Begreppet no go-zoner har använts av utländska medier för att beskriva invandrartäta socioekonomiskt utsatta bostadsområden runtom i Europa. Det är förorter som bland annat har haft problem med organiserad kriminalitet, bilbränder och stenkastning mot blåljuspersonal. Sedan 2007 har det i Sveriges förorter uppstått minst ett upplopp per år men uttrycket no go-zoner användes i svenska nyhetsmedier först 2014 efter att polisen släppte en rapport som kartlade dessa utsatta områden. Det är inte en term som polisen själva använder men det gav upphov till debatt om huruvida begreppet bör användas, vad som ligger till grund för problematiken i förorterna och möjliga åtgärder. Studien syftar till att undersöka de svenska nyhetsmediernas kommunikation om svenska förorter som no go-zoner för att synliggöra underliggande betydelser och lyfta fram de tolkningsmöjligheter som finns i diskussionen. Med hjälp av en kvalitativ textanalys besvaras följande frågeställningar: Hur ser diskussionen om no go-zoner ut? Vilka betydelser kan urskiljas ur diskussionen? Hur kan man förstå debatten kring användandet av begreppet no go-zoner i Sverige i relation till tidigare forskning? Studien tar stöd av socialkonstruktivistism och framingteori för att visa hur texterna vinklas och tematiseras medan medielogiken och nyhetsvärderingar förklarar varför texterna ser ut som de gör. Studien visar att diskussionen karakteriseras av politiska ideologier, kontroll och ordning i samhället samt kulturella skillnader. Begreppet har politiserats och underbygger polariseringen mellan partier och grupper. Som tidigare forskning visar resultaten att narrativet om invandrare upprepas, där de antingen är ett hot mot ordningen i samhället och den svenska kulturen eller ett offer för brister i politik och samhällets strukturer. I linje med tidigare forskning har studien visat att skildringen av svenskar och invandrare förblir ett narrativ om vi och dem. Samtidigt återspeglas problematiska situationer i förorterna på bilden av invandrare, det vill säga, både platsen och dess invånare stigmatiseras med markörer som annorlunda, kriminell, farlig och okontrollerad.

Under drygt två veckor hösten 2005 pågick det som den svenska pressen kallade för ”våldet i Paris” eller ”Frankrikekravallerna”, alltså de uppror som bröt ut i många av de franska städernas förorter. Då upproren uppfattades som mer våldsamma och mer omfattande än andra uppror, fick de stor uppmärksamhet i media. Utifrån några teoretiska utgångspunkter och med hjälp av olika diskursanalytiska verktyg granskar jag i denna uppsats hur händelserna i Frankrike, platsen som händelserna utspelade sig på och människorna bakom dessa, skildrades i Dagens Nyheter. I min analys ställer jag mig kritisk till Dagens Nyheters sätt att beskriva händelserna och porträtterandet av upprorsmakarna. Jag har bland annat funnit att tidningen många gånger ger en relativt onyanserad och förenklad bild av upproren och aktörerna bakom dessa händelser. Dagens Nyheters skildring av händelserna visar hur media är med och döljer det faktum att upproren i Frankrike har sin främsta orsak i den ojämlika maktfördelningen som råder i samhället. I analysen har jag även funnit en tendens hos Dagen Nyheter att inte vilja länka dessa uppror till andra liknande händelser, vilket både förstärker upprorsmakarnas underläge och fördummar dem. Vad detta kan bero på diskuterar jag i uppsatsens avslutande del.

