Med den här uppsatsen vill jag belysa estetikämnenas roll och status i två grundskolor i en medelstor västsvensk stad. Jag vill även se i vilken mån de estetiska arbetsformerna praktiseras i skolornas vardag och i vilken mån lärarna anser sig ha nytta av styrdokumenten i detta arbete. För det här syftet har min metod blivit en enkätundersökning där pedagoger från de båda skolorna har fått besvara frågor kopplade till följande fyra estetiska arbetsformer: bild och form, drama, musik och dans. Resultaten redovisas utifrån tre kategorier: skola, ålder och yrkesgrupp. Vad som bland annat framkommit i undersökningen är att bilden är den arbetsform som tar upp mest tid och dansen den arbetsform som tar upp minst tid. Vidare ser man att skolorna planerar och förbereder estetiska arbetsformer mindre än 30 minuter i veckan eller inte alls samt undervisar generellt sett mindre än 60 minuter i veckan i dessa arbetsformer. Dessutom framgår det att pedagogerna anser sig ha endast viss eller mycket liten nytta av central och lokala styrdokument när de skall planera lektioner inom de estetiska arbetsformerna. / The aim of this composition is to enlighten the role and status of the artistic work forms in two compulsory schools in an average town in the western part of Sweden. I would also like to see to what degree the artistic work forms practises in the average school day. For this object, my method has become a questionnaire investigation where the educating staff from each school has answered questions connected to these four artistic work forms; art, drama, music and dance. The results is presented thru three categories; School, age and work category. A part that has been presented from the investigation is that the art form is the one that takes up most of the time and dance the one that takes least of the time. Furthermore can one see that the schools plans and prepare less then 30 minutes a week or no time at all and educate generally seen less then 60 minutes a week in artistic work forms. It also shows that the educators only have some or little use of the steering documents when they plan the lessons within the artistic work forms.

Syftet med undersökningen är att undersöka barns och pedagogers uppfattningar om skolbarnsfysiska aktivitet och vad skolor gör för att tillgodose deras rörelsebehov. Vi har använt oss aven kvalitativ metod i form av frågeformulär med öppna frågor till pedagoger, samt kvantitativmetod i form av en enkätundersökning med barnen. Totalt sex pedagoger från fyra skolor harsvarat på frågeformuläret, och 218 barn i åldrarna åtta till tio år från samma skolor besvaradeenkäten. Genom undersökningen har vi fått kännedom om hur de tillfrågade barnen uppfattarsin fysiska aktivitet både i skolan och på fritiden, resultatet visade att 83 % av barnen att detyckte motion är viktigt och 73 % att de rörde på sig tillräckligt mycket. Pedagogernas svarvisar att barnen har idrottslektioner mellan 50 till 90 minuter varje vecka och en tredjedel avklasserna har organiserad rastverksamhet som ofta innehåll fysisk aktivitet varje dag. NCFFmenar på att barn behöver ha en hög nivå av fysisk aktivitet, vilket enligt forskning av Statensfolkhälsoinstitut endast följdes av 10-20 % år 2009, det är det vår slutsats att det finns en godsannolikhet att barnen i vår undersökning rör sig mer än så.

