The main purpose of this study is to identify and compare classical pianists´ understanding of sight-reading. Six pianists were interviewed, four professionals and two students. All of them concidered good sight-reading ability to be an advantage, especially when rehearsing, but most important is to be a good musician performing music thoroughly gone through.

Avskaffandet av revisionsplikten har lett till att små svenska aktiebolag inte längre måste anlita en revisor. Företagsägarna står nu inför ett val där de behöver fundera över de eventuella fördelar som en revisor medför till företaget. Tidigare litteratur har behandlat vilken nytta större företag får ut av revision, men väldigt få studier har undersökt mindre aktiebolag. Studiens syfte har därför varit tvådelad där den första delen är att beskriva och analysera revisionens eventuella nytta hos små aktiebolag. För att närmare förstå vad som gör att dessa företag väljer en revision har studiens andra delsyfte varit att förklara vilka faktorer som avgör valet med en finansiell revidering. Denna studie är byggd på agent-, intressent- och legitimitetsteori, där varje teori ger ett antagande om fördelarna med revision och som därmed bildar ett teoretiskt ramverk. För att uppfylla syftet har en kvalitativ ansats valts med en semistrukturerad intervjuform där fem fallföretag har präglat empirin. Studiens teoretiska referensram utgör en analysmodell med olika antaganden på nyttan med revision. Utifrån denna modell har sedan den insamlade empirin analyserats där vi kunde få fram olika nyttofaktorer som fallföretagen upplevde. Exempel på nyttofaktorerna som fallföretagen upplevde med revision är kunskap, effektivitet, lärande och trygghet. Slutsatsen är att den största upplevda nyttan återfinns i hur små företagsägare försöker vinstmaximera sitt eget arbete genom att anlita en revisor, vilket går att härleda från ett agent och principalteori perspektiv.

Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att jämföra öppna och stängda e-handelsplattformar för att bättre förstå när respektive plattform är lämplig att använda. För att jämföra plattformarna har fördelar och nackdelar identifierats för de två plattformstyperna. Totalt har fem stycken kvalitativa intervjuer genomförts hos olika svenska företag med koppling till e-handel. Intervjuerna genomfördes med utgångspunkt från en intervjuguide med en låg grad av standardisering och strukturering. En kvalitativ databehandling har gjorts för att analysera resultatet. Uppsatsen resulterade i ett antal fördelar och nackdelar med öppna och stängda plattformar. Öppna plattformar tillhandahåller öppna API:er som möjliggör integration av externa system och snabbt införande av ny funktionalitet. Stängda plattformar erbjuder istället färre och enklare val vilket ger en lättare anskaffningsprocess.

2010 års slopande av revisionsplikt för små bolag har resulterat i en debatt som berör en höjning av Sveriges förhållandevis låga gränsvärden. Syftet med studien är att förklara vilka eventuella fördelar som småbolagsägare erfarit med revision, samt hur de idag skulle ställa sig om de omfattades av frivillig revision. Studiens primärdata består av intervjuer med en redovisningskonsult, samt sju småbolagsägare i Uppsalaregionen som anlitat en revisor till följd av att företagen överskridit gränsvärdena. En majoritet av småbolagsägarna uppmärksammar att revisorn kan tillföra företaget fördelar i form av en ökad kvalitet och trygghet samt en stärkt relation till intressenter. De skulle dock frångå revision då de inte hittills själva upplevt några konkreta fördelar, motiverat av en god relation till sina redovisningskonsulter. Det sistnämna indikerar således att den sammantagna nytta som bolagsägare upplever med revisorn påverkas av en ytterligare faktor än vad som anges av de revisonsteorier som studien tar avstamp i.

Syftet med studien var dels att undersöka 4–6-lärares användning av läromedel och barnlitteratur i engelskundervisningen, dels att ta reda på om lärarna såg några fördelar med att använda barnlitteratur i engelskundervisningen. Dessutom genomfördes denna studie för att undersöka om det finns någon koppling mellan användandet av barnlitteratur och lärares utbildning, läsvanor och språkvanor. Data samlades in genom en enkätundersökning som besvarades av 4–6-lärare från flera kommuner i Sverige. Resultatet visade att majoriteten av informanterna använder barnlitteratur i någon utsträckning i engelskundervisningen och ser flera fördelar med det, såsom variation i undervisningen samt ökad motivation hos eleverna. Barnlitteratur i klassrummet används mest genom högläsning och självständig läsning. Dessa arbetssätt bidrar, enligt informanterna, till ökad läsförståelse och större ordförråd. För det mesta används barnlitteratur inte enbart utan som komplement till läromedel. Det går även att se kopplingar mellan lärares läs- och språkvanor och användningen av barnlitteratur. Undersökningen är av betydelse främst för blivande grundskollärare i engelska men kan även intressera verksamma grundskollärare som vill prova att använda barnlitteratur i undervisningen.

