Bakgrund: Trygghet och studiero är viktiga faktorer för elevers möjlighet att få en lyckad skolgång, vilket är en skyddsfaktor för god hälsa och ett fungerande vuxenliv. Skolsköterskan ska i samverkan med övrig skolpersonal arbeta förebyggande och hälsofrämjande och kan därmed medverka till ett positivt skolklimat där elever känner sig trygga och delaktiga.Syfte: Att undersöka gymnasieelevers upplevelse av trygghet i skolan.Metod: En retrospektiv longitudinell metod med kvantitativ ansats tillämpades. I studien användes den studerade gymnasieskolans årliga enkätundersökning från år 2017, 2019 samt 2020 och totalt ingick 1115 enkätsvar. Resultat: Studien visar att elevernas upplevelse av trygghet i skolan är god och att den har ökat under de studerade åren. Klassrummet är en av de miljöer som upplevs mest tryggt medan miljöerna i omklädningsrum och i samband med idrottslektion upplevs minst trygga. Ett signifikant samband ses mellan skolans arbete mot kränkningar och att elever bemöter varandra med respekt.Konklusion: För att elever även fortsättningsvis ska kunna uppleva en skolmiljö som präglas av trygghet och goda relationer är det viktigt att skolans likabehandlingsarbete fortskrider samt utvecklas och utvärderas. Skolsköterskan har genom sin kunskap om elevers upplevelse av trygghet och sitt salutogena synsätt möjlighet att främja en hälsosam skolmiljö samt undanröja risker för utsatthet. / Background: Security and peace of mind are important factors in enabling the students´ ability to achieve a successful schooling, which enhances good health and a well functioning adult life. The school nurse shall, in collaboration with other school staff, work preventively and in a health-promoting manner thus contributing to a positive school climate where students feel safe and included.Purpose: To investigate high school students´ sense of security when in school.Method: A retrospective longitudinal method with a quantitative approach was applied. The study analyzed the upper secondary school´s annual survey. The years included in the study were 2017, 2019 and 2020, totally 1115 surveys were included. Results: The study shows that the students´ sense of security in school is good and that it had increased during the years studied. The classroom is one of the environments that is perceived as most secure, while changing rooms and sports are the environments that are perceived as least secure. A strong connection is seen between the school´s work against abusive behavior and students treating each other with greater respect.Conclusion: In order for students to continue experiencing a school environment that is characterized by security and good relationships, it is important that the school´s equal treatment work progresses, is developed and evaluated. Through her knowledge of students´ experience of security and her salutogenic approach, the school nurse has the opportunity to promote a healthy school environment while eliminating risks of vulnerability.

I skolan är mobbning och kränkande behandlingar ett samhällsproblem som skolan bör arbeta aktivt mot att förebygga. Denna enkätstudie är framtagen med syfte att undersöka, och därmed bringa kunskap om, grundskolepersonals erfarenheter av det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandlingar. Studien har grundats i en kvantitativ enkätundersökning i form av webbenkäter och behandlar följande frågeställningar: ”Vilka erfarenheter har grundskolepersonalen av det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandling?”; ”Vilka förutsättningar och hinder finns i det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandlingar?” Studiens teoretiska utgångspunkt är ekologisk teori, vilket används i syfte att förstå och förklara mobbning och kränkande behandling i skolan. Resultaten visar att grundskolepersonal arbetar förebyggande mot mobbning och kränkande behandling på både elevnivå, skolnivå och organisationsnivå. Det har visat sig att det förekommer både hinder och förutsättningar som kan påverka det förebyggande arbetet. De mest förekommande hindren var brist på tid och ekonomiskt stöd. Engagemang, utbildade pedagoger och tillgång till materiella resurser, skapade förutsättningar för det förebyggande arbetet i skolorna. Grundskolepersonalen visade sig arbeta förebyggande, på olika sätt, med syfte att främja eleverans hälsa och välmående.