ABSTRACT Date                                    2020-06-09 Level                                  Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr  Institution    School of  Business, Society and Engineering, EST, Mälardalen University. Authors        Hodzic, Anisa                     & Monsefi, Nicki (98/11/06)                        (98/12/18) Title                                    The energy drink market - where are the gaps in the market?  Tutor                                  Aswo Safari Keywords       Positioning, competition, consumer behavior, branding, energy drink and establishment.  Questions  -                 How do new brands establish themselves in the energy beverage industry, in a competitive market?    -                 How are consumers purchasing decisions affected in connection with consumption of energy drinks? Purpose        The purpose of the study is to contribute to understanding how new brands establish themselves in the energy drink market. At the same time, the study will contribute to understanding how consumers purchasing decisions are affected when purchasing energy drinks. The benefit of the two research questions together is to contribute information about companies positioning strategies and consumers purchasing decisions. Method        A qualitative approach has been used in the form of two company interviews and two focus groups with six consumers in each focus group.  Conclusion   Due to a market that is undergoing rapid change and high competition, it is important for a new company on the market to obtain special product benefits on its products, that are different from the competitors'. It is also important to try to find a gap in the market. The brands that stand out to consumers in the market have a high popularity and a high reputation. Therefore, for a newly started brand, it becomes more important to invest its resources into increasing brand awareness. The market is past the time when “traditional” energy drinks, with a high sugar content, were popular. Instead, functional drinks are more popular nowadays among consumers. A functional drink with a varied taste range is highly appreciated by consumers, along with a functional drink with a cheaper price than those on the market. / SAMMANFATTNING  Datum                                2020-06-09 Nivå                                   Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp  Institution    Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola. Författare    Hodzic, Anisa                     & Monsefi, Nicki  (98/11/06)                       (98/12/18) Titel                                   Energidryckmarknaden - var finns hålen i marknaden?  Handledare Aswo Safari  Nyckelord      Positionering, konkurrens, konsumentbeteende, varumärke, energidryck och etablering. Frågeställning -                 Hur etableras nya varumärken inom energidryckbranschen, på en konkurrenskraftig marknad?  -             Hur påverkas konsumenters köpbeslut i samband med konsumtion av energidryck? Syfte               Syftet med studien är att bidra med förståelse kring hur nya varumärken etableras på energidryckmarknaden. Samtidigt ska undersökningen bidra med förståelse kring hur konsumenters köpbeslut påverkas vid köp av energidryck. Nyttan med de två forskningsfrågorna ska tillsammans bidra med information kring företagens positioneringsstrategier och konsumenters köpbeslut. Metod             En kvalitativ ansats har nyttjats i form av två företagsintervjuer och två fokusgrupper med sex konsumenter i varje fokusgrupp.  Slutsats           På grund av en marknad som befinner sig i en snabb förändring och hög konkurrens, är det viktigt att erhålla speciella produktfördelar på sina produkter som skiljer sig från konkurrenternas produkter på marknaden. Det är även viktigt att försöka hitta en lucka i marknaden. De varumärken som sticker ut för konsumenterna på marknaden har hög popularitet och en hög kännedom. För ett nystartat varumärke blir det därför viktigare att satsa på att öka varumärkeskännedomen. Marknaden är förbi tiden då “traditionella” energidrycker med en hög sockerhalt var populära. Istället är funktionsdrycker mer populärt i dagsläget bland konsumenter. En funktionsdryck med ett varierat smakutbud är högt uppskattat av konsumenter, tillsammans med en funktionsdryck med ett billigare pris än de som finns på marknaden.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en grundskola arbetar för att implementera studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, som hela skolans ansvar. Styrdokument beskriver att skolor bör arbeta med studie- och yrkesvägledning på ett långsiktigt och individanpassat sätt för att ge elever möjlighet att göra väl underbyggda val i framtiden. Ändå visar olika granskningar att utbudet av studie- och yrkesvägledning i grundskolan många gånger är bristande och av varierad kvalitet. En grundskola i Skåne arbetar i nuläget för att implementera studie- och yrkesvägledning under lektionstid, som ett projekt i skolorganisationen. Projektets implementering ska leda till att skolans elever ska få verktyg för framtida val men även att skolan aktivt ska arbeta med studie- och yrkesvägledning som ett gemensamt ansvar.Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod där intervjuer gjordes med fem lärare och en studie- och yrkesvägledare alla verksamma inom den undersökta skolorganisationen. Resultatet för undersökningen visar att skolan har kommit igång med projektet och börjat lägga en grund för etablering och vidareutveckling men även att skolans rektor har en betydande roll i projektet. Med uppsatsens teori Career Development Learning in School Systems som är en del av The Systems Theory Framework framkommer det i analysen hur skolan som system och dess delar så som rektor, lärare, studie- och yrkesvägledare och resurser är väsentliga för systemets helhet. Det framkommer dessutom att skolan påverkas av samhället och påverkar i sin tur detta. Det finns ständiga påverkningar inom och mellan dessa delar och system.