Allt fler människor och företag börjar använda sig av molntjänster inom sitt dagliga liv och verksamhet. Inom sjukvården är användningen av molntjänster fortfarande ett outforskat område men fler och fler börjar inse nyttan och fördelarna med användningen. Ett problem som måste övervinnas är säkerhetsaspekten, för att övertyga användarna om att fördelarna överväger nackdelarna. Genom en enkätundersökning undersöktes allmänhetens syn och förtroende för molntjänster och molntjänster inom sjukvården. Resultatet visade att förtroendet för molntjänster generellt är högt bland enkätens respondenter men att de inte såg lika positivt på molntjänster inom sjukvård. Respondenterna uttryckte tydligt att de i dagsläget tyckte att det var för osäkert med molntjänster inom sjukvård för att vilja använda det.

Distansarbete är en arbetsform som har kommit att användas av företag där distansarbete lämpar sig. Distansarbete används för att bland annat kunna ge möjligheten till ett flexiblare arbete för anställda på företag. Givetvis för detta med sig risker då företagen blir mer öppna för omvärlden. I rapporten tar jag upp kriterier som bör uppmärksammas rörande säkerhet när företagen använder sig av distansarbete. En förklaring av begreppet sker och olika typer av distansarbete tas upp för att ge en bredare vy av vad distansarbete innebär. En jämförelse sker mellan varuproducerande företag och IT-företag för att se om det förekommer skillnader i säkerhetstänkandet vid distansarbete.

Web Services är en av de mest populära utvecklingstrenderna som finns idag. Inom litteraturen tas en mycket positiv bild fram av Web Services som är en relativt ny teknik och är därmed inte helt färdigutvecklad. Enligt Deitel et al. (2003) kan det därför vara svårt för företag att utnyttja tekniken för att kunna uppnå alla fördelar som teoretiskt sägs finnas med interna och externa Web Services. Syftet med undersökningen är att undersöka i vilken omfattning som Web Services finns idag på svenska företag när det gäller interna och externa Web Services, och hur företagen anser att tekniken fungerar med avseende på fördelar, jämfört med vad som sägs inom litteraturen. För att besvara problemställningen har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Resultatet visade att svenska företag har mestadels interna Web Services men att omfattningen även innefattar externa Web Services, vilka för tillfället växer. Svenska företag upplever att Web Services kan tillföra främst tekniska fördelar, men är osäkra på om de gynnas av de ekonomiska fördelarna.

