Denna studies syfte är att undersöka huruvida högskolestudenter anpassar sig efter rådande anställningsbarhetsdiskurs i samhället. Studien innefattar två frågeställningar, den första frågeställningen avser vilka strategier studenterna använder och kan tänka sig använda för att göra sig själva anställningsbara. Den andra frågeställningen undersöker om något samband finns gällande vilka strategier studenterna använder sig av och kan tänka sig använda sig av utifrån anställningsbarhetsdiskursen avseende civilstånd, ålder eller hemmaboende barn. Studien utgår från forskning om anställningsbarhet, Atkinsons flexibilitetsmodell, Bourdieus kapitalteori samt Foucaults teori om styrningsrationalitet. Studien baseras på en kvantitativ enkätundersökning, som 96 högskolestudenter deltog i. Studiens resultat visade att studenterna använde och kunde tänka sig använda flera strategier för att göra sig anställningsbara. Vidare påvisade studien att studenterna använde sig av liknande strategier för att göra sig anställningsbara oavsett civilstånd, ålder eller om de hade hemmaboende barn.

Den här enkätstudien undersöker hur svensklärare ser på och använder sig av bildstöd i sin undervisning, samt hur detta varierar beroende på svensklärarnas erfarenheter och personliga faktorer. Studien omfattade 107 svensklärare från skolor i fem olika län. Utifrån det insamlade materialet gick det att konstatera följande: För det första, att svensklärare regelbundet använder sig av bildstöd som en integrerad del av sin undervisning, framförallt för att introducera nya begrepp och koncept, samt för att komplettera övrig undervisning. För det andra, att svensklärare överlag känner sig säkra i sin användning av bildstöd och ser det som en värdefull resurs som kan främja elevernas lärande. För det tredje och sista, att svensklärarnas personliga omständigheter hade liten eller ingen effekt på deras användning av eller syn på bildstöd. Deras ålder, kön och utbildning hade en begränsad effekt på svensklärarnas relation till bildstöd, men deras yrkeserfarenhet och utbildning hade ingen statistiskt märkbar effekt. Den främsta slutsatsen som det går att dra från den här kvantitativa studien är att bildstöd redan är en naturlig och användbar del av svenskundervisningen. Dock utgår studien uteslutande från lärarnas självrapporterande perspektiv. Således kan det vara lämpligt att bygga vidare på den här studien med undersökningar som har ett starkare elevperspektiv.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Covid-19 har påverkat studenters syn på deras anställningsbarhet. Materialet i studien är insamlat via en webbenkät där 357 studenter deltog, Studiens frågeställning lyder: Hur har Covid-19 påverkat studenters syn på deras anställningsbarhet? Till detta har vi även koppat tre ytterligare hypoteser som vi tror kan ha en påverkanseffekt på den upplevda anställningsbarheten. Covid-19 har påverkat hela samhället och därför har vi valt att titta på tidigare forskning som är baserade på samhällskriser för att finna styrka till vår studiessyfte. Resultatet från studien påvisar att Covid-19 har haft en stor påverkan på hur studenter upplever sin anställningsbarhet.

Detta arbetes syfte är att undersöka de boendes i Västerås inställning till gentrifiering –byggnaden av dyra bostäder i deras bostadsområde. Undersökningen utförs med hjälp av en kvantitativ metod – enkätundersökning i bostadsområden Hammarby, Jakobsberg och Pettersberg. Orsaker till problemets aktualitet – ökande population i Västerås, brist på olika typer av bostäder, ökande bostadssegregation. Västerås Stad arbetar med brist på bostäder i flera riktningar. En aktuell enkätundersökning ger ett stöd till stadsutveckling – vad är invånares i Västerås önskemål, vilka bostäder och infrastruktur behövs. Enkätundersökning tog plats under hösten 2020. Vykort med länken och QR koden till enkäten skickades till 6518 boende i de aktuella områdena, 609 giltiga svar samlades.  Detta arbete är en fallstudie (med 3 områden som stor i fokus), förklarande studie samt teorikonsumerande studie. Metod – kvantitativ undersökning i form av enkätstudie. Undersökning har en kvalitativ insats – respondenter fick en möjlighet att utveckla sina åsikter i vissa frågor, t.ex. förklara varför dyra bostäder behövs eller behövs inte. Dessa svar analyseras med metod av kvalitativ innehållsanalys. Resultat – 40,2% av respondenter i alla tre områdena är positiva mot dyra bostäder, men 59,8% har en negativ inställning i samma fråga. Faktorer som påverkar respondenters inställning: ursprung (inrikes- eller utrikesfödda), bostadsområde, nuvarande upplåtelseform, nuvarande bostadstyp, nuvarande hyra/avgift, vilken upplåtelseform intresserar och hur mycket vill respondenter betala extra i hyra/avgifter. Slutsatser: gentrifiering har mer negativa effekter än positiva i förhållande till bostadssegregation. Förutom negativ inställning från de boende i de undersökta områdena finns det anledning att anta att gentrifiering kan leda till en situation att bostadsområdena blir ännu mer segregerade. Låginkomsttagare drabbas mest av gentrifierings konsekvenser. En annan typ av social blandning när billiga bostäder byggs i ett område skulle ha ett bättre bemötande från boendes i Västerås sida. Respondenter i undersökningen bekräftar att olika alternativ behövs på bostadsmarknaden men billiga bostäder är mer önskvärda och efterfrågade än dyra.

