Denna uppsats syftar till att undersöka hur elever använder sitt historiemedvetande för att reflektera över sin identitet samt undersöka om eleverna uppfattar sig själva som historiska personer, det vill säga att de är delar av och aktörer i framtidens historia. Empirin insamlades med hjälp av enkätundersökning som var utformad för att få kvalitativa svar. Undersökningen utfördes i två femteklasser på samma skola. Undersökningen kom fram till att elever i stor utsträckning använder sin historiska referensram i en diskussion om ”vem är jag?”. Undersökningen kom också fram till att det inte går att uttala sig om elevers identiteter dock görs ett försök att generalisera över gruppens identitet.

Syftet med vårt arbetat är att undersöka geografiämnets historia och utveckling samt att analysera vilken bild eleverna har av ämnet idag. Vi har valt att analysera kursplaner och läroböcker från 1900-talet samt utföra en enkätundersökning bland årskurs 9 eleverna på en större skola i Skåne. Vår undersökning av kursplaner och läroböcker visade att läroböckerna följer kursplanerna och att kursplanerna förändras med samtiden. Enkätundersökningen visade på att naturgeografin dominerar men att deras förståelse för geografi är förhållandevis god.

No description available.

Syftet med följande examensarbete är att undersöka i vilken form och utsträckning formativ bedömning existerar ute i den svenska gymnasieskolan. Vi vill dessutom undersöka huruvida det finns en kommunikation mellan lärare och elever gällande formativ bedömning samt hur denna kan se ut. För att svara på våra frågeställningar har vi först sammanställt den tidigare forskning som finns kring formativ bedömning. Därefter har vi presenterat relevant teori som primärt består av Dylan Wiliam och hans fem strategier för hur man kan ta sig an formativ bedömning i klassrummet. I resultatet presenteras den empiri som framkommit genom intervjuer med lärare, samt enkätundersökningar som gjorts eleverna som går i de klasser som lärarna undervisar i. I analys-avsnittet sker således en analys av empirin med hjälp av teorin; Dylan Wiliams fem punkter. Denna visar på att det finns en dialog av något slag i alla de klassrum som undersökts gällande formativ bedömning. Hur mycket denna implementeras samt på vilka konkreta sätt tycks vara relaterat till vilken mängd fortbildning lärarna fått sedan Gy11 och formativ bedömning kom ut på marknaden i den form det är idag. Tidsbristen tycks också ha en viss påverkan på i vilken utsträckning formativ bedömning används. Slutligen så tycker dock både elever och lärare att formativ bedömning är något positivt och att det bör finnas med i klassrummet så länge tiden, möjligheten och kunskapen finns där.

Detta är en uppsats som ämnar undersöka vilka arbetssätt och metoder som används av polisen i olika kommuner i Skåne för att förebygga brott mot äldre. Studien ämnar även att undersöka hur polisen arbetar med att sprida brottsförebyggande information till äldre. För att få svar på frågeställningarna används datainsamlingsmetoden enkät - online, som besvarats av kommunpoliser i Skåne. Resultatet visar på att Malmö-, Simrishamn-, Svedala-, Vellinge-, Lomma-, Svalöv-, och Skurup kommun är de som besvarat att deras främsta sätt att sprida information till äldre är genom föreläsningar, kampanjer samt informationsmöten. Svedala-, Sjöbo-, och Trelleborg kommun arbetar med att sprida kunskap och information till äldre genom vården med hjälp av samordnare eller chefer. Utöver dessa arbetssätt har Kävlinge-, Skurup-, Svalöv- och Svedala kommunsamarbeten med pensionärsorganisationer och tar hjälp av dem med att sprida information. Resultatet av vår enkätundersökning visar även på att mer än 50% av respondenterna inte känner till projektet ”Försök inte lura mig”. De kommuner som arbetar efter projektet är Landskrona, Sjöbo, Eslöv och Malmö. / is is an essay which intends to examine the methods and techniques used by the police in various municipalities in Skåne to prevent crimes against the elderly. The study also aims to investigate how the police work to spread crime prevention information to the elderly. To answer the questions, the data collection method that was used is online survey, answered by municipal police in Skåne. The result shows that Malmö-, Simrishamn-, Svedala-, Vellinge-, Lomma-, Svalöv and Skurup municipalities answer the question that their primary means of disseminating information to the elderly is through lectures, campaigns and information meetings. Svedala, Sjöbo, and Trelleborg municipality works to spread knowledge and information to the elderly through care using co-ordinators or managers. In addition to these practices, Kävlinge-, Skurup-, Svalöv- and Svedala municipalities work with retirement organizations and assist them in disseminating information. The result of our survey also shows that more than 50% of respondents do not know the project "Do not try to fool me". The municipalities that work after the project are Landskrona, Sjöbo, Eslöv and Malmö.

