Establishment can be described in many terms. This term is about a company that is establishing on the European market. For many companies, this can appear as a difficult, time- and resource taking process but to advance and develop it is not enough to have a good position on the Swedish market. The company Akzo Nobel Nippon Paint AB, which this composition is about, has taken the risk to leave the home country and explore the unknown. The process was careful and long-termed but also profitable. The employers experience that the company is on a stabile position abroad. They also experience that the knowledge exists and that the involvement is great. The purpose of this composition is to study Akzo Nobel Nippon Paint AB’s present establishment situation and also to analyse and evaluate which establishment strategies there are for the company to further establish on the extended European market.

I dag debatteras det flitigt kring unga och deras arbetslöshet i media. Syftet med vår studie är att studera unga med högskoleutbildning och deras syn på val av utbildning och deras möjligheter på arbetsmarknaden. Uppsatsen grundas på en intervjuundersökning bland unga akademiker som har tagit examen från Mälardalens Högskola under 2004 med minst 120 poäng inom Beteendevetenskapliga programmet, Beteendevetenskapliga programmet (Social omsorg), Välfärdsprogrammet med inriktning mot rehabilitering, Missbruksvårdsprogrammet, Datateknik, Energiteknik, Byggteknik, Miljöteknik, Ekonomiprogrammet och Internationella marknadsföringsprogrammet. Respondenterna har fått svara på frågor angående etablering, brist på arbetslivserfarenhet, rörlighet och flexibilitet samt val av utbildning. Intervjusvaren kopplas till teorier, tidigare forskning och tolkas utifrån en hermeneutisk ram. I resultatet av undersökningen framkom att rörlighet och flexibilitet är idag något som man kan behöva för att få ett arbete inom det som man är utbildad till. Det har också visat sig att de som kan ”ta för sig” ökar chanserna till jobb inom sitt utbildningsområde. Även arbetslivserfarenheten har en betydelse för etableringen inom arbetsmarknaden för unga akademiker. Det har även visat sig att unga akademiker idag väljer den utbildning man är intresserad av och inte det arbetsmarknaden söker. / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet.

