Vår frågeställning ska ge svar på vilka hinder och möjligheter möter de före detta kriminella när de ska återintegreras i ett konsumtionssamhälle? Vi har intervjuat före detta kriminella som är medlemmar i organisationen KRIS och Unga KRIS utifrån syftet, att skapa kunskap och förståelse kring vad som krävs av före detta kriminella att skapa sig en livsstil som accepteras av samhället. Vi har även intervjuat Frivården som går ut på att fånga personalens syn på arbetet, hur dem arbetar för att underlätta frigivningen för de intagna samt skapa en förståelse kring deras tankar angående huruvida det faktiskt går att skapa en ny identitet. Studiens resultat presenteras i fyra teman som myndigheter, sociala relationer, identitet och livsstil samt respekt. Det gav bland annat följande resultat: respondenterna måste genomgå en förändring, ifrån en kriminell livsstil, till en livsstil som anses accepterad av samhället. Först ska myndigheterna ge den rätta hjälpen och skapa en bra relation med den före detta kriminella, den före detta kriminella ska bryta med sina gamla kompisar och skapa sig nya sociala relationer, det vill säga umgås med rätt personer. Att skapa en livsstil som inte innehåller någon kriminalitet utan skaffa struktur i form av bostad, jobb, körkort och även respekt genom att göra gott tillbaka till samhället. Då kommer den före detta kriminella få känslan av att räknas igen och bli accepterad. Analysen av materialet gjordes utifrån hinder och möjligheter med hjälp av tankar ifrån teoretikerna Zygmunt Bauman, Norbert Elias samt Ervin Goffman. Bauman talar om de konsumtionskrav som finns i samhället, följs inte dessa krav blir man som Goffman beskriver stigmatiserad till en viss status. Denna status presenteras som Elias talar om Etablerade och Outsiders. Att inte känna en tillhörighet till samhället i helhet, utan vara medlem i en viss grupp. Som före detta kriminell blir då det en svårighet att bryta sig ur och förändra denna stigmatisering.

Syftet med vår undersökning är att se vilka sociala relationer det finns mellan kriminalvårdspersonalen och de intagna, ur ett social psykologiskt perspektiv. Även vilken hjälp det finns att bistå de kriminella under tiden på anstalten men även efteråt. Kriminellas beteende är ett omdiskuterat och intressant ämne i samhället. Ska de lyckas ta sig tillbaka till samhället utan att leva ett kriminellt liv och vad får det kosta? Det finns många fördomar i samhället som gör att de människorna som har varit kriminella alltid kommer att bli dömda för det de tidigare har blivit straffade för och får leva med det resten av sitt liv. Vi menar att det är ett mönster som är svårt att ta sig ur utan sociala relationer. Vi har utgått från en kvalitativ intervjumetod där vi har intervjuat sammanlagt nio personer, varav 4 personer från organisationen KRIS, 3 anställda från anstalten i Halmstad och 1 person som är anställd på frivården i Halmstad. Genom en god social kontakt mellan vårdare och intagen är målet att förändra den intagnes tankesätt och bryta det kriminella mönster som denne lever i. Den sociala relationen mellan dels vårdare och intagen och dels mellan de intagna, är viktigt för att den före detta kriminelle på bästa sätt ska klara av att acklimatisera sig till samhället igen. Rehabilitering är en viktig aspekt för den intagne för att denne ska klara av att förändra sitt kriminella tänkande. Resultatet analyseras utifrån Anthony Giddens, Howard Becker, Erwing Goffman, Helen Rose Fuchs Ebaugh olika teorier.

Denna studie avser att jämföra brottsoffer och f.d. kriminellas upplevelser av hur individens identitet har formats. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tio informanter som söker besvara frågan om hur individerna upplever att deras sociala band och självkänsla har förändrats av att vara kriminell respektive brottsoffer. Dessa frågor besvaras med de teoretiska utgångspunkter som valts där fokus ligger på Jenkins sociala identitetsteori. Vidare används Scheffs teori om sociala band som är associerad med känslor av skam och stolthet, samt Johnsons teori om självkänsla används som reglerar individens välmående. I resultatet framgår markanta skillnader mellan brottsoffer och f.d. kriminellas upplevelser av brott.  Den sociala omgivningen anses ha en betydande roll för deras olika upplevelser men framförallt för individernas identitetsskapande. Det kan även konstateras att sociala band utgör en viktig faktor för individens välbefinnande och har en inverkan på individens självkänsla. / This study intends to compare victims' and the former criminal’s experiences of how the individual's identity has been shaped. The study is based on qualitative interviews with ten informants and intends to answer the question of how individuals perceive that their social ties and self-esteem has changed from being a criminal and victim. These questions are answered with the selected theoretical starting points that focus on Jenkins social identity theory. Further, Scheff's theory of social ties that are associated with feelings of shame and pride, even Johnson's theory of self-esteem is used that regulate the individual's well-being. The results show obvious differences between the victims' and former criminals experiences of crime. The social environment is considered to have a significant role in their different experiences and has particularly an impact on the individuals' identity. It may even be noted that the social ties are an important factor in an individual's well-being and has an impact on the individual's self-esteem.

