Denna kvalitativa studie undersöker hur lågstadielärare arbetar med inkludering av sum-elever i matematik, samt vilka dilemman som uppstår hos lärare som ett resultat av inkludering i matematik. Vidare undersöker studien hur skolpersonal samarbetar kring inkludering av sum-elever i matematikundervisningen. Studiens empiriska material grundar sig på fem intervjuer och fem observationer av olika lågstadielärares matematikundervisning. I studien framkom det att lärare arbetar med inkludering i matematik på både dynamisk-, innehålls- och deltagande nivå, där dilemman inom bedömning, skillnaden mellan ledning, stimulans och extra anpassningar, samt samarbete mellan skolpersonal uppkom hos lärare som ett resultat av inkludering i matematik. Resultatet visar att lärare arbetar med inkludering i matematik på olika sätt i förhållande elevgruppens förutsättningar att lära. Däremot påverkar lärarens tolkning av ledning, stimulans och extra anpassningar vilka stödåtgärder som blir tillgängliga för elever inom matematik. Det kan därigenom anses vara ett lotteri vilken lärare eleverna får, då synen på stöd som tillgängligt för alla eller för några få avgör om sum-elever inkluderas i matematikundervisningen eller inte.

Den här studien syftar till att fördjupa sig i vilka extra anpassningar som någraelever med läs- och skrivsvårigheter uppfattar att de har inom ramen för ordinarie undervisning på gymnasiet, vilka effekter dessa har samt hur de extra anpassningarna har beslutats på den aktuella skolan som de går på, enligt elevernasjälva. Elevernas perspektiv är det som är i fokus för den här studien, som har elva deltagare. För att uppfylla syftet har studien en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Det specialpedagogiska perspektivet ligger till grund för studien och resultatet visar att det relationella perspektivet spelar en avgörande roll för elevernas upplevelse av sin skolgång. Medvetna lärarhandlingar som att tillgodose elevens behov och bygga relationer gör att eleven känner sig delaktig i sin skolgång. Studiens resultat visar att flera elever upplever att de har olika extra anpassningar i ordinarie undervisning medan några elever upplever att de saknar extra anpassningar. Resultatet visar även vilka upplevda effekter extra anpassningar, eller avsaknad av extra anpassningar får på elevernas skolgång. Resultatet styrks av tidigare forskning som visar på liknande upplevelser från elever.

Denna studie bygger på kvalitativ forskning och undersöker hur sju lågstadielärare använder sig av extra anpassningar i sin undervisning. Studien har fokuserat på lärarnas beskrivningar och förklaringar för att analysera deras upplevelser om arbetet med extra anpassningar i lågstadiet.Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Samtliga intervjuer har genomförts genom Teams. De lärare som har deltagit i studien arbetar i olika kommuner. Det sociokulturella perspektivet och det relationella perspektivet fungerade som huvudsakliga teoretiska ramverk för att analysera hur det inkluderande arbetet kan tas sig i uttryck genom extra anpassningar i lärares organisation av olika lärandesituationer.Resultaten av studien visar att lärarnas medvetenhet kring arbetet med extra anpassningar är avgörande för hur de organiserar och tillgängliggör undervisningen för eleverna. Resultatet visar vidare att lärarna använder sig av extra anpassningar för att skapa möjlighet till en inkluderande undervisning för eleverna.I denna studie ger lärarna temporärt stöd genom extra anpassningar i undervisningen för att hjälpa eleverna att så småningom bli självständiga. Av intervjuerna har det framkommit att lärarna anpassar sin undervisning på olika sätt, exempelvis genom anpassat material utifrån elevers kunskapsnivåer och förutsättningar, anpassning av olika gruppkonstellationer och anpassningar genom olika placeringar i klassrummet för att underlätta lärandet. Samtliga lärare i studien fokuserar på elevens behov när de planerar extra anpassningar i undervisningen. Jag har även kommit fram till att lärarna i studien genom att stärka relationer med sina elever, skapar möjlighet för en inkluderande allsidig verksamhet i skolan. Det har framkommit att lärarna brukar ha dialog om extra anpassningar med sina elever och deras vårdnadshavare. Det har även framkommit att vissa lärare tolkar begreppen ledning och stimulans synonymt med extra anpassningar och anser att skolan genom ledning och stimulans kan tillgodose elevernas olika behov.Resultatet visar slutligen att lärarna använder sig av kollegialt samarbete för att utveckla sitt arbete med extra anpassningar.

