Uppsatsen är en innehållsanalytisk studie av kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet under augusti- september 2009. Syftet är att undersöka hur s.k. ”invandrartäta områden”/förorter framställs i kvällstidningarna under nämnda period samt att ge exempel på hur detta kan analyseras ur ett sociologiskt perspektiv. Urvalet av artiklar tillåter sig avgränsas genom att se till vad som skrivs om de förortsområden som under aktuell period tillåtit sig förknippas med ”problem”. Frågeställningarna vill således belysa vad som under aktuell period skrivs om dessa områden: hur kan dessa kan budskap tolkas, och hur kan de tolkas med sociologiska teorier? ”Invandrartäta områden” har länge varit föremål för negativ stereotypisering bl.a. i media. Varför uppsatsen använder sig av teorier som kan förklara hur mediediskursen kan vara möjlig, och i vilket Elias teori om figurationer bildar en yttre ram. Analysen av resultatet uppvisar att flertalet artiklar ger utrymme åt reproduktion av ”moralisk differentiering” och ”illusorisk korrelation”, och med detta en förstärkning av ”common sense” uppfattningar hos läsaren. En uppfattning där förorten och dess invånare alltjämt tillskrivs rollen som de ”Andra”. Emellertid är inte endast sådana artiklar häri förekomna. En rimlig hypotes är dock att; hur artiklarna påverkar läsaren är avhängigt dennes befintliga attityd, samt hur artiklarna är utformade, och där det ges mer eller mindre utrymme för attitydförändringar.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomars identitetsskapande påverkas ur ett stigmatiserat bostadsområde. Vi har därför utrett hur ungdomar upplever den mediala framställningen av bostadsområdet, därtill hur det kan inverka på deras identitetsskapande. Metoden baserades på en kvalitativ ansats där sex ungdomar har intervjuats från Stockholms förort Husby. Teorier som har tillämpats i vår analys var Goffmans stigma teori, Ristilammis förortsdiskurs samt en teoretisering av ”vi” och ”dem”. Med dessa tillämpningar kunde vi identifiera hur ett stigmatiserat bostadsområde upprätthåller och konstruerar ungdomars identitetskapande.Sammanfattningsvis tydde resultatet på att våra respondenter i förorten Husby var medvetna om den stigmatiserande bilden som deras förort beskrivs som. Dock skildes deras egen uppfattning av området i jämförelse med den tillskrivna. Ungdomarna var medvetna om det negativa anseendet av sin ort, men vi uppmärksammade att gemenskapen överväger denna negativitet. / The purpose of this study was to examine how youth identity formation can be influenced by a stigmatized neighborhood. Therefore, we investigated how young people experience the medial representation of the residential area, and how it may affect their identity formation. The method was based on a qualitative approach where six young people were interviewed from the suburb Husby near Stockholm.Theories that have been applied in our analysis were Goffman's stigma theory, Ristilammis suburb discourse and a theory of “us and “them”. With these applications, we were able to identify how a stigmatized residential maintains and constructs youth identity formation.In summary, the results indicated that our respondents in the suburb of Husby were aware of the stigmatized image of their suburban is described. However differenced theirs own perception of the area in comparison with the assigned. The young people were concerned about the negative reputation of their location (suburb), but we noticed that the affinity outweighs this negativity.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur personer från olika bostadsområden i Stockholm uppfattar och tolkar retoriken i Nya Moderaternas valkampanj. Finns det någon distinkt skillnad i mottagandet beroende på bostadsområde? Hur uppfattas retoriken? Uppfattas kampanjbilderna som segregerande eller integrerande? Dessa är de frågor som vi kommer att behandla i denna studie. De två valda bostadsområdena studien grundar sig på är Rinkeby och Danderyd.   En kvalitativ metod med inriktningar på semi-strukturerade intervjuer har genomförts till denna studie. Datainsamlingen har skett via tre intervjuer med boende från Rinkeby och tre intervjuer med boende från Danderyd. Åldersgruppen har varit mellan 20-25 år. Urvalet har skett med syftet i åtanke. Ett målinriktat bekvämlighetsurval i samband med snöbollsurval har använts. Teorierna som har använts till studien är följande; Framing, territoriell stigmatisering, receptionsteori och förförståelse. Utöver teorierna har vi använt oss av två tidigare forskningar. Dessa är “Förortens hotfulla män” av Ove Sernhede och “Medieskugga” av Lars Nord och Gunnar Nygren. Det sammanställda resultatet från denna studie visar på att det finns en skillnad på mottagande av valkampanjen beroende på vilket bostadsområde man tillhör. Retoriken i kampanjbilderna har uppfattats olika beroende på språkanvändning som finns i ens område. Meddelanden i kampanjbilderna ansågs som ett försök till integration men som uppfattades segregerande. Slutsatsen vi kunnat dra är att Nya Moderaternas kampanjbild inte riktar sig till hela Stockholm utan enbart delar av staden.

