With this study we intend to investigate and analyse three different preschool’s holdings of toys and discuss the result in relation to the creation of subject. The investigation in this study consists of an inventory of the holdings of toys at three different preschools. We have used an already existing system for classification which is composed by Nilsson and Nelson (2002). The results give a detailed survey of collected material in the form of tables in which we indicate the comparisons which are relevant to our purpose. In the analysis we have compared the preschool’s holdings of toys and, among other findings, concluded that the class of Household appliance/food is dominating at all the preschools we have visited. Furthermore we have found that the different preschools create a limited conception of the world through their toys. In the study we can confirm that toys give children a perception of what the world looks like and, in that way, contribute to the children’s subject creation. The different toys at the preschools convey a message which not always is in line with the society in general and its views on what values should be embraced by its citizens.

Syftet är att studera hur förskollärare arbetar med barns delaktighet i utformningen av förskolans miljö. Fem interjuver har genomförts på respektive förskollärares avdelning, alla förskolor befinner sig i mellersta Skåne. Resultatet visar att förskollärares barnsyn påverkar barns möjligheter till att påverka och vara delaktiga i utformningen av förskolans miljö. Att i samspel mellan den vuxne och barn synliggörs barnsynen samt om den vuxne har en tillåtande attityd eller inte till att låta barn vara delaktiga. Det är viktigt med samspel, så att den vuxne kan ta del av barns tankar och intressen, samt bearbeta olika händelser tillsammans. Förskollärarna har en viktig uppgift att stärka det enskilda barnet och utmana dem i vardagen, så att de finner det lustfyllt att vara delaktiga, känna sig höra och sedda. Begrepp som återkommer och behandlas i studien är barns perspektiv, barnperspektiv, delaktighet och samspel. Det insamlade materialet har analyserats med livsvärldsfenomenologin och ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt för att få svar på våra forskningsfrågor.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka pedagogers medvetenhet kring sin egen barnsyn, med särskilt fokus på möten med barn, som pedagoger i förskolan upplever har problemskapande beteende. Vi ville genom studien studera hur barnsynen tar sig uttryck i det pedagogiska arbetet på förskolan, framför allt i situationer där den egna barnsynen utmanas. I läroplanen tydliggörs betydelsen av personalens kompetens när det gäller att interagera och ha förståelse för varje enskilt barn, med betoning på barn i behov av särskilt stöd.Vi har utifrån syftet ställt oss frågorna; Hur beskriver pedagoger sin barnsyn? På vilket sätt återspeglas pedagogernas sätt att uttrycka sin barnsyn i deras yrkesutövande? För att få svar på våra frågor har vi använt oss av en mikroetnografisk metod med observationer och fokusgruppsdiskussioner som utgångspunkt. Studien är genomförd på fyra förskolor i två skilda kommuner. Resultatet pekar på att pedagoger i förskolan inte använder begreppet barnsyn i vardagen. Begreppet förekommer inte heller ordagrant i lagar, förordningar eller styrdokument. Vidare antyder resultatet att det finns en skillnad i hur pedagogerna uttrycker sin barnsyn och sina strategier mot hur de praktiserar dem, särskilt i mötet med beteenden som kan anses vara problemskapande.Sammanfattningsvis belyser vår studie vikten av pedagogernas medvetenhet kring den egna barnsynen och sitt eget förhållningssätt, då det visat sig ha betydelse för hur de förhåller sig i mötet med barnen.