Denna studie fokuserar på att undersöka hur fritidslärarna inom fritidshemmet planerar och genomför sina verksamheter med ett specialpedagogiskt perspektiv, med särskild inriktning på inkludering och anpassning för elever med olika behov. Syftet är att undersöka metoder och som används för att säkerställa att verksamheten fungerar väl och att alla elever inkluderas, oavsett deras individuella behov. För att uppnå detta syfte undersöks tre huvudområden: Vilken syn har fritidsläraren om specialpedagogik, vilka olika metoder och arbetssätt använder fritidsläraren sig av inom specialpedagogik, samt vilka möjligheter och problem de ser i arbetet med specialpedagogik. Studien använder sig av kvalitativa metoder genom semistrukturerade intervjuer för att göra en djupare förståelse av ämnet. För att undersöka fritidslärarnas synval valde vi att intervjua sex erfarna fritidslärare som aktivt arbetar inom 6 olika fritidshem och som har ackumulerat flera års erfarenhet i verksamheten. Ur teoretiska förankring har vi använt oss av kategoriska perspektivet, inkluderingsperspektivet, relationella perspektiv. Resultatet av vår studie indikerar att det specialpedagogiska perspektivet inom fritidsverksamheterna behöver vidareutvecklas. Enligt fritidsläarna i verksamheten skulle detta kunna åstadkommas genom ökade möjligheter till kompetensutveckling, vilket skulle underlätta skapandet av en inkluderande miljö för alla elever, oavsett deras individuella behov eller krav på extra anpassningar. Dessutom är relationella perspektivet avgörande för fritidslärare eftersom de behöver en relationell kompetens för att arbeta inkluderande i verksamheten.

Syftet med denna studie är att undersöka hur speciallärare i matematik ser på extra anpassningar och särskilt stöd i matematikundervisningen. Studien har en hermeneutisk ansats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra speciallärare i matematik verksamma på F-6 och 7-9 skolor för att få en förståelse för hur speciallärare i matematik ser på de nya direktiven i skollagen kring stödinsatser.   Som analysverktyg har gällande skollag, Lgr 11 samt Skolverkets allmänna råd använts men även olika specialpedagogiska perspektiv. Resultatet i studien visar att tre av speciallärarna i matematik ser extra anpassningar som ett enklare mellansteg mellan elevens behov och särskilt stöd men att anpassningar inte upplevs som en ny företeelse bland lärarna. Däremot är det ingen av speciallärarna i matematik som upplever att arbetet med extra anpassningar har minskat den administrativa bördan.   I resultatet framgår även att speciallärarna i matematik inte upplever någon tydlig gräns mellan extra anpassningar och särskilt stöd utan det är insatsens karaktär som är avgörande. Resultatet visar också att omfattning, varaktighet och ingripande karaktär är viktiga parametrar i definitionen av särskilt stöd. I studien kan också olika specialpedagogiska perspektiv urskiljas vars betydelse framträder i speciallärarnas beskrivningarna av konsekvenserna för såväl skolans arbete som i förhållningssättet till elever i behov av stöd.   För att de nya bestämmelserna kring stödinsatser ska få önskad effekt är det av betydelse att speciallärare i matematik har den kompetens som krävs för att bedöma och tolka extra anpassningar och särskilt stöd i syfte att kunna vägleda matematiklärare i arbetet mot att elever ska nå målen för utbildningen. / The aim of this study is to investigate special adjustments and special support in the mathematics education from a special education teacher in mathematics perspective. The study has a hermeneutical approach. Accordingly, semi-structured interviews with four special education teachers in mathematics from grade F-6 and grade 7-9 has been used to gain an understanding of how special education teachers in mathematics view the new directives in the school law regarding support measures.  The analytical tools that has been used are the Swedish School Law, the curriculum (Lgr 11) , general advice from the Ministry of Education and perspectives on special education. The result of the study shows that three of the special education teachers in mathematics see the special adjustments as a path between the students’ needs and special support but the teachers doesn´t regard it as anything new. However, none of the special education teachers in mathematics notice any decrease in administrative burden in the work of special adjustments. Also noticeable from the results, is that the special education teachers in mathematics experience make no difference between the special adjustments and special support. Rather, it was the character of the special educational support that was definitive. The result also shows that the width, length and level of involvement are important indicators when measuring special support. In the study different perspective on special education can be noticed in the special education teachers in mathematics descriptions of the consequences for both the school's work as in the approach to students in need of support. So, if the new laws regarding special educational support will have the desired effect, it is necessary that the special education teachers in mathematics have the required level of competence to interpret what special adjustments and special support is and being able to guide teacher in mathematics to be able to guide students to achive the educational goals.