The purpose of this study is to examine the perspective of suburban youths on their residential are. This research is based upon qualitative interviews. In order to analyse the qualitative interviews that will be conducted, two theories will be implemented. To achieve the highest quality results, different theories will be applied to suit the purpose of this study. Our informants are three male and three females aged 18-19, living in a suburban area of south Stockholm. The results in this study have highlighted that young people in suburban areas have both positive and negative image of their residential areas. The youths believe that the society have attributed bad conceptions towards them. Even though they don’t agree with the society, the youths do not seem to see light in the future for the area. / Syftet med denna studie är att utifrån förortsungdomars perspektiv undersöka deras syn på livet i sitt bostadsområde. Detta görs genom kvalitativa intervjuer. Informanter i studien är tre tjejer och tre killar i åldern 18–19 år. Alla är bosatta och uppväxta i ett förortsområde söder om Stockholm. Intervjusvaren i studien har analyserats med hjälp av två teorier samt tidigare forskning. Resultaten har betonat att förortsungdomar har både positiv och negativ bild av sitt bostadsområde, samt att de övriga i samhället har bidragit till att skapa negativa föreställningar om dem. Ungdomarna verkar ha svårt att se en ljus framtid för och i sitt bostadsområde.

Vi har undersökt SVTs förortsredaktioners dolda läroplan för att öka förståelsen för de nyhetsvärderande processer som pågår inom SVT när de rapporterar från förorter. Forskningen har bedömt journalistiken har bedömts som oförmögen att gestalta förorten på ett adekvat sätt, eftersom journalisterna ofta saknar erfarenhet av att bo och leva i en förort. Konsekvensen av detta har varit att en skadligt stereotyp bild av förorten förmedlas. Vi vill ta reda på ifall förortsredaktionernas arbete skulle kunna motverka stigmatiseringen av samhället. Vi har studerat vilka ideal, strukturer och konventioner som styr nyhetsvärderingen på SVTs nyöppnade redaktioner i Rinkeby och Södertälje. Genom att analysera journalistiken som kultur har vi kunnat förstå vilka ideal som nyhetsvärderingen följer. Vi redoviserar också hur nyhetsvärderingen går till, vart den tar plats och hur den lärs ut till nyanställda. Slutligen presenterar vi också på vilket sätt förortsredaktionen arbetar i förhållande till förorten som kulturell kontext.