This thesis is about newly arrived adult migrants’ meaning making and learning in Swedish society during the two years’ introduction period, after they have received the residence permit. I have specifically studied Arabic speaking adults’ meaning making and learning, by carrying out observations and individual in-depth interviews with 12 migrants. The introduction period consists mainly of three so called introduction measures; the civic orientation course, Swedish for immigrants (SFI), and different work related activities, such as internship at different work places. The results show that etablering is about shaping the newly arrived adult migrants into ”good” citizens, through the introduction measures, among other things in the civic orientation course, which is regulated through the policy documents, and which so to say provides meaning to the newly arrived. The “good” citizen has some specific characteristics, which, roughly, are that he or she is independent (and advocates individuality), free, equality thinking, secularized, law-abiding (which includes being honest), responsible, and a “good” parent. These characteristics are expressed in different ways in the civic orientation course, for instance through the course material. The Swedish society is described as something desirable, and different from what is implied to be ”Arabic” values and ways of thinking. The idea of the “good” citizen appears to aim at constructing the adult migrants’ (and their families’) identity, something which many of the study’s respondents make a resistance to. As concerns the migrant’s new experiences, it is, for example, those which the migrant get through the contact with the Swedish Public Employment Service (SPES) that affect the meaning making in the new society. The meaning which most of the respondents have made of the SPES’s measures for them is that this authority only offers “prepackaged” solutions, and does not provide the help or support that they need. Also the experiences which the migrant has in the civic orientation course, and the meaning which ”old” migrants give to him or her, play a role when he or she makes meaning of Sweden and Swedes, and of his or her new life situation. Further, it has been shown that it is those experiences that the adult individual has been socialized through, and those which he or she has gained through work or education in his or her country of origin, which affect his or her meaning making in Sweden. It is mostly values which concern child upbringing and religion that lead to a certain understanding and construction of one’s new life. These values, when related to the values which are included in the ”good” citizen idea, also lead to either a resistance or a readiness towards the meaning giving that is embedded in the ”good” citizen notion. / Denna studie handlar om nyanlända vuxna migranters meningsskapande och lärande i det svenska samhället under deras tvååriga introduktionsperiod, efter att de har fått uppehållstillstånd. Jag har specifikt studerat arabisktalande vuxnas meningsskapande och lärande, genom observationer och enskilda djupintervjuer med 12 nyanlända. Introduktionsperioden består främst av tre s.k. etableringsinsatser; kursen i samhällsorientering, svenska för invandrare (SFI) samt olika arbetsrelaterade och arbetsfrämjande insatser, såsom praktik på olika arbetsplatser. Resultatet visar att etablering handlar om att forma de vuxna nyanlända till ”goda” medborgare, genom etableringsinsatserna, bl.a. i samhällsorienteringskursen, som regleras genom policydokumenten, och som s.a.s. tillhandahåller mening för de nyanlända. Den ”goda” medborgaren har vissa specifika kännetecken, vilka, i grova drag, är att han eller hon är självständig (och förespråkar individualitet), fri, jämlikhetstänkande, sekulariserad, laglydig (vilket inkluderar ärlig), ansvarsfull, och en ”god” förälder. Dessa karaktärsdrag kommer på olika sätt till uttryck i samhällsorienteringskursen, exempelvis genom kursmaterialet. Det svenska samhället framställs då också som något eftersträvansvärt, och skilt från det som antyds vara ”arabiska” värderingar och tänkesätt. Föreställningen om den ”goda” medborgaren verka syfta till att konstruera den vuxna nyanländas (och dennas familjs) identitet, något som många av studiens respondenter gör motstånd mot. Vad gäller migrantens nya erfarenheter, är det exempelvis de som migranten har fått genom kontakt med Arbetsförmedlingen som påverkar meningsskapandet i det nya samhället. Den mening som de flesta av respondenterna har gjort om Arbetsförmedlingens insatser för dem är att denna myndighet enbart erbjuder dem ”förpaketerade” lösningar, och inte tillhandahåller den hjälp eller det stöd som de behöver. Även erfarenheter