Ronden är en benämning på en arbetsform som sedan länge använts på vårdavdelningar inom sjukhusen. Syftet med studien har varit att undersöka patientens upplevelse av delaktighet vid ronden på en onkologavdelning för att öka förståelsen för individuella uppfattningar om känslan av delaktighet hos patienten. Avdelningens patienter har delats in i en Röd respektive Blå grupp. Den Röda gruppen har fungerat som försöksgrupp för en ny metod att genomföra ronden på. Metoden har inneburit att patienterna i den Röda gruppen personligen varit närvarande under en så kallad socialrond. Varje vecka har nya patienter erbjudits att deltaga i studien, detta har skett under en två veckors period. Metoden vi inspirerats av är innehållsanalys och den teoretiska referensramen har föranletts av omvårdnadsforskaren Katie Erikssons definition av vårdprocessen. Resultatet har presenterats som både kvantitativa och kvalitativa data, i form av korta citat och tabeller. I resultatet har det ej framkommit några tendenser på att införandet av den nya rondmetoden skulle ha påverkat patientens upplevelse av delaktighet. Vad vi dock kunde påvisa var att personalens bemötande var av stor betydelse för samtliga informanter, oavsett rondmetod. / The round is a designation of a work form that for a long time have been used in nursing wards at the hospitals. The aim of the study has been to look into the patient’s experience of participation at the round on an oncology ward to gain understanding around individual opinions of the experience about patient participation. The patients at the ward have been divided into two different groups, a Red and a Blue. The Red group has functioned as the trial group of a new method of how the round could be performed. The method has meant that the patients in red group personally have been participating during a so-called socialround. Every week different patients have been offered to participate in the study, during two weeks. The method of which we have been inspired is content analysis and the theoretical frame has generated from the nursing researcher Katie Eriksson’s definition of the caring process. The result has been presented as both quantitative and qualitative form of data, presented as short quotations and tables. In the result there haven’t been clear tendencies that implicate that the introduction of the new round method has led to any affect on the patient’s experience of participation. We have however been able to point out that the staffs’ treat were of great importance for each and every one of the informants, regardless of what round method that has been used.

Efterfrågan på genetiska utredningar och dess möjligheter inom hälso- och sjukvården ställer ökade krav professionen och verksamheter inom klinisk genetik. Kvalitetsutvärdering av mottagningsverksamheten är av vikt för att säkerställa god och patientsäker vård samt patienttillfredsställelse. Mot den bakgrunden genomförde klinisk genetik i södra sjukvårdsregionen en utvärdering av de tre enheterna inom mottagningsverksamheten under 2014-2015. Syftet var att beskriva, utvärdera och jämföra patientupplevd kvalité och tillfredsställelse. En kvantitativ, retrospektiv tvärsnittsstudie med kvalitativt inslag gjordes med en postenkät som efterfrågade områden av vikt för kvalité. De omfattade patienters uppfattning och tillfredsställelse avseende, information, uppföljning och förtroende, kunskap och erfarenheter, tillgänglighet, bemötande och uppmärksamhet samt helhetsuppfattning av mottagningsverksamheten. 345 enkäter skickades ut med en svarsfrekvens på 66 % (n=226). Resultatet visade övergripande på kvalité och patienttillfredsställelse inom alla områden och att 98.0 % av deltagarna kände förtroende för den medicinska bedömningen. Vidare kunde 99.6 % av deltagarna rekommendera andra att söka till mottagningen. Resultaten från de öppna svarsfrågorna, vad som varit särskilt bra men även det som kunde förbättras överensstämde med de undersökta områdena men ett sjunde område av vikt för kvalité identifierades, medbestämmande och delaktighet. Där framkom en önskan om ökat medbestämmande och tillgänglighet i form av mer individanpassade lösningar. Professionellt bemötande utan stress som var individanpassat var en viktig faktor för patientupplevd kvalité och tillfredsställelse. Kunskapen kan användas till att utveckla och förbättra omvårdnaden av patienter och deras familjer vid genetiska utredningar inom Klinisk Genetisk mottagningsverksamhet. Nyckelord: Enkätundersökning Genetisk mottagning, Genetisk vägledning, Kvalitet, Patienttillfredsställelse, Utvärdering. / Demand for genetic testing and increased knowledge of its possibilities within health care puts increased demands on the professionals and the services within the field of genetic counselling. Quality assurance of the services is of importance to ensure good and safe care as well as patient satisfaction. The department of Clinical Genetics in the south part of Sweden evaluated the genetic counselling services within three different areas during 2014-2015. The aim of the study was to evaluate, describe and compare patient satisfaction and quality of the services from a patient perspective. A quantitative, descriptive and comparative crosssectional study with some qualitative aspects was performed through postal survey. It focused on areas of quality and the patient’s perception such as, information, surveillance and trust, knowledge and experience, availability, respect and attention as well as questions about the services as a whole. 345 surveys were sent out with a response rate of 66% (n=226). The result shows overall that the respondents were satisfied in all areas of the investigation and that 98% of the participants had trust in the medical assessment performed. Furthermore 99.6% would recommend the genetic counselling services to others. The analysis of the open questions gave insights to areas such as what was good but also what could be improved. Based on this information a seventh area of quality was identified as patient participation and was described by the patients as codetermination and increased availability in the form of more personalized solutions and involvement in decisions about their treatment. Meetings that are personalized, given ample time with focus on the patient was identified as important factors for patient satisfaction. Knowledge from this evaluation can be used to develop and improve genetic counselling of both patients and their families when doing investigations at the Department of Clinical Genetic in the south part of Sweden. Keywords: Evaluation, Genetic services, Genetic Counselling, Patient satisfaction, Perspective, Quality, Survey.

