Studiens syfte var att undersöka hur det ser ut med högläsning ur engelsk barnlitteratur på lågstadiet, både hur och i vilken utsträckning lärare använder sig av det, vilken påverkan de ser att det har på språkutvecklingen samt hur det tas emot av elever. Studien använder sig av en metodkombination med intervjuer av lärare och ett högläsningsexperiment med efterföljande elevenkäter för att få elevernas synvinkel. I empirin framkom att högläsning på engelska sällan skedde, trots dess språkutvecklande fördelar, på grund av flera upplevda svårigheter. Engelsk högläsning togs emot väl av eleverna, som inte såg lika stora problem som lärarna.

SammanfattningJag arbetar på gymnasieskolan, Fordonsprogrammet – Transportteknik där jag medverkar i utbildningen av elever till yrkesförare på tung lastbil och även buss. Min enkätundersökning är avgränsad till enbart lastbilschaufförer. Jag upplever att det saknas relevant återkoppling från yrkesförare där det framgår om yrkesförare följer de regler och föreskrifter som ingår i deras yrkesutövning. Denna undersökning belyser i vilken utsträckning yrkesföraren i arbetslivet följer gällande regler och föreskrifter. Den belyser vilka brister som finns, inom vilka område och i vilka sammanhang dessa är. Detta kan i mitt arbete leda fram till om något i utbildningen behöver förändras eller om det framkommer något område som vi skulle behöva fokusera mer på i vår utbildning av yrkesförare på tung lastbil.Syftet är att se om det behövs ett omvärderande av utbildningen som utvisar var eller på vad som mer fokus i utbildningen behövs. Hur vi kan förbättra utbildningen av yrkesförare och därmed också öka trafiksäkerheten.Min undersökning är av empirisk och kvantitativ karaktär. Tidsåtgång är en termin med halvfarts studerande. Jag har använt mig av enkätunderlag från yrkesförare som varit verksamma olika lång tid, samt tagit del av redan befintlig fakta.Områdena som undersökningen behandlar genom enkätfrågorna är lastsäkring, trafikregler, kör- och vilotider, lagar- såsom exempelvis överlast och smuggling, kompetens, behörighet, fortbildning och hälsa.Min frågeställning var om yrkesföraren följer de regler och föreskrifter som ingår i dennes yrkesutövning? Och svaret måste på det stora hela bli, - ja. Sen finns det områden som vi kan förbättra, och det var ju mitt syfte att försöka få fram om det behövs ett omvärderande av utbildningen som utvisar var eller på vad som mer fokus i utbildningen behövs.Genom min undersökning har jag kommit fram till att vi i utbildningen av yrkesförare behöver lägga ännu mer tid, och som jag ser det, ännu mer praktisk användning av färdskrivare och kör- och vilotidsbestämmelser. Jag har också kommit till en slutsats att vi behöver lägga ännu mera fokus på lastberäkningar och godshantering.Min undersökning visar även på att en yrkesförare idag faktiskt har en omfattande utbildning och oftast med specialinriktning för just det ändamålet de utför. Detta tycker jag känns tryggt och det bidrar till statushöjande av yrket och förhoppningsvis en yrkesstolthet hos chauffören. / SummaryI work at upper secondary school, Vehicles The program - Transport Technology where I participates in the education of pupils to the professional drivers on the heavy lorry and even bus. Min questionnaire survey are delimited to the solely truck drivers. I experience that there missing relevant feedback from professional drivers where there is clear if professional drivers follows the they rules and regulations as included in their professional business. This survey illuminates to what extent vocational the driver in working life follows the applicable rules and regulations. It illuminates the what shortcomings that are available, within what area and in which contexts these are. This can in my work lead up to if something in education needs to change or if there front comes something area that we would need focus more on in our training of professional drivers on the heavy truck.The purpose is to see if it needed one omvärderande of the training which shows where or on what is more focus in education needed. How we can improve the training of professional drivers and thereby also increase road safety.My investigation is of empirical and quantitative character. Time required is a semester with halvfarts students.I have used Me of questionnaire substrate from professional drivers who been active various long time, and taken note of already existing facts.The areas who the survey treats through survey questions are load fuse, traffic rules, driving and rest times, laws-such as for instance overload and smuggling, competence, Jurisdiction, continuing education and health.Min question at issue was if vocational driver follows the regulations and rules which fall within his professional practice? And the answer must on the large the entire become, - yes.Sen, there are areas as we can improve, and it was course my purpose to try to get front if needed one omvärderande of the training which shows where or on what is more focus in education needed.Through my investigation have I come to the conclusion that we in the education of professional drivers need to add even more time, and as I see it, even more practical use of tachographs and driving and rest provisions.I have also come to a conclusion that we need add still more focus on load calculations and goods handling.My investigation shows even on that a professional drivers today actually have a extensive training and usually with special concentration for just that purpose they perform. This I think feels safe and it contributes to status-enhancing of the profession and hopefully one professional pride of chauffeur.