Bakgrund: Kvinnors identitet i förorter Syfte: Uppsatsens syfte är att studera hur kvinnor i förorten utformar identiteter i spänningsfältet mellan olika identitetserbjudanden och hur kvinnor förhåller sig till dessa identitetserbjudanden. Metod: En kvalitativ studie har genomförts utifrån fokusgruppsintervjuer där vi har lyssnat på respondenternas personliga upplevelser. Sammantaget deltog 4 kvinnliga respondenter i åldern 22-45 år som sedan analyserades. Resultat: Studiens resultat vittnar om att respondenterna delar gemensamma åsikter kring utanförskapet som existerar i deras respektive bostadsområde. Kvinnorna nämner kontinuerliga anpassningar som behöver tas ställning till när de befinner sig utanför förorten. Respondenterna delar också uppfattningen att utseende och bostadsområdet (förorten) begränsar handlingsutrymmet exempelvis när de söker arbete. Kvinnorna antyder även att omgivningen och miljön är företeelser som begränsar och reglerar möjligheten att utforma den egna identiteten.

In March 2021, Umeå Municipality used its social sustainability fund to finance a project aimed at better integrating the work of social services with that of Ersängsskolan, a middle school in the neighbourhood of Ersboda. This decision led to a media debate, spearheaded by civil society representatives from Ersboda who denounced this initiative as misguided and stigmatizing. The present thesis approaches this conflict as an interesting example of how different understandings of segregation can lead to deadlocked debates, in the absence of a proper understanding of the theoretical underpinnings informing each perspective. Using critical discourse analysis, this thesis analyzes municipal documents, as well as transcripts from fourteen interviews with people connected to both sides of the conflict, in order to determine what discourses clashed in the debate. This study shows that whereas the municipality approaches Ersboda’s perceived “social unrest” as an area-based problem connected to specific individuals or groups in need of targeted help, civil society actors tend to stress broader structural explanations such as economic inequality or structural discrimination, and consequently to endorse solutions like general welfare reforms or anti-racism initiatives. As shown in the thesis, both perspective are informed by opposing national discourses on disadvantaged neighbourhoods, segregation and stigmatization. Attention is drawn to this complex discursive interplay across several geographical scales in order to highlight the importance of studying local debates in a broader discursive context, and the need for a better, more horizontal dialogue between municipal representatives and Ersboda’s civil society.

Stockholms stadsmuseum blev kontaktat av föreningen Livstycket som stod inför nedläggning. Det bestämdes att museet skulle förvärva föremål och med hjälp av fotografier och intervjuer dokumentera verksamheten. En projektgrupp bildades. Stadsmuseet hade inte tidigare arbetat med att på detta sätt kombinera förvärv med etnologiska intervjuer. Undersökningens syfte var att uppmärksamma och inspirera till den här typen av samarbetsprojekt, ge inblick i vilken kunskap som med hjälp av etnologiska intervjuer kan framkomma om föremål, peka på faktorer som kan möjliggöra liknande projekt och bidra till diskussionen om samtidsdokumentation på Stockholms stadsmuseum. Ett sidosyfte var också att uppmärksamma Livstycket.Undersökningens frågeställningar: Vilka berättelser och vilken kunskap om föremålen i förvärvet från Livstycket synliggjordes med hjälp av de etnologiska intervjuerna? och Vilka faktorer kan, enligt antikvarien och etnologen i projektet, möjliggöra respektive hindra den här typen av samarbetsprojekt? Resultatet visade att intervjuerna bidrog med information som kunde kopplas direkt till några av de förvärvade föremålen eller föremålsgrupperna. I etnologens intervjuer framkom även information om föremålens kontext som till stor del handlade om en verksamhet präglad av arbetet med integration och att stärka de kvinnor som deltog. Resultatet visade också att etnologen och antikvarien i samarbetsprojektet menade att några viktiga faktorer för att möjliggöra den här typen av samarbeten handlar om organisation, resurser, typ av förvärv och att hålla igång en diskussion, bland annat om vilken typ av samling man strävar efter. / The non-profit organisation Livstycket contacted the Stockholm City Museum, at a time when it was facing closure. The museum decided to acquire and document objects produced within Livstycket by using photographs and interviews and thus formed a project group. The museum had not previously done this kind of work in such a way, i.e. to combine acquisition with ethnological interviews. The purpose of this study is to draw attention to and inspire this type of collaborative project. It is also to provide insight into the kind of knowledge that may be obtained through ethnological interviews about tangible objects and to point out some factors that may be crucial in other similar projects. The goal is to contribute to the discussion on contemporary documentation at the Stockholm City Museum. The research questions are: What stories and what knowledge about the objects from Livstycket were made visible through the ethnological interviews? What factors can enable or hinder such kind of collaboration projects? The results show that the interviews provided information directly linked to the acquired objects or category of objects, information that would be difficult to visualise in other ways. The interviews also revealed information about the context of the objects and their production. Characteristics of activities at Livstycket are the integration and empowerment of the women involved. The result also shows that discussing what type of collection a museum strives for is one of the crucial factors for a successful acquisition project.

