Fallolyckor är ett allvarligt problem bland äldre människor i dagens samhälle. Ett fall kan leda till svårigheter att utföra aktiviteter i vardagen. Arbetsterapeuten har därför en viktigt roll i arbetet för att förhindra fall men trots det finns det få studier om arbetsterapeuters erfarenheter om arbete med fallprevention. Syftet var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med fallprevention hos äldre i ordinärt boende. Metoden var en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Deltagare rekryterades genom bekvämlighetsurval och totalt deltog nio arbetsterapeuter från två olika kommuner i södra Sverige i examensarbetet. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet. Resultatet kunde sammanfattas i fyra kategorier; arbetsterapeuters uppfattningar om fallprevention, vikten av samverkan, redskap för att identifiera fallrisker och fallpreventiva åtgärder i ordinärt boende. De i sin tur delades in i elva underkategorier. Slutsatsen var att fallprevention är ett område som är svårt att arbeta förebyggande med. Oftast kopplas arbetsterapeuten in när fall redan har inträffat, men flera arbetsterapeuter betonade att de önskade att arbeta mer förebyggande för att förhindra fall. / Fall accidents are a serious problem among older people in today's society. A fall can lead to difficulties in performing everyday activities. Therefore, the occupational therapist  plays an important role in preventing falls, but despite that there is only a few studies about their experience of work with fall prevention. The purpose was to describe occupational therapist’s experiences of working with fall prevention among elderly in an ordinary residence. The method was qualitative design with a semi-structured interview. Participants were recruited through a convenient selection and a total of nine occupational therapists from two different municipalities in southern Sweden participated in the study. Qualitative content analysis was used to analyze the material. The results could be summarized in four categories: occupational therapists perceptions of fall prevention, the importance of interaction, tools for identifying fall risks and fall preventive interventions in an ordinary residence. Which turned in to eleven subcategories. The conclusion was that fall prevention is a difficult area to work preventive with. Most often, the occupational therapists are called in when the fall already has occurred, but several occupational therapists underlined that they wanted to work more towards the prevention of falls.

Denna studie syftar till att skapa en förståelse för hur ungdomar i Östersunds kommun upplever Uppsökande teamet Östersunds arbete och eventuella utvecklingsbehov, dels ur ett brukarperspektiv men också ur ett empowermentperspektiv. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer baserade på en intervjuguide har ungdomarna haft möjlighet att berätta så mycket eller så lite som de önskat. Analysen av den empiri som samlats in har bestått av en innehållsanalys där fem olika teman legat till grund för analysen. I en samlad bild av den analys som färdigställts kan man se att ungdomarnas upplevelse av kontakten med det Uppsökande teamet är att teamet ”alltid finns där” och ”att de gör ett bra arbete”. Trots detta kan vi också urskilja en önskan om ett utökat team, både vad det gäller antal anställda i teamet men också arbetstiderna ”de skulle varit flera och arbetat även på helgerna för att kunna hjälpa fler och arbeta förebyggande”. / <p>2018-08-20</p>

Samhället ändras och så gör de arenor där barnens sociala liv äger rum. Istället för att träffas hemma, träffas de nu över nätet. Samtidigt sjunker internetanvändarnas ålder allt mer och nästan varje elev har en egen mobiltelefon. Därför vill denna studie undersöka fritidslärares förståelse för och arbete med nätmobbning och det är eleverna i de yngre åldrarna, på lågstadiet, som fokuseras. För att få reda på förekomsten, hur det förebyggande arbetet utformas samt om fritidslärarna anser att nätmobbning egentligen är ett problem för fritidshemmet, har åtta intervjuer genomförts. Resultatet är ganska nedslående, inte många fritidshem arbetar aktivt med nätmobbning och de som gör det har oftast nyligen börjat. På det sätt arbetet ändå utförs, eller på det vis som de skulle kunna tänka sig att arbeta med det, är via diskussioner om exempelvis nätetikett, sociala mediers uppbyggnad och olämpliga ord. Dilemmat ligger i om skolan har något ansvar för det som händer hemma eller om allt ansvar enbart ligger på vårdnadshavarna.