Venösa blodprov med hjälp av vacutainersystem tas dagligen inom sjukvården. Det är viktigt att dessa prover tas på rätt sätt både för den diagnos patienten eventuellt får och den eventuella behandlingen. Tidigare undersökning har gjorts på undersköterskor men ingen har gjorts på sjuksköterskor. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskans rutiner vid venös blodprovtagning såg ut. Studien utfördes på sjuksköterskor på några avdelningar på Universitetssjukhuset i Malmö. Både kvalitativt och kvantitativt analyserings perspektiv har använts med Innehållsanalys som grund i de kvalitativa delarna. Resultatet visar att patientfokus är av stor vikt samt att sjuksköterskornas rutiner varierar inom venös blodprovtagning. Den kliniska tillämpligheten är stor och efterfrågan finns för dessa studier. / Venous blood specimen using a vacutainer system is a daily routine within healthcare and a hospital. It’s important that these tests are administered correct, both for setting diagnose as well as a future possible treatment. A similar study has been done towards nurse assistants but none has been done on nurses. The aim of the survey was to examine nurse’s routine when she collects a blood specimen. The survey was carried out at different departments at The University hospital in Malmo. Both a qualitative and a quantitative method were used to analyze the answers with a content analysis focus on the qualitative parts. The result of the study shows that the patients are in focus as well as the differences in routines when it comes to nurses. The clinical appliance is high as the interests of these studies are highly appreciated.

1900- och 2000-talet har gett mänskligheten många teknologiska revolutioner inom flertaletyrkesvärldar. Bland dessa så har utvecklingen inom musikindustrin florerat och gjort så att det idagblivit enkelt att sätta upp en hemmastudio för ett åtkomligt pris. Denna studie presenterar enundersökningsbaserad studie av hemmaproducenter inom rock och metal och deras preferenser ochåsikter om olika Digital Audio Workstations - DAW. Målet med studien var att se om dessaproducenter prioriterar specifika DAW över andra och vilken DAW som användes mest avproducenterna. Studien sammanfattar att den vanligaste DAW som användes av de deltagandeproducenterna var Apples Logic Pro, även om Steinbergs Cubase bara var ett par få procentenheterifrån, vilket gör dem minst lika populära baserat på studiens slutgiltiga resultat. Studien fann ocksåatt de vanligaste anledningarna till vilken DAW producenterna valt att arbeta i. Dessa var hur lätt detvar att manövrera programmet och hur pass bra programmet samarbetar med annan programvara.Andra stora faktorer var priset på programmet och kvaliteten på programmets interna plug-in.

Den här studien handlar om att skapa kunskap och förståelse om hur lärare i fritidshem ser på sitt arbete med inkludering av elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer. Det har gjorts genom en kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning som lärare i fritidshem runt om i Sverige fått svara på. Studien utgår från det relationella teoretiska perspektivet utvecklat av von Wright (2000) och Aspelin (2011; 2013) som förklarar att jaget blir till i sin relation till andra människor och sina omgivningar. Genom att analysera svaren på enkäten och luta dem mot tidigare forskning presenteras hur lärare i fritidshem ser på sin egen förmåga kring inkludering, såväl som vad som skulle underlätta dem för dem i det fortsatta arbetet med inkludering.