Syftet med studien är att undersöka hur ämneslärare och speciallärare i samundervisning, på grundskolan och i gymnasiet, fångar upp och stöttar elever som har behov av extra anpassningar. Extra anpassningar innebär att pedagogen gör de anpassningar som eleven behöver så långt det är möjligt inom klassens ram. Intervjuer har gjorts med sju pedagoger som samtliga har erfarenhet av samundervisning på grundskolan och gymnasiet, varav fyra är ämneslärare och tre är speciallärare. Studien belyses genom ett kritiskt perspektiv vilket innebär att man istället för att se eleven eller dess hemmiljö som orsak till inlärningsproblemen vänder blicken mot skolsystemet och den pedagogik som förs. Denna studie försöker att hålla ett kritiskt perspektiv på specialpedagogiken och samundervisning. Metoden innebär att man är två pedagoger i en undervisande klass. Med inkluderande metod menas att eleverna passar in i den undervisning som förs och inte t ex behöver gå ifrån undervisningen för att få det den behöver. I min studie arbetar specialläraren tillsammans med huvudläraren i klassrummet och genom flexibla lösningar på plats behöver inte eleverna gå ifrån undervisningen till specialläraren för att få den undervisning som behövs. Istället får eleven sina behov tillgodosedda inom den ordinarie undervisningen. Det kan då betraktas som ett inkluderande arbetssätt. Samundervisningen visar sig ha olika former med varierande kvalitéer. Specialläraren och skolledningen har möjlighet att påverka samundervisningen till ett inkluderande arbetssätt. Ämneslärarna upplevde inte alltid att speciallärarna tillförde något särskilt förutom en extra pedagogisk insats. Studien visar därmed att upplägget kräver pedagogiska insikter och stöd av skolledningen för att få rätta de förutsättningarna för att metoden ska lyckas. Ökad måluppfyllelse är en grundfaktor för att arbeta med samundervisning men hur vet man om man lyckas om utvärderingar av metoden inte görs? / The purpose of this study is to examine how regular teachers and special needs teachers can work together in order to help students in need of special adjustments. These adjustments are preferably carried out within the framework of the regular classes if it is possible. Seven teachers have been interviewed, all of whom having experience from working with co-teaching at compulsory school level as well as upper secondary school and high school levels. This study takes on a critical approach in pointing out the school system and its pedagogy as mainly responsible for reduced learning ability rather than putting the blame on the student and his or her home environment. This study aims at keeping a critical perspective on remedial pedagogy and co-teaching. The ensuing question is then if this can really be regarded as an inclusive method. An inclusive pedagogy means that the student fits in and feels comfortable and does not have to leave the classroom in order to get what he or she wants. In this study the special needs teacher works alongside the regular teacher in the classroom and by making use of flexible solutions there is no need for a student with reduced learning ability to leave the class in order to find a special needs teacher. His or her needs are instead met directly in the classroom. This can be viewed as an inclusive method of working. The special needs teacher as well as the head of school can influence co-teaching to encompass an inclusive way of working. Subject teachers in this study sometimes felt that the addition of a special needs teacher did not mean more than an increase in the number of pedagogues. The study shows that in order for the method to be successful there needs to be pedagogic insight and awareness as well as support from the head of school. Reaching one’s goals is a mainstay in working with co-teaching but how do you know if you are successful if the method is not properly evaluated?