Safety in the construction industry has become a question of top priority in recent years. Despite a massive investment of time, money and knowledge, the occur-rence of fatal accidents in Sweden alone is around one a month. The purpose of this study is therefore to improve the safety on the construction site. By an examination of the role of the safety agents and their cooperation with the construction workers and supervisors as well as examine how safety agents can improve safety on the construction site, which is the goal of the study. Four questions were formulated based on the purpose and the goal of the study. The methods used to answer the questions were a questionnaire survey, multiple interviews, a literature review and a document analysis. The report describes the safety agent’s role as a complex one with many different tasks. The role of the safety agents is regulated in the health and safety law, but it can sometimes be difficult to interpret and the agents can therefore interpret their role differently. Some of the tasks and the rights that the law describes is the right to stop a dangerous task, and the right to affect the employer. The safety agents should also participate in the early planning and carrying out safety inspections. The surveys show that safety agent’s cooperation with both construction workers and supervisors worked well at the examined places. A major area for improve-ment is in the early planning, where the safety agents should participate, which they rarely do. To improve the safety on the construction site the safety agents can lead by exam-ple as role models in safety. They can also use their right to stop a dangerous task and their right to affect the employer to improve the safety. Creating a safe construction site requires that everyone works together. There should be a safety approach through the whole project, from the people who con-duct the early planning to the people involved in the production. Everyone must work actively to achieve a good working environment. The knowledge of the safe-ty agents should be used in all steps of the construction process, not just in the production. / Säkerheten på byggarbetsplatsen är i dagsläget en högt prioriterad fråga, ändå är branschen mycket olycksdrabbad. Trots att mycket resurser läggs på säkerhet dör omkring en person varje månad på byggarbetsplatser bara i Sverige. Syftet med examensarbetet är därför att förbättra säkerheten på byggarbetsplatsen. Detta genom att kartlägga skyddsombudets roll och deras samarbete med yrkesar-betare och arbetsledning samt undersöka hur skyddsombudet kan förbättra säker-heten på byggarbetsplatsen, vilket är målet med examensarbetet. Utifrån syfte och mål utformades fyra frågeställningar som berör skyddsombudets roll, dess samarbete med yrkesarbetare och arbetsledning, samt vad skyddsombu-det kan göra för att förbättra säkerheten på byggarbetsplatsen. De metoder som tillämpades för att besvara frågeställningarna var en enkätunder-sökning, flertalet intervjuer och en litteraturstudie. I rapporten beskrivs skyddsombudets roll som komplicerad med många olika ar-betsuppgifter. Skyddsombudets roll är reglerad i arbetsmiljölagen men den kan ibland vara svårtolkad och skyddsombuden kan därför tolka sin uppgift olika. Några av uppgifterna och rättigheterna som lagen beskriver är stoppningsrätten och hänvändelserätten. Skyddsombuden ska dessutom delta vid tidig planering och utföra skyddsronder. Vid enkätundersökningen framgick att skyddsombudens samarbete med både yr-kesarbetare och arbetsledning fungerade bra på de arbetsplatser som undersöktes. Ett stort förbättringsområde finns dock inom den tidiga planeringen där skydds-ombuden ska delta, vilket de sällan gör. Det skyddsombuden kan göra för att förbättra säkerheten på byggarbetsplatsen är att vara förebilder inom säkerhetsarbetet. De kan även använda sig av stoppnings-rätten och hänvändelserätten för att påverka arbetsgivaren till att förbättra säker-heten. För att få en säker arbetsplats krävs att alla deltar i säkerhetsarbetet, det är inte bara skyddsombudets uppgift utan alla inom projektet måste vara delaktiga. Allt från de som utför den tidiga planeringen till de i produktionen måste aktivt arbeta för en bättre arbetsmiljö. Med skyddsombudens kompetens bör de vara delaktiga i säkerhetsarbetet i alla steg i byggprocessen, inte bara under produktionen.

Abstract:Today many adolescents have access to computers and mobile phones.  They prefer to socialize through these means which has led to a new kind of bullying, the electronic bullying. The purpose of this study has been to examine the electronic bullying from the perspective of gender, anonymity and the consequences that it may lead to. We have chosen a quantitative approach by using a questionnaire survey targeting young people between the ages of 15-16 years in Kalmar county. 163 respondents took part in the survey, 78 girls and 85 boys. The gathered material is presented by means of contingency tables and has been interpreted by gender socialization, deindividuation and dehumanization. The results show that 14 % of the respondents have been victims of electronic bullying. The results also show that 15% of the respondents have participated in exposing others to electronic bullying.

Syfte: Syftet med vårt examensarbete är att försöka identifiera och analysera hur revisorer definierar revisionskvalité och hur de förvissar sig om att de genomför revision med hög kvalité Metod: För att nå fram till ett resultat har en abduktiv ansats med en kvantitativ metod använts för denna explorativa studie Teoretiskt perspektiv: Studien utgår ifrån befintlig teori och vetenskapliga studier men även resultatet av våra pilotintervjuer som använts för att urskilja faktorer som kan förklara vårt syfte. Teorier som använts är professionsteori, institutionell teori och byråkulturell teori Empiri: Det empiriska materialet grundar sig på en enkätundersökning som vänder sig till Sveriges revisorer i FARs medlemsregister. Det empiriska materialet har analyserats av statistiska tester Resultat: Analysen påvisade att de faktorer som har den största positiva påverkan på revisionskvalité är expertis tillsammans med revisorns kompetens / Purpose: The purpose of this thesis is to identify and analyze how auditors define audit quality and how they are ascertain that they perform audit with high quality Methodology: In order to reach a result, an abductive approach with a quantitative method have been used in this exploratory study Theoretical perspective: The study is based on existing theories and scientific studies, but also the results of our pilot interviews are used to identify factors that may explain our purpose. Theories that have been used are professional theory, institutional theory and agency cultural theory Empirical foundation: The empirical material is based on a questionnaire addressed to the Swedish auditors in FARs membership list. The empirical data have been analyzed by statistical tests Conclusion: The analysis showed that the factors that are having the greatest positive impact on audit quality are expertise together with the auditor's proficiency

