Barns fem första levnadsår präglas av en omfattande utveckling av språkliga förmågor och exekutiva funktioner, vilka är färdigheter som visat sig ha en stor påverkan på hur barn utvecklar förståelse för sina egna och andras tankar, det vill säga deras Theory of Mind. En central aspekt inom forskning har varit att undersöka hur förmågorna samvarierar vid olika åldrar. Syftet i föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan Theory of Mind, språkliga förmågor och exekutiva funktioner hos barn i tre års ålder med typisk utveckling. Av intresse var även att undersöka om det förelåg skillnader i resultat mellan pojkar och flickor samt om de del-tagande barnens demografiska förhållanden vad gäller antal äldre och/eller yngre syskon, socio-ekonomisk status och vuxenkontakt påverkade de deltagande barnens Theory of Mind. Totalt medverkade 30 barn med typisk utveckling, varav 16 var flickor och 14 var pojkar. Åldersanpassade testmaterial användes för att undersöka Theory of Mind, grammatisk förmåga, semantisk förmåga, kognitiv flexibilitet, arbetsminne och fonemdiskrimination. Den demografiska informationen inhämtades i form av en enkät som föräldrarna fick fylla i. Resultatet indikerar att treåriga barns förmåga att hantera och förstå Theory of Mind-uppgifter samvarierar med både grammatisk förmåga och kognitiv flexibilitet. Samvariationer påträffades även mellan grammatisk förmåga och kognitiv flexibilitet, vilket stärker att språk, exe-kutiva funktioner och ToM har ett beroendeförhållande till varandra. Föreliggande studie framhåller att samtliga förmågor är mer eller mindre integrerade vid olika åldrar och korrelationerna visar på att vissa delförmågor inom språk, ToM och exekutiva funktioner går hand i hand och utvecklas i samspel med varandra. Specifikt kan den exekutiva komponenten kognitiv flexibilitet och den språkliga förmågan grammatik ses som viktiga förmågor för just treåriga barns ToM. / A childs’ first five years are characterized by an extensive development of language abilities and executive functions. These are skills that have demonstrated large impact on how children develop their understanding of their own and others’ thoughts, that is, their Theory of Mind. Within contemporary research, a central question has been to investigate how these abilities correlate at different stages of age.  The aim of the present study was to examine the relationship between Theory of Mind, language and executive functions in typically developed three-year-old children. A central part in this study was also to assess whether differences in performance between boys and girls occurred and also if the number of younger and/or older siblings, socioeconomic status, and adult contact did affect the children’s performance.  A total of 30 children with typical development participated, of whom 16 were girls and 14 were boys. Age-appropriate test materials were used to examine, Theory of Mind, grammatical ability, semantic ability, cognitive flexibility, working memory, and phonetic discrimination. The demographic information was based on a questionnaire that parents of the participating children had to answer.  The result of this study indicates that the three-year child's ability to manage and understand tasks that assess Theory of mind seems to covariate with both grammatical skills and cognitive flexibility. A Correlation was also found between grammatical skills and cognitive flexibility, which indicate that language ability, executive functions and ToM have a strong dependent relationship.  The present study confirms that all abilities are more or less integrated at different ages and the correlations indicate that certain abilities in language, ToM and executive functions are de-veloped in interaction with each other. Specifically, the executive component cognitive flexibility and the grammatical ability are important abilities for three-year children’s ToM.

