Kvinnors känslor inför en graviditet och förlossning kan variera. Alltifrån glädje till ångest och rädsla kan upplevas . För vissa kvinnor kan känslor som ångest och rädsla vara så starka att förlossningsrädsla utvecklas. Förlossningsrädsla kan vara primär eller sekundär. En primär förlossningsrädsla kan orsakas av förlossningsberättelser från omgivningen som bidrar till att en förstföderska utvecklar en rädsla. En sekundär förlossningsrädsla kan bero på tidigare negativa förlossningsupplevelser hos en omföderska. Förekomsten av förlossningsrädsla i Sverige är högre hos omföderskor, 15,2 procent svarar att de upplevt förlossningsrädsla. Detta kan jämföras med förstföderskor där 14,6 procent ger samma svar. En barnmorska bör tillgodose kvinnans behov, möjliggöra upplevelsen av kontroll samt skapa en förtroendeingivande relation med den förlossningsrädda kvinnan. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa förlossningsrädda kvinnors erfarenhet av barnmorskans stöd under graviditet och förlossning. Vald metod är en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Samtliga artiklar som inkluderats i resultatet var baserat på intervjuer med kvinnor som lider av förlossningsrädsla. Vidare analyserades samtliga artiklar med kvalitativ innehållsanalys. Utifrån genomförd analys identifierades tre kategorier med tillhörande underkategorier. De tre kategorierna är ”Relationens betydelse vid förlossningsrädsla”, ”Att tillgodose kvinnans önskemål” och ”Att ge rätt stöd minskar förlossningsrädsla”. Kategorin ”Relationens betydelse vid förlossningsrädsla” beskriver vikten av barnmorskans tillgänglighet och närvaro under en förlossning som viktig för många kvinnor. Känslor som att känna sig säker, väl omhändertagen och bekräftad var exempel på positiva känslor som kvinnor upplevt genom att ha en närvarande barnmorska. Om en förtroendeingivande relation skapats mellan barnmorskan och kvinnan ökade möjligheten för en positiv förlossningsupplevelse. Underkategorin ”Att tillgodose kvinnans önskemål” berörde kvinnans önskemål om att få hantera sin rädsla i ett tidigt skede samt önskan om att få bli inkluderad i beslut. Den sista kategorin ”Att ge rätt stöd minskar förlossningsrädsla” berörde individuellt, psykiskt och fysiskt stöd som visade sig ha en positiv inverkan och minskade förlossningsrädslan. Slutsatsen av detta arbete är att barnmorskans stöd är av största vikt för att bemöta förlossningsrädsla. Om en barnmorska ger rätt stöd så som individanpassad rådgivning kan det leda till känslor av säkerhet, mindre önskan om kejsarsnitt utan medicinsk indikation samt en ökad möjlighet att kvinnan får en positiv förlossningsupplevelse. Stöd från barnmorskan kan således ha en betydelse för hur kvinnan hanterar sin förlossningsrädsla. / Women's thoughts and emotions regarding pregnancy and childbirth may differ from pure joy to anxiety and fear. For some women, feelings like anxiety or fear can grow very strong and thus develop into a condition called fear of childbirth. This condition can be both primary and secondary. Primary fear of childbirth is often the result of stories from the woman ́s surroundings while secondary fear of childbirth can stem from earlier negative experiences with childbirth. The prevalence of fear of childbirth has been shown to be greater among women during their second pregnancy where 15,2 percent experienced this condition. Among women expecting their first child, the number is somewhat lower at 14,6 percent. A midwife should see the needs of the mother to be, impart a sense of control and create a relationship with the pregnant woman based on trust. The purpose of this literature review has been to illustrate how support from midwives affects pregnant women who suffer from fear of childbirth - both during the pregnancy and actual childbirth. Our chosen method has been a literature review with a qualitative approach. All articles included in the result of this study have been based on interviews with mothers who have first-hand experience of fear of childbirth. Furthermore, these same articles were analyzed with a content analysis using a qualitative approach. Based on this study - we identified three categories with subcategories pertaining to the result. These were: “The meaning of a trustful relationship in case of fear of childbirth”, ”To satisfy the woman's wishes” and “Correct support decreases the fear of childbirth”. The category “The meaning of a trustful relationship in case of fear of childbirth” showed that the presence - and accessibility - of the midwife were important factors for many women. These women expressed feelings of security, acknowledgment, and the sense that they were taken care of. In cases where a relationship based on trust and confidence formed between the woman and the midwife - the chances of having a positive experience of childbirth increased. The second category “ To satisfy the woman's wishes” investigates the effects of dealing with fear at an early stage and including the woman in the decision-making process. The last category “Correct support decreases the fear of childbirth” touched on individual, psychological and physical support that has been shown to have a positive impact on the fear of childbirth. This essay concludes that the support that midwives can give is of the utmost importance when dealing with the fear of childbirth. If a midwife is able to give support such as individual counseling - this can then lead to the woman feeling more secure and less prone to asking for a cesarean section without a purely medical reason. This - in turn - can lead to a more positive experience of childbirth. The support of midwives can thus have a significant effect on how women deal with fear of childbirth.