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka kostkunskaper hos specialidrottslärare och elever inom uthållighetsidrott på svenska riksidrottsgymnasium.MetodEn validerad enkät användes för att undersöka vilka kostkunskaper elever och specialidrottslärare har. Enkäten innehöll 79 frågor indelat i fem kluster med fokus på olika ämnen inom kost. Ett godkänt resultat krävde minst 60 rätt. För att jämföra enkätresultat och kunskaper hos specialidrottslärare och elever och mellan elever i olika årskurser användes ”Χ2-test for independence” (”Chi två”-test). Alfanivån för statistisk signifikans bestämdes till <0,05.Resultat Totalt deltog 68 st elever och 11st specialidrottslärare. Studiens resultat visar att kostkunskaperna mellan specialidrottslärare och elever skiljer sig, då specialidrottslärarna har signifikant bättre kostkunskaper än eleverna totalt sett (X2 = 9,7; p = 0,0018). Jämförelse av resultat i de olika klustren visar att specialidrottslärarnas kostkunskaper var signifikant bättre än elevernas i två av fem kluster. Resultatet visar också skillnader i kostkunskap mellan de olika årskurserna där årskurs 3+4 har signifikant större andel godkända resultat (X2 = 5,3; p = 0,021)SlutsatserUtifrån resultatet i denna studie kan slutsatser dras att cirka två tredjedelar av eleverna som besvarade enkäten inte nådde godkänd nivå avseende kostkunskaper medan cirka fyra femtedelar av specialidrottslärare nådde nivån för godkända kostkunskaper. Det är speciellt kring makronutrienter, energiintag och återhämtning som eleverna, oavsett årskurs, visar bristande kunskap. / PurposeThe purpose of this study is to investigate nutrition knowledge of coaches and students in endurance sports at Swedish national gymnasium.MethodsA validated questionnaire was used to investigate what nutrition knowledge students and coaches have. The questionnaire contained 79 questions divided into five cluster focusing on different topics about nutrition. Approved results required at least 60 correct answers. In order to compare the results from the survey and nutrition knowledge of coaches and students the ”Χ2-test for independence” was used. The statistical significance level was determined at <0,05.ResultsThe total number of participants was 68 students and 11 coaches. The result from this study show that the nutrition knowledge between coaches and students are different. Coaches have overall significantly better nutrition knowledge than the students (X2 = 9,7; p = 0,0018). The result in the different clusters shows that coaches have significantly better nutrition knowledge than the students in two of five clusters. Depending on which grade the students attend, some differences in nutrition knowledge can be seen where grade 3+4 have significantly larger proportion of students with approved results (X2 = 5,3; p = 0,021).Conclusions Based on the results from this study the conclusion is that two-thirds of the students who answered the questionnaire did not reach the approved level of nutrition knowledge. Of the coaches, four fifths reached the approved level of nutrition knowledge. It is especially about macronutrients, energy intake and recovery the students show low nutrition knowledge.

Sammanfattning  Bakgrund Minskad köttkonsumtion är en vinst för hälsan och miljön. Globalt sker klimatförändringar och högt köttintag ökar risken att drabbas av sjukdomar. För ungdomars konsumtionsmönster spelar en rad olika faktorer in och skolundervisning inom hållbar utveckling utbildas elever om medvetna val med positiva miljö- och hälsoeffekter.  Syfte Studiens syfte var att undersöka konsumtionsfrekvens av rött kött och charkuterier samt inställningen till hur olika hälso- och miljöaspekter påverkar det individuella matvalet hos elever i årskurs 9 på landsbygden.  Metod Datainsamlingen gjordes via webbenkäten Google Forms under våren 2020. Alla 116 deltagare rekryterades från två skolor i Västsverige och norra Mellansverige. Data analyserades i Excel och SPSS, signifikanstest gjordes genom Chi-2 med signifikansnivå p- <0,05.  Resultat De elever som uteslöt kött helt i sin kosthållning bestod av 3%, 97% var blandkostare. Pojkarna konsumerade rött kött och charkuterier 2,5 gånger oftare än flickorna (p<0,00005). Klimatet var inte särskilt betydelsefullt för elevernas matval. När det gällde betydelsen av olika hälsoaspekter för deras matval var det varken mer eller mindre viktigt. Familjens matvanor och att kunna prestera i skolan ansågs påverka matvalen i störst utsträckning.  Slutsats Utifrån resultaten finns det anledning att öka intresset för hur matval påverkar hälsa och klimat hos ungdomar på landsbygden. Undervisning i hem- och konsumentkunskap kan bidra till en positiv utveckling kring detta. En nackdel är de få undervisningstimmarna vilket gör ämnet till skolans minsta.