Syftet med studien var att studera sambandet mellan regelbunden fysisk aktivitet och kognitiv förmåga, i form av arbetsminne, kreativt tänkande och exekutiva funktioner. För att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet och kognitiv förmåga användes en tvärsnittsstudie som metod. Studien innehöll 50 deltagare (36 kvinnor, 14 män) i åldrarna 19–51. Datainsamlingen bestod av en enkät, Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire, och sex kognitiva tester, Digit span forward, Digit span backward, Remote Associates Test (RAT), Guilford Alternate Uses test (GAU), Semantic fluency test och Phonemic fluency test. Enkäten efterfrågade deltagarnas träningsmängd, träningsduration och träningsintensitet. De två Digit span-testerna användes i syfte att undersöka arbetsminnet, RAT respektive GAU användes för att undersöka två former av kreativt tänkande (konvergent och divergent tänkande) och Fluency-testerna för att undersöka exekutiva funktioner. Alla deltagare fick genomföra de kognitiva testerna med samma instruktioner och under samma förutsättningar. Ett signifikant negativt samband uppvisades mellan RAT och variabler kopplat till total träningsmängd. Detta indikerade att ju högre total träningsmängd är relaterade till desto sämre prestation av konvergent tänkande. Inga signifikanta samband uppvisades mellan resterande fysiska aktivitetsvariabler och kognitiva förmågor. Resultatet från denna studie indikerade att fysisk aktivitet i termer av träningsmängd har ett negativt samband med konvergent tänkande och att fysisk aktivitet inte är relaterat till arbetsminne, divergent tänkande eller exekutiva funktioner. / The purpose of the study was to investigate the relationship between regular physical activity and cognitive ability. The cognitive abilities that were examined were working memory, creative thinking, and executive function. To explore the relationship between physical activity and cognitive ability, a cross-sectional study was used. The study consisted of 50 participants (36 women, 14 men) ages 19 to 51. The data collection consisted of a questionnaire, Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire, and six cognitive tests, Digit span forward, Digit span backward, Remote Associates Test (RAT), Guilford Alternate Uses test (GAU), Semantic fluency test and Phonemic fluency test. The questionnaire requested the participants’ amount of exercise, the duration of exercise and the intensity of exercise. The two Digit span tests were used to examine the working memory, RAT respectively GAU was used to examine creative thinking (convergent and divergent thinking) and the Fluency tests to examine executive functions. All participants were given the same instructions and performed the tests under the same conditions. A significant negative relationship was found between RAT and variables related to total amount of exercise. This indicated the higher total amount of exercise are related to the inferior performance of convergent thinking. No significant relationship was found between the remaining variables connected to physical activity and cognitive abilities. The result from this study indicated that physical activity in terms of amount of exercise has a negative relationship with convergent thinking and that physical activity is not related to working memory, divergent thinking, or executive functions.

Prior research shows that adult children of divorce (ACD) exhibit higher levels of perceived stress than adult children of marriage (ACM), and thus, potentially lower tolerance to stress. The comparison of ACD/ACM in Sweden has not been sufficiently studied. Hence, the present study aims to examine stress management among ACD and ACM, in terms of cognitive performance under different levels of induced stress, and how it correlates to self-ratings of stress. The final sample consisted of 101 adult participants (39 ACD and 62 ACM), and the mean age was 28 years old (41 males and 60 females). The result showed no difference in stress management between ACD and ACM, and their cognitive performance was not positively correlated with self-ratings of stress. However, ACD had a faster response time (RT) in all tests, even though this difference was not significant. At this time, ACD and ACM experience equally high levels of stress, as the Covid-19 pandemic might have influenced the outcome. Future research should collect more data of ACD in Sweden of other measurements of stress. / Tidigare forskning visar att vuxna skilsmässobarn (ACD) uppvisar högre nivåer av upplevd stress än vuxna med gifta föräldrar (ACM), och skulle därför potentiellt ha lägre stresstolerans. Jämförelsen mellan ACD/ACM i Sverige har inte blivit tillräckligt studerad. Därför har denna studie som mål att undersöka stresshantering bland ACD/ACM, i form av kognitiv prestanda under olika nivåer av inducerad stress, och hur det korrelerar till självskattningar av stress. Det slutgiltiga deltagarurvalet bestod av 101 myndiga deltagare (39 ACD och 62 ACM), varav medelåldern var 28 år, (41 män och 60 kvinnor). Resultatet visar att det inte var några signifikanta skillnader i stresshantering mellan ACD och ACM, och var inte positivt korreleradtill självskattningar av stress. Men, ACD hade en snabbare responstid (RT) i samtliga tester trots att resultatet inte var signifikant. Just nu, upplever ACD och ACM lika höga nivåer av stress, då Covid-19 pandemin kan ha influerat resultatet. Framtida forskning borde samla in mer data kring ACD i Sverige från andra mätningar av stress.