Förlossningsrädsla är vanligt förekommande hos gravida liksom icke-gravida kvinnor. Trots detta saknas mycket forskning i ämnet. Denna studie syftade till att undersöka förlossningsrädsla i relation till ett antal psykologiska faktorer. Tvärsnittsstudien samlade in data genom en digital enkätundersökning inriktad på upplevelser och förväntningar av graviditet och förlossning. Etthundra fyrtiotvå kvinnor i åldrarna 21-42 och i graviditetsvecka 28-41 besvarade enkäten. Resultatet visade att högre nivå av förlossningsrädsla samvarierade med lågt stämningsläge, smärtkatastrofiering, en aspekt av kontroll-lokus, lägre tilltro till egen förmåga, starka negativa attityder kring förlossning som en naturlig process och starkare positiva attityder kring vikten av den egna påverkan i förlossningssituationen. Stämningsläge var den enda variabeln med möjligt prediktivt värde för förlossningsrädsla. Vidare visade gruppen med kliniska nivåer av förlossningsrädsla högre förekomst av sänkt stämningsläge, smärtkatastrofiering, externt kontroll-lokus och starka positiva attityder till personlig påverkan i förlossningssituationen. Gruppen utan kliniska nivåer av förlossningsrädsla visade större tilltro till sin förmåga inför förlossning och något starkare positiva attityder till förlossning som en naturlig process. Dessa resultat kan bidra med implikationer kring viktiga områden att ta hänsyn till vid preventivt arbete och behandling av förlossningsrädsla. Ytterligare forskning behövs för att vidare kartlägga och förstå relationerna mellan förlossningsrädsla och olika psykologiska faktorer

Med förlossningsrädsla menas en rädsla inför förlossning och barnafödande. Förlossningsrädsla kan innefatta rädsla för det egna livet och barnets liv i samband med förlossningen, och rädsla kring den egna förmågan att föda barn. Förlossningsrädsla förekommer hos 14 procent av kvinnor globalt, och med liknade frekvens bland kvinnor i Sverige. Förlossningsrädsla delas upp i lätt, måttlig, svår och fobisk rädsla, och är antingen primär eller sekundär. Primär förlossningsrädsla innebär att kvinnor upplever rädsla och obehag innan de genomgått en förlossning, och sekundär förlossningsrädsla uppkommer efter upplevelsen av en förlossning, vilket leder till att kvinnor blir rädda för att bli gravida och föda igen. Förutom att förlossningsrädsla kan påverka kvinnor psykiskt under graviditeten kan förlossningsförloppet, utfallet och tiden efter förlossningen också påverkas negativt. Syftet med litteraturöversikten var att belysa förlossningsrädda kvinnors upplevelser och erfarenheter av graviditet och förlossning.  Metoden som användes var en litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Analysen utfördes utifrån Fribergs tre analyssteg för allmän litteraturöversikt och en kvalitetsgranskning har gjorts enligt underlag från Caldwell et al.  Artiklarna som inkluderades i resultatet till litteraturöversikten hade ursprung från Sverige, Tyskland, Storbritannien, Turkiet, Iran, Thailand, Japan, Australien, USA, Kanada och Kenya, och baseras totalt på 707 deltagande kvinnor. Resultatet redovisas i fyra kategorier: Rädslor relaterade till förlossningsförloppet, Förlossningsrädslans oförutsägbarhet, Förlossningsrädslans konsekvenser samt Yttre faktorer som påverkar förlossningsrädslan. Kvinnor uttryckte rädsla för smärta, att inte ha förmåga att föda, och för interventioner och komplikationer i samband till förlossningen. Även rädsla för att inte ha kontroll över förlossningen eller veta hur den skulle bli uttrycktes. Kvinnor beskrev också hur de påverkades av förlossningsrädslan under graviditet och efter förlossningen genom symptom och mående. Stöd, information och vården kunde ha både positiv och negativ inverkan på förlossningsrädslan beroende på hur förlossningsrädslan yttrades.  