Den här studien handlar om att skapa kunskap och förståelse om hur lärare i fritidshem ser på sitt arbete med inkludering av elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer. Det har gjorts genom en kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning som lärare i fritidshem runt om i Sverige fått svara på. Studien utgår från det relationella teoretiska perspektivet utvecklat av von Wright (2000) och Aspelin (2011; 2013) som förklarar att jaget blir till i sin relation till andra människor och sina omgivningar. Genom att analysera svaren på enkäten och luta dem mot tidigare forskning presenteras hur lärare i fritidshem ser på sin egen förmåga kring inkludering, såväl som vad som skulle underlätta dem för dem i det fortsatta arbetet med inkludering.

När covid-19 pandemin drabbade världen i mars 2020 blev det många förändringar i samhället. En av de aspekter som förändrades var att utbildning på vuxennivå övergick till distansundervisning istället för på campus, och på grund av denna övergång uppstod flera problem, både tekniska och icke-tekniska.  Syftet med studien är att undersöka hur distansundervisningen under covid-19 pandemin har påverkat universitetsstudenter i Sverige och Tyskland, och därmed skapa underlag för att förbättra potentiell framtida distansundervisning. Med utgångspunkt i en litteraturgenomgång utformades en enkät i verktyget Survey & Report. Enkäten spreds därefter bland studenter i Sverige och Tyskland. Enkäten har analyserats med hjälp av Excel, där snitt av frågornas svar har beräknats, både totalt samt uppdelat Sverige/Tyskland. En sammanställning har utformats i Excel, och en jämförelse mellan svaren från Sverige och Tyskland har gjorts.  Några av de identifierade problemen som studenterna har upplevt är stress, ensamhet, sämre levnadsvanor, långsam internetuppkoppling samt brist på nödvändiga program och verktyg. Resultatet av studien visar att studenterna generellt har upplevt mer icke-tekniska än tekniska problem så som stress och ensamhet samt mindre studiemotivation och fokus. De upplever även brist på kunskap om tekniken från lärarnas sida vilket är något som har stor potential att förbättras inför framtida situationer. Generellt sett har problemen upplevts i högre grad bland de tyska studenterna än de svenska. För framtida studier är detta en början som hanterar ett antal studenters perspektiv. En utvecklingsmöjlighet för framtida forskare inom ämnet kan vara att inkludera fler skolor i fler länder, och därmed få svar från fler respondenter.

Syfte Studien handlar om att undersöka ifall tatueringar påverkar uppfattningen om professionalism hos tandläkarstudenter och personal på tandvårdshögskolan i Malmö. Syftet är att lyfta fram vad olika grupper anser om dessa kroppsmodifikationer men också bidra till ökad insikt inom och bland dessa grupper. Material och metod En enkätundersökning granskade deltagarnas förhållning till professionalism gällande tatueringsmotiv, storlek, kompetens, ansvarsfullhet, hygien, etik, pålitlighet, anställningsbarhet och klinikens/yrkesgruppens rykte. Resultat 196 deltagare deltog i studien, 132 studenter och 64 personal. Mellan dessa grupper påvisades ingen statistisk signifikans förutom gällande yrkesgruppens och klinikens rykte. Datan visade att män var mer negativa än kvinnor, yngre kvinnor var mer positiva än övriga deltagare och tatuerade var mer accepterande. Ett stötande motiv eller stor tatuering hade en negativ påverkan på professionalismen. Slutsats Inga skillnader kunde påvisas mellan studenter och personalen gällande synen på professionalism och tatueringar. Variabler som påverkade synen på professionalismen var deltagarnas ålder, kön och om hen var tatuerad eller ej. / Purpose The aim of this study is to investigate whether tattoos affect the perception of professionalism among dental students and staff at the School of Dentistry in Malmö. The purpose is to highlight what different groups think about these body modifications but also contribute to increased insight within and among these groups. Material and method A survey was used to examine participants' attitudes towards professionalism regarding tattoo motifs, size, competence, responsibility, hygiene, ethics, reliability, employability and the clinic / occupational group's reputation. Results 196 participants participated in the study, 132 students and 64 staff. No statistical significance was demonstrated between these groups other than the reputation of the clinic and the occupational group. The data showed that men were more negative than women, younger women were more positive than other participants and tattooed were more accepting. An offensive motive or large tattoo had a negative impact on professionalism. Conclusion No differences could be demonstrated between students and staff regarding the view of professionalism and tattoos. Variables that affected the view of professionalism were the participants' age, gender and whether they were tattooed or not.