I den föreliggande studien undersöktes effekten av en kort mindfulnessövning på inhiberingsförmågan hos ett urval av media-multitaskare, något som definieras som att typiskt sett använda sig av fler än en media samtidigt. Studien var ett internetbaserat experiment där deltagarna delades randomiserat in till antingen en mindfulnessbetingelse (n = 18) eller en kontrollbetingelse bestående av klassisk musik (n = 22). Deltagarna (ålder 20–60 år) rekryterades via facebook, universitet samt posters därmed enligt ett bekvämlighetsurval. De hade ingen tidigare erfarenhet av mindfulnessmeditation och hade inga psykiatriska diagnoser. Det primära utfallsmåttet var inhiberingsförmåga mätt med Eriksen flanker task. Det gjordes även mätningar av mindfulnesstillstånd samt av upplevd stress. Studiens resultat visade att båda grupperna förbättrade sin inhiberingsförmåga, men påvisade ingen skillnad mellan grupperna. Det fanns heller ingen skillnad i skattat mindfulnesstillstånd mellan grupperna. Resultatet indikerar att effekten på inhiberingsförmåga inte var beroende av nivå på självskattad stress men bör tolkas med försiktighet på grund av möjliga svagheter i metoden. Då en focused attention (FA) mindfulnessövning kontra klassisk musik inte skilde sig signifikant i mindfulnesstillstånd bör framtida forskning undersöka validiteten av konstruktet mindfulness. Nyckelord: Inhibering, mindfulness, Eriksen flanker task, exekutiva funktioner. / The present study examined the connection between inhibition and a short mindfulness exercise on a sample of media-multitaskers, defined as a person using more than one media at the same time. The study was an internet-based experiment in which the partcipants were randomly assigned to a mindfulness condition (n = 18) or a control condition (n = 22) in which listened to classical music. Participants (20–60 years) were recruited through facebook, university and posters, the selection was a convenience sample. They had no former experience of mindfulness meditation and had no psychiatric diagnosis. The primary measure was the ability of inhibition measured with the Eriksen flanker task. Additional measures were state mindfulness and self-perceived stress. Both groups improved their inhibition-ability with no significant difference between groups. There was no additional difference in self-assessed mindfulnessstate between groups. Results indicate that the inhibition-ability does not depend on the level of self-assessed stress but this should in addition be interpreted with caution because of methodological shortcomings. As a focused attention (FA) mindfulness exercise to classical music didn’t significantly differ in mindfulness state future research should examinethe validity of the construct mindfulness.

The study of high-contact sport athletes and the implications of repetitive head injury (RHI) associated with these sports has been at the forefront of traumatic brain injury (TBI) research for the last decade. The present study represents a quasi-experimental study exploring whether an experimental group (N=39) consisting of amateur and professional competitive mixed martial arts (MMA) athletes differ in three operations of executive functioning ability (shifting, updating and inhibition) when compared to a control group (N=44) of non-contact sports athletes. Participants completed a self-report measure of executive functioning ability as well as six computerized executive function (EF) tasks. The results from the study demonstrated no statistically significant differences between the experimental group and the control group on the performance of each executive functioning operation. A moderate negative correlation was found between the number of years competing and performance on shifting and updating in the experimental group. A moderate negative correlation between the number of reported competitive fights and all three EF operations within the experimental group was also reported. The results also showed a statistically significant difference in the beliefs of executive functioning abilities between the experimental group and the control group.  The experimental group reported a higher level of belief in poorer executive functioning ability than that of the control group. These findings provide evidence that while competing in MMA does have implications on executive functioning abilities, they are not in line with previous research done on other high-contact sports athletes. / Att studera hur utövare av fullkontaktsporter påverkas av upprepade huvudskador (RHI), associerat med utövandet av sporten, har varit ett fokusområde för forskningsfältet inom traumatiska huvudskador (TBI). Denna uppsats utgör en kvasi-experimentell studie som undersöker huruvida en experimentell grupp (N=39) bestående av amatörer och professionella ’mixed martial arts’ (MMA)- atleter skiljer sig i sin förmåga inom tre typer av exekutiva funktioner (skiftning, uppdatering och inhibition) jämfört med en kontrollgrupp (N=44) som inte utövar fullkontaktsport. Deltagarna fick först fylla i ett formulär där de skattade sin egen förmåga inom exekutiva funktioner, varpå de slutförde sex digitala test som gav ett mått på deras exekutiva funktioner. Studien påvisade ingen signifikant skillnad mellan de två grupperna för någon av de testade exekutiva förmågorna. Däremot fann studien en moderat negativ korrelation mellan antal år av tävlan och prestation på skifte och uppdatering, liksom en moderat negativ korrelation mellan antal tävlingstillfällen och de tre måtten på exekutiva funktioner, för den experimentella gruppen. Resultaten visade även en signifikant skillnad i självskattningen av exekutiv förmåga, mellan den experimentella gruppen och kontrollgruppen där experimentgruppen rapporterade sämre upplevda exekutiva förmågor, jämfört med kontrollgruppen. Dessa fynd indikerar att tävlan inom MMA har implikationer för exekutiva förmågor, även om de inte är i linje med tidigare forskning gjord på utövare av andra fullkontaktsporter.