Slutsatsen av litteraturöversikten var att förlossningsrädsla kunde härledas till faktiska ting och skeenden under förlossningen, men också från ovissheten och oförutsägbarheten som en förlossning innebär. Historier och bilder från andra förlossningar var ofta grunden för rädsla bland förstföderskor, och jobbiga upplevelser från tidigare förlossningar bland omföderskor. Att få bra och adekvat information och stöd från vårdpersonal och anhöriga kunde ha en lindrande effekt på förlossningsrädslan. Att lida av psykisk ohälsa under graviditet och postpartum var något som yttrades hos kvinnorna, och att få stöd och behandling för detta är därför av vikt. / The definition of fear of childbirth is entails fear of labour and childbirth, fear for one’s own life and the baby´s life during labour, and birth, and fear of one’s own ability to give birth and how to manage the situation. Statistically, fear of childbirth is found at 14 percent of women globally, and the frequency is similar among women in Sweden. Fear of childbirth can be divided into low, moderate, severe and phobic fear, and is either primary or secondary. Primary fear of childbirth means that women experience fear and discomfort previous to having been through a labour, while secondary fear of childbirth originates from the experience of labour and childbirth and women therefore fear becoming pregnant and giving birth again. Fear of childbirth can not only affect women through mental illness during the pregnancy, but it can also affect the course of delivery, the outcome of delivery and the time after delivery negatively. The aim of this review was to describe the experiences of women who suffer from fear of childbirth during pregnancy and labour. The method that has been used in this paper was a literature review based on 15 scientific articles with qualitative and quantitative approaches. The collection of data was carried out in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. The analysis of data was made according to Friberg’s three steps of analysis of reviews, and the quality of data was reviewed according to Caldwell et al. The articles used originated from Sweden, Germany, United Kingdom, Turkey, Iran, Thailand, Japan, Australia, USA, Canada and Kenya, and had a sum of 707 female participants in total. The result is presented in four categories: Fears expressed in relation to labour, The unpredictability of labour, Consequences of Fear of Childbirth, External aspects that affects Fear of Childbirth. Women expressed fear of pain, not having the ability to give birth, interventions and complications due to labour. Fear of not being in control of the labour or knowing the outcome of the delivery was also expressed. Women described how they were affected by fear of childbirth during pregnancy and after the delivery through symptoms and being. Support, information and the health care could have both positive and negative effects on fear of childbirth due to its manifestation. In conclusion, the literature review demonstrated that Fear of Childbirth orginiated from actual events and experiences during labour, but also from the uncertainty and unpredicability that labour entail. Stories and images from other women’s child births were, commonly, the basis of fear among primiparous women and enduring experinces from previous child births among multiparous. Receiving adequate information and support from medical staff and relatives could have a soothing effect on Fear of Childbirth. To suffer from mental illness during pregnancy and postpartum were mentionned by women, and therefore, receving support and treatment of Fear of childbirth is of great importance.

No description available.

