To reach the EU directives and Sweden ́s energy- and climate goals, there is a needto implement new innovative- and technical solutions in each sector. The Swedishgovernment predicts that the buildings sectors energy demand could be reduced byrenovating the existing building stock. The research examines the opportunities to implement indoor design solutionsassociated with an energy renovation measure of an existing single-family house inSweden. The research will cover a broader picture of the concept's feasibility-, addedvalues, and financial cost and benefits. This will be done within the requirements ofthe current building regulations on altering an existing building in Sweden 2021. The research outcome showed that implementing the design solution concept willconstitute a financial benefit on energy renovation measure ́s payback time. Theresult showed that one of the suggested design concepts with the energy renovationmeasures would have a payback time of 8.5 years. Besides, implementing the designsolution concept predicts several beneficial added values, e.g., environment, buildingdesign and society.

Environmental issues have been a trending topic for some time now due to constant changes. One of the most contributing industries is the construction sector. In Malmo, the construction industry is responsible for 20% of the total climate impact in the city. The first regional roadmap has been initiated in Malmo, which is called LFM30. Their focus is to increase the perspective of life cycle assessment (LCA), where different methods and materials are reviewed. The purpose of this degree project was to analyze and compare these to tools from different criteria, such as required knowledge, user-friendly, comparison-options, results and applicability in the early stages. These criteria have been analyzed in a case study, where a specific case has been examined. Climate impact has been calculated with BM and One Click LCA. The study was limited to Malmo and the initiative LFM30 and its affiliated companies. The case study shows that there’s good opportunity to develop this further, but to reach climate neutrality and climate positivity soon, it’s required that climate calculations are implemented as early as possible. The comparison between the two programs showed that BM is more limited function-wise but works more accurate and user-friendly than One Click LCA.

Purpose: The building stock in Sweden consists mainly of buildings built before 1977, when the building standard regarding energy balance was introduced. These buildings usually have low energy efficiency. The Swedish Parliament has set up goals that focus on decreasing the energy use in residential and commercial buildings with 50 % by the year 2050, compared with the level in 1990. This study aims to investigate how the energy efficiency of existing non-insulated brick buildings can be improved while taking into consideration historical preservation. These buildings, which make up our cultural heritage, have a large potential for reduction of energy use, environmental impact and heating costs. Therefore, they are an important part of achieving the environmental goals. Method: The main method of this study was a case study in which collection of documents and interviews took place. The case study has been performed on a non-insulated brick building at Södra Munksjön, Jönköping. Information about the building was gathered through the document collection. Based on this information, a specific energy use has been calculated using an energy calculation program. Energy efficiency measures have been put into the program to understand which specific energy use that can be achieved. In the interviews, people active in the field determined if these measures can be implemented without distorting the cultural-historical value of the building. Findings: The study shows how extensive the renovation and restoration of a noninsulated brick building has to be to meet the requirements of specific energy use according to Boverkets byggregler 21. The existing building has a specific energy use of 430 kWh/m2 and year. After adding insulation, renovation of windows and doors, replacement of ventilation and heating system this is equal to 79 kWh/m2 and year. Boverkets byggregler 21 has a requirement for new constructions of 80 kWh/m2 and year for premises in climatic zone III. Additionally, this study shows that these measures can be executed without distorting cultural-historical values of the building. Implications: The study