I den här uppsatsen undersöker jag filmhandledningar, ett läromedel riktat till lärare, utgivet av Svenska Filminstitutet. Jag undersöker vilka slags frågor som ställs i filmhandledningarna och sätter dem i relation till: filmpedagogisk forskning, läroplanen och lärares efterfrågan på material. Detta görs genom en kvalitativ innehållsanalys och enkätundersökning. Utifrån min analys jämför jag filmhandledningarna med filmpedagogisk forskning och med läroplanen. I enkätundersökningen svarar 55 svensklärare i gymnasiet på vad för slags material de helst använder när de undervisar med film. Enkätsvaren jämförs med analysresultaten. Resultaten visar att filmhandledningarna från Filminstitutet stämmer överens med filmpedagogikens syn på filmanalys. Filmhandledningarna förankras i läroplanens två första kapitel genom värdegrunden, demokratiuppdraget och målen om kulturella upplevelser. Filmhandledningarna är också förankrade i ämnesplanerna för svenska 1 och svenska 2. Resultaten visar att det finns fyra typer av frågor som ställs i filmhandledningarna: innehållsfrågor, tolkningsfrågor, egna tankar-frågor och uppgiftsfrågor. De teman som finns i filmhandledningarna är: samhälle:värdegrund, samhälle:demokrati, identitet, relationer, filmen:form, filmen:innehåll samt övriga teman. Lärarna som svarade på enkätunder-sökningen vill använda sig av material med koppling till kunskapskraven, vilket saknas i filmhandledningarna. Samtidigt stämmer den typen av frågor som / <p>Godkänt datum 2018-01-29</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka elevers relation till läsning av skönlitteratur på fritiden och i skolan för att få bättre kunskap om hur en framgångsrik litteraturundervisning kan bedrivas. Undersökningen utgörs av en enkätundersökning som distribuerades till fyra klasser från olika program på en gymnasieskola i Jämtland. Mot en bakgrund av att unga läser i allt mindre utsträckning samt att skönlitteraturen hålls som självklart nyttig av skola och samhälle har frågor formulerats för att undersöka elevernas läsvanor och attityder till läsning generellt och läsning i skolan i synnerhet. Undersökningen visar att elever gör stor skillnad mellan att läsa hemma och att läsa i skolan och att det senare uppfattas som mer styrt. Enligt eleverna är fritidsläsningen en underhållande verklighetsflykt medan skolläsningen främst handlar om de efterföljande uppgifterna. Som teoretiskt ramverk för uppsatsen valdes John Deweys teori om lärande genom inquiry och de idéer om en elevstyrd undervisning som kallas pragmatismen. Det framgår i denna uppsats att om man vill få elever att läsa mer och dra lärdomar av det lästa bör man ge dem större frihet i valet av litteratur och arbetssätt. Det framgår också att elevers egna funderingar och frågor på det lästa är viktiga att arbeta med. Ett större fokus på en elevstyrd litteraturundervisning främjar elevernas läslust och kan bidra till en mer framgångsrik litteraturundervisning.

Idag möter barn en digitaliserad värld på ett sätt som ingen annan generation gjort tidigare. Detta medför att barn redan från tidig ålder bör få förståelse för den digitalisering de möter i samhället för att bli medvetna om de möjligheter och risker som finns med att använda digitala verktyg. Utifrån detta antagande blir det därmed väsentligt att förskollärare lägger grunden för detta redan i förskolan, där barnen får utveckla digital kunskap som de anses behöva i vårt digitaliserade samhälle. Studien undersöker därför om och hur förskollärare använder sig av digitala verktyg i undervisningen för att främja varje barns språkutveckling. Detta för att undersöka om förskollärare faktiskt utför sitt uppdrag som förskolans läroplan förespråkar. Studien består av två delstudier som riktar sig till verksamma förskollärare både i kommunal och privat regi i en kommun i Sverige. Delstudierna skiljer sig åt i metod då den ena omfattas av en enkätundersökning och den andra av intervjuer. Studiens empiri har analyserats och diskuterats med utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet, tidigare forskning samt studiens forskningsfrågor.  Studiens resultat visar att förskollärarna är positiva till att digitala verktyg skrivits in i den nya läroplanen för förskolan och är medvetna om att de kan använda det digitala för att komplettera läroplansmål som behandlar barns språkutveckling. Dock visar resultatet att användandet av digitala verktyg i språkundervisningen endast nyttjas till viss del av förskollärarna genom polyglutt och andra språkutvecklande appar. Den faktor som ligger bakom att användandet inte nyttjas fullt ut är förskollärarnas egen digitala kompetens. Det blir därmed viktigt att förskollärare behöver få utveckla mer digital kompetens och få tydligare riktlinjer för hur de ska inkludera digitala verktyg i sin egen språkundervisning. Detta för att underlätta för förskollärarna att kunna utföra sitt uppdrag som förskolans läroplan belyser. Digital kompetens för förskollärare bör därför prioriteras i olika utbildningssammanhang.