Elever med dyslexi har i svensk skola rätt till extra anpassningar, vilka ska svara upp mot elevernas behov gällande stöd för läsning och skrivning. I den här studien har vi utifrån en fenomenografisk forskningsansats undersökt hur elever i åk 5 - 6 med dyslexi beskriver sina extra anpassningar gällande läsning och skrivning med avseende på delaktighet och motivation. Åtta elever i tre mellansvenska skolor intervjuades enskilt. Den kvalitativa analysen av elevsvaren resulterade i ett utfall av sammanlagt tolv beskrivningskategorier, var och en bestående av varierade uppfattningar. Av dessa beskrivningskategorier utgör åtta kategorier elevers beskrivningar av sina extra anpassningar och vad som motiverat till läsning och skrivning eller inte utifrån dessa. Resultatet visar på lärarens betydelse för elevernas motivation utifrån de extra anpassningar som ges genom förmågan att anpassa utifrån elevens behov, vilka kan variera utifrån situation och skolämne. Resultatet visade även på betydelsen av teknik som stöd för läsning och skrivning samt att arbetet med en kamrat är den extra anpassning som eleverna beskriver påverkar arbetet med läsning och skrivning mest. Utfallet av elevernas beskrivningar gällande upplevelsen av delaktighet i valet av, genomförandet samt utvärderingar av sina extra anpassningar resulterade i fyra beskrivningskategorier. Resultatet visade på att eleverna i olika omfattning är delaktiga i utformandet av sina extra anpassningar. Vidare visade resultatet att upplevelsen av delaktighet till stor del påverkas av relationen mellan lärare och elev samt acceptans och erkännande från både lärare och skolkamrater. / Pupils with dyslexia have the right to special adjustments in Swedish schools, depending on the pupil´s needs regarding support for reading and writing. In this study we have, on the basis of a phenomenographic research approach, identified how pupils in grade 5–6 with dyslexia describe their adaptations for reading and writing with regard to participation and motivation. Data was collected through individual interviews with eight students in three Swedish schools. The observations were then examined using a qualitative method of analysis, which resulted in a total of twelve description categories, each containing varied perceptions. Of these description categories, eight categories represent students' descriptions of their extra adaptations and what motivates and discourages reading and writing. The results show the importance of working together with a classmate, which is the extra adaptation that the students describe as affecting their reading and writing the most. Furthermore, the students describe the importance of the teacher for motivating reading and writing, based on the teacher's ability to adapt to the student's needs, which can vary depending on the situation and discipline. The use of assistive technology as support for reading and writing was, according to the students, another important motivating factor. The outcome of the pupils descriptions regarding the level of participation in the choice, implementation and evaluations of their extra adaptations resulted in four description categories. The results showed that the pupils are involved in the design of their extra adaptations to varying degrees. Furthermore, the result showed that the level of participation is largely influenced by the relationship between teacher and student as well as acceptance and recognition from both teachers and schoolmates.

Research in inclusive education lacks studies in examining how teachers experience their work. The aim of the study was to contribute knowledge regarding teachers’ own perspective on the work with additional adaptations and the prerequisites to meet students’ different needs from classes year 7-9. The data collection method was semi structured interviews and nine interviews were conducted with teachers. The interviews were transcribed in full and empirical evidence condensed by qualitative content analysis. The result showed that teachers describe their work based on different themes; complexity, tacit knowledge and relational skills. The result also showed that the prerequisites that teachers receive in their work with additional adaptations are different types of support structures and that the organization around this work is different in different schools. We found that categorical, relational and the dilemma perspective were represented in teachers descriptions of their work with additional adaptations and that none of the perspectives dominated the empirical evidence. In organization with clear structure and procedures, principal prioritises collegial learning, competence development and support as conditions for the work the relational perspective dominated. Conversely, in organisation lacking support from principal and student health and teachers lack of knowledge in their work with additional adaptions, the categorical perspective dominated.