indicates a great potential of energy-savings in non-insulated brick buildings and that it can be done without distorting the cultural-historical values. The energy consumption for residential and commercial buildings can then be considerably reduced which creates an opportunity to fulfil environmental goals. Boverket is recommended to review which requirements of specific energy use that should be set up at reconstruction of cultural-historical buildings. Fundamentally, it is the same requirements that are applied at reconstructions as at new constructions. However, several exemptions allow an adaption of the requirement levels to ensure the cultural-historical value. The study indicates that these exemptions are not required. Limitations: Since all buildings are unique, the result in this study cannot directly be generalised to other buildings. Instead, this study can be used as reference material indicating which measures that have a significant impact on the energy use. Interpreting the interviews, it is possible to determine whether the planned measures can be executed without distorting the cultural-historical value of the building. Keywords: Cultural-historical valuable buildings, distortion, energy efficiency, noninsulated brick buildings, specific energy use. / Syfte: Byggnadsbeståndet i Sverige består till stor del av byggnader uppförda innan 1977 då den svenska byggnormen om energihushållning introducerades. Dessa byggnader har vanligtvis låg standard avseende energieffektivitet. Sveriges riksdag har formulerat mål som innebär att energianvändningen i bostäder och lokaler ska minska med 50 % fram till 2050 jämfört med 1990 års nivå. Studien syftar till att utreda hur befintliga icke isolerade tegelbyggnader kan energieffektiviseras samtidigt som hänsyn tas till kulturhistoriskt bevarande. I denna grupp av byggnader som utgör vårt kulturarv finns en stor besparingspotential vad gäller energi, miljöpåverkan och uppvärmningskostnader. De är därmed en viktig del för att uppnå miljömålen. Metod: Studiens huvudmetod har utgjorts av en fallstudie och inom ramen för denna har dokumentinsamling och intervjuer skett. Fallstudien har utförts på en icke isolerad tegelbyggnad på området Södra Munksjön, Jönköping. Genom dokumentinsamlingen har uppgifter om byggnaden samlats in. Utifrån dessa har en specifik energianvändning beräknats med hjälp av ett energiberäkningsprogram vilket även har visat vilken specifik energianvändning som uppnås med olika åtgärder. I intervjuer har personer verksamma inom området avgjort om dessa åtgärder kan utföras utan att förvanska byggnadens kulturhistoriska värde. Resultat: Studien visar hur omfattande renovering och restaurering som behövs av en icke isolerad tegelbyggnad för att uppfylla Boverkets byggregler 21:s nybyggnadskrav på specifik energianvändning. Den befintliga byggnaden har en specifik energianvändning på 430 kWh/m2 och år. Efter tilläggsisolering, renovering av fönster och dörrar, byte av ventilations- och värmesystem uppgår denna till 79 kWh/m2 och år. Boverkets byggregler 21 har ett nybyggnadskrav på 80 kWh/m2 och år för lokaler belägna i klimatzon III. Studien visar även att dessa åtgärder kan utföras utan att förvanska byggnadens kulturhistoriska värde. Konsekvenser: Studien visar att det finns en stor energibesparingspotential i icke isolerade tegelbyggnader och att en sådan energieffektivisering kan ske utan att förvanska kulturhistoriska värden. Därmed kan energianvändningen för bostäder och servicesektorn minskas avsevärt vilket skapar förutsättning för att uppnå miljömål. Boverket rekommenderas att se över vilka krav på specifik energianvändning som bör ställas vid ombyggnationer av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. I grunden är det samma egenskapskrav som ska tillämpas vid ändring av en byggnad som vid nybyggnation. Flertalet undantag möjliggör dock en anpassning av kravnivåerna så att byggnadens kulturvärden inte skadas. Studien indikerar att dessa undantag inte behövs. Begränsningar: Då alla byggnader är unika kan resultatet i denna studie inte direkt appliceras på andra byggnader. Studien kan istället användas som ett referensobjekt där det framgår vilka åtgärder som ger stor påverkan på energianvändningen. Baserat på intervjuerna går även avgöra huruvida planerade åtgärder kan utföras utan att förvanska byggnadens kulturhistoriska värde. Nyckelord: Energieffektivisering, förvanskning, icke isolerade tegelbyggnader, kulturhistoriskt värdefulla byggnader, specifik energianvändning.