Studiens huvudsakliga målsättning är en djupare granskning av somliga aspekter av distansundervisning, närmare bestämt virtuella laborationer, inom fysikämnet på gymnasienivå och dess inverkan på elevers utveckling och deras inställning gentemot ämnet. Även lärares uppfattning av, och förhållningssätt gällande, virtuella laborationer granskas och ställs i förhållande till elevernas upplevelser. I fokus ligger elevers kunskapsutveckling och förståelse av fysikaliska fenomen och deras begreppsförståelse, det vill säga deras förståelse av, inom ämnet relevanta, begrepp och koncept. Underlaget som denna granskning baseras på, studiens empiri, har inhämtats via en kombination av både kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Detta i form av informationsinsamling via enkät respektive semistrukturerade intervjuer där frågeställningen närmare förtydligas och deltagarna får möjligheten att vidare utveckla och detaljera sina svar. Resultaten som framkommer från undersökningen analyseras därefter med utgångspunkt i relevant tidigare forskning och Deweys teori om pragmatism. Då studiens omfång är tämligen begränsad med avseende på antalet deltagande elever och lärare genomförs även en kortare litteraturstudie i syftet att möjliggöra en djupare utvärdering av resultaten. Av studien framkommer att både elever och lärare är eniga om vikten av laborationer och praktiska undervisningsmoment inom fysikämnet och vidare anser att traditionella, alltså fysiska, laborationer är mer givande och medför en större positiv inverkan på elevers inlärning. Vidare ansåg eleverna att de mest betydande aspekterna av laborationer var tydliga instruktioner, möjligheten till samarbete med andra elever samt stöd och vägledning från lärare, vilket även affirmeras av lärarna. Skiljande åsikter framföres dock gällande huruvida virtuella laborationer i framtiden kommer kunna utvecklas tillräckligt för att vara en lämplig ersättning för fysiska laborationer, där lärare ställer sig mer kritiska till detta medan eleverna anser det vara möjligt.

Sedan amerikanerna Bergmann och Sams introducerade Flipped Classroom i sin undervisning 2006 så har metoden blivit mer och mer populär och används av fler och fler lärare över hela världen. Antalet videogenomgångar på Youtube blir mer och mer täckande och finns i de allra flesta ämnen oavsett om man vill ha det på svenska eller på engelska. Videobiblioteket blir bara större och större för varje år som går.Metoden går ut på att eleverna innan lektionen tittar på en videogenomgång innehållande det stoff som läraren annars tänkt att ta upp. Eleverna tittar aktivt på videogenomgången och för anteckningar precis som om de hade varit på en vanlig lektion och sedan kan hela lektionen användas till annat än själva teori-inhämtningen. Lektionen används istället för att konkretisera kunskaperna och reda ut frågetecken. Detta kan göras på många olika sätt bland annat via par- och gruppdiskussioner, fler laborationer eller att jobba med övningsuppgifter, ensamma eller i helklass med mera.Syftet med det här arbetet var att få reda på vad elever som använder flipped classroom i sin kemiundervisning ser för nackdelar och fördelar med metoden. Dessutom undersökte arbetet vad som krävs för att eleverna ska förbereda sig inför lektionerna.Undersökningen gjordes som en enkätstudie i tre gymnasieklasser på naturprogrammet på en kommunal gymnasieskola i Lund. Alla tre klasserna använde flipped classroom och de hade alla samma lärare, som även själv gjort alla videogenomgångar klasserna använde och lagt upp dessa på Youtube.Resultaten visar att eleverna ser många fördelar med flipped classroom, framförallt möjligheten att kunna pausa och spela om videon för att kunna bearbeta informationen i sin egen takt. Största nackdelarna är ökad läxmängd och att det är mer tidskrävande än vanligt. Eleverna uttrycker dock att de lär sig kemin bättre och på en djupare nivå och en majoritet av dem skulle inte vilja byta tillbaka till vanlig traditionell undervisning.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskaperna om lärares användning av förlagsutgivna läroböcker och andra läromedel i engelskundervisningen. Studien bygger på tre forskningsfrågor: Vilket eller vilka läromedel används av de deltagande lärarna i engelskundervisningen i årskurs 1–3? Vilka åsikter har lärarna om förlagsutgivna läroböcker och vad används de till i engelskundervisningen i årskurs 1–3? Vilka faktorer inverkar på lärarnas val av lärobok i engelskundervisningen i årskurs 1–3­­? För att besvara forskningsfrågorna i denna studie har en digital enkätundersökning tillämpats som datainsamlingsmetod. Enkäten har en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag och utgörs av både öppna frågor och flervalsfrågor. Resultatet visar att olika läromedel används i engelskundervisningen för att komplettera den förlagsutgivna läroboken då den inte alltid anses harmoniera med engelskämnets kursplan i läroplanen. Vidare visar resultatet att yttre och inre faktorer påverkar valet av lärobok och att läroboken används främst till att skapa en röd tråd i engelskundervisningen. Slutsatsen i denna studie är att lärarna använder olika läromedel för att lära ut engelska och att det till stor del fortfarande är läraren själv som styr både valet av lärobok och hur den används i undervisningen.