Syftet med studien är att belysa specialpedagogers arbete i praktiken, med fokus på det förebyggande uppdraget. Vidare syftar studien till att synliggöra vad som kan påverka specialpedagogers möjligheter att bedriva och nå framgång i det förebyggande arbetet. För att nå syftet har fyra specialpedagoger, vars skolor har ett fungerande förebyggande arbete enligt Skolinspektionen, skrivit dagbok om sina arbetsuppgifter och blivit intervjuade. Tidigare forskning har visat att specialpedagogen ska och vill arbeta främst förebyggande men lägger mest tid på åtgärdande insatser. Däremot tyder forskningen på att det är på väg att vända och att specialpedagogers arbete blir mer och mer förebyggande. För att nå ett förebyggande arbetssätt behöver specialpedagogerna mandat från både ledning och pedagoger samtidigt behövs ett kontinuerligt och systematiskt arbete. Resultatet av studien visar att det förebyggande arbetet får ta ett stort utrymme av respondenternas specialpedagogiska arbete. Möjligheten att genomföra ett förebyggande arbete påverkas av rektors organisation, möjligheten till samverkan och tid för reflektion, enligt respondenterna. En framgångsfaktor i det förebyggande arbetet är ett välfungerande systematiskt elevhälsoarbete vilket frigör tid åt förebyggande arbete.

Studien har som syfte att bidra med kunskap om och förståelse för hur arbetsgivare arbetar med psykisk ohälsa och suicidprevention i arbetslivet (kommunförvaltningar). Vår undersökning är en kvalitativ studie med en hermeneutisk inriktning och en induktiv ansats. Vi valde en semistrukturerad intervjuform då vi genom informanternas egna beskrivningar önskade få fram hur arbetet med psykisk ohälsa och suicid ur ett arbetsgivarperspektiv ser ut och upplevs i praktiken. Resultatet av våra intervjuer visar bland annat att det fortfarande upplevs svårt att prata om psykisk ohälsa och särskilt suicid. Vidare framkom att det är ett större fokus riktat utåt mot klienter och elever, det vill säga förvaltningarnas “kunder”, än inåt mot den egna organisationen och dess medarbetare. Vi fick fram tio olika kategorier, exempelvis tabu/stigma/skam, som ett sätt att beskriva problematiken kring psykisk ohälsa och suicid i samhället.

The aim of this study was to examine how leisure leaders in different youth centers collaborate and work preventively with youths who are or risk being socially excluded in areas with advanced marginality in Sweden. The study is based on eight qualitative interviews with leisure leaders working in youth centers with young people in areas with advanced marginality. The interviews were analyzed using a hermeneutic approach and the theoretical framework is social capital supplemented by empowerment. Our results show that the leisure leaders use several different strategies in the preventive work with young people. Youths’ were getting the opportunity to affect their own lives through participation and influence in youth center activities. A majority of the leisure leaders expressed having both structured and unstructured activities. The youths are given a great deal of responsibility to accomplish several things in interest for them, which aims to strengthen their self-esteem. There were certain strategies that appeared to be common among all leisure leaders in working with youths: to include the youths’ in the majority society, to cooperate with government and community arenas and to create trustworthy relationships. In conclusion, all the strategies used by the leisure leaders worked preventively.