Introduction: What would a Swedish upper secondary student say if suddenly, meditation was introduced as an optional addition to his or her schedule. Would they be optimistic and see it as an opportunity for relaxation in their hectic day? Or would they be of the opinion that meditation is a religious practice and should not be allowed in a secular school? Perhaps they would think neither, instead holding a more neutral opinion? This was the central question for this questionnaire study. It was asked based on the reaction yoga received when it was introduced in a Swedish school, as some adults saw it as a religious practice. Later it was decided by the School Inspection that it was to be allowed, as attendance was completely voluntary.Method: The questionnaire in this study used four closed questions to get information on the attitude of upper secondary students towards meditation in schools, their interest in attending the hypothetic meditation and the most frequently used arguments for and against it. The questionnaire was modelled after Alan Brymans book Social research methods. After the questionnaire was finalized, it was sent out to mentors of third year students of several high schools in Västerbotten County. The goal was to get 100 responses from upper secondary school students, in the end 78 responses were obtained. The results of the questionnaire were presented in circle and bar graphs.Results: The gathered information showed that a majority of the surveyed upper secondary students had a positive attitude towards meditation in their schools. Among the most frequently used arguments pro and against the meditation, the most frequent argument for the inclusion of meditation was that it would be an opportunity for relaxation. Of the arguments against the inclusion of meditation the most frequent was that it would take up unnecessary space in their schedule.Conclusion: Through the information gathered with the questionnaire we can see a theme of positive attitude from the students. A clear majority of them are either interested in trying meditation, sees it as a useful tool, or simply has a positive view of it while perhaps being less interested of trying it themselves.

I denna uppsats behandlas recipientkontrollen i kustområden och hur den skulle kunna utvecklas. SMHI är en av de aktörer som i egenskap av konsult bidrar med sin kompetens genom att utföra provtagningar och datapresentation för kunders räkning längs de svenska kusterna. Syftet med studien är att utreda om kunderna upplever och uttrycker ett behov att få hjälp med att tolka information från recipientkontrollen. För att utreda vad kundernas behov och önskemål är gjordes en enkätundersökning, vilken gick ut till samtliga medlemmar av Kalmar Kustvattenkommitté, västra Hanöbuktens vattenvårdsförbund, Öresunds vattenvårdsförbund, Blekingekustens vattenvårdsförbund samt Bohuskustens vattenvårdsförbund. Med utgångspunkt från avnämares behov kommer jag att undersöka möjligheterna att förbättra informationsförmedlingen med hjälp av statistiska analysmetoder och SMHI:s eget modellverktyget Kustzon 2.1. Användningen av statistiska hjälpmedel i samband med recipientkontrollen är inte så utbredd på SMHI idag. Därför ansåg jag att denna aspekt var särskilt intressant att titta närmare på. I studien ger jag förslag till analysmetoder (Mann-Whitneys test, Kendalls tau samt trendtest enligt Mann-Kendall) som kan bli användbara i recipientkontrollarbetet. I diskussionsdelen förs ett resonemang kring vilka möjligheter och begränsningar som visat sig med de analysmetoder som tagits upp. Diskussionsdelen avslutas med några konkreta förslag till förbättringar på just SMHI:s redovisning av recipientkontrollen.