I detta arbete undersöks de nya designverktyg som samlas under begreppet databaserad design, som bygger på kvantitativa värden, och huruvida dessa verktyg kan utvecklas för arbete med trivsel i centrum i byggd miljö, med särskild hänsyn tas till kvalitativa värden ‒ specifikt dagsljus. Arbetet börjar med att ta reda på vad databaserad design innebär, hur det används i Sverige idag, och om det kan hjälpa oss med att uppnå vad vi uppfattar som trivsamt dagsljus. Slutligen ska arbetet undersöka möjligheten till att uppnå ett resultat som uppfattas som trivsamt och att kvalitet sätts före kvantitet, med hjälp av datorns beräkningskapacitet. Trivsel som område stöds av ett brett forskningsunderlag, medan mycket av den forskning som görs inom datadriven design sker ‘in-house’, inom FoU-avdelningar på större företag.  Idag styrs dimensionering och utformning av ljusinsläpp i svensk arkitektur nästan uteslutande av rekommendationer i BBR. Dessa gränsvärden ‒ definierade som den lägsta accepterade nivån för det som byggs ‒ har blivit vedertagna riktlinjer, och det är upp till varje aktör att utöver dessa rekommendationer se till att god arkitektur skapas. Att arbeta med datadriven design ger vissa fördelar över traditionella designmetoder, men det för också med sig fallgropar. Beräkningskraften i dagens datorer, och möjligheterna för dess användningsområden är till synes oändliga, men att förlita sig på siffror utan att förstå vad de betyder för med sig risken att datan kan missuppfattas. Detta arbete genomfördes i flera skeden. Först hämtades kunskap och information om ämnet från litteratur och andra källor. Sedan kontaktades sakkunniga inom området. Utifrån samtal och möten med flera stora aktörer inom arkitektur och stadsutveckling i Sverige byggdes en tydligare bild av dagsläget upp. Här bekräftades också behovet av metodutveckling inom området för trivsel och dagsljus, och hur vi mäter dem. De rekommendationer som används för dagsljusets mängd och kvalitet i byggd miljö idag borde utvärderas och förnyas utifrån moderna förutsättningar. Baserat på den kunskap, utveckling och forskning som kartlagts och analyserats, genomfördes ett försök att tillämpa kunskapen i en praktisk situation. Detta mynnade ut i ett gestaltningsförslag med målsättningen att skapa trivsamt dagsljus med hjälp av databaserad design. Gestaltningen utgjordes av moduler som modifierar dagsljus, parametriskt utformade utifrån den insamlade datan ‒ väderstreck, geografiskt läge och behov utifrån specifik verksamhet eller miljö ‒ vare sig det är en bostad, ett kontor, ett bibliotek, en offentlig paviljong eller något annat. Genom att  kvantifiera kvalitativa parametrar är det möjligt att få in mjuka kvaliteter i databaserad design – med det sagt går det inte att förlita sig på data och förvänta sig ett resultat som innebär god arkitektur. Den kanske största utmaningen är att försöka kvantifiera värden som anses vara subjektiva. Metoderna ifråga funkar bäst med utgångspunkt i att de kan komplettera papper och penna, fysiska modeller och andra traditionella metoder i arkitektens verktygslåda. Databaserad design används idag sällan genomgående i hela designprocessen, och här finns stor potential för framtida utveckling. / This thesis explores a new field of design called computational design and the tools covered therein. Specifically, it focusses on quantitative values, and whether this method can be developed to center on well-being in relation to qualitative values in the built environment ‒ specifically daylight. The paper explores what computation design is, how it is implemented in Sweden today, and whether it can help us achieve what we perceive as comfortable daylight. This thesis aimed to investigate whether an alternative design method could be construed for this purpose: a method that is easy to incorporate, while ensuring high quality before quantity, using modern computational power. The subject of well-being has been thoroughly researched, while a majority of the research within computational design is conducted ‘in-house’ ‒ as part of R&D departments of large actors in the field. As of today, virtually all decision-making concerning daylight in Swedish architecture relies upon the Swedish building regulations, BBR. With time, these recommendations ‒ defined as the lowest accepted level for that which is built ‒ have become established guidelines for industry actors. Every actor has a responsibility to, while ensuring the recommendations are fulfilled, to also create good architecture. Working with computational design offers some benefits over traditional design methods, but it also carries with it some pitfalls. The technology is immensely powerful, with seemingly endless possibilities, but there is an integral risk in trusting digits without really knowing what their implications are: this leads to misguidance. The project was conducted in a series of phases. First of all, information and general knowledge about computational design and daylighting was gathered through reviewing literature and previous research. Then, key Swedish professionals in the fields of architecture and computational design were identified and contacted to get some insight and background on the topic. The interviews with these influential actors in architecture and urban design confirmed the need for a methodical development within the subject of well-being and daylighting. In particular, a need was identified for reassessing methods used for calculating the amount – and quality – of daylight, based on modern conditions. After mapping and analysing the empirical findings of the study, the conclusions were implemented in a practical design task. This culminated in a design proposal for adaptable modules that modify daylight using computational design. The modules were parametrically designed based on the assembled data ‒ the direction; the location and the specific needs depending on the type of function or environment ‒ be it a residence, an office, a library, a public pavilion or something else. By quantifying qualitative parameters, it’s possible to incorporate softer qualities in computational design ‒ keeping in mind that relying on these data won’t guarantee good architecture. The biggest challenge with the task at hand is to quantify values generally considered to be subjective. The methods in question are best applied when thought of as complements to traditional design methods ‒ pen and paper, physical models and other components in the architect's toolbox. Computational design is today rarely used throughout the whole design process, and this leaves potential for future development.