I denna undersökning har jag haft som syfte att undersöka hur media beskriver tre områden byggda under miljonprogrammet: Lindängen, Nydala och Rosengård och dess invånare med utgångspunkt från Sydsvenskan och Aftonbladet. Detta har gjorts med hjälp av kritisk diskursanalys samt tidigare forskning och teorier. Utifrån de fem olika teman, miljö och arkitektur, levnadsmiljö, utbildning och arbetslöshet, kriminalitet och brott samt Vi och dem har jag försökt skapa en så bred bild som möjligt. Studiens övergripande slutsats är att dessa områden konsekvent beskrivs i termer som betonar socioekonomisk utsatthet, kriminalitet och problematiska samhällsförhållanden. Invånarna framställs som bristande i hygien, med låg utbildningsnivå och utländsk härkomst. Beskrivningar som dessa förstärker negativa stereotyper och bidrar till en bild av områdena och dess invånare som avvikande och separerade från resten av samhället. / In this paper I have sought to investigate how media portrays three different boroughs inMalmö city built up during the so-called “million programme”, namely: Lindängen, Nydalaand Rosengård and its residents, based on the publications of the newspapers Sydsvenskanand Aftonbladet. The means used for the investigation are mainly critical discourse analysiscoupled with previous research and theories. In order to achieve a broad description of theproblem, this paper has centered around the five central themes of: environment &architecture, living environment, education & worklessness, criminality & crime and “Weand them”. The resulting conclusion of this study is that the three named burroughs areconsistently portrayed in the aforementioned media outlets as areas overrun bysocioeconomic degradation, criminal activity and problematic societal relationships. Theresidents are portrayed as lacking in hygiene, with a low level of education, and of foreignorigin.These types of descriptions in media enhance negative stereotypes and contribute to animage of these areas as containing inhabitants which are deviant and isolated from society asa whole.

Svensk hiphop är en växande genre som kan tolkas ha koppling till socialt utsatta ytterstadsområden. Syftet med föreliggande arbete är att kartlägga och analysera innehållet i utvalda svenska hiphoplåtar. I studien analyserades svenska hiphoptexter i form av två delstudier. Den första bestod av en översikt av 100 hiphoplåtar för att kartlägga olika temans förekomst, och den andra delstudien var en fördjupad analys av tio låtar. Empirin analyserades med stöd av tidigare forskning och begreppen territoriell stigmatisering, machokultur och varumärkesbyggande. Resultatet från studien visar att det finns drag av territoriell stigmatisering och machokultur i låtarna, likväl som ett varumärkesbyggande gällande förorten. Studien skulle kunna förstås ge viss inblick i de tematiska drag som återfinns inom svensk hiphop. Diskussion fördes bland annat kring vilka möjliga konsekvenser hiphoptexter kan ha för de unga män som lyssnar på denna typ av musik. / Swedish hip hop is a growing genre that can be understood to be connected with socially stigmatized areas. The purpose of this work is to map out and analyze the content of chosen Swedish hip hop songs. In the study Swedish hip hop lyrics were analyzed in two parts. The first one was an outline of 100 hip hop songs in order to map out the occurrence of different themes, and the second one was an in-depth analysis of ten songs. The material were analyzed with help of previous research and the theoretical concepts territorial stigmatization, macho culture and branding. The result of the study shows that there’s aspects of territorial stigmatization and macho culture within the songs, as well as branding regarding the Projects. The study can be understood to give some insight through the thematic features that can be found within Swedish hip hop. Among other things the possible consequences for the young men listening to this type of music were discussed.