Sammanfattning I Sverige är förekomsten av förlossningsrädsla sedan tidigare uppskattad till 20 % (Eriksson & Nilsson, 2009). Denna relativt höga andel förlossningsrädda kvinnor gör det angeläget att som barnmorska kunna identifiera de riskfaktorer som gör att kvinnor som löper risk att utveckla eller redan lider av förlossningsrädsla. Syfte: Det övergripande syftet var att undersöka prevalens av förlossningsrädsla i sen graviditet och under förlossningen, mätt ett år efter förlossning. Syftet var också att undersöka om det finns skillnader gällande graden av förlossningsrädsla före och efter förlossning mellan olika grupper av kvinnor. Metod: En longitudinell kohortstudie utförd i form av en enkätstudie, uppdelad i tre enkäter. Det var 153 mödravårdsmottagningar i Sverige som inkluderades i studien. Antalet studiedeltagare vid första enkäten var 3284 och i den tredje 1360 studiedeltagare. Resultat: I sen graviditet var prevalensen förlossningsrädsla 26,4 %. Ett år efter förlossningen var det en snarlik prevalens, 28,4%, det vill säga ingen skillnad. De kvinnor som genomgått akut kejsarsnitt eller en instrumentell förlossning hade en ökad förlossningsrädsla uppmätt ett år efter förlossningen (M=7,35) jämfört med innan förlossningen (M=5,53). Slutsats: Då resultatet visar att kvinnor som genomgått ett akut kejsarsnitt eller en instrumentell förlossning har en signifikant ökad grad av oro och rädsla uppmätt ett år efter förlossningen, är det av stort värde att följa upp dessa kvinnor, att erbjuda dem stöd i tid inför nästkommande graviditet och förlossning. Det kan vara för sent att sätta in insatser när kvinnan redan är gravid. Det är också av värde att i största möjliga mån sträva efter en vaginal förlossning med bra stöd, information, smärtlindring och förebyggande av komplikationer. / Abstract The prevalence of fear of birth in Sweden has been estimated at 20 % (Eriksson & Nilsson, 2009). Because of this relatively high number of women with fear of birth it is crucial that midwives are able to identify the risk factors associated with developing fear of birth and identify women who experience fear of birth. Aim of study: The overall aim was to examine the prevalence of women experiencing fear of birth during late pregnancy and during birth, examined one year after giving birth. Moreover, the aim of the study was to investigate if there were differences in the level of fear of birth before and after giving birth between different groups of women. Method: A longitudinal cohort study was conducted by means of three self-report questionnaires. There were 153 Swedish prenatal clinics included in the study. The number of participants in the first questionnaire were 3284 and the in the third 1360 participants. Results: During late pregnancy the prevalence of fear of birth was 26.4%. One year after the delivery there was similar prevalence, 28.4%, namely no difference. The women whom have had an emergency caesarean section or an assisted delivery had higher degree of fear of birth one year after delivery (M=7,35) compared to before giving birth (M=5,53). Conclusion: The result of the study shows that women that had an emergency caesarian section or an assisted delivery experienced a significantly higher level of fear and concern measured one year after delivery, therefore it would be of great importance to conduct a follow-up with these women. It is also important to offer them early support before their next pregnancy and delivery. It could be too late to do this when the woman is already pregnant. It is also important, to the greatest extent possible, to aim for a vaginal delivery with the help of good support, information, pain management and prevention of complications.

Bakgrund: Förlossningsrädsla drabbar ungefär en femtedel av alla gravida kvinnor och barnmorskor möter dessa i sitt arbete. Syfte: Syftet var att analysera begreppet förlossningsrädsla ur ett barnmorskeperspektiv. Metod: En begreppsanalys med en hybridmodell. Först en teoretisk fas med litteratursökning, därefter en fältstudiefas där fem barnmorskor intervjuades följt av en sammanfattandes syntes med resultatet från den teoretiska fasen och fältstudiefasen. Resultat: Förlossningsrädsla är något som kan drabba kvinnor innan, under eller efter graviditet och förlossning. Förlossningsrädsla kan vara primär eller sekundär. Vid primär förlossningsrädsla kan kvinnan sakna tilltro till sin förmåga att föda barn och vid sekundär förlossningsrädsla har kvinnan haft en tidigare traumatisk förlossningsupplevelse. Barnmorskorna beskrev förlossningsrädsla som ett komplext begrepp. Kvinnorna använde oftast inte ordet förlossningsrädsla utan barnmorskorna tolkade vad de märkte eller såg hos kvinnan som yttringar av förlossningsrädsla. Slutsats: Barnmorskor använder begreppet på olika sätt och efterlyser en tydligare definition och arbetssätt kring förlossningsrädsla. Förlossningsrädsla innebär ett stort lidande för den gravida kvinnan och därför anser författarna till detta examensarbete att det förebyggande arbetet är viktigt och att barnmorskan har en central och betydelsefull roll. Kliniks tillämpbarhet: Barnmorskor kan använda sig av studien för att utveckla sin kunskap kring förlossningsrädsla samt se hur andra barnmorskor ser på begreppet förlossningsrädsla. / Background: Fear of childbirth affects about one-fifth of all pregnant women and midwives face these in their work. Aim: The aim was to analys the concept fear of childbirth from a midwife perspective. Methods: A concept analysis with a hybrid model. First a theoretical phase with a search for literature, thereafter a fieldwork phase where five midwifes where interviewed followed by a final analytic phase. Results: Fear of childbirth is something that can affect women before, during or after pregnancy and childbirth. Fear of childbirth for primiparous women can be a lack of confidence in her ability to give birth, and for multiparous women have had a previous traumatic birth experience. The midwives described that fear of childbirth was a complex concept. Women did not usually use the word fear of childbirth, but the midwives interpreted what they noticed or saw in the woman as manifestations of fear of childbirth. Conclusion: Midwives use the concept in different ways and call for a clearer definition and way of working with fear of childbirth. The fear of childbirth is a great suffering for the pregnant woman and therefore the authors of this thesis consider that preventive work is important and that the midwife has a central and important role. Clinical Applicability: Midwives can use this study to develop their knowledge of fear of childbirth and see how other midwives view on the concept fear of childbirth.

Bakgrund: Förlossningsrädsla kan vara påfrestande för kvinnor, förekommer i varierande allvarlighetsgrad och kan leda till negativ förlossningsupplevelse. Förekomsten av förlossningsrädsla varierar mellan olika länder vilket till viss del kan förklaras av olika mätmetoder. Barnmorskan är en betydelsefull person för kvinnor med förlossningsrädsla. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevelser och erfarenheter av barnmorskans stöd vid förlossningsrädsla. Metod: Kvalitativ metasyntes med meta-etnografisk analysmetod, där artiklar söktes i databaserna PubMed, CINAHL, Google Scholar, Scopus, Web of Science och PsycINFO. Efter kvalitetsgranskning kom 15 artiklar att analyseras. Resultat: Tre kategorier med tillhörande mönster identifierades; En närvarande barnmorska och En kompetent barnmorska där kvinnornas upplevelser av barnmorskans stöd bidrog till att minska förlossningsrädslan. Kategorin En distanserad barnmorska med tillhörande mönster visar upplevelser som istället ökade förlossningsrädslan. Slutsats: Resultatet påvisar betydelsen av att kvinnor upplever att barnmorskan är närvarande och kompetent för att kvinnan ska känna sig trygg och våga lita på att hon kan föda. Kontinuerligt stöd vid förlossning och fortbildning till personalen som möter förlossningsrädda kvinnor behövs. Caseload kan vara en modell som ytterligare behöver implementeras i barnmorskans arbete. / Background: Fear of childbirth can be stressful for women, occurs in varying degrees of severity and can lead to negative birth experience. The incidence of fear of childbirth varies between different countries, which to some extent can be explained by different measurement methods. The midwife is a person of significance for women with fear of childbirth. Objective: The purpose of this study was to investigate women's experiences of a midwife's support during fear of childbirth. Method: Qualitative meta synthesis using meta-ethnographic analysis method, where articles were searched in the databases PubMed, CINAHL, Google Scholar, Scopus, Web of Science and PsycINFO. After a quality review, 15 articles were analyzed. Result: Three categories with correlating patterns were identified; A present midwife and a competent midwife where the women's experience of the midwives support contributed to alleviate childbirth fear; Category a distant midwife with correlating patterns displays experiences that tended to increase childbirth fear. Conclusion: The results display the importance of the women's experience of a present and competent midwife for the women to feel safe and dare trust that she can give birth. A continuous support at childbirth and education for the staff that encounters women with fear of childbirth is needed. Caseload could be one model that needs to be implemented in the midwives work.