Syftet med denna studie har varit att belysa tidigare studenters yrkesrolls betydelse för etableringen på arbetsmarknaden. Vi har använt oss av tio intervjuer med tidigare studenter, som har läst på Beteendevetenskapliga programmet och på Programmet för Välfärdsarbete med inriktning mot rehabilitering. Vi ville fånga deras väg ut på arbetsmarknaden. Intervjuerna har vi tolkat med hjälp av teorier om flexibilitet, sociala roller och känslan av sammanhang. Vi fann att en otydlig yrkesroll försvårar etableringen på arbetsmarknaden, då arbetsgivarna har svårt att veta vad utbildningarna innebär. Samtidigt blir det svårt för individen att veta var på arbetsmarknaden hon passar in. Våra intervjupersoner anser att det är svårt att komma in på arbetsmarknaden om de inte har en tydlig yrkestitel. Väl inne på arbetsmarknaden är det enklare att utvecklas i sin yrkesroll. / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka de kontroverser som uppstått vid vindkraftsetableringar på Västkusten. Detta syfte innefattar frågeställningar om vilka argument och aktörer som är inblandade och vad som formar en aktörs åsikter. Anledningen till att vi valde detta område var på grund av ett förslag vi fick från en konsult inom området. När vi studerat ämnet närmare insåg vi att det existerar kontroverser kring de olika etableringar som skett och även runt de som endast är i planeringsstadiet. Dessutom insåg vi att det inte fanns mycket aktuell forskning inom området. Studien är baserad på material som har insamlats i form av samrådsredogörelser, artiklar, insändare och fyra utförda intervjuer. Tolkning av materialet har skett utifrån en diskursanalys som gett resultat i form av tre olika diskurser inom kontroversen; Miljödiskursen, Lekmannadiskursen och den Ekonomiska diskursen. Det som resultat och analys visar är att aktörer som representerar motståndarna främst är privatpersoner. Förespråkarna är vanligtvis kommuner, företag och andra parter som vill etablera vindkraft. Argumenten som läggs fram av motståndarna är mer lokalt förankrade medan förespråkarna talar om allmännytta och globala intressen. Motståndarna vill generellt sett inte se någon förändring i närmiljön då de anser denna som värdefull natur. Samma natur som förespråkarna istället anser kunna vara vacker även efter en vindkraftsetablering. Våra slutsatser är att kontroversen är uppdelad i två framträdande parter, för och emot. De som är neutrala i frågan har inte kunnat urskiljas i materialet. Förespråkarna och motståndarna tenderar att peka på en ovilja att förstå varandra och en ständig debatt kretsar kring vilka kunskaper och argument som anses vara legitima. Böhler (1998) talar om en orörd natur som en symbol för framtidstro. Inom denna finner vi en paradox då motståndarna argumenterar för en orörd natur, samtidigt som de vill bruka och vistas inom denna. / Our purpose with this study is to investigate the controversy that are generated when construction of wind power are planned on the Swedish west coast. This purpose includes questions about the arguments and the actors involved, and what shapes an actor’s opinions.   The reason why we chose this area were because of a proposal we received from a consultant in the field. When we later on, studied the subject, we realized that there are several cases of conflicts surrounding various establishments of wind power that have taken place. We also found conflicts about those that are in the planning stage. In addition, we realized that there was not much current research in the area.   The study is based upon materials that have been collected in the form of articles, consolation reports, opinion pieces and four interviews. Interpretation of the material has been based on a discourse analysis which results in three different discourses in the controversy; The environmental discourse, the lay discourse and the economic discourse. The results and analysis show that the actors representing the opponents are mainly private individuals. Proponents are usually municipalities, companies and other actors wishing to establish wind power. The arguments presented by the opponents are more locally based, while proponents talk about public benefit and global interests. Opponents would generally not want to see any change in the living area because they see this as a valuable piece of nature. The same nature that the proponents instead consider to be beautiful even after wind plants has been built.   Our conclusions are that the controversy is divided into two major parties, for and against. We have not been able to identify those who are neutral about the subject. Proponents and opponents tend to point to an unwillingness to understand one another and an ongoing debate revolves around what kind of knowledge and arguments are considered to be legitimate. Böhler (1998) speaks if an untouched nature as a symbol of hope for the future. Within this, we find a paradox when the opponents are arguing for unspoiled nature, while they want to use it for recreation and to stay within it.

South Korea is one of the fastest growing economies of the world and experts claim that it’s headed towards the same direction as Japan. This doesn’t imply that the countries are similar to an extent where companies don’t have to consider the differences while entering the host market. This study was conducted for the purpose of giving a view of the business climate in the countries and thereby could help companies who see the countries as potential host markets. The purpose is to study eight Swedish companies which have established themselves in Japan and South Korea, the main difficulties they had to overcome, which entry-method was most successful and the companies’ views on their future in the countries. A qualitative method with quantitative elements was used by conducting interviews and short questionnaires. The collected data has been analyzed with the help of renowned establishment theories such as the Uppsala model, network based model, Hollensen’s entry methods and prior research. The results show that the companies have used classic entry methods with minor deviations, the biggest difficulties the companies had to face were culture related and the most effective entry methods proved to be acquisition in South Korea and joint venture in Japan. Furthermore, the study sheds light on a variety of differences between Japanese and Koreans. / Sydkorea är en av världens snabbast växande ekonomier och experter menar att landet utvecklas i samma riktning som Japan. Detta betyder dock inte att länderna är så pass lika att företag inte behöver beakta skillnader vid etablering. Denna undersökning utfördes för att kunna ge en bild av skillnaderna mellan Japan och Sydkoreas affärsklimat och därmed kunna hjälpa företag som planerar att etablera sig i länderna. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur åtta svenska företag har etablerat sig i Japan och Sydkorea, vilka svårigheter de har stött på, vilken etableringsmetod som har visat sig vara effektivast samt hur framtiden ser ut för företagen i de båda länderna. Metoden som användes var kvalitativ med kvantitativa inslag i form av intervjuer och kortare enkäter. Insamlade data har analyserats utifrån kända etableringsteorier som Uppsalamodellen, Nätverksmodellen, Hollensens etableringsstrategier samt tidigare forskning kring utlandsetableringar. Resultatet visar att företagen har använt klassiska etableringsmetoder med vissa avvikelser, de största svårigheterna för företagen består av kulturella skillnader och de effektivaste etableringsmetoderna har varit förvärv och joint venture i Sydkorea respektive Japan. Dessutom har en mängd olika skillnader mellan japaner och koreaner har upptäckts.