Byggbranschen är en konservativ sektor där traditionella arbetssätt hindrar digitaliseringen från att nå sin fulla potential. BIM som står för building information modeling eller building information managment är det begreppet som står i fokus när digitaliseringen för byggprojekt diskuteras. Majoriteten av alla byggprojekt genomförs, trots fördelarna med BIM, fortfarande på ett mer eller mindre traditionellt sätt. I detta examensarbete undersöks CIK-projektet som står för Centrum för idrott och kultur i Knivsta. Projektet projekterades och framställdes med traditionella metoder. Utifrån personliga erfaranheter och flertalet personliga kommunikationer är det tydligt att kunskapsnivån kring den praktiska tillämpningen av BIM är väldigt låg i byggbranschen. Problematiken kring den låga kunskapsnivån för den praktiska tillämpningen leder till en underutvecklad digitalisering.  Syftet med detta examensarbete är att redogöra för hur CIK-projektet utfördes. Vidare undersöks det huruvida CIK-projektet hade kunnat projekteras med BIM som arbetssätt och vilka förändringar det skulle innebära för projektet. Metoden i arbetet har bestått av en litteraturstudie för att undersöka begreppet BIM och hur BIM tillämpas i byggprocessen. Därtill utfördes en litteraturstudie av Revit, BIMeye och StreamBIM som är BIM-verktygen som används i detta examensarbete. Vidare genomfördes en fallstudie av CIK-projektet där objektet beskrevs samt dokument och intervjuer analyserades. Slutligen utfördes ommodelleringar och observationer av CIK-projektet med BIM-verktygen som nämnts ovan. Resultatet påvisar inledningsvis hur de traditionella arbetsmetoderna genomfördes och därmed präglade CIK-projektet. Den uteblivna detaljerade kravställnigen från politikerna och beställarna resulterade i många oklarheter när den efterfrågade produkten skulle utformas. Arkitekterna använde sig av traditionella skissmetoder vid gestaltningen för att hitta lösningar på de efterfrågade behoven. Kalkyl och tidsplaneringen skapades samt justerades manuellt, vilket utfördes separerat från 3D-modellen. 3D-modellerna i CIK-projektet användes för visualiseringar och samordningar för kollisionskontroller. De kontrakterade handlingarna vid diverse leveranser var dock traditionella 2D-ritningar. Av dokumentanalysen kunde det konstateras att arkitekterna framställde över 300 ritningar och över 100 olika dörrar som presenterades på ett flertal olika ritningar. Revideringar under produktionen arbetades in i ritningarna och molnades därefter in för att markera ändringen. Därtill skapades det ett separat PM där revideringarna presenterades mer ingående. När byggnationen var färdigställd arbetades ytterligare korrigeringar in i handlingarna av konsulterna. Utvalda handlingar i samråd med beställarna stämplades sedan om till relationshandlingar och levererades som PDF-filer till förvaltarna. Vidare visar resultatet hur CIK-projektet med en BIM-tillämpning hade kunnat utföras. CIK med BIM innebär att det tillkommer minst två nya roller, en BIM-strateg och en BIM-samordnare. Vid projektstart skapar BIM-strategen tillsammans med beställarna en kravspecifikation i form av en BIM-manual för att beskriva standarder, leverensspecifikationer, kommunikationsmetoder med mera. Därtill ska det bland annat framgå hur den kommande modellen skall berikas med information samt vilka BIM-verktyg som skall användas. Den ansvariga BIM-samordnaren har sedan som arbetsuppgift att de ställda kraven för BIM-projektet efterföljs. Under gestaltningen ska beräkningskrafterna från parametrisk och generativ design användas för att hitta olika lösningar på krav. Därtill ska simulationer och analyser användas under projektets gång för att ta hänsyn till och säkerställa att kraven och behoven uppnås. Kalkylen och tidplanen ska vara kopplade till BIM-modellen för att ständigt få korrekta och uppdaterade kostnader och tidsåtgångar. Med hjälp av molntjänster som exempelvis BIMeye kan all data och information från BIM-modellen hanteras och diverse rapporter av informationen exporteras av samtliga i projektet. Via exempelvis StreamBIM hämtar sedan produktionen all nödvändig information från BIM-modellen för att kunna framställa CIK utan traditionella ritningar. Viktiga detaljritningar och kompletterande handlingar som exempelvis dörrkortet som skribenterna skapade ska kopplas till objekten i StreamBIM. Under hela produktionen ska sedan BIM-modellen ständigt uppdateras för att