Bakgrund: Förlossningsrädsla hos gravida kvinnor som väntar sitt första barn påverkar både den blivande modern och det ofödda barnet. Det är därför viktigt att barnmorskan i mödravården kan uppmärksamma rädsla inför förlossningen i tid för att kunna hjälpa kvinnan på bästa sätt. Förlossningsrädsla är ett ökande problem som kan leda till fler komplicerade förlossningar och kejsarsnitt, vilket även kostar samhället mer pengar.   Syfte: Syftet med denna studie var att belysa barnmorskors erfarenheter av att stödja och bemöta förstföderskor med förlossningsrädsla under graviditet samt studera vad som gett upphov till rädslan.   Metod: Arbetet innehåller en kvalitativ design som baseras på individuella semi-strukturerade intervjuer med 11 barnmorskor inom mödravården i mellansverige. Datan har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys och manifest metod.   Resultat: Resultatet visade på fyra kategorier: Olika sätt att kommunicera rädsla, rädslans innehåll, inverkande faktorer samt att hjälpa och stötta kvinnor med förlossningsrädsla. Tretton subkategorier skapades och utgjorde kategorierna: Uttrycker rädslan med ord, sluter sig, katastroftankar, kontrollförlust, smärta, komplikationer, tidigare erfarenheter, övergrepp, psykisk ohälsa, yttre påverkan, svårt att nå kvinnan, en utmaning och stärka kvinnans självförtroende.   Slutsats: De flesta förstföderskor uttrycker sin förlossningsrädsla tidigt i graviditeten men det är inte alla som vågar prata om den. Att tappa kontrollen beskrivs vara det främsta motivet till rädslan. Den vanligaste bidragande faktorn till förlossningsrädsla idag beror på yttre faktorer så som media och influenser från vänner och familj. Även dagens pressade förlossningssituation påverkar kvinnornas rädsla inför förlossningen. Det kan upplevas vara en utmaning att kunna stödja och bemöta kvinnan på bästa sätt. / Background: Fear of childbirth in pregnant women waiting for their first child is affecting both mother and child. That is why it is important for the midwife’s in the antenatal care to pay attention to fear of childbirth in time and also to help the women in the best possible way. Fear of childbirth is a problem that increases which can result in complicated deliveries and sections which costs a lot of money for the community.   Aim: The aim of this study was to investigate midwife’s experience of supporting and responding to fear of childbirth in nulliparous women and to study what has caused the fear.   Method: We conducted a qualitative interview study with 11 midwives working at antenatal clinics in mid Sweden. The interviews were analyzed with manifest content analysis.   Result: Four categories were found: Different ways to communicate fear, the content of the fear, influence factor and to help and support women with fear of childbirth.  Thirteen subcategories were created and formed the categories: Expresses the fear with words, no words, thoughts about disaster, control loss, pain, complications, past experiences, abuse, mental illness, external impact, difficult to reach the woman, a challenge and strengthening the woman's self-esteem.   Conclusion: Most nulliparous women express their fear of childbirth early in pregnancy, but not everyone dares to talk about it. Controll loss is described as the main motive for fear. The most common cause of fear of childbirth today is due to external factors such as media and influences from friends and family. Also today's situation of maternity ward affects women's fear of childbirth. It could be a challenge to be able to support and respond to the woman in the best way.

Bakgrund:Barnmorskor som arbetar på barnmorskemottagning [BMM] upplever sig ha bristande kunskap om hur professionellt stöd kan erbjudas till kvinnor med förlossningsrädsla under graviditet. Det är viktigt att gravida kvinnor med förlossningsrädsla erhåller professionellt stöd. Syfte:Syftet med studien är att belysa barnmorskor på barnmorskemottagningens erfarenheter av att erbjuda professionellt stöd till kvinnor med förlossningsrädsla under graviditet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats valdes i denna studie för att få en bredare uppfattning av barnmorskor på BMM erfarenhet. Sju barnmorskor blev intervjuade på två olika BMM i sydvästra Sverige. Resultat: I resultatet framkom det två huvudkategorier "Kvinnans förlossningsrädsla i fokus" och "Barnmorskors behov av resurser och kunskap kring förlossningsrädsla". Det tillkom även två underkategorier "Barnmorskors erfarenheter om kvinnors bristande kunskap kring förlossningsrädsla" och "Vägleda till rätt hjälpinsats för den förlossningsrädda kvinnan". Barnmorskor erbjuder professionellt stöd utifrån sina erfarenheter när kvinnan uttrycker förlossningsrädsla. Detta genom att barnmorskorna är lyhörda vid utredning