Syftet med arbetet är att undersöka om eleverna när de började årskurs 1 hade en tydlig förväntning om inriktningen på sin arbetsplatsförlagda utbildning, APU, om de tänkte att de kunde välja APU mer fritt och om de övervägt att avbryta sina studier på grund av missnöje med inriktningen. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring APU och Omvårdnadsprogrammet (OP). Med hjälp av enkätundersökning tillfrågades 32 elever på OP. Enkäten består av strukturerade frågor med ett flertal öppna frågor. Resultatet visar att mindre än hälften av eleverna hade en tydlig förväntning på vilken inriktning de skulle vilja göra APU inom. 67 % trodde att valfriheten skulle vara större. 17 % av de elever som inte fick göra APU inom den inriktning de tänkt sig har funderat på att avbryta sina studier.

Abstract This report is a part of the project Pre-study on a proactive and integrative cycling strategy for KTH. A survey about the travel habits of KTH students to and from campus was done in collaboration with Nils Brown, employee at the SEED-institution at KTH. The results from the survey are presented in this report. The main focus is cycling, reasons for why students don’t ride a bike to campus, and what actions can be made to promote more students to use bicycles as their primary transport. The purpose of the project is to find out what actions can be taken for more students to ride a bicycle to campus. The results from the survey shows that public transport is the most common transport among students both during winter and summer. About 17 percent of the surveyed students ride a bicycle to campus during summer, while 6 percent do it during the winter. Further analysis of the answers from the survey have been made to find out if there’s any connection between the travel habits and the distance from where the students live to campus. Also, to find out if the habits have got any connection to where the students lived before commenced studies at KTH. An investigation has also been made about what different actors like Stockholms Stad, Akademiska Hus and Trafikverket are doing to encourage cycling. A short literature study has been made to gather complementary information about cycling. Some information has also been gathered from scientific articles about research on what actions have been taken to increase cycling in other cities. From the survey the conclusion that better options for showering/changing rooms on campus, better mindset towards cycling together with more and safer cycle paths to campus was made. The scientific articles used for the the report also explains that good infrastructure for cycling is important to encourage it, but it’s a combination of several different factors that makes cycling more appealing. / Sammanfattning Den här rapporten är en del av projektet Pre-study on a proactive and integrative cycling strategy for KTH. En enkätundersökning om KTH studenters resvanor till- och från KTH Campus har gjorts som en del av projektet i samarbete med Nils Brown, som jobbar på SEED-institutionen på KTH. I rapporten presenteras resultaten från en enkät om studenters resvanor till och från KTH Campus på Valhallavägen. Fokus ligger på cykling, varför studenterna inte cyklar till campus, samt vad som kan göras för att studenterna ska cykla mer till campus. Syftet är att ta reda på vad som kan göras för att fler studenter skulle välja att cykla till KTH. Resultatet av enkätundersökningen visar att kollektivtrafik är det vanligaste färdmedlet för studenter både under vinter- och sommarhalvåret. Cirka 17 procent av de tillfrågade studenterna uppgav att de cyklar till campus under sommarhalvåret och cirka 6 procent gör det under vinterhalvåret. Ytterligare analyser av svaren från enkäten har gjorts för att se om det finns samband mellan cyklande och hur långt studenter bor från KTH, samt beroende på var de svarande bott innan de började studera på KTH. En undersökning har också gjorts för att se vad olika aktörer som Stockholms Stad, Akademiska hus och Trafikverket gör för att främja cyklande. En kort litteraturstudie har gjorts för att hämta kompletterande information om cykling. Viss information har hämtats från vetenskapliga artiklar om forskning som gjorts på vad för slags åtgärder som ökat cykling i olika städer. Från enkäten drogs slutsatsen att KTH-studenter skulle kunna tänka sig att cykla mer till campus om det fanns bättre dusch- och ombytesmöjligheter på campus, bättre inställning till cyklande, samt fler och säkrare cykelvägar till campus. De vetenskapliga artiklarna som tas upp i uppsatsen visar på att en god cykelinfrastruktur är viktigt för att främja cykling, men att det också är en kombination av många olika faktorer som avgör hur attraktivt det är att cykla.