Molntjänster har utvecklats och vuxit i snabb takt under de senaste åren och sprider sig till allt fler användningsområden, varav ett av dem är redovisningen. Vilka faktorer som påverkar adoptionsbeslutet av molnbaserade redovisningstjänster hos mikroföretag vet vi inte mycket om. Tidigare studier har undersökt företag med fler än 10 anställda. Med managementmodeteorin, en teori som inte använts tidigare avseende adoption av molnbaserade redovisningstjänster, har författaren för denna studie använt en kvalitativ forskningsmetod för att undersöka vilka huvudsakliga faktorer som påverkar IT-beslutsfattare för mikroföretag att adoptera molnbaserade redovisningstjänster. Syftet består av två delmoment. Det första är att identifiera och förklara vilka för- och nackdelar IT-beslutsfattare för mikroföretag upplever i samband med deras adoptionsbeslut av molnbaserade redovisningstjänster. Det andra är att identifiera och förklara vilka socio-psykologiska och tekno-ekonomiska krafter som påverkar adoptionsbeslutet av molnbaserade redovisningstjänster hos IT-beslutsfattare för mikroföretag. De medverkande respondenterna har varit respektive företags IT-beslutsfattare vilket har givit denna undersökning förutsättningarna att på bästa sätt fånga upp vilka faktorer som påverkat adoptionsbeslutet av molnbaserade redovisningstjänster. Resultaten i denna undersökning var inte helt överensstämmande med tidigare litteratur. Till exempel har informationssäkerhetsaspekten haft ringa betydelse för mikroföretagens adoptionsbeslut av molnbaserade redovisningstjänster. Vissa faktorer, som förekommit i tidigare studier, har inte haft samma inverkan på beslutet och det verkar som att IT-beslutsfattare för mikroföretag påverkas mer av omgivningen samt interna relationer. / Cloud computing has developed and grown in a fast pace over the last few years and is spreading to more areas of use, one of which is accounting. We have limited knowledge about the factors that affect IT-executives of micro companies’ decision to adopt cloud accounting. Previous studies have examined companies with more than 10 employees. With the management fashion theory, a theory previously not used in the context of cloud accounting adoption, combined with a qualitative research method, this study examines factors that influence ITexecutives of micro companies’ decision to adopt cloud accounting. The purpose of this study is divided into two parts. The first is to identify and explain what factors, positive as well as negative, influence IT-executives of micro companies when they face their decision to adopt cloud accounting. The other part of the purpose is to identify and explain what sociopsychological- and techno-economical forces that influence IT-executives of micro companies to adopt cloud accounting. The participants in this study has been the IT-executives of micro companies which has provided the research with the best conditions to identify and explain what factors influence the micro companies’ decision to adopt cloud accounting. The results of this study were not consistent with existing literature. An interesting discovery was that the ITexecutives experienced the aspect of information security differently than what other studies concluded.  Some factors, found in previous studies, had a different impact on the decision to adopt cloud computing in micro companies, and it appears that micro companies are more influenced by their environment and internal relations

Bakgrund: Vid överrapportering används oftast envägskommunikation där informationen utgår från en person och tas emot av en annan, utan möjlighet till att ställa följdfrågor. Bristande kommunikation inom vården är idag en stor bidragande faktor till feltolkningar, missförstånd och att viktig information kan gå förlorad. Kommunikationsverktyget SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt, Rekommendation) hjälper till att strukturera och säkerställa informationsöverföringen vid överrapportering. Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på hur specialistsjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning upplever SBAR som kommunikationsverktyg vid överrapportering. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats har använts i denna studie. Fem specialistsjuksköterskor verksamma på en Intensivvårdsavdelning intervjuades. Resultat: Resultatet presenterades utifrån punkterna (a-e) och stärktes med citat. Resultatet visade att alla deltagarna upplevde att de rapporterade enligt SBAR och att det är ett lätt verktyg att arbeta efter. Samtliga deltagare upplevde att en struktur vid överrapportering var positiv. Att använda SBAR gjorde att all viktig patientinformation kom med i rapporterna och mottagaren visste i vilken ordning informationen skulle komma. En nackdel som framkom var svårigheten i att implementera SBAR hos alla i vårdteamet. Slutsats: Strukturering av överrapportering är viktig och efterfrågas, vilket SBAR kan erbjuda. Dock finns det motsträvighet och svårigheter att implementera verktyget fullt hos alla inom arbetsgruppen. Klinisk betydelse: Ytterligare resurser krävs för att implementera verktyget SBAR fullt ut inom arbetsgruppen. / Background: During handovers one-way communication is often used meaning that the information comes from one person. Deficient communication in health care today is a big contributing factor to misinterpretation, misunderstanding and loss of information. SBAR (Situation, Background, Assessment, Recommendation) is a tool that helps make the information transfer more secure and structured during handovers. Objective: The objective of this study was to find out how specialist nurses at an Intensive Care Unit experienced SBAR as a communications tool during handovers. Method: An empirical interview study with qualitative approach was used in this study. Five specialist nurses working in an Intensive Care Unit were interviewed. Results: The results are presented from the different points (a-e) and showed that all participants felt that they used SBAR during handovers. SBAR was described as an easy tool to work with as well as a positive structure to use under the handover. To use SBAR insured that all vital information about the patient was included in the reports and the recipient knew in what order the information would be presented. A disadvantage with SBAR was the difficulty of implementing the tool completely within the workgroup. Conclusion: A structured report during hand over is important and SBAR is perceived as an easy tool to work with and presents the wanted structure. There are difficulties to implement the tool fully within the staff. Clinical relevance: Further resource to implement the tool SBAR fully within the staff is needed.