av orsaker till kvinnans förlossningsrädsla. Slutsats:Barnmorskor på BMM behöver kontinuerlig utbildning om förlossningsrädsla för att kunna erbjuda gravida kvinnor professionellt stöd. Verksamhetschefer på BMM ska erbjuda dessa barnmorskor rätt förutsättningar för att de ska kunna känna sig trygga med att erbjuda professionellt stöd till förlossningsrädda kvinnor. / Background: Midwives working at maternal care center experience insufficient knowledge about how professional support can be offered to pregnant women. It´s important that pregnant women with tocophobia receive professional care from midwives during the entire pregnancy. Purpose: The aim of the study is to highlight maternal care midwives’ experiences providing professional support for pregnant women who fear of giving birth. Method: A qualitative interview study with inductive approach was chosen for this study to gain broader view of the BMM midwives' experiences. Seven midwives were interviewed at two BMM in southwestern Sweden. Results: There were two main categories "Women's fear of childbirth tokophobia". There were two subcategories "Midwife's experiences about women's lack of knowledge about fear of childbirth" and "Guide pregnant women to correct care effort". Midwives offer professional support from their own experience when women express fear of birth. This through midwives being responsive when incuayaring causes to tokophobia women. in focus" and "Midwife's need for resources and knowledge about women`s Conclusion: BMM midwives need continuous education about fear of childbirth in order to offer women prophetic support. BMM occupational managers should offer midwives right prerequisites for midwives to feel safe by providing care to women suffering from tokophobia.

Bakgrund: Många kvinnor upplever förlossningsrädsla. Föda utan rädsla är en naturlig metod som främjar trygghet och optimerar födandets fysiologi och stärker det positiva i förlossningsupplevelsen. Kvinnans stödperson har en viktig roll under förlossningsarbetet.Syfte: Syftet är att beskriva och undersöka om användandet av metoden Föda utan rädsla (FUR) påverkar den födande kvinnans upplevda vårdkvalitet samt upplevelse och känslor i samband med förlossningen jämfört med tidigare insamlat material.Metod: Mixad metod av fall-kontrollstudie med kvantitativ ansats och en kvalitativ innehållsanalys med induktiv metod. Data samlades in genom QPP-I-enkät och analyserades genom Mann Whitney U-test.Resultat: De kvinnor som upplevde god effekt av FUR upplevde bättre stöd från personal, att partnern fick bättre stöd, uppmuntrades att delta och fick sina fysiska behov tillgodosedda under förlossningen. Kvinnorna upplevde även andra faktorer som påverkade den upplevda vårdkvaliteten.Slutsats: Genom förberedelse i FUR-metoden kan det födande paret upplevaökad trygghet och självförtroende inför förlossning och förlossningsrädsla kan motverkas. FUR kan ge upplevelse av ett bättre bemötande från personal, ökat stöd och respekt. Partnern blir stärkt i sin roll, vågar ta plats och ge stöd till den födande kvinnan.Klinisk tillämpbarhet: FUR-utbildningen är kort och ger en stor vinst tillbaka till både det födande paret samt förlossningspersonalen. / Background: Many women experience fear of childbirth. Confident Birth is a natural method that promotes security and optimizes the physiology of childbirth and strengthens the positive in the birth experience. The woman's support person has an important role during the labor. Aim: The aim is to investigate whether the use of the method Confident Birth affects the woman giving birth's perceived quality of care and delivery experience compared with previously collected material. Method: Mixed method of case-control study with quantitative approach and a qualitative content analysis with inductive method. Data are collected through the QPP-I survey and analyzed by the Mann Whitney U-test. Resultats: Women who experienced good effect of Confident Birth, experienced better support from caregivers, that the partner received better support, was encouraged to participate and had their physical needs met during childbirth. The women also experienced other factors that affected the perceived quality of care. Conclusion: Through preparation in the Confident Birth method, the birthing couple can experience increased security and self-confidence before childbirth and fear of childbirth can be counteracted. Confident Birth can provide an experience of a better response from healthcare personal, increased support and respect. The partner dares to act and provide support to the woman giving birth and the partner´s role is strengthened. Clinical application: Preparation in the Confident Birth method is short and gives a big profit back to both the birth couple and the delivery staff.