Problem: Personal på förskolor kan uppleva osäkerhet och okunskap då det gäller att upptäcka de barn som löper risk för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i förskolan.  Syftet: Enkätundersökningens syfte var att ta reda på hur förskolor i Sverige idag arbetar med att identifiera de barn som löper risk för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i förskolan.  Teori: Studiens teoretiska ram var det sociokulturella perspektivet. Detta betonar samspelet och kommunikationen i det sociala sammanhanget.  Metod: Information samlandes in genom en webbaserad enkätundersökning där förskolepersonal på förskolor på nationell nivå anonymt fick svara på åtta frågor samt gavs möjlighet att delge personliga åsikter i löpande text. Resultatet av frågorna samlandes in och sammanställdes som ett cirkeldiagram. De personliga åsikterna återgavs som bifogad text.  Resultat: Enkätundersökningens svar visar att förskolepersonal i Sverige till 93 procent inte använder någon form av skanning/screening för att upptäcka barn med risk för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i förskolan. 81 procent svarade att de inte använder något annat sätt för att upptäcka barn med risk för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i förskolan. Dock uppger respondenterna ett flertal skanning/screening likande arbetssätt som de använder i sin verksamhet.  Slutsatsen: Arbete utförs på förskolorna för att upptäcka de barn som löper risk för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi med skanning/screening likande arbetssätt, dock inte i strukturerad form. Därmed blir resultatet av deras arbete osystematiskt och möjligheten att jämföra individers kompetenser över tid uteblir.

Bakgrund: Omhändertagande av traumapatienter är en vanligt förekommande situation för en röntgensjuksköterska. Flera studier har visat att vidareutbildning och återkommande traumaövningar bidrar till säkrare vård och färre dödsfall. Det är därför viktigt att ha handlingsberedskap och förmåga att genomföra undersökningar av svårt skadade patienter. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga röntgensjuksköterskors, med maximalt två år i yrket, utbildningsgrad inom traumavård, samt deras upplevda känsla av handlingsberedskap inför omhändertagandet av traumapatienter. Metod: Denna studie genomfördes som en tvärsnittsstudie i form av en kvantitativ enkätundersökning, där enkäten utformades efter examensarbetets syfte och besvarades av deltagarna som en webbenkät. Inklusionskriterierna var legitimerade röntgensjuksköterskor med maximalt två år i yrket och som tog emot eller förväntades ta emot traumapatienter. Resultat: Totalt deltog 39 röntgensjuksköterskor som gått sin grundutbildning i Sverige. Majoriteten av de som deltagit vid traumalarm hade ingen specialinriktad vidareutbildning inom traumaomhändertagande. Även om deltagarnas känsla av trygghet i sin yrkesroll skattades hög vid mottagandet av traumapatienter gav mer vidareutbildning ytterligare ökad självsäkerhet. För bästa effekt av simuleringsövningar och teoretisk undervisning var det betydelsefullt med upprepade traumaövningar. Tydliga rutiner från arbetsgivaren ökade beredskapen hos röntgensjuksköterskan. Handledning av erfarna kollegor ansågs av deltagarna som en viktig del i kompetensutvecklingen. För att ytterligare öka tryggheten ansågs vidareutbildning inom omhändertagande ha stor betydelse. Variation i de utbildningar deltagarna erbjudits önskades, samt att delta vid traumaövningar tillsammans med andra professioner som medverkar i traumakedjan. Slutsats: En kartläggning av nyexaminerade röntgensjuksköterskors utbildning inom traumaomhändertagande kan ge en indikation på deras nuvarande utbildningsgrad och deras känsla av handlingsberedskap vid mötet med en traumapatient. Genom att sammanställa deltagarnas önskemål av kursinnehåll kan framtida utbildningar och övningar utvecklas för att skapa en förhöjd handlingsberedskap vid mötet med traumapatienter. Önskvärt hade varit mer forskning om hur röntgensjuksköterskans roll i traumateamet kan utvecklas genom vidareutbildningar i traumaomhändertagande.

Syftet med denna studie är att kartlägga i vilken utsträckning F-3 lärare i en kommun i norra Sverige säger sig utgå från principer för kooperativt lärande samt vilka skäl de uppger för användning av detta arbetssätt. Enkätundersökning har använts vid insamling av data och resultatet har analyserats samt diskuterats i relation till den sociokulturella teorin. Sammanfattningsvis visar resultaten i denna studie angående lärarnas redogörelse för kooperativt lärande att det är mer erfarna lärare som använder kooperativt lärande. Lärarna använder kooperativt lärande i varierande undervisningssituationer och de anser att arbetssättet är positivt men utmanande. Lärarna i studien är samstämmiga i uppfattningen om att arbetssättet kännetecknas av samarbete, delaktighet och att eleverna lär tillsammans i grupp och att detta bidrar till ökad kunskapsutveckling samt är gynnsamt för lågpresterande elever.