereby also the importance of active gender equality work.