Tidigare forskning visar att bråklekar är viktiga för barns kognitiva utveckling och sociala kompetens, där barnen är beroende av välutbildade, erfarna och kompetenta förskollärare. Att se och förstå leken/bråkleken är att förstå människan, eftersom människan är en lekande varelse. Vårt syfte med denna studie är att få en inblick i hur några förskollärare agerar och resonerar kring bråklekar. Vid sju olika tillfällen blev sex bråklekar observerade, åtta förskollärare blev intervjuade och fem förskollärare svarade på “intervjufrågorna” via en enkät. Genom att observera förskollärarna tillsammans med barn i deras bråklekar och sedan intervjua förskollärarna fick vi en tydligare bild på vad de gjorde och vad de sa att de gjorde. Intervju- och enkätsvaren samt observationer har kategoriserats och har sitt ursprung i studiens frågeställning, där alla kategorier är av vikt, för att få en helhetsbild utifrån studiens syfte. Resultatet visade att tre av de 13 tillfrågade respondenterna inte använder sig av begreppet bråklek när barnen sprang omkring och skrek med varandra. De andra tio förskollärarna använde sig av begreppet bråklek och tyckte det var jobbigt när barnen bråklekte, men barnen fick ändå leka dessa lekar eftersom respondenterna såg vad barnen lärde sig när de bråklekte. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23</p>

Syftet med föreliggande arbete är att studera hur fyra olika förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar aktivt med förskolans inomhusmiljö. Vi har genomfört observationer och intervjuer som lett fram till vårt resultat. Vi har kommit fram till att förskolorna har såväl likheter som skillnader men att alla förskolorna har en medveten tanke kring utformningen av inomhusmiljön utifrån deras pedagogiska inriktning.

Studiens syfte är att belysa förskollärares syn på arbetet med rörelseaktiviteter i förskolans olika miljöer, samt vilka effekter det ger på barns utveckling. Studien genomfördes via semistrukturerade intervjuer, där sex förskollärare i två olika kommuner gav sin syn på hur arbetet med rörelse sker på deras förskola. Resultatet visar att samtliga förskolor aktivt arbetar med rörelseaktiviteter även om ordet aktivt tolkas på olika sätt. I resultatet framkommer det även att majoriteten av förskollärarna anser att rörelseaktivitet är en planerad aktivitet som framförallt sker i inomhusmiljö, medan utomhusmiljön används mestadels till den fria leken. Planeringen av aktiviteter beror till stor del på barngruppen men också miljön, där fokus för de allra yngsta barnen ligger på att träna grovmotoriken, medan de lite äldre barnen får möjlighet till att träna både finmotorik och grovmotorik. Även om förskollärarna lyfter vikten av att finnas som stöd och som förebild i arbetet med barns hälsa så visar resultatet hur ett aktivt arbetet med barns rörelse kan skilja sig åt. Beroende på förskollärares tolkning av begreppet aktivt samt barnets ålder så ser arbetet med fysisk aktivitet se olika ut på de olika förskolorna. Flera likheter uppmärksammas när studiens resultat analyseras och kopplas till såväl litteraturen som till den tidigare forskningen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur verksamma förskollärare uppfattar bråklek i förhållande till barns utveckling. Anledningen till val av ämne var ett genuint intresse för leken som fenomen, efter vi läst forskning kring lek framkom det att det var brist på forskning kring ämnet bråklek kopplat till barns utveckling. Det bidrog till att det blev ett självklart ämne att studera för att bidra med ytterligare kunskap. Studien har baserats på 7 semistrukturerade intervjuer, en intervjuguide med frågor till informanten utformades vilket kännetecknar en semistrukturerad intervju (Bryman, 2018). Genom frågorna från intervjuguiden har verksamma förskollärare berätta tom sina uppfattningar kring det valda området. I vårt resultat uppfattade informanterna olika betydelsefulla aspekter kring barns bråklek, vilka var miljön, förskollärares roll samt barnsutveckling. Diskussionen har baserats på våra teoretiska utgångspunkter, den proximala utvecklingszonen samt scaffolding för att få en djupare förståelse kring vårt insamlade datamaterial i förhållande till vårt syfte och tidigare forskning kring ämnet. Utifrån vårt resultat och diskussion kunde vi dra slutsatserna att alla dessa aspekter är beroende av varandra. Förskollärarna i studienlyfte fram att beroende på hur bråklek uppfattas av förskollärare inverkar på hur den får komma till uttryck i förskolan, de uppfattade även att deras roll är betydelsefull för att stödja och stimulera barn ideras utveckling. Det framfördes även att miljöns utformning har betydelse för hur barns bråklek möjliggörs eller begränsas och avslutningsvis uppfattade förskollärarna att det finns möjligheter förbarn att utvecklas genom bråklek. / <p>Betyg i Ladok 201228.</p>