Pragmatic ability is crucial in everyday interactions. In populations of neurotypical individuals, pragmatic skill varies greatly. The neural mechanisms behind the variety, and the neural development of pragmatics remain to be explained. The present study aims to deepen the understanding of pragmatics’ neural basis, by investigating the functional connectivity (FC) between two pragmatically interesting brain clusters during a pragmatic task. The investigated clusters, located in the bilateral, dorsal precuneus and in the left superior inferior parietal cortex were found by Bendtz et al. (2022) to have higher activity for young adults with high pragmatic skill compared to young adults with low pragmatic skill. Mahal (2022) found that the clusters were more functionally connected for the high skilled group during rest. In this study, fMRI data acquired during a pragmatic task was used to analyze the FC between the beforementioned clusters and compare two groups of young adults, one with high pragmatic skill (n = 25) and one with low pragmatic skill (n = 24). The groups of young adults were also compared with a group of 16 - 18 year old adolescents (n = 12). The results revealed higher FC for the high skilled group in both analyses, where the difference between the high skilled group and the adolescents was significant (p=.02). FC-values did not correlate with age in neither age group. The results are suggested to reflect (1) a neural development of pragmatics in adolescence towards a potential pragmatic network that involve increased functional connections between two clusters previously identified as possible neural markers of pragmatic individual variation, and (2) a possible window of opportunity for pragmatic development during adolescence. / Den pragmatiska förmågan är avgörande i vardags-interaktioner. I neurotypiska populationer varierar pragmatisk förmåga mycket, och det är ännu inte klarlagt hur de precisa mekanismerna bakom variationen och utvecklingen av pragmatisk förmåga fungerar. Denna studies syfte är att fördjupa förståelsen för pragmatikens neurala grunder, genom att undersöka funktionell konnektivitet (FC) mellan två pragmatiskt intressanta hjärnkluster. De undersökta klustren, ett i bilaterala dorsala precuneus och ett i vänstra superiora inferiora parietala cortex, var mer aktiva för unga vuxna med hög pragmatisk förmåga jämfört med unga vuxna med låg pragmatisk förmåga (Bendtz et el. 2022). Mahal (2022) noterade att klustrena var mer funktionellt kopplade i vila för gruppen med hög pragmatisk förmåga. I denna studie användes fMRI-data från en pragmatisk uppgift för att analysera FC mellan de tidigare nämnda klustren, och jämföra två grupper med unga vuxna, en med hög pragmatisk förmåga (n = 25) och en med låg pragmatisk förmåga (n = 24). Grupperna med unga vuxna jämfördes också med en grupp 16 – 18 år gamla tonåringar (n = 12). Resultaten visade på en högre FC för gruppen med hög pragmatisk förmåga i båda analyser, där skillnaden mellan gruppen med hög pragmatisk förmåga och tonåringarna var signifikant (p = .02). Värdena av FC korrelerade inte med ålder i någon av åldersgrupperna. Resultaten föreslås återspegla (1) en neural utveckling av pragmatik under tonåren mot ett potentiellt pragmatiskt nätverk som involverar ökade funktionella kopplingar mellan två kluster som tidigare identifierats som potentiella neurala markörer för individuell variation av pragmatik och (2) en eventuell kritisk period för pragmatisk utveckling under tonåren.