During twelve weeks of practice experience at the company Sydved AB, I received the mission to develop a structure for the company’s internal communication. A part of this mission was to find out what the company’s employees thought of Sydveds internal communication and the most important; Sydveds intranet called “Outlook”. Due to Sydveds plans of developing the intranet I designed and accomplished an inquiry-study to find out about the employee’s opinions on the company´s internal communication and in particular their intranet. The answers I want from this study are if I shaped the inquiry-study correctly the first time. Could I have done it in another, better way? What do scientists say about how to accomplish a qualitative inquiry-study? For this purpose I have decided to apply a theory based study on my first inquiry-study, based on three different methods; literature study, analytic induction and theory probation. The outcomes of the three different studies have developed my method. This new method describes how a qualitative inquiry-study through scientifically basis should be accomplished. / Under mina tolv veckors praktik på företaget Sydved AB fick jag i uppdrag att kartlägga en struktur för företagets interna informationsflöde. En del av uppdraget var att ta reda på vad Sydveds medarbetare ansåg om företagets interna kommunikation och framförallt dess intranät, ”Outlook”. Enligt Sydveds planer att utveckla och förbättra intranätet, utformade och genomförde jag en enkätundersökning för att få reda på medarbetarnas åsikter om företagets interna kommunikation och intranät. Med hjälp av denna studie vill jag få svar på om jag utformade enkätundersökningen korrekt under min praktik på Sydved. Kunde jag gjort på ett annorlunda sätt? Vad säger forskningen om hur en kvalitativ enkätundersökning bör utformas? För att få svar på dessa frågor har jag tillämpat en metodutveckling av min enkätundersökning utifrån tre olika studier; litteraturstudie, analytisk induktion samt teoriprövning. Resultaten från dessa tre studier har lett till min metodutveckling. Denna nya metod beskriver hur en liknande enkätundersökning med vetenskaplig bas bör utformas.

Det har under längre tid funnits en politisk vilja att öka kretsloppstänkandet. Nyttiggörandet av restprodukter från avfallsförbränning har diskuterats i Sverige i snart 25 år, men ännu finns inga nationella kriterier för användning (RVF, 2001). Studiens övergripande frågeställningen är varför relativt lite restprodukter från avfallsförbränning återvinns idag i Sverige jämfört med andra länder. Syftet med studien är att få en överblick över avfallsproducerande kommuners erfarenheter av och inställning till återvinning av restprodukter från avfallsförbränning och vad de upplever som orsak till den begränsade användningen, men också vad de anser som möjlig lösning för ökad användning. Studien grundar sig på en enkätundersökning utförd på de kommuner i Sverige som har enavfallsförbränningsanläggning. Enkätundersökningen visar att det som upplevs vara de största hindren för ökad användning är avsaknaden av klara riktlinjer samt osäkerheten kring föroreningsrisken. Kommunerna efterfrågar kunskap i form av forskning och dokumentation av befintliga pilotprojekt samt utveckling av metoder för laktester som överensstämmer med fältförhållanden.

Det vitryska språket är jämte ryskan ett av de två statsspråken i Republiken Vitryssland. Användning av det ryska språket dominerar dock i de flesta samhälleliga situationer och en minoritet av befolkningen anger att den dagligen talar vitryska. Antalet skolor med vitryska som undervisningsspråk har under många år minskat. Bokutgivning och vissa kulturevenemang på vitryska språket har statligt stöd och det finns även oberoende organisationer som arbetar för främjande av språket. Språkfrågan är dock mycket politiserad och det kan vara svårt att bilda sig en klar uppfattning om den. Denna uppsats syftar till att bringa klarhet kring språkliga förhållanden i dagens Vitryssland. Fokus är relationen mellan språkanvändning och nationell identitet. Särskilt syftar arbetet till att ge svar på huruvida den faktiska användningen av det vitryska språket är i överenstämmelse med uppgifter i officiell statistik om språkanvändning  samt till att förklara varför det vitryska språket som symbol för nationell identitet haft svårt att motivera till ökad användning av det. För att behandla frågeställningarna ovan görs i arbetet en historisk översikt, med särskild betoning på förändringar som påverkat språkpolitik och språkanvändning i Vitryssland. Vidare redovisas aktuella förhållanden, tendenser och debatt vad gäller språkanvändning. Arbetet omfattar även en enkätundersökning  om språkanvändning och nationell identitet i Vitryssland. Enkäten  genomfördes hösten 2013, vid European Humanities University (EHU) i Litauen (EHU är ett vitryskt universitet men sedan år 2005 verksamt i Vilnius). Som respondenter deltog 123 studerande och av inlämnade enkäter kunde 100 användas som underlag. Samtliga respondenter är uppvuxna i Vitryssland. Resultatet av undersökningen redovisas och diskuteras i förhållande till arbetets syfte.