The studies main focus is to reach deeper insight about the values and meanings created and connected to the home environment. Building on interview material collected in the fall of 2017 in Akalla Stockholm the study examines different factors that impact resident’s emotions surrounding the area where they live in relation to change. Specifically the conversion of their homes, in one of the million programme housing areas, from a tenancy house to a condominium. Akalla was, in 2001, the first area outside the city centre in Stockholm that was allowed to convert municipally owned houses in to condominiums. A motivation for converting tenancy houses in segregated areas is the idea that diversity in the forms of residence has a positive impact on the area. The conversion can lead to gentrification of an area, the process of change where economically weak people are in different ways pushed out of an area to make room for the more economically strong individuals. The people I have interviewed have throughout the study positioned themselves in different ways to the phenomenon that is gentrification. The material shows that the assumptions and motivations regarding conversion of municipally owned houses will not necessarily lead to the wanted effects such as integration but will, on the other hand, have effects on the people who live there and their identification processes which is connected to the place where we live. It also shows that gentrification is a phenomenon that people position them self towards based on the possibilities and choices a person has in the society, it is a question of privilege. The term is loaded with value and its consequences cannot be seen only in the light of negative effects and exclusion.

Vår rapport bygger på ungdomar bosatta i ett socioekonomiskt utsatt område och deras tankar kring framtiden, deras bostadsområde och andra faktorer som spelar in. Vår förförståelse kring det valda ämnet grundar sig på vår egen uppväxt samt erfarenheter då vi själva är bosatta i ett socioekonomiskt utsatt område. Syftet med studien har varit att få en ökad förståelse samt belysa några ungdomars uppfattningar och tankar om sin framtid samt hur olika faktorer har en påverkan på deras framtidsmöjligheter. Denna studie har utförts med en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer och gruppintervjuer. Deltagarna i denna studie är ungdomar i åldern 18–27 år. Studiens resultat visar att ungdomarna upplever att deras bostadsområde är segregerat och avskilt från samhället. De uppger även att det råder kriminalitet och oroligheter i området. Men trots problematiken trivs de i sitt bostadsområde. Stämpling av samhället, etnicitet och religion är faktorer som ungdomarna uppger kan komma att vara ett hinder för deras framtid. / Our report is based on young people living in a socioeconomically exposed area and their thoughts about the future, their residential area and other factors that matters. Our pre-understanding of the chosen subject is based on our own upbringing and experiences as we live in a socio-economically vulnerable area. The purpose of the study has been to gain a better understanding and to highlight some young people's perceptions and thoughts about their future and how different factors influence their future opportunities. This study has been conducted with a qualitative method, through semi-structured interviews and group interviews. The participants in this study are young people aged 18-27 years. The study's results show that the young people find that their residential area is segregated and separated from the rest of the society. They also state that their residential area facing problems with criminality and riots. But despite the problems they see their residential area as their home and they feel secure there. Society labeling, ethnicity and religion are factors that the youths feel may be an obstacle to their future.