som migranten gör i samhällsorienteringskursen, samt den mening som ”gamla” migranter förmedlar till honom eller henne, spelar roll för hur vederbörande skapar mening om Sverige och svenskar, och om sin nya livssituation. Dessutom har det visat sig att det är de erfarenheter som den vuxna har blivit socialiserad genom, samt de som han eller hon har fått genom utbildning eller arbete i ursprungslandet, som påverkar migrantens meningsskapande i Sverige. Det är främst värderingar som är knutna till barnuppfostran och religion som leder till en viss förståelse och konstruktion av ens nya liv. Dessa värderingar leder också, när de stöts mot de värderingar som ingår i föreställningen om den ”goda” medborgaren, antingen till ett motstånd mot eller en beredvillighet inför det meningsgivande som ingår i den ”goda” medborgaren.

Each year the Swedish Language Council compiles a list consisting of new words andcompounds that have been used frequently during the past year. The new Swedish wordsvajpa appeared on the latest list published in december 2015. Svajpa is imported from theEnglish word swipe which means to drag your finger across a mobile phone or a computerscreen. The aim of the study has been to investigate the establishment of svajpa in Swedishnewspapers and web and to find out Swedish journalists’ attitudes to svajpa. Furthermore, Ianalyze in which contexts the new word is used. By ’context’ I am referring to what kind ofnewspaper (e.g. major urban or local newspapers) and which sections in the newspapers(such as finance or technology) the word appears. The first 100 listings from Google areanalyzed by a similar classification to study recurring themes and patterns of usage. Thetheoretical assumptions for this study are language conservation, language planning,establishment and attitudes to language. To find out the establishment of svajpa a corpusstudy has been used as a method using the search tool Mediearkivet Retriever Research.Further, the search tool Google has been chosen as a complement. A survey has also beenconducted to find out the journalists' attitudes to svajpa. The new word was used for the firsttime in 2009 in the Swedish newspaper Pir. Additionally, the result shows that svajpa hasbecome increasingly established since 2015. Svajpa is used in many different contexts onGoogle, such as blog texts and language articles. Furthermore, svajpa is particularly used toswipe on mobile or tablet and on the dating app Tinder. The journalists' attitudes to svajpashows high recognition. Most of the interviewed journalists are familiar with svajpa and usethe word themselves. The answers also shows that it is most common to use svajpa in moreinformal settings rather than at work.

Uppsatsens syfte är att beskriva hur man arbetar med att integrera personer med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden och vilka problem som kan uppstå. Problemformuleringen grundar sig i hur en enskild kommun ska kunna komma att lösa matchningen av en viss grupp av personer som står utanför arbetsmarknaden med företag på arbetsmarknaden. Personer med utländskbakgrund har det svårt att komma in på arbetsmarknaden trots att personal behövs inom olika yrkesgrupper. Det är in denna uppsats intressant att undersöka hur kommunen arbetar för att etablera dessa personer på arbetsmarknaden. Det empiriska materialet är insamlat via fyra kvalitativa intervjuer med personer inom tre olika områden. Resultatet delas upp i flera olika teman, bland dessa finns kategorierna ”validering”, ”språk och kompetens” samt de olika perspektiven ”arbetstagare” och ”arbetsgivare”. Resultatet visar på hur projektet som undersöks och socialförvaltningen arbetar med etablering av nyanlända på arbetsmarknaden. Resultatet har delats upp i tre delar utefter de informanter som varit med och vad som anses vara relevant för att besvara syftet. Ett genomgående tema som framkommer visar på att språk och kompetens betyder mycket för både arbetsgivare och arbetstagare. Dessutom uppmärksammas validering av kompetens och hur detta fungerar i kommunen i empirin. Sammanfattningsvis beskrivs etableringsprocesser som råder, de problem som existerat på arbetsplatsen och vid rekrytering samt vikten av att ett samarbete mellan aktörer sker. Slutsatserna av resultatet är dels att varje enskild del i etableringen av denna grupp av människor är viktigt. Dels att det är ytterst viktigt att kunna tillämpa helhetsperspektivet när delproblem uppstår. / The purpose of the essay is to describe how the municipality of Luleå works to integrate people with foreign backgrounds in the labor market and why. The problem formulation is based on establishing persons with foreign background in the labor market in the municipality of Luleå. This