Kamraters inflytande är en av de mest undersökta riskfaktorer för kriminellt beteende. Trots detta har lite uppmärksamhet ägnats till att undersöka på vilket sätt, samt varför, prokriminella kamrater påverkar andra. Den föreliggande studien syftar till att fylla denna kunskapslucka. I denna studie undersöktes kamraters inflytande på kriminellt beteende utifrån före detta kriminellas egna erfarenheter. Studien använder sig av en kvalitativ forskningsdesign där djupintervjuer genomfördes med åtta före detta kriminella. Tre huvudteman framträdde från den tematiska analysen som genomfördes; strategier för inflytande, sårbarhetsfaktorer och underlättande faktorer. Resultatet visade att prokriminella kamrater påverkar sina kamraters kriminella beteende genom olika strategier såsom erbjudanden av materiella ting och vänskap, övertalande samtal, överföring av tekniker att begå brott, tvångsmetoder och hot samt rättfärdigande av en kriminell livsstil. Ytterligare visade resultaten att individens personliga egenskaper och bakgrund kan underlätta kamraters inflytande. Individer verkar associera sig med personer som har samma inställningar till kriminalitet, och kamraters inflytande förstärker och underhåller individens kontinuitet i kriminalitet. / Peer influence is one of the most researched risk factors for criminal behavior. However, little attention has been paid to how and why pro-criminal friends influence others. This study aims to fill this research gap. The effect of peer influence on criminal behavior was explored in the present study from the perspective of former criminals. The study used a qualitative research design with in-depth interviews with eight former criminals. Three main themes emerged from the thematic analysis: strategies for peer influence, vulnerability factors, and facilitating factors. Results showed that pro-criminal peers influence their friends’ criminal behavior through different strategies which include offers of material goods, criminal lifestyle and friendship, persuasive conversations, sharing crime techniques, coercion methods and threats, as well as justifying criminal behavior. The results further indicated that individual characteristics, as well as a person’s background, can facilitate peer influence. In general, it seems that individuals tend to associate with persons who exhibit similar attitudes towards criminality, but at the same time peer influence reinforces criminal behavior and continuity in crime.

The purpose of this study is to investigate and find an understanding of what has been crucial for my respondents to be able to leave a criminal lifestyle and identify possible turning points. The main issue is to find out what factors have been used to leave a criminal lifestyle. In order to answer the questions and identify possible turning points, the study has been based on a qualitative method. In order to find such information for the study, semistructured interviews were conducted with six former criminal men. To understand and analyze empirically, I have used Hirschi's social control theory and four previous research on factors that are important for breaking crime.   The contributing factors to respondents' cessation of their criminal lifestyle are primarily the family and their own strength. Furthermore, these factors have led to other changes in respondents' lives. In order to continue and maintain a life without crime, environmental change and exchange of social assistance, as well as other bodies' assistance from society, have been contributing. / Syftet med denna studie är att undersöka och hitta förståelse om vad som har varit avgörande för att mina respondenter ska ha kunnat lämna en kriminell livsstil och identifiera möjliga vändpunkter. Huvudfrågeställning är att ta reda på vilkafaktorer som varit verksamma för att kunna lämna en kriminell livsstil. För att kunna besvara frågeställningarna och identifiera möjliga vändpunkter har studien utgått från en kvalitativ metod. För att kunna hitta sådan information för studien genomfördessemistrukturerade intervjuer med sex före detta kriminella män. För att förstå och analysera empirin har jag använd mig av Hirschis sociala kontrollteori och fyra tidigare forskning om faktor som har betydelse för att bryta med kriminalitet.De bidragande faktorerna till respondenternas upphörande av sin kriminella livsstil är främst familjen och den egna styrkan. Vidare har dessa faktorer lett till andra förändringar i respondenternas liv. För att fortsätta och upprätthålla ett liv utan kriminalitet har även miljöombyte och byte av umgänge samt andra instansers hjälp från samhället har varit bidragande.