Dagens mest populära gangsterrap uppmärksammas inom mediala diskurser som glorifierande till kriminalitet. Denna studie ämnar att skifta fokus till hur unga killar upplever gangsterrapen och om de påverkas av den glorifiering som förekommer i låtarna. Studiens syfte eftersträvar att undersöka de personliga upplevelser och känslor som gangsterrapens textinnehåll skapar för unga killar från en Stockholmsförort. Med hjälp av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer klargörs upplevelser och känslor kring gangsterrapen för att besvara frågeställningarna. Dessa lyder; Upplever unga killar i en Stockholmsförort att det finns associationer mellan texterna och deras verklighet? Hur kan de unga killarna påverkas av den uppmuntran och normalisering av kriminalitet som uttrycks i gangsterrapens låttexter? För att besvara studiens syfte deltog fem respondenter i åldrarna 15–16 i undersökningen. Samtliga var unga killar som är uppväxta i förorten och lyssnar dagligen på gangsterrap. Resultatet i studien visade att textinnehållet i dagens gangsterrap bringar en gemenskapskänsla i skildringen av deras upplevda verklighet i förorten. Vidare var framgången den främsta aspekten till att inspireras av textinnehållet och dess tillhörande uttryck genom bland annat pengar, materialism och tjejer. Vägen till att nå den eftersträvade framgången visade sig vara grundad i de villkor som de unga i förorten upplever. Resultatet visade även att det finns ett samband mellan områdets influenser och gangsterrapen som tillsammans skapar en eftersträvan av framgång. Avslutningsvis delar studiens respondenter uppfattningen om att glorifieringen av kriminalitet inom gangsterrap inte uppmärksammas i samma grad som aspekterna av framgång. Detta innebär att framgång blir målet och inte kriminaliteten i sig. / Today's most popular gangster rap is observed in the media as glorifying to crime. This study intends to shift the focus to how young boys experience gangster rap and whether they are affected by the glorification that occurs in the songs. The purpose of the study is to investigate the personal experiences and feelings that the gangster rap's lyrics create for young boys from a Stockholm suburb. With the help of a qualitative method and semi-structured interviews, the experiences and feelings about gangster rap are clarified to answer the questions that the study aims to answer. These are; in which extent do the young boys experience that there is a relationship between the texts and their reality? How can young boys in a Stockholm suburb be affected by the encouragement and normalization of crime expressed in the gangster rap's lyrics? For the purpose of the study, five respondents aged 15-16 years participated in the research. All of these were young boys who grew up in the suburbs and listened to gangster rap daily. The results of the study showed that the textual content of today's gangster rap brings a sense of solidarity in the depiction of their perceived reality in the suburbs. Furthermore, the results also showed that success was the main aspect of being inspired by the textual content and its associated expression through money, materialism and women. The path to achieving the desired success turned out to be based on the conditions that the young people in the suburbs experience. The results also show that there is a connection between the area's influences and the gangster rap, which together create a pursuit of success. In conclusion, the study's respondents opine that the glorification of crime within gangster rap does not attract in the same degree as the aspects of success within it does. This implify that success becomes the goal and not the crime itself.

This study examines how one of the most influential Swedish newspapers, Aftonbladet,reports about the suburb Rosengård. Rosengård is located in Malmö and have become asymbol of Sweden’s suburbs and immigration policy. Both national and internationalmedia have reported about organized crime, shootings and different social problems inRosengård. The area is considered to be a particularly vulnerable area. At the sametime, many researchers believe that the media reporting regarding suburbs does notnecessarily correspond to the reality. The methods used in this study are a quantitativeand qualitative content analysis. The material studied are news articles concerningRosengård that were published in Aftonbladet in the last five years. The purpose was to,based on Goffman’s framing theory, investigate how Aftonbladet frames Rosengård andthe people who lives there. The purpose was also to investigate whether Aftonbladet,based on Hall’s and Said’s theories of representation and orientalism, creates an “us andthem”-perspective. The results show that Rosengård is portrayed as a criminal andproblematic area. As in previous research about media and suburbs, the results of thisstudy show that Rosengård is presented as a different and deviant area in comparison tothe “ordinary society”. It is rarely people living in the area who are quoted, referencedor described in the articles. Instead, it is often the police or government officials whogets to describe the situation in Rosengård. In cases where the residents in the area areallowed to speak, or are described, it is often based on their role as immigrants. The factthat these articles emphasize that the residents are immigrants but have made a careerand are against crime, we believe that Aftonbladet creates an us-and-them-perspective.This is based on that Aftonbladet portrays the residents as exceptional cases to “theordinary immigrant”. The consequences of Aftonbladet frames could be that the societygets an idea of the area that does not have to agree with the reality and that Rosengårdbecomes even more segregated.

Sport är en del av många människors vardag och platsen där man utövar sporten är därav även den viktig. Hur människor upplever en plats och om den inger en känsla av trygghet eller inte beror på många faktorer. Den här uppsatsen är en kvalitativ studie som tar upp frågor om trygghet på Gränby sportfält (Uppsala) och bilden av platsen. Den är skriven i samarbete med det kommunala företaget Sportfastigheter AB och kontakten oss imellan har knytits via stiftelsen STUNS.