Bakgrund:  Globalisering har medfört att fler utländska företag intresserat sig av utlandsetableringar. Europeiska Unionen har lett till att fler utländska företag väljer att etablera sig i medlemsländer och därmed även i Sverige. Detta har medfört att konkurrensen på den svenska marknaden ökat. Den svenska marknaden har gått från att endast omfatta inhemska aktörer till att även inkludera utländska aktörer. För att kunna lyckas etablera sig på en främmande marknad måste det utländska företaget förstå kultur och eventuellt anpassa sig till den för att kunna uppnå en lyckad etablering. Problemformulering:  Vilka faktorer var viktiga för att den danska klädkedjan Vero Moda skulle nå framgång när de etablerade sig i Sverige? Syfte:  Syftet är att genom en fallstudie analysera och utvärdera kulturens påverkan på Vero Modas val av strategier vid etablering i Sverige. Metod:  Studien består endast av kvalitativ data, i form av intervju med marknadschefen på Vero Moda. Resultat:  Eftersom Danmark har små kulturella skillnader jämfört med Sverige hade Vero Moda lätt att förstå den svenska kulturen och behövde därmed inte anpassa sig till svenska förutsättningar. Företaget hade istället samma koncept och marknadsföring som i hemlandet. Det enda skillnaden är att de ändrar färger som passar i Sverige. Kulturen hade med andra ord inte haft stor påverkan på Vero Modas val av strategier, utan det har däremot marknaden. Detta på grund av att Vero Moda ändrar strategier efter hur marknaden ser ut. Slutsats:  De faktorer som är viktiga för Vero Moda att nå en lyckad etablering är; att forma ett konkurrenskraftigt konkurrensmedel, välja rätt etablerings- samt internationaliseringsstrategi. Eftersom Vero Moda inte behöver bemöta kulturskillnader som brukar förekomma för ett utländskt företag, behöver de ändå ha en produkt som säljer i Sverige och som efterfrågas på den svenska marknaden.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka svenska företags internationaliseringsprocess till Polen. Vi har valt att fokusera på kvalité och hur man förmedlar kvalité vid internationalisering till ett nytt land och i vårt fall, Polen. Vi vill även erhålla kunskap om den polska marknaden och den polska kunden, betydelsen av nätverk och relationer på en ny marknad och hur olika etableringsformer spelar roll vid överföringen av kvalité av produkter. För att kunna uppnå uppsatsen syfte har vi utformat följande forskningsfråga: Hur kan svenska företag förmedla kvalité av sina produkter till den polska marknaden? För att kunna besvara frågorna har vi valt en kvalitativ ansats och tillämpat oss av en fallstudie som forskningsstrategi.   Vår teoretiska referensram innehåller en beskrivning av Överföringen av kvalité i internationaliseringsprocessen, Relationsmarknadsföring och Relationer i nätverk. Vidare följer Internationaliseringen och olika Etableringsstrategier. Uppsatsen innehåller även ett fristående kapitel som bygger upp en förförståelse om Polen och dess kultur samt drar paralleller mellan Sverige och Polen. Empiriska kapitlet innefattar den relevanta information för vår uppsats som vi har erhållit under våra intervjuer.   I det analytiska kapitlet diskuteras och analyseras den teoretiska referensramen med empirin. I våra slutsatser har vi kommit fram till att faktorer som kvalité, relationer och nätverk, internationalisering och kultur har avgörande betydelse för hur framgångsrikt ett svenskt företag är på att överföra sin kvalité. Utifrån dessa fyra faktorer kan svenska företag anpassa sig efter den polska kvalitetssynen och på så sätt förmedla kvalité till den polska marknaden.