kunna skapa en digital tvilling av den verkliga byggnaden som sedan överlämnas till beställarna för förvaltning. BIM-modellen används och berikas sedan under hela byggnadens livstid. Vidare fördes det diskussioner i anknytning till resultatet, därtill diskuterades även metod och begränsningar för arbetet. CIK-projektet är ett bevis på att det går att arbeta på ett traditionellt sätt och ändå kunna framställa bra byggnader. Däremot hade ett BIM-tillämpat arbetssätt kunnat skapa ett mervärde för beställarna genom att kvalitetssäkra hela arbetet från idé till förvaltning. För att en tillämpning av BIM ska verkställas krävs det dock tydliga och specificerade krav från beställarna. Skribenterna anser därför att nationella krav skulle påskynda digitaliseringen i byggbranschen. BIM motiverar sig själv eftersom ändringar blir mer kostsamma i senare skeden jämfört med tidigt i projekteringen. Därför borde det läggas ner mer tid och kostnader på att analysera och hantera bygginformation tidigt för att inte riskera att större kostnader tillkommer senare i projektet. Eftersom begreppet BIM är brett och uppfattningarna kan variera mellan aktörer i branschen försvårades inhämtningen av vetenskaplig litteratur. Däremot underlättades säkerställandet av källkritiken genom författarnas erfarenheter av projektering på arkitektsidan. De slutsatser som kan dras från detta examensarbete är att bygginformationshanteringen är en viktig aspekt att beakta under byggprocessen. För komplexa projekt som CIK hade BIM inneburit ett helt nytt sätt att hantera och centralisera informationen genom att knyta data till objekten i modellen. Poängen med BIM-projekt är att ständigt vända sig till modellen eller molntjänstens databas som i sin tur är kopplad till modellen för att hämta nödvändig information. Resultatet blir därför ett frigörande från de informationsöarna och dubbelarbete som bildades i CIK-projektet med en traditionell projektering. / Purpose: The purpose of this study is to describe how the CIK project was executed. Furthermore, it is investigated how the CIK project could have been designed with BIM as a working method and what changes it would entail for the project. Method: This study has consisted of a literature study of BIM and a case study of the CIK project. The case study included an object description as well as documents and interviews were analyzed. In addition, remodeling and observations of the CIK project were performed with BIM tools. Results: The results initially show how the traditional working methods were implemented in the CIK project. The initial lack of requirements created ambiguities. The architects used traditional sketching methods for the design. Calculation and scheduling were handled separately from the 3D model. The 3D models in the CIK project were used for visualizations and coordination. However, the contracted documents for various deliveries were traditional 2D drawings. The architects produced over 300 drawings and over 100 different doors that were presented on different drawings. At the end of the production, selected PDF-documents were re-stamped in consultation with the customers for the administration. Furthermore, the results show how the CIK project with a BIM application could have been carried out. Initially, a BIM manual is created by a BIM strategist to specify the requirements. During design, parametric and generative design are used to find different solutions to meet the requirements. The calculation and schedule must be linked to the BIM model. All information management takes place in cloud services such as BIMeye. Through StreamBIM, the production then retrieves all the necessary information from the BIM model. Additional detailed drawings should be linked to the objects in StreamBIM. During production, the BIM model is updated before the delivery to the customers. Conclusions: The conclusions that can be drawn from this study are that the information management is an important aspect to implement during the construction process. For the CIK project, BIM would mean a completely new way of managing and centralizing the information by linking data to the objects in the model. The point of BIM projects is to constantly turn to the model or database, which is linked to the model to retrieve the necessary information. The result is therefore a release from the information islands and duplication of work that is formed in a traditional design.