Denna uppsats fokuserar på den fria leken i förskolans miljö utifrån det sociokulturella perspektivet som grundar sig i tidigare forskning. Vårt syfte har varit att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med förskolans miljö för att främja barns fria lek. Vi vill då få en bättre förståelse om hur viktig miljön och förskolläraren är för en god lekutveckling hos barnen. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med förskollärare som metod i vårt arbete där vi intervjuade fem olika förskollärare från olika områden för att få en bredare mångfald. Resultatet i vår studie visar på konkreta exempel kring hur man kan skapa en stimulerande miljö som stöttar både förskollärare, barn och läroplan. Det ger exempel på hur man kan med hjälp av miljön och material skapa en balans mellan det styrda och fria innehållet i förskolan, där läroplanens mål och barns fria lek kan få lika stor plats.

Denna studie handlar om barns inflytande i förskolan och vad detta kan innebära utifrån olika synsätt. Studien syftar till att undersöka hur barns inflytande kring den fysiska miljön på förskolan kan framstå i praktik. I denna kvalitativa studie undersöks pedagogers och barns egna tankar och reflektioner kring barns inflytande i förskolan. För att ta reda på detta har två metoder använts varav den första är enkäter till pedagoger och den andra är semistrukturerade intervjuer med barn. Studien utgår från den barndomssociologiska teorin med tillhörande centrala begrepp där barnperspektiv och barns perspektiv används för att kunna besvara studiens forskningsfrågor. Resultatet av denna studie indikerar att barns inflytande över den fysiska miljön uppvisar likheter och skillnader utifrån ett barnperspektiv och barns perspektiv. Den visar bland annat på att pedagoger ger barn inflytande genom att vara lyhörda för deras intressen men att ekonomiska aspekter kan begränsa i vilken utsträckning som barnen kan ges inflytande. I intervjuerna med barnen framkom det att barnen upplever att det till största del är pedagogerna som bestämmer över hur miljön ska utformas och vilket material som ska finnas. Barnen uttrycker bland annat att de skulle vilja få vara med och påverka hur olika rum byggs upp men även att få mer inflytande över det material som beställs in till avdelningarna.

Jag har i förestående studie genom semistrukturerade observationer på två olika förskolor undersökt hur Barnkonventionen synliggörs i miljön. Sverige har för ett år sedan, 1 januari 2020, inkorporerat FN:s konvention för barnets rättigheter i svensk lag, men i mitt arbete i förskolan har jag inte upplevt någon större skillnad. Därför är det intressant att undersöka huruvida jag kan se att barnen får sina rättigheter tillgodosedda i miljön. Frågeställningarna är, hur synliggörs Barnkonventionen i de undersökta förskolornas miljö? Samt vilka främjande och hindrande faktorer återfinns i de undersökta förskolornas miljö gällande förskolornas arbete med Barnkonventionen? I analysen av den insamlade empiri använde jag en hermeneutisk ansats då jag huvudsakligen tog mig an Manfred Liebels (2018) kriterier för barns intresse, men använde även begreppen barnsyn och barnrättsperspektiv, i syfte att påvisa förekomsten av Barnkonventionella rättigheter i förskolans miljö. Via observation och analys framträdde tydliga skillnader mellan avdelningarna och att pedagogers makt och barnsyn tycks ha stort inflytande på barns möjligheter att kräva sina lagstadgade rättigheter. Trots att pedagogerna inte observerats blir förhållningssätt och barnsyn tydliga i miljön med hänsyn till hur material är tillgängligt och vilka möjligheter barn har till delaktighet och inflytande.