Digital självadministrerande mätning av kognitiv förmåga gör det möjligt att snabbt och smidigt upptäcka kognitiv nedsättning associerad med psykisk ohälsa. Studien ämnade att undersöka samband mellan självskattning av depression, ångest och stress med prestation på Mindmores digitala självadministrerande testbatteri. Med ett bekvämlighetsurval rekryterades totalt 10 (6 kvinnor, 1 annat) deltagare som studerade vid Umeå universitet. Deltagarnas medelålder var 29 år (SD 8 år) och hade en eftergymnasial utbildning med ett medelvärde på 5.7 år (SD 4 år). Självskattningsformulär som bedömer depression, stress och ångest fylldes i för hand och Mindmores självadministrerande testbatteri utfördes på en surfplatta. Vid datainsamlingen satt deltagarna enskilt i ett eget rum. Vid korrelationer med Spearmans Rho framkom det signifikanta resultat mellan självskattning av depression och RAVLT som bedömer minne och verbal inlärning. Hög skattning av depression resulterade i nedsatt kognitiv prestation vid RAVLT, vilket var i linje med tidigare litteratur. Det framkom inga signifikanta samband mellan stress, ångest och det kognitiva testbatteriet. / Digital cognitive screening is a fast and effective way to measure cognitive impairments related to mental health problems. The aim of the study was to explore correlation between self-assessment of depression, stress and anxiety and the performance on Mindmore self-administrative digitized cognitive screening battery. The participants were recruited by convenience sampling. A total of 10 (6 females, 1 other) students at Umeå university participated in the study. Their mean age was 29 years (SD 8 years) and had a post-secondary education with a mean of 5.7 years (SD 4 years). The self-assessment forms were done by hand and Mindmore self-administrative digitized screening battery was done on a tablet. The correlations were done with Spearman's Rho. Significant results were found between ratings of depression and the RAVLT that evaluates verbal learning and memory. The correlation was negative for all the parts of the RAVLT. Higher ratings of depression resulted in lower performance of RAVLT, which was in line with previous studies. No significant correlations were found between anxiety and stress and the cognitive screening battery.

Arbetsområdet för denna systematiska litteraturstudie valdes utifrån observationer attdet råder meningsskillnad inom forskning för adhd och huruvida diagnosen påverkarelevers skolframgång. Forskning har börjat undersöka om och i sådant fall hurexekutiva funktioner korrelerar med adhd, men i mindre utsträckning vad det kanbetyda för skolpraktiken. Därav syftar arbetet till att kartlägga eventuella sambandmellan exekutiv funktion, adhd och problemlösning i matematik. Vidare klargörarbetet om och i sådant fall hur en tillgänglighetsanpassad problemlösningssituationutvecklar förmågan att lösa flerstegsproblem hos elever med adhd, samt vilkaförutsättningar och hinder som kan finns i relation till arbetssättet. Arbetets syfte ochfrågeställning besvarades genom innehållsanalys av 21 studier som eftersöktes genomdatabassökning och manuell sökning. Studiernas sammanställda forskningsresultatbelyste åtskilliga samband mellan exekutiv dysfunktion, adhd och matematiskaproblemlösningssvårigheter. Ett återkommande samband utgjordes av arbetsminnetsbetydelse för en effektiv problemlösning i matematik, samtidigt som arbetsminnet ärnedsatt vid en adhd-diagnos. Vidare kan problemlösning tillgänglighetsanpassasgenom kognitiva hjälpmedel där arbetsminnet stöttas som exempelvis checklistor,problemlösningsscheman, visuellt stöd och sekventiella instruktioner. Ettåterkommande hinder för en tillgänglighetsanpassad problemlösning i matematikutgjordes av kunskapsbrist hos skolpersonal. Därav kan det behövas mer kunskapinom områden för exekutiv dysfunktion, adhd, tillgänglighetsanpassadproblemlösning och kognitivt stöd. Vidare kan det behövas att matematiskproblemlösning omdefinieras, då problemlösningsuppgifter inte längre enbart utgörs av uppgifter som på förhand saknar en känd lösningsmetod.

Personer med kognitiva nedsättningar tillhör en av de största grupperna av funktionsnedsatta personer. Premium Comai är ett hjälpmedel för att hjälpa personer med kognitiva nedsättningar att bli mer självständiga i deras vardag. Denna målgrupp har framförallt svårigheter med de exekutiva funktionerna så till exempel att minnas saker de ska genomföra eller att uppfatta hur lång tid aktiviteter tar. Denna studie undersöker hur användandet av en digital kalender som hjälpmedel för personer med kognitiva nedsättningar ser ut och hur användare av upplever hjälpmedlet, om de upplever att det hjälper dem planera sin tid och att komma ihåg. För att undersöka detta intervjuades användare av Premium Comai, där intervjutekniken var semistrukturerade intervjuer. Användare upplever att hjälpmedlet är enkelt att använda och att det hjälper dem planera sin tid. Premium Comai skapar trygghet. / People with cognitive impairments belong to one of the largest groups of disabled persons. Premium Comai is a tool to help people with cognitive impairments to become more independent in their daily lives. These peoples have particular difficulties with the executive functions such as remembering things or to perceive the time an activity will take. This study examines how the use of a digital calendar that is accessible for people with cognitive impairments, how users perceive the means, if they feel it helps them manage their time and to remember. To examine this, users of Premium Comai were interviewed, using semi-structured interviews. Users perceive that the device is easy to use and it helps them to plan their time. Premium Comai makes users feel safe.