Kriminalitet som fenomen har länge intresserat människor och mycket forskning har bedrivits i syfte att förstå vilka omständigheter som leder till att människor påbörjar en kriminell livsstil. Mindre fokus har legat på hur ett kriminellt leverne avslutas. Denna uppsats ämnar därför undersöka kriminalitet med fokus på hur och varför kriminella individer avslutar en väl invand livsstil för att övergå till en icke-kriminellt sådan. Med studien hoppas vi kunna utveckla förståelsen för människor med ett kriminellt förflutet. Förhoppningen är också att synliggöra vad samhället kan och bör göra för att fler ska ha möjlighet att välja bort en kriminell livsstil och integreras i samhället. Uppsatsen utgår ifrån nio kvalitativa intervjuer med före detta kriminella som idag lever ett laglydigt liv. Intervjupersonerna berättade hur och varför de valde att avsluta sitt kriminella leverne, samt hur de idag lever för att upprätthålla en icke-kriminell livsstil. Insamlat material har analyserats enligt en narrativ analysmetod, i syfte att skildra intervjupersonernas egna berättelser utifrån deras egna världsbild. Dessa historier resulterade i en samstämmig bild, där avslutet kan förstås som en process. Först uppstår perioder av tvivel och ifrågasättande, följt av sökandet efter ett nytt sätt att leva. Slutligen kom för samtliga en vändpunkt, utlöst av en händelse som möjliggjorde ett avslut från den kriminella, destruktiva livsstilen. Uppsatsen utgår från ett socialpsykologiskt perspektiv genom att analysera och jämföra den tidigare forskningen med det kvalitativt insamlade materialet. Det teoretiska ramverk som kommer att användas vid analysen är Helen Ebaughs teori om exitprocesser, George H. Meads teorier om jaget och roller samt Michel Foucaults fängelseteori.

Sammanfattning Forskning visar att tidigare fängelsedömda har svårare än andra grupper att etablera sig på arbetsmarknaden. I denna studie utforskar vi upplevelser av faktorer som varit betydelsefulla för arbetsmarknadsinträde bland individer som avtjänat fängelsestraff. Vi har avsett besvara vad av tidigare fängelsedömda upplevs vara möjligheter/hinder för arbetsmarknadsinträde samt vilken betydelse det sociala nätverket och myndighetsrepresentanter haft i detta. Vi har även varit intresserade av faktorer som leder till att tidigare fängelsedömda bibehåller ett arbete. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med tidigare fängelsedömda som samtliga är i en anställning efter frigivningen. I analysen av deras upplevelser använde vi ett teoretiskt ramverk där begreppen socialt- och kulturellt kapital, life-course och desistance applicerades. Vår analytiska strategi har haft en abduktiv ansats, vilket innebär att den har präglats av en pendling mellan teori och empiri. Våra resultat visade att arbetserfarenhet innan fängelsevistelsen har betydelse för arbetsmarknadsinträde efter avtjänat fängelsestraff. Det framkom också att både det sociala nätverket och myndighetsrepresentanters stöd och hjälp är en viktig funktion i möjligheter till arbetsmarknadsinträde bland tidigare fängelsedömda. I vår studie har det sociala nätverkets innebörd visat sig vara större än i tidigare genomförda studier i forskningsfältet. Vi visar att socialt kapital, i termer av hur relationer ter sig, vilken kvalitet och karaktäristika de består av, är mer viktigt för arbetsmarknadsinträde och bibehållandet av ett arbete än att ha ett brett nätverk.

Kunskapen om markföroreningar från före detta handelsträdgårdar har historiskt varit låga hos tillsynsmyndigheter. Miljöenheten på Ekerö kommun misstänker därmed att markföroreningar från denna bransch har förbisetts i bygglovsprocessen och att kommunmedborgare därför beviljats bygglov för bostad på potentiellt förorenad mark. Denna studie har analyserat bygglovshandlingar samt förhandsbesked för 18 fastigheter med egen vattenbrunn på f.d. handelsträdgårdar för åren 2000–2020 i syfte att studera om kommunen omnämner att marken är potentiellt förorenad samt om de omnämner Sveriges miljökvalitetsmål Giftfri miljö. Totalt har 40 ärenden studerats. Analyserna påvisade att det finns en omfattande brist i beaktandet av förorenad mark i bygglovsprocessen från denna bransch då kommunen inte i något av de studerade ärendena har omnämnt varken förorenad mark eller Sveriges miljökvalitetsmål Giftfri miljö. Kommunen har i ett pågående projekt skickat ut ett informationsbrev till fastighetsägare på f.d. handelsträdgårdar i syfte att ombe dem genomföra miljötekniska undersökningarför att kunna utesluta att marken och vattnet är så pass förorenat att fastigheten behöver saneras. Det är ett stort antal fastighetsägare som har kontaktas av kommunen (347 fastigheter) och denna studie har därmed studerat möjligheten att utarbeta ett prioriteringsverktyg baserat i GIS som kan separera och prioritera bland dessa potentiellt förorenade fastigheter som kan behöva efterbehandlingsstöd av kommunen. Prioriteringsverktyget är grundat i sex omgivningsfaktorer: Om fastigheten är belägen inom ett vattenskyddsområde, vilken typ av vattenförsörjning fastigheten har, vilken jordart som finns på fastigheten, om fastigheten är belägen inom ett område med höga naturvärden, om det föreligger en översvämningsrisk på fastigheten samt om fastigheten är bebodd. En viktad överlagringsanalys utfördes som identifierade de fastigheter som rekommenderas att prioritera högre med hänsyn till att det på dessa fastigheter finns en högre risk för spridning av potentiella markföroreningar till människa och miljö. Prioriteringsverktyget skapade 347 klasser som därefter aggregerades ihop till sex prioriteringsintervall. Prioriteringsverktyget har kvalitetstestats och anses kunna prioritera bland fastigheterna som kan behövaefterbehandlingsstöd.