group of people has difficulties entering the labor market despite this. It is in this essay interesting to examine how the municipality works to establish these people in the labor market. The empirical material is collected through four qualitative interviews with adult people in three different areas. The essay results in several different categorizations, among which are the categories "validation", "language and competence" and the different perspectives "workers" and "employers". The results show how the project under investigation and social administration works with the establishment of new arrivals in the labor market. The result has been divided into three parts, according to the informants and what is considered relevant to answer the purpose. A comprehensive theme that appears shows that languages and competences mean a lot to both employers and employees. In addition, the validation of competence is recognized and how this works in the municipality and in the social administration. In summary, the establishment processes that prevail, the problems in the workplace and recruitment and the importance of cooperation between actors are described. The conclusion of the result is that each individual part of the establishment of this group of people is important, and that it is extremely important to be able to apply the holistic approach when some problems arise.

<p><p>En bransch som har varit vida omtalad och omskriven i media de senaste åren har varit den svenska modebranschen. Svenska modeföretag som lyckas på den svenska marknaden märker dock snabbt att den är begränsad . I jakt på större lönsamhet väljer de att expandera sin verksamhet utomlands. Svenska modeföretag väljer oftast att först expandera sin verksamhet och lansera sina varumärken i de skandinaviska grannländerna, Storbritannien samt Holland. Efter några års erfarenhet av export vänder de sedan ofta blickarna mot USA och den enorma potential den marknaden har. Många företag stöter ofta på problem vid lanseringen av sitt varumärke på en ny marknad. Vid internationalisering av ett varumärke finns det två huvudteorier att använda sig av, forskare inom internationell marknadsföring talar om standardisering och anpassning av ett varumärke till olika marknader.</p><p>Under de senaste åren har det varit de mindre svenska modeföretag som har stått för den största ökningen av den svenska modeexporten. Det som gör dem intressanta för en undersökning är att deras varumärkesbyggande vid en internationalisering måste vara av en mer innovativ karaktär då de i jämförelse med större modekedjor saknar stora marknadsföringsbudgetar. Detta gör det intressant att undersöka vilka faktorer som är viktiga för att mindre svenska modeföretag ska lyckas etablera sig på den amerikanska marknaden.</p><p>Vår problemformulering blev således att undersöka:</p>Hur går svenska modeföretag tillväga för att positionera och kommunicera sina varumärken på den amerikanska marknaden?<p>Syftet med uppsatsen har varit att med hjälp av en kvalitativ studie utreda vilka varumärkesstrategier tre svenska modeföretag med etablerade varumärken i Sverige har använt för att förmedla sina varumärken på den amerikanska marknaden.</p><p>Vi har behandlat teorier inom internationell marknadsföring samt allmänt om varumärket och positioneringen av detta ur ett perspektiv som har utgått från modemarknaden. Vi har även tagit upp diverse teorier inom marknadskommunikation, även det ur ett modeperspektiv. För att kunna göra en djupare undersökning med ett mindre antal respondenter har vi valt en kvalitativ ansats i undersökningen. Vi har haft djupgående intervjuer med företagen; Eton, Nudie Jeans, WeSC. I vår empiriska undersökning har vi utgått från de tidigare teoriavsnitten och kategoriserat upp frågorna efter ämne. Detta förenklade vårt arbete med analysen där vi har kombinerat olika varumärkesteorier med utgångspunkt i Jean-Noël Kapferers identitetsprisma.</p><p>Vi kom fram till en mängd intressanta faktorer gällande de intervjuade företagens expansion av varumärket till den amerikanska marknaden, bland annat hur företagens respektive kulturer har varit avgörande i hur varumärkena har presenterats. Vi har även förstått vikten av att ha kompetenta kontakter både inom och utom företagen som besitter kunskap om marknaden. Graden av standardisering till den amerikanska marknaden beror till stor del på vilken typ av varumärke företagen har haft samt vilken reflektion av varumärket de vill förmedla med sin kultur.</p></p>