Syfte och frågeställningar Uppsatsen undersöker självskattning mot faktiskt resultat i förmåga till simning och livräddning i vatten hos unga vuxna.  1. Hur många av deltagarna anser sig ha förmåga till simning och vattenlivräddning?  2. Hur många av deltagarna har de faktiska förmågorna enligt resultat och observation av testerna? 3. Överensstämmer deltagarnas självskattning med observationsresultaten?  Metod Den här undersökningen handlar om självskattning och faktiskt resultat och därför har både självskattningsenkät och observation använts som metoder. Enkätundersökningen och observationen genomfördes vid samma tillfälle, dock var deltagarna fördelade över två testdagar. Självskattning och test utgick från Försvarsmaktens anställningskrav avseende simning 400 meter och livräddning i vatten, inklusive dykning ner till minst 3 meter. Urvalet av deltagare bestod av 181 studenter från Försvarshögskolans officersprogram, första terminen. Resultat I simning var det 91 procent som skattade sig själva som simkunniga enligt Försvarsmaktens definition, men det var 98 procent som klarade simtestet. I vattenlivräddning var det totalt 88 procent som skattade sig själva med den förmågan, och det var 88 procent som klarade testet. Slutsats Undersökningen ger slutsatsen att deltagarna tenderar att undervärdera sina förmågor till simning samtidigt som deltagarna visar på hög grad av självmedvetenhet vad gäller vattenlivräddning.

Avfall orsakar miljöpåverkan inom flera områden. Det ger övergödning, bidrar till försurning och även fotokemisk ozonbildning. Tidigare studier har främst fokuserat på människors attityder kopplat till avfallshantering och vägen från hushållet till återvinningsstationen. Det finns en brist på studier kring hur organiseringen ser ut i hemmet. Syftet med denna studie var att se hur hushåll organiserar sitt avfall. En jämförelse gjordes mellan ett bostadsområde med lägenheter och ett bostadsområde med fristående hus i form av en enkätundersökning. I studien framkom det att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan hur boende i flerbostadshus upplevde källsortering jämfört med boende i enskilda hus. Hushållen organiserade sin källsortering utefter var det fanns plats. Lösningar som fungerade var att det fanns behållare för de olika avfallskategorierna, att det fanns information nära till hands, att det fanns en rutin i hushållet och att alla i hushållet ville källsortera. Det som fungerade sämre var att det fanns för få behållare, de var för små eller att utrymmet inte räckte till men också att behållarna tömdes för sällan. Det fanns ett behov av större utrymme, mer kunskap, att testa att ha påsar för de vanligaste avfallstyperna och att ha en mindre mängd avfall. / Waste has a role in several areas of environmental impact. Previous studies have mainly focused on people's norms linked to waste management and the road from the household to the recycling station. The purpose of this study was to see how households organize their waste. A comparison was made between a residential area with apartments and a residential area with detached houses in the form of a survey. The study showed that there was no significant difference between how residents in apartment buildings experienced source sorting compared with residents in individual houses. Households organized their source sorting according to where there was space. Solutions that worked well were that there were containers for the different waste categories, that there was information at hand, that there was a routine in the household and that everyone in the household wanted to sort at source. What worked less well that there were too few containers or too small, that the space was not enough and that the containers were emptied too infrequently. There was a need for more space, more knowledge, to try to have bags for the most common types of waste or to have a smaller amount of waste.

Syftet med denna studie är att genom en webbaserad enkätundersökning få kunskap om pensionärers förståelse för och attityder till tio stycken slangord som är vanligt förekommande bland dagens ungdomar. De slangord som ingår i studien är: adda, cringe, keff, gitta, fejjan, flöde, joina, spamma, meme samt mainstream. Studien har en sociolingvistisk inriktning och baseras på kvantitativ metod. Materialet består av enkätsvar från 137 pensionärer. Resultatet visar att förståelsen hos pensionärerna för de utvalda slangorden överlag kan anses god; sex av tio ord förstås av mer än hälften av pensionärerna. Det ord som förstås mest är adda och det som förstås minst är keff. När det kommer till resultatet av attityder ses generellt en tendens till en mer negativ än positiv attityd gentemot slangorden, vilket går väl i linje med tidigare forskning. Adda, fejjan och flöde är de slangord som flest har en positiv attityd till medan keff, cringe och meme är de som flest har en negativ attityd till. I vardagliga samtal är det mer accepterat att använda sig av slangorden medan det i vardaglig skrift tenderar att vara mindre okej. Vissa ord, så som adda, fejjan och flöde anses vara mer okej att använda sig av än exempelvis cringe, keff och meme. Resultatet visar att det i formella tal och skrift-situationer inte ses som okej att använda sig av studiens slangord. En viktig konklusion som kan dras utifrån resultatet är att de ord som förstås mest också tenderar att vara de ord som pensionärerna har en mer positiv attityd till. De slangord som flest har en negativ attityd till är också de som förstås sämst.