Vid olika skeden i köpcentrums utveckling har olika faktorer stått i fokus för vad som karaktäriserat svenska köpcentrum. I och med det kulturella värderingsskiftet ställer dagens besökare nya krav på köpcentrum och dess involverade aktörer. Pågående och framtida köpcentrumprojekt skiljer sig från vad som tidigare har karaktäriserat denna handelsplats. Köpcentrum har ursprungligen utformats som boxliknande byggnader segregerade från andra funktioner. Trenden visar dock att köpcentrum blir alltmer integrerade med andra funktioner och miljöer i samhället. Rationellt och standardiserat byggande har utvecklats till emotionell och upplevelsebaserad design med inslag av städernas miljö. Därmed har köpcentrum fått en annan innebörd än enbart handelsplats, de kan idag ses som egna varumärken vars identitet återspeglar besökarnas värderingar. När köpcentrum först började etableras i Sverige var det ofta byggföretag som ägde och uppförde anläggningarna. Under utvecklingens gång har köpcentrumbranschen professionaliserats och vi ser allt fler specialiserade köpcentrumutvecklare samt en ökad grad av internationellt ägande. Denna utveckling har bidragit till att köpcentrum expanderat i storlek och anpassats efter besökarnas förändrade konsumtionsmönster och krav. Anpassning till bilen, långa öppettider och ett brett utbud har länge varit centrala faktorer som karaktäriserat köpcentrum och dess roll och funktion i samhället. Vi kan konstatera att dessa faktorer inte längre är tillräckliga och att människors benägenhet att åka alltmer kollektivt samt deras behov av att uppleva och uppehålla sig i integrerade miljöer får ökad betydelse.

Our purpose was to research the new reform amendment" Lag om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare", and whether the establishment of the reform is good and if it was a necessary amendment. For that reason, we have chosen to answer our purpose in these issues with this question formulation; how can the change of the law establishing operations influence the newcomers in the labour market, the problems the law intends to address, how the new change in the law is different from when the municipality "kommun" was responsible, and how the law can be discussed based on theories of social capital and weak ties. The method used in this study is from a adductive approach where the research is based on both empirical evidence and existing theory that interact between these two. The results that emerged in our work was that the newcomers within the labour market has been remote, the way the municipality’s addressed the problem did not work and the result of this was a new reform amendment, where a new participant established. The previous research has shown that there was a variation to how different the municipality managed the establishment of the new arrivals. According to the government the municipality failed in the matter of establishing new arrivals. Further investigation has also shown that the social network has been central point in the establishment of the arrivals.

<p>Efter 30 år av diskussioner och förhandlingar lyckades ministrarna inom Europeiska unionens råd, också kallad ministerrådet, rösta igenom en förordning som kom att reglera en ny företagsform, SE-bolag. Den ursprungliga tanken med en att ha en gemensam bolagsform var att den skulle lyda under gemensamma EU-regler. Ambitionen kom att bli overklig då harmoniseringen inom EU inte hade tagit den form som krävdes för att förverkliga detta, vilket den fortfarande inte har gjort. I stället lämnades kompletterande bestämmelser åt medlemsstaterna för att behandla SE-bolag som nationella publika aktiebolag</p><p>Samtidigt som SE-bolagens stadga utvecklades så gjorde också bestämmelserna om arbetstagarinflytande det. Det publicerades ett direktiv gällande arbetstagarinflytandet som blev implementerat i flertalet medlemsstater.</p><p>Utvecklingen har idag kommit så långt att det finns 510 etablerade SE-bolag inom EU. Majoriteten av dessa bolag finns etablerade i Tjeckien och Tyskland. Det finns många drivande faktorer som har orsakat den ojämna fördelningen av bolagens etablering. Dessa faktorer påverkas inte minst av medlemsstaternas ekonomier.</p><p>Den europeiska statusen, implementeringen av arbetstagarinflytande och skatterättsliga bestämmelser är bara ett par av de befintliga faktorerna som är avgörande för SE-bolag vid val av stat för etablering.</p><p>Dessutom har det under de senaste åren utvecklats en ny trend inom SE-bolagen, nämligen SE-dotterbolag, även kallad SE-skalbolag, som är inaktiva men redo för försäljning till potentiella köpare. Anledningen till denna trend har delvis blivit utredd i uppsatsen och resultatet blir att det enligt doktrin finns två anledningar till utvecklingen, nämligen bestämmelserna om arbetstagarinflytandet men också det långa registreringsförfarandet för ett SE-bolag.</p><p>Uppsatsen kommer att behandla SE-bolagen syfte, etablering och utveckling, en avslutande diskussion kommer att föras kring SE-bolagens framtid.</p>