Syftet med den aktuella studien var att undersöka om det finns något samband mellanfysisk aktivitet och kognitiv aktivitet kopplat till den kognitiva förmågan i åldersgruppen 65+.Det har studerats om det finns något samband mellan olika mängd på fysisk aktivitet (mycketansträngande, måttligt ansträngande, promenader) samt stillasittande och den kognitivaförmågan (exekutiva funktioner, analytiskt tänkande, bearbetningshastighet). Totalt deltog 30personer, varav 63% kvinnor, i åldrarna 65 till 84 år (M = 73,93, SD = 5.85) som rekryteradesvia offentliga mötesplatser för åldersgruppen samt via personliga kontakter. Deltagarnabesvarade frågeformulär med bakgrundsfrågor (kön, ålder, utbildningsnivå) samt ettsjälvskattningsformulär om fysiska aktivitetsvanor (International Physical ActivitiesQuestionnaire, IPAQ) och ett självskattningsformulär om kognitiva aktivitetsvanor (FloridaCognitive Activities Scale, FCAS). Efter detta fick deltagarna genomföra de fyrakognitionstesterna; Trail Making Test A (TMT A), Symbol Digit Modalities Test (SDMT)som mäter bearbetningshastigheten, Trail Making Test B (TMT B) som mäter exekutivfunktion samt Cognitive Reflection Test (CRT) som mäter analytiskt tänkande.Resultatet visade på signifikant samband mellan ålder och bearbetningshastighet samtexekutiv funktion. Signifikant samband fanns även mellan kognitiv aktivitet ochbearbetningshastighet samt exekutiv funktion. Signifikant samband kunde även identifierasmellan promenader och analytiskt tänkande. Inga signifikanta resultat kunde hittas förresterande variabler och kognitiv förmåga.Resultatet från aktuell studie tyder på att högre grad av kognitiv aktivitet har ettsamband med bearbetningshastighet och exekutiva funktioner. Resultatet visar även attpromenader är relaterat till analytiskt tänkande. Ålder visade sig signifikant ha ett sambandmed bearbetningshastighet och exekutiva funktioner. / The purpose of the current study was to investigate whether there is any relationshipbetween physical activity and cognitive activity linked to cognitive ability in the age group65+. The study investigated whether there is any relationship between different amounts ofphysical activity (very strenuous, moderately strenuous, walking) as well as sedentary timeand cognitive ability (executive functions, analytical thinking, processing speed). A total of 30people participated, of which 63% were women, aged between 65 to 84 years (M = 73.93, SD= 5.85), who were recruited via public meeting places for the age group as well as viapersonal contacts. The participants answered questionnaires with background questions(gender, age, level of education) as well as a self-assessment questionnaire on physicalactivity habits (International Physical Activities Questionnaire, IPAQ) and a self-assessmentquestionnaire on cognitive activity habits (Florida Cognitive Activities Scale, FCAS). Afterthis, the participants had to complete the four cognitive tests; Trail Making Test A (TMT A),Symbol Digit Modalities Test (SDMT) which measures processing speed, Trail Making TestB (TMT B) which measures executive function and the Cognitive Reflection Test (CRT)which measures analytical thinking.The results showed a significant relationship between age and processing speed aswell as executive function. There was also a significant relationship between cognitiveactivity and processing speed as well as executive function. A significant relationship couldalso be identified between walking and analytical thinking. No significant results could befound for the remaining variables and cognitive ability.The results from the current study indicate that a higher degree of cognitive activityhas a relationship with processing speed and executive functions. The result also shows thatwalking is related to analytical thinking. Age was found to be significantly related toprocessing speed and executive functions.