Inledning Detta arbete är en studie som undersöker hur de digitala verktygen används i praktiken i förhållande till vad som står i våra styrdokument därtill undersökes hur de verksamma förskollärarna upplever digitala verktyg och vad de har för erfarenheter. Syfte Syftet med vårt examensarbete är att öka förståelsen kring hur de digitala verktygen används i förskolans verksamhet. Vi vill också undersöka pedagogernas upplevelser och erfarenheter kring användningen av digitala verktyg. Detta syftet ställs med hjälp av frågeställningen ” Hur är pedagogernas upplevelser och erfarenheter av digitala verktyg?” samt ”Hur använder pedagogerna digitala verktyg och i vilket syfte?”BakgrundMajoriteten av alla barn i förskoleåldern har använt internet. Samtidigt så har regeringen utfärdat ett mål som innefattar att verksamma förskollärare ska se till att barnen i förskolans verksamhet ska utveckla sin digitala kompetens. Men är förskollärarna beredda att möta detta mål? Besitter förskollärarna tillräcklig digital kompetens för att själva lära ut detta till barnen? Tidigare forskning visar att många lärare känner att de saknar grundläggande digital kompetens. Detta kan påverka deras syn på hur de integrerar digitala verktyg i undervisningen och saknaden av relevant kompetens kan också påverka i vilken utsträckning de faktiskt använder digitala verktyg. Metod och teori Vi intar i denna studie ett kvantitativt forskningsperspektiv med kvalitativa inslag. Detta gör vi genom att både ha stängda och öppna frågor i vår enkätundersökning. Totalt svarade 23 stycken förskollärare på enkäten. Vi skriver vår studie utifrån sociokulturella perspektiv samt Säljös (2014) teorier om medierande redskap och artefakter. Resultat Vår undersökning visar att förskollärarna till stor del vill använda sig av digitala verktyg i större utsträckning än vad de gör idag då majoriteten inte använder digitala verktyg mer än 1–2 gånger i veckan. Förskollärarna känner endast till viss del att de kan nå upp till de mål som läroplanen har satt ut angående digitala verktyg. De allra flesta förskollärarna beskriver också att de önskar ytterligare kunskaper i hur man kan använda sig av digitala verktyg i undervisningssyfte och att många av dessa känner sig mindre självsäkra i hur de ska använda dessa verktyg tillsammans med barnen. Dock finns även en positiv inställning till att digitala verktyg kan utgöra en viktig del i undervisningen om de används i rätt syfte.

Antalet personer som lever med hjärtsvikt ökar. Fatigue är ett av de vanligaste symtomen vid hjärtsvikt och kan beskrivas som en överväldigande fysisk, kognitiv och känslomässig trötthet som inte kan lindras med normala återhämtningsmetoder. Trots att fatigue har stor negativ påverkan på livskvalitet och egenvård uppmärksammas det sällan i lika stor utsträckning som övriga symtom vid hjärtsvikt. För att sjuksköterskor ska kunna erbjuda personcentrerad omvårdnad till denna komplexa och växande patientgrupp krävs ökad kunskap om hur fatigue tar sig uttryck hos personer med hjärtsvikt. Syftet med denna studie var att beskriva förekomst av fem olika dimensioner av fatigue i relation till kön, NYHA-klass och EF-kategori hos personer med hjärtsvikt. Metoden för studien var kvantitativ, med en induktiv ansats och icke-experimentell design. Datainsamlingen utfördes med hjälp av The Multidimensional Fatigue Inventory (MFI-20), en validerad enkät som identifierar fem olika dimensioner av fatigue; generell fatigue, fysisk fatigue, mental fatigue, minskad motivation och minskad aktivitet. Genom ett konsekutivt urval inkluderades 92 personer som besvarade MFI-20 i samband med ett besök på en dagvårdsmottagning för hjärtsvikt. MFI-20-enkäterna analyserades med hjälp av det statistiska mjukvaruprogrammet SPSS. Resultatet i denna studie visade att kvinnor uppgav signifikant högre nivåer av fatigue än män i tre av fem dimensioner. Oavsett kön uppgavs högst nivåer i dimensionen fysisk fatigue. Vidare indikerade resultatet att personer med högre NYHA-klass uppgav högre nivåer av fatigue och personer med HFpEF uppgav högre nivåer av fatigue än de med HFrEF. Slutsatsen är att sjuksköterskor behöver arbeta utifrån vetskapen om att fatigue är vanligt förekommande hos personer med hjärtsvikt, i signifikant högre nivåer hos kvinnor än hos män. Studiedeltagarna uppgav högst nivåer av fysisk fatigue, och omvårdnad och patientinformation behöver utformas därefter. Genom personcentrerad omvårdnad kan sjuksköterskor uppmärksamma fatigue och stötta varje person i dennes egenvård i takt med sjukdomsprogressionen. Rutiner och effektiva instrument behöver utvecklas för att kunna bedöma fatigue och utvärdera tillhörande omvårdnadsåtgärder. Vidare forskning krävs kring varför personer med bevarad pumpförmåga uppgett högre nivåer av fatigue än de med nedsatt pumpförmåga. / The prevalence of persons with heart failure is increasing. Fatigue is one of the most common symptoms of heart failure and can be described as an overwhelming physical, cognitive and emotional tiredness that is not relieved by normal recovery strategies. Despite the fact that fatigue has a negative impact on quality of life and self care, it rarely receives the same attention as other heart failure symptoms. To enable nurses to offer a patient- centered care to this complex and growing group of patients, increased knowledge concerning how fatigue is affecting persons with heart failure is needed. The aim of the study was to describe five dimensions of fatigue in relation to gender, NYHA-class and EF-category among persons with heart failure. The method of the study was quantitative, with an inductive approach and non- experimental design. Data collection was performed using The Multidimensional Fatigue Inventory (MFI20), a validated questionnaire which identifies five dimensions of fatigue; general fatigue, physical fatigue, mental fatigue, reduced motivation and reduced activity. Through a consecutive sample 92 participants were included and answered MFI-20 during an visit at a heart failure outpatient clinic. The MFI-20 questionnaires were analyzed using the statistical software program SPSS. The result of this study showed that women reported significantly higher levels of fatigue than men in three out of five dimensions. Regardless of gender the highest levels were reported in physical fatigue. Furthermore the result showed that worse NYHA-categories was associated with higher levels of fatigue. Study participants with HFpEF reported higher levels of fatigue than participants with HFrEF. The conclusion is that nurses need to base their work on the knowledge that fatigue is a common symptom in persons with heart failure, with significantly higher levels in in women than in men. Study participants reported higher levels of physical fatigue, and nursing care and patient information should be designed accordingly. Through patient- centered care nurses can identify fatigue and support patient self care as the heart failure progress. Development of routines and effective instruments is needed to assess fatigue and evaluate nursing care, as well as further research concerning fatigue in persons with HFpEF.

Genom diskursanalys undersöker detta examensarbete vilka förståelser av chatbotten ChatGPT som skapas genom nyhetsrubriker och ingresser. Analysen är förankrad i diskursteori. Genom enkäter ämnar arbetet också undersöka hur svensklärare dels ställer sig till ChatGPT, dels resonerar om svenskämnets framtid. Den teoretiska ansats som relateras till enkätundersökningens resultat är en kombination av två teoretiska modeller som båda behandlar teknik i undervisning och förändring. Resultatet av diskursanalysen visar att element som bland annat fusk, revolution/förändring, robot och AI har nått stabilitet i materialet och att det sammantaget skulle kunna leda till en allmän förståelse av ChatGPT som något hotfullt mot utbildningsväsendet. Det förefaller dock finnas tendenser till alternativa förståelser, men som i materialet inte har lyckats nå stabilitet. Resultatet av enkätundersökningen visar att svensklärarna är övervägande negativa till chatbotten i undervisning. Fuskproblematiken och hotet mot rättssäkerheten vid bedömning tycks för närvarande överskugga en diskussion om ChatGPT:s potentiella positiva effekter på undervisning och lärande i flera avseenden.