<p>The purpose of this study was to investigate youth’s experiences of what meaning the nonprofit youth project Husby Marathon had on their social capital and self-identity. In order to answer the purpose a qualitative methodology was used based on interviews with four of the participant youths. Two teories were used, Social capital by Robert D. Putnam and Selfidentity by Anthony Giddens. The result indicates that the project has had a significant impact on the creation of social capital, in particular bridging social capital which was strengthened by an extended social network that the participants were offered. A strong social bond developed within the project, which also helped to strengthen the bonding social capital. Civic awareness was raised among the participants which also established a trust towards strangers and the society. Different parts of the project has given the participants opportunity to reflect on their identity. The participants have gained self-efficacy by learning goaloriented methods which has generated new and evolved self-identity. This has shown to increased the youths ability to make decisions and lifestyle choices. The results generated a development of three new concepts that are important for the integration of youth in suburbs. The two first concepts are "social self-identity" and "commitment-building social capital" and these two led to the final concept "social self-resource capital".</p>

<p>There are many good reasons to ponder about what it is that makes life worth living. To observe and reflect on what it is that gives a person a good quality of life is arguably the essential core of social-work. The aim of this research was to investigate how 15-year old youths interpret quality of life. The key areas that we explored in order to meet the research aims were: what did the youths interpret as a good quality of life for a 15-year old and for an adult, how did they view their own quality of life, and did they think that the regional context (i.e. if one lives in a big city or in a small town) affects how one interpret quality of life.</p><p>The studywas based on interviews with four boys and four girls. Half of the respondents lived in a suburb of Stockholm and the other half lived in a small country town. A qualitative method was used to interview the respondents individually. The results were analysed by using Brülde´s theories on quality of life. The results show that to a large extent the youths in both areas shared each others values – a loving and supportive family was deemed to be the most important factor for a good quality of life, followed by friendships and recreational-time for young people and job satisfaction for adults. However, the two groups differed in two ways.</p><p>The suburban youths declared that they experienced a lot of school-stress which the small-town youths did not experience. Also, the Stockholm respondents identified several aspects that could make their lives better. In the contrast none of the small town respondents could identify ways to improve their lives. Explanations for these differing responses are explored in the study.</p>

<p>There are several typical ideas about the suburb. The suburb is often associated with criminality and other social problems such as segregation. The purpose of this essay is to study the picture of how the suburb is constructed in a media context. The method used to answer the purpose of this study is critical discourse analysis, based on the thoughts of Norman Fairclough. The central theoretical ideas for this study are representation, stereotypes and racialization. They are all in a way linked to power.</p><p>Within the media suburb discourse I have distinguished two different discourses. The stereotyped discourse and the challenging alternative discourse have been found in both articles and interview. It is the alternative discourse that challenges the stereotyped one. You can say that the alternative discourse is created in an attempt to change the representations of the suburb. The stereotyped discourse is in spite of the changing attempts still the dominant one.</p><p>The media treatment of the suburb has created several stereotypes and the negative and criminal picture has become a common frame of reference in a social consciousness. In my empirical material I have seen traces of a form of underlying ideology called racialization. Racialization is based on different simplifications and categorisations of gender, class and “race”. This ideology has an influence in every level of society, which means that the editorial office despite their purpose also, reproduce the stereotyped discourse. It shows the difficulties to change an established discourse like the stereotyped one. It is important to challenge these ideas to be able to make a difference in the way we speak, think and stigmatize the suburb.</p>