<p>När en verksamhet ska etableras på en ny geografisk marknad så uppstår en lokaliseringsproblematik och det är detta som är fokuseringen på denna studie. Bakgrunden till studien är en verksamhet som är baserad i Arvika och som vill etablera sig på en ny marknad i Europa. Företaget, som bland annat tillverkar och säljer fordonstvättar för tunga fordon (till exempel buss, lastbil och tåg), finns idag etablerad på den svenska, amerikanska och kanadensiska marknaden. Dessutom finns de representerade på den polska och finska marknaden. De vill nu undersöka vilka möjligheter som finns i andra länder inom Europa, närmare bestämt i England, Frankrike, Tyskland och Benelux-länderna. Målet med denna undersökning är att genomföra en övergriplig lokaliseringsstudie, en regional zonering, i anknytning till det företaget. Studien lutar sig emot en deskriptiv ansats och baserar sig på material hämtade från olika källor via huvudsakligen Internet.</p><p>Studien behandlar teorier från den ekonomiska geografin, om var den befinner sig i nuläget och var den har utvecklats ifrån. En större vikt läggs på lokaliseringsproblematiken och vilket perspektiv som används i de tillgängliga teorierna. Det diskuteras om olika tillvägagångssätt och fenomen inom lokaliseringsteorierna och de sätts också i samband med de förutsättningar som verksamheten har. Den praktiska tillämpningen av undersökningen innebär att utveckla en metodologisk grund utifrån tillgängliga teoretiska kunskaper för att sedan kunna applicera den i ett specifikt exempel. Problematiken med att etablera en verksamhet på en ny geografisk marknad innebär för studien att undersöka en verksamhet, dess bakomliggande orsaker och målet med en ny etablering. Undersökningen ska studera förekomsten och hur spridningen av olika faktorer ser ut för att sedan sätta dem i relation till varandra och i kontexten av företagets bakomliggande målsättningar.</p>

En bransch som har varit vida omtalad och omskriven i media de senaste åren har varit den svenska modebranschen. Svenska modeföretag som lyckas på den svenska marknaden märker dock snabbt att den är begränsad . I jakt på större lönsamhet väljer de att expandera sin verksamhet utomlands. Svenska modeföretag väljer oftast att först expandera sin verksamhet och lansera sina varumärken i de skandinaviska grannländerna, Storbritannien samt Holland. Efter några års erfarenhet av export vänder de sedan ofta blickarna mot USA och den enorma potential den marknaden har. Många företag stöter ofta på problem vid lanseringen av sitt varumärke på en ny marknad. Vid internationalisering av ett varumärke finns det två huvudteorier att använda sig av, forskare inom internationell marknadsföring talar om standardisering och anpassning av ett varumärke till olika marknader. Under de senaste åren har det varit de mindre svenska modeföretag som har stått för den största ökningen av den svenska modeexporten. Det som gör dem intressanta för en undersökning är att deras varumärkesbyggande vid en internationalisering måste vara av en mer innovativ karaktär då de i jämförelse med större modekedjor saknar stora marknadsföringsbudgetar. Detta gör det intressant att undersöka vilka faktorer som är viktiga för att mindre svenska modeföretag ska lyckas etablera sig på den amerikanska marknaden. Vår problemformulering blev således att undersöka: Hur går svenska modeföretag tillväga för att positionera och kommunicera sina varumärken på den amerikanska marknaden?Syftet med uppsatsen har varit att med hjälp av en kvalitativ studie utreda vilka varumärkesstrategier tre svenska modeföretag med etablerade varumärken i Sverige har använt för att förmedla sina varumärken på den amerikanska marknaden. Vi har behandlat teorier inom internationell marknadsföring samt allmänt om varumärket och positioneringen av detta ur ett perspektiv som har utgått från modemarknaden. Vi har även tagit upp diverse teorier inom marknadskommunikation, även det ur ett modeperspektiv. För att kunna göra en djupare undersökning med ett mindre antal respondenter har vi valt en kvalitativ ansats i undersökningen. Vi har haft djupgående intervjuer med företagen; Eton, Nudie Jeans, WeSC. I vår empiriska undersökning har vi utgått från de tidigare teoriavsnitten och kategoriserat upp frågorna efter ämne. Detta förenklade vårt arbete med analysen där vi har kombinerat olika varumärkesteorier med utgångspunkt i Jean-Noël Kapferers identitetsprisma. Vi kom fram till en mängd intressanta faktorer gällande de intervjuade företagens expansion av varumärket till den amerikanska marknaden, bland annat hur företagens respektive kulturer har varit avgörande i hur varumärkena har presenterats. Vi har även förstått vikten av att ha kompetenta kontakter både inom och utom företagen som besitter kunskap om marknaden. Graden av standardisering till den amerikanska marknaden beror till stor del på vilken typ av varumärke företagen har haft samt vilken reflektion av varumärket de vill förmedla med sin kultur.