Denna studie syftar till att förstå de före detta kriminellas problematik relaterat till stigmatiseringsprocessen. Studien vill bidra med en förståelse till hur före detta kriminella upplever den stigmatisering som finns i samhället. Frågeställningarna bygger kring stigmatiseringsprocessen och behandlar områden på organisatorisk, social och teknisk nivå av denna process. Den organisatoriska nivån hanterar de samhälleliga organisationer som bidrar till utanförskapet. Den sociala nivån beskriver de sociala relationerna som är av betydelse för integreringen. Den tekniska nivån belyser den tekniska övervakningen i samhället. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer som genomfördes på två frivilligorganisationer inom KRIS och Unga KRIS. Den intervjuform som använts är semistrukturerade intervjuer. De teoretiska perspektiv som var till hjälp i studien är stigmatiseringsprocessen, etablerade & outsiders, generaliserade andre och panoptikon. Det huvudsakliga resultatet visar att före detta kriminella stigmatiseras på olika nivåer i samhället. Stigmatiseringen sker genom praktiker som utövas på mikro-nivå. De olika nivåerna av stigmatisering innebär ett nedsatt värde av före detta kriminella som resulterar i en outsidergrupp. / This study aims to understand the former criminals problems related to the stigmatization process. The study wants to contribute with an understanding of how former criminals experience the stigma that exists in society. The main question is based on the stigmatization process and covers the areas of organizational, social and technical level of this process. The organizational level deals with the societal organizations that contribute to exclusion. The social level describes the social relationships that is important for the integration. The technical level highlights the technical supervision in the community. The empirical data were collected through qualitative interviews conducted in two voluntary organizations in KRIS and Unga KRIS. The interview form is semi-structured interviews. The theoretical perspective that is helpful in this study is the stigmatization process, established and outsiders, generalized other, and panoptikon. The main result shows that former criminals are stigmatized at various levels of society. The stigmatization takes place by practitioners exerted on the micro- level. The different levels of stigma implies a reduced value of former criminals, resulting in an outsider group.

I Sverige har brottslighet och kriminalitet blivit ett utbrett samhällsproblem som diskuteras flitigt i den politiska – och mediala debatten. Politikernas svar på den ökade gängkriminaliteten tenderar ofta att hamna i en diskussion om att skärpa straffen, slopa ungdomsrabatten och ge polisen fler maktmedel för att bekämpa brottslighet än att arbeta förebyggande med målgruppen. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vilka konsekvenser före detta kriminella möter när de har gjort valet att bryta med sin gamla livsstil, och att identifiera olika hinder som påverkar deras möjligheter att återanpassas till att bli fungerande medborgare. Betydande forskning från USA visar på att skärpta straff och långa fängelsevistelser är verkningslöst ifall syftet är att minska brottsligheten. En relevant fråga att ställa sig är ifall detta verkligen är den rätta vägen att ta? I min litteraturstudie pekar resultatet snarare på att långa fängelsevistelser riskerar skapa en rad följdkonsekvenser på både individ - och samhällsnivå för tidigare dömda personer som leder till att återanpassningen misslyckas. Men vad är lösningen på problemet med den ökade brottsligheten och hur skulle det kunna se ut istället? / In Sweden, crime and criminality have become a widespread societal problem that is frequently discussed in the political - and media debate. Politicians' response to the increase in crime often tends to sharpen penalties, cancel the youth discount and give the police more authority. But is this really the right way to go? The purpose of my literature study is to investigate the consequences that former criminals face when they have made the choice to break with their old lifestyle, and to identify the various obstacles that affect their chances of being readjusted to become functioning citizens. Significant research from, among others, the USA, shows that harsher punishment is ineffective if the purpose is to reduce crime. In my literature study, conclusions point rather to the fact that longer prison stays tend to result in aggravating obstacles on both an individual - and societal level that make it harder for the individual convicted person to stop committing crimes and return to a functioning everyday life. But what is the solution to the problem with increased crime, and what could this solution look like instead?