Purpose: In Sweden, there are area that are polluted and in need of remediation. However, soil remediation processes have a negative secondary impact on the climate. There are various soil remediation methods to apply, of which dig and dump are the most frequently used. The method involves although high emissions of carbon dioxide. By increased use of alternative soil remediation methods, such as biological soil remediation methods, can lead to reduced impact on the climate. When choosing a remediation method, sustainability is increasingly integrated, but most decisions are still based on other factors. Psychological, social and institutional barriers are considered to have counteracted the assumption of a sustainable behaviour. Therefore, further research on stakeholder attitudes may promote the implementation of such behaviour. The aim of the work is to present suggestions for improvement on how the climate impact can be reduced in soil remediation projects. Method: The study was performed as a qualitative survey. Empirical data was obtained in verbal form through the methods literature review, document analysis and interview. From an available group, six respondents were selected who represent significant stakeholders in soil remediation projects. Stakeholders were private and public clients, contractors, consultants and regulators. Analysed documents were reports from the Swedish Environmental Protection Agency that is about the post-treatment of contaminated areas in Sweden. Findings: The study indicates that biological soil remediation methods have a lower impact on the climate than dig and dump. Furthermore, it appeared that the main factors in choosing a soil remediation method was type of contamination, time for remediation and when contamination is detected in projects. According to this background, biological methods are less applied than dig and dump. However, the study presents suggestions for improvements of how biological alternatives can be encouraged, for instance are more reference objects needed where biological soil remediation methods have been applied. Implications: One conclusion from the study is that existing regulations should be changed to make landfill more difficult and to facilitate re-use of polluted masses, and the fees for landfill should be increased. In addition, more reference objects need to be generated in Sweden that validate that biological soil remediation methods achieve acceptable levels of pollution. Furthermore, stakeholders in soil remediation projects should cooperate more, even across national borders, and together venture to try biological soil remediation methods. Limitations: The result is only valid for biological soil remediation methods and dig and dump for organic pollutants in soil. The study includes few respondents from av geographic limited available group, which means that the result cannot be generalized with certainty. Therefore, the study should be regarded as exploratory and the results thereafter. / Syfte: I Sverige återfinns områden som är förorenade och i behov av efterbehandling, dock har marksaneringsprocesser en negativ sekundär påverkan på klimatet. Det finns olika markasaneringsmetoder att tillämpa varav schakt och deponering är den mest frekvent använda. Emellertid innebär metoden höga utsläpp av koldioxid. Tillämpning av alternativa åtgärder, såsom biologiska marksaneringsmetoder, kan bidra till lägre koldioxidutsläpp. Vid val av saneringsmetod integreras hållbarhet alltmer, men de flesta besluten baseras ändå på andra faktorer. Psykologiska, sociala och institutionella hinder anses ha motverkat antagandet av ett hållbart beteende. Därför kan fortsatt forskning om intressenters inställning främja implementering av ett sådant beteende. Målet med arbetet är att presentera förbättringsförslag på hur klimatpåverkan kan minskas vid marksaneringsprojekt. Metod: Arbetet utfördes i form av en kvalitativ kartläggning. Insamling av empiri skedde i verbal form genom datainsamlingsmetoderna litteraturstudie, dokumentanalys och intervju. Ur en tillgänglig grupp valdes sex stycken respondenter som representerar betydande intressenter vid marksaneringsprojekt. Intressenterna var privat- och offentlig beställare, entreprenör, konsult samt tillsynsmyndigheter. Dokument som analyserades var rapporter från Naturvårdsverket som behandlar efterbehandling av förorenade områden i Sverige.  Resultat: Studien indikerar att biologiska marksaneringsmetoder har lägre klimat-påverkan än schakt och deponering. Vidare framgick att de främsta faktorerna vid val av marksaneringsmetod var typ av förorening, saneringstid och när föroreningen upptäcks i projekt. Med denna bakgrund tillämpas biologiska åtgärder mer sällan än schakt och deponering. Emellertid presenterar studien förbättringsförslag till hur tillämpning av biologiska alternativ kan främjas, bland annat behövs fler referensobjekt där biologiska marksaneringsmetoder tillämpats.  Konsekvenser: En slutsats från studien är att gällande regelverk bör förändras för att försvåra deponering och underlätta återanvändning av förorenade massor samt bör avgifterna för deponering höjas. Dessutom behöver fler referensobjekt genereras i Sverige som påvisar att biologiska marksaneringsmetoder uppnår godkända föroreningshalter. Vidare bör intressenterna vid marksaneringsprojekt samarbeta mer, även över nationella gränser, för att tillsammans våga tillämpa biologiska mark-saneringsmetoder.  Begränsningar: Resultatet är endast giltigt för biologiska marksaneringsmetoder samt schakt och deponering av organiska föroreningar i mark. Studien inkluderar få respondenter ur en geografiskt begränsad tillgänglig grupp, vilket gör att resultatet inte med säkerhet kan generaliseras. Därmed bör studien betraktas som utforskande och resultatet därefter.