När en verksamhet ska etableras på en ny geografisk marknad så uppstår en lokaliseringsproblematik och det är detta som är fokuseringen på denna studie. Bakgrunden till studien är en verksamhet som är baserad i Arvika och som vill etablera sig på en ny marknad i Europa. Företaget, som bland annat tillverkar och säljer fordonstvättar för tunga fordon (till exempel buss, lastbil och tåg), finns idag etablerad på den svenska, amerikanska och kanadensiska marknaden. Dessutom finns de representerade på den polska och finska marknaden. De vill nu undersöka vilka möjligheter som finns i andra länder inom Europa, närmare bestämt i England, Frankrike, Tyskland och Benelux-länderna. Målet med denna undersökning är att genomföra en övergriplig lokaliseringsstudie, en regional zonering, i anknytning till det företaget. Studien lutar sig emot en deskriptiv ansats och baserar sig på material hämtade från olika källor via huvudsakligen Internet. Studien behandlar teorier från den ekonomiska geografin, om var den befinner sig i nuläget och var den har utvecklats ifrån. En större vikt läggs på lokaliseringsproblematiken och vilket perspektiv som används i de tillgängliga teorierna. Det diskuteras om olika tillvägagångssätt och fenomen inom lokaliseringsteorierna och de sätts också i samband med de förutsättningar som verksamheten har. Den praktiska tillämpningen av undersökningen innebär att utveckla en metodologisk grund utifrån tillgängliga teoretiska kunskaper för att sedan kunna applicera den i ett specifikt exempel. Problematiken med att etablera en verksamhet på en ny geografisk marknad innebär för studien att undersöka en verksamhet, dess bakomliggande orsaker och målet med en ny etablering. Undersökningen ska studera förekomsten och hur spridningen av olika faktorer ser ut för att sedan sätta dem i relation till varandra och i kontexten av företagets bakomliggande målsättningar.

Title: [Frontline bureaucrats discretion in the transition to Establishment Reform]This essay aims to study discretion among frontline bureaucrats as an important factor in the integration of immigrants. In contrast to other studies of discretion this essays has its focus on a new establishment reform that has been recently legislated. The theoretical frame is based on the concept of frontline bureaucracy developed by M. Lipsky (2010). In the analysis of the discretion in this specific area I have been inspired by I. Schierenbecks (2003) comparative study based on three different relationships a frontline bureaucrat has to take into account: regulations, the dual role and a relationship to the immigrant client. I have used a qualitative approach where I interviewed workers in two different employment exchange offices in the country. The results show that there is an opportunity to adapt the law to individual needs which meets the criteria for an extensible and flexible framework. All frontline bureaucrats find the dual role as debilitating where they feel torn between the organization's goals and the applicant's needs. When these needs conflict, the majority chooses to follow the employment services directives. Frontline bureaucrats in the study are sharing a disposal, problem- solving approach towards the immigrant clients. There is a perception among frontline bureaucrats on new immigrant clients as carriers of specific cultural characteristics, however, there is nothing saying that these perceptions affect the exercise of authority. This study expands further through the dimension of newcomers' opportunities in achieving active citizenship. In the essay I discuss the usage of discretion among workers at the employment exchange office and the new establishment reform as two factors playing a significant role in the activation of active citizenship for the new immigrants as well as in the integration of the same.