Studiens syfte var att beskriva hur undervisning i grundskolan utformas för nyanlända elever samt hur utformningen av undervisningen inverkar på elevernas lärande och inkludering. Frågorna som belystes var; Hur motiverar olika skolor sin utformning av undervisning för nyanlända elever? Hur utformar de olika skolorna stöttning och extra anpassningar, så att nyanlända elevers lärande underlättas? Hur beskrivs synen på inkluderande undervisning och hur omsätts den i verksamheten på olika skolor? Studien genomfördes med kvalitativ fenomenografisk metod. Nio halvstrukturerade intervjuer genomfördes med rektor, specialpedagog och lärare på tre olika skolor. Resultatet visade att undervisning för nyanlända elever utformades olika skolor emellan samt att kunskap och erfarenhet var viktigt för att kunna utforma god undervisning. Vidare, att alla skolor strävade efter en inkluderande undervisning och att extra anpassningar eller stöttning genomfördes, för att elevernas individuella förutsättningar att nå målen skulle tillvaratas. Viljan fanns, men inte alltid kunskaperna eller förutsättningarna. Några verksamma åtgärder för ökad måluppfyllelse identifierades i studien. Stöttning var en förutsättning för att nå de individuella målen.Undervisning som var kognitivt utmanande samt utgick från elevernas kunskaper och erfarenheter och användande av modersmål i undervisningen lyftes som verksamma redskap, för att få eleverna engagerade i läsande och skrivande samt stärka språket. Samarbete inom skolan mellan olika yrkeskategorier, men också ett samarbete med vårdnadshavare var en förutsättning. Ökad inkludering nåddes när åtgärder vidtogs, som skapade goda förutsättningar för nyanlända elever att lyckas i skolan. Inkluderingssträvan var en ständigt pågående demokratisk process för alla människors rättigheter och lika värde. Den utgick ifrån idén att elevers olikheter var en tillgång, där elever erbjöds möjligheter att uppleva gemenskap och aktivt deltagande med hög pedagogisk vinst. / The purpose of the study was to describe how teaching is designed in elementary school for newly arrived pupils, and to review the effects of this teaching. The questions being analyzed were: What is the motivation of the different schools in how they create their supportive teaching structure for the newly arrived students? How do the different schools organize their scaffolding, and how do they make adjustments, so that the learning of new arrivals is supported? How is inclusive education described, and how is it transformed into activities at different schools? The study used a qualitative phenomenographic methodology. Nine half-structured interviews were conducted with the principal, special educator and teacher at three different schools. The results showed that teaching for newly arrived pupils varies between schools, and that knowledge and experience is important in order to create a good teaching environment. Further, all schools aimed for an inclusive education, and that additional adjustments or supporting structures were implemented to ensure that the pupils' individual needs for achieving their goals were met. Not all schools had the knowledge or the right conditions for the implementation of an inclusive education, but all three had the will to try. Some methods for increased goal achievement have been identified as being particularly active in the study. Scaffolding was a prerequisite for reaching pupils’ individual goals, and one challenge was to decide on the right kind of pedagogy for the individual pupil. Education that was cognitively challenging, and on the pupil’s mother tongue, can all be used as active tools in order to get pupils involved in reading and writing and with the goal of strengthening their language. Collaboration within the schools’ different occupational categories, as well as cooperation with caregivers, were needed. Inclusion was achieved when the right action was taken to create good learning conditions for newly arrived pupils to succeed in school. The inclusion endeavor was ultimately based on an ongoing democratic process for all human rights and equal values. It was based on the idea that pupils' differences were an asset, offering students the opportunity to experience community and active participation with high educational gains.

Studiens utgångspunkt var skollagens bestämmelser sedan år 2014 om att stöd till elever kan ges i form av extra anpassningar och särskilt stöd (Prop.2013/14:160; SFS 2010:800. Enligt gymnasieutredningen behövs mer kunskap kring den praktiska tillämpningen av dessa bestämmelser (SOU 2016:77). Studiens syfte var att beskriva och analysera hur lärare upplever arbetet med stödinsatser för gymnasieelever. Som metod för datainsamling valdes kvalitativa intervjuer och tio lärare intervjuades. Lärarna uttryckte att extra anpassningar ansvarar ordinarie lärare för och de består exempelvis av uppläst material samt anpassade läromedel och uppgifter. Som särskilt stöd uppgavs bland annat stödundervisning utanför den ordinarie undervisningen. Resultatet visade att de två skolorna där lärarna arbetar skiljer sig bland annat genom organiseringen av stödundervisning. Studien fann att relationer och kommunikation mellan elever och lärare samt lärare och övrig skolpersonal är betydelsefulla faktorer i arbetet kring stödinsatser. / The starting point of this study is the regulations in the Swedish Education Act of 2014 about how support for students can be given in the form of extra adaptations and special support (Prop.2013/14:160; SFS 2010:800). According to a survey about the Swedish upper secondary school, there is a need for more knowledge on the practical application of these regulations (SOU 2016:77). The aim of this study was to analyze and describe how teachers perceive the work with supportive actions for students in upper secondary schools. As a method for data collection, qualitative interviews were chosen and ten teachers were interviewed. The teachers stated that the responsibility for extra adaptations lies with regular teachers and mentioned examples of adaptation such as access to read material and adjusted study material and tasks. Special support was mentioned, among other things, as a support for teaching outside of the regular teaching. The result showed that one difference between the two schools where the teachers work is the organization of this support teaching. The study found that relationships and communication between students and teachers, and as well as between teachers and other school staff, are important factors in the work around suppoortive actions.