Syftet med den här studien är att fördjupa förståelsen av specialpedagogiskt arbete med att främja elevers läs- och skrivutveckling. För att lyckas bra i skolan och senare i livet är goda läs- och skrivfärdigheter en viktig och avgörande förutsättning. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att lära barn dessa färdigheter. I uppdraget ingår även att tidigt upptäcka om barnet brister i sin läs- och skrivinlärning och riskerar att få svårigheter i sin inlärning.I denna studie har intervjuer använts som metod vilket är en kvalitativ ansats. Med hjälp av en intervjuguide intervjuades 12 speciallärare från 4 olika kommuner. I två av kommunerna finns en gemensam kommunal screeningplan och i de två andra kommunerna finns det inte någon sådan. Vår studie inspireras av metodansatsen hermeneutik. Resultatet visar att informanterna anser att det är ett viktigt arbete att tidigt upptäcka och förebygga hinder i elevers läs- och skrivutveckling som det läggs mycket fokus och resurser på. Vi har i vår studie sett att en kommunal screeningplan påverkar lärarnas arbete. De upplever att planen skapar likvärdighet i kommunen. I de kommuner där gemensamma screeningplaner inte finns fanns en positiv inställning till tanken på att ha en sådan. Slutsatsen vi drar, utifrån studiens resultat, är att lärarna anser att de upptäcker eleverna tidigt och har bra verktyg till uppföljning. Vidare framgår det att en kommunal screeningplan är ett bra verktyg i det förebyggande och upptäckande arbetet.

Studien syfte handlar om att undersöka yrkesverksamma socionomers uppfattningar om ungdomars psykiska hälsa och hur den psykiska ohälsan kan förebyggas utifrån ett kvalitativt förhållningssätt. Semistrukturerade intervjuer har använts för att belysa detta, där yrkesverksamma socionomer har fått delge sina uppfattningar om ämnesområdet. I studien har två teorier använts, Resiliens och Ekologisk systemteori. Detta för få en fördjupad förståelse för ungdomars psykiska hälsa. I resultatet framträder olika faktorer som anses vara betydelsefulla för ungdomars psykiska hälsa, med fokus på individ-, familj och skolfaktorer. I resultatet synliggörs också olika förebyggande insatser som kan tänkas främja ungdomars psykiska hälsa och hur verksamheter kan arbeta för att förbättra samverkan mellan varandra, i syfte att kunna erbjuda bästa möjliga stödinsatserna för ungdomarna.

The purpose of the study is to study how pupils define bullying and what they perceive their school’s preventive work against bullying to be. Another purpose is to then illustrate and analyze how the pupils perceptions and the school’s preventive work correspond to the school law/ Skolverkets publications. The method applied was semi-structured focus group interviews where the pupils were able to express their own thoughts and reflections on the subject. The interview material was then compared and analyzed to literature on the subject bullying, to publications by the school law and Skolverket and to the school’s own publication on the preventive work applied by the school. The result shows that pupils are very much aware of what constitutes bullying and their definitions of bullying correspond to a high degree to the definitions found in literature about bullying. Something that becomes evident through the study is that bullying nowadays changes the arena where it takes place. A lot of the bullying takes place on the internet and through social media where school staff are not able to prevent the bullying from happening in the same way. The pupils are well aware of how the school’s preventive work against bullying and it does correspond to the school’s preventive plan. The school’s prevention plan does also measure up to Skolverkets own directions on how a school should work against bullying in a preventive way.

Syftet med denna empiriska studie är att synliggöra en grundskolas tolkning och förebyggande arbete mot kränkande behandling på internet. Genom att svara på vilken syn de olika professionerna i skolan har, från rektor till klasslärare, om skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling på internet kommer syftet besvaras. Tillvägagångssättet för att besvara frågeställningarna i studien har varit kvalitativa intervjuer där informanternas svar står för studiens resultat. Till studien har fyra professioner som är verksamma på samma skola bidragit med sina uppfattningar och svar på intervjufrågorna. Studiens resultat synliggör att skolan saknar ett tydligt förebyggande arbete och att det främst är upp till undervisande lärare att jobba med frågorna som rör kränkande behandling på internet. Studien visar vilken brist som finns i det förebyggande arbetet och vad verksamma lärare tycker krävs för att det förebyggande arbetet ska bli bättre. Således kan denna studie vara intressant för skolor att ta del av för att själva veta vad som krävs och vad verksamma lärare önskar rent kunskapsmässigt för att på lång sikt minska den kränkande behandlingen på internet hos eleverna.