På skolan i Revinge utbildar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) personer inom områdena skydd mot olyckor och krisberedskap. Vid ett flertal tillfällen har Kävlingeån översvämmat skolområdet vilket resulterat i att verksamheten blivit stillastående i flera veckor. Grundvattennivån ligger nära markytan på skolområdet och platsen är därför extra känslig för översvämningar både från ån och extrem nederbörd. För att kunna minimera konsekvenserna vid en översvämning identifierades olika objekt, byggnader och områden, som i rapporten är benämnda som skyddsobjekt, som drabbas mest vid översvämning. För att ta hänsyn till att framtida väderförhållanden kan bli mer extrema undersöktes två klimatanpassade scenarier, höga flöden från ån och extrem nederbörd. Olika åtgärder mot översvämningar som potentiellt kan passa skolområdet togs fram och viktades utefter kostnader, lagar och skyddskapacitet. Skyddsobjekten som togs fram är skolans övningytor, kontorsbyggnader, hus med källare, spillvattenbrunnar, områden som kan sprida miljöfarliga ämnen, elskåp samt fordonshall/förråd. Skyddsobjekten viktades utefter översvämningskonsekvensernas direkta kostnader, hinder för utbildning samt fara för människor och natur, i relation till hur sannolikt det är att objekten blir översvämmade. Övningsytor, spillvattenbrunnar och områden som kan sprida miljöfarliga ämnen fick högsta prioritet. De åtgärder mot översvämning som undersöktes var gröna tak, regnmagasin, regnbäddar, träd, kontrollerad översvämningsyta och permanent vall. De fyra förstnämnda bedömdes billiga och lagligt sett icke komplicerade i relation till permanent vall och kontrollerad översvämningsyta. En summering av vilka skyddsobjekt varje åtgärd skyddar lades till. En effektivitetsfaktor togs fram i relation till vilka scenarier åtgärderna verkar mot och i vilken grad de kan motverka ett scenario på egen hand. Detta gav värderingen, från högst till lägst, permanent vall, träd, översvämningsyta, regnmagasin, regnbäddar och gröna tak. Som ytterligare åtgärder rekommenderas det att utesluta användning av källare helt och bestämmelser kring nybyggnation bör tas i relation till var det finns störst risk för översvämning på området. Ett förslag till MSB finns om att ta kontakt med Kävlingeå-projektet som arbetar med att utöka andelen våtmarker utmed Kävlingeån, där ett av målen för projektet är att motverka översvämningar. Arbetet drivs av Kävlingeåns Vattenråd, vilka också kan ha mer information kring hur regleringen av Vombsjön kan påverka risken för översvämning på skolområdet.

Ganzzellsensoren sind potentielle Kandidaten für den Einsatz in der Umwelttechnik zur Detektion von Schwermetallen, organischen Lösungsmitteln oder Xenobiotika. Ebenso können mit ihrer Hilfe andauernde Prozesse, wie z.B. in der Biogasentwicklung, überwacht werden. Etablierte, auf Genexpression basierende Ausleseverfahren besitzen unterschiedliche Nachteile, die den Einsatz bisher weitestgehend auf das Labor beschränken. In der vorliegenden Arbeit wurden dazu drei alternative Auslesemöglichkeiten evaluiert, die durch kostengünstige Messverfahren und einem einfachen experimentellen Aufbau realisiert werden können. Die gezielte Morphologieänderung von Sensorhefen, die analytinduzierte Aggregation von Zellen und die analytabhängige Anlagerung von Goldnanopartikeln an Sensorhefen. Während sich die zwei erstgenannten Verfahren derzeit noch in Entwicklungszustand befinden, konnte durch die Anlagerung von Goldnanopartikeln an Sensorhefen der Wirkstoff Diclofenac erfolgreich detektiert werden. Die dazu notwendige Inkubationsdauer der Sensorhefen mit Diclofenac als auch das Detektionslimit wurde im Vergleich zu veröffentlichten Daten um je eine Größenordnung verringert.

As a result of the need for the construction industry to become more and more efficient, this sets new requirements for an increased digitalization of the construction industry as a whole. As consultants are considered a crucial role in the early stages of construction projects, this requires a deeper understanding of the role of consultants in the early stages of construction projects and their further development. Previous studies indicate that increased knowledge and skills can be seen as barriers to further development, mainly in the industry but also in most organizations. This study aims to investigate the barriers that are considered to exist in the Swedish construction industry for increased use of building information modeling (BIM), by highlighting the barriers' links to the HVAC consultant's work and the implementation of knowledge management (KM). This has resulted in the questions 1) What are the barriers to a developed use of BIM in the HVAC industry? and 2) How can KM enable a developed use of BIM in the HVAC industry? The study's theoretical and empirical data collection has consisted of a systematic literature study and semi-structured interviews with plumbing consultants, a supplier, an industry organization and a plumbing expert. The barriers that inhibit a developed use of BIM and adaptation of KM are knowledge and skills, political commitment, unified view of BIM, client's attitude towards BIM, absorptive capacity (ACAP) and culture. The HVAC contractor needs to adapt KM and improve its ACAP in order to increase the level of knowledge within the organization and maintain competitiveness in the market. Adaptation of KM at the HVAC contractor also contributes to an increased level of knowledge in the construction industry as ACAP enables internal and external knowledge sharing. To enable an adaptation of KM, there is a need for a culture that promotes collaboration, trust, learning and the development of BIM in the industry. This requires a cultural change and an active leadership to create common norms, an acceptance of new solutions, a call for development, values that encourage knowledge sharing, a strategy for training, education and mentoring, and a call for daring to try new solutions. / Som en följd av att byggbranschen behöver bli allt mer effektiviserad, ställs nya krav för en ökad digitalisering av byggbranschen i sin helhet. Då konsulter innehar en avgörande roll inom byggprojektets tidigare skeden, krävs en djupare förståelse kring konsultens roll inom de tidigare skeden av byggprojekt samt deras fortsatta utveckling kartläggs. Tidigare studier indikerar att ökad kunskap och kompetens kan ses som barriärer för en fortsatt utveckling, främst inom branschen men även hos merparten av organisationerna. Denna studie syftar till att undersöka de barriärer som finns inom den svenska byggbranschen för ökad användning av building information modelling (BIM), genom att synliggöra barriärernas kopplingar till VVS-konsultens arbete och implementeringen av knowledge management (KM). Detta har resulterat i frågeställningarna 1) Vilka barriärer finns mot en utvecklad användning av BIM i byggbranschen? och 2) Hur kan VVS-konsulten applicera KM för en utvecklad användning av BIM i byggbranschen? Studiens teoretiska- och empiriska datainsamling har bestått av en systematisk litteraturstudie samt semistrukturerade intervjuer. De barriärer som hämmar en utvecklad användning av BIM samt adaptering av KM är kunskap och kompetens, politiskt engagemang, enhetlig syn på BIM, klientens inställning till BIM, absorptionsförmåga (ACAP) och kultur. VVS-konsulten behöver adaptera KM samt förbättra sin ACAP för att höja kunskapsnivån internt inom organisationen samt behålla konkurrenskraft på marknaden. Adaptering av KM hos VVS-konsulten bidrar även till en förhöjd kunskapsnivå inom byggbranschen då ACAP möjliggör för intern samt extern kunskapsdelning. För att möjliggöra en adaptering av KM finns ett behov av en kultur som främjar samarbete, förtroende, lärande samt en utveckling av BIM inom branschen. Därav ställs kravet på en kulturell förändring och ett aktivt ledarskap för att skapa gemensamma normer, en acceptans för nya lösningar, en uppmaning till utveckling, värderingar som uppmuntrar kunskapsdelning, en strategi för träning, utbildning och mentorskap samt en uppmaning till att våga testa nya lösningar.

The contemporary imperative of sustainable development has established an unprecedented degree of urgency, in view of the intransigent challenges posed by the persistent and ever-increasing energy and climate crises. In 2019, the Swedish building industry accounted for 21% of the nation’s total greenhouse gas emissions, with the structural framework of a building contributing to 34% of its overall emissions. In response to climate change and the housing demand caused by a growing population, sustainable construction solutions are needed. By substituting steel beams with timber beams, the carbon emissions caused by the building industry can be reduced significantly. This study investigates whether timber based, or steel-reinforced timber beams can provide comparable load-bearing capacity to steel beams while reducing carbon. How this impacts the cross-sectional height of the beams is also taken into consideration. Different load-bearing properties were calculated according to Eurocode using Excel for all the surveyed beams. The carbon emissions were calculated based on the weight of each beam combined with climate data obtained from the Swedish National Board of Housing, Building and Planning. Findings suggest that timber-based beams made from glulam or laminated veneer lumber exhibit moment capacity and bending stiffness on par with those of steel beams while reducing the carbon emissions drastically, but at the cost of increased cross-section height. Steel beams were identified as the main source of carbon emissions. Consequently, also making steelreinforced timber